Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

(1)

Regionala turismeffekter Skåne län

2016

(2)

Turismkonsumtion – Svenska resenärer

Vid beräkning av en kommuns turismomsättning tas konsumtion vid följande resor i beaktning:

• Inkommande resor

• Inomregionala resor (resor inom kommunen)

• Utgående resor (Resor utanför kommunen men som påbörjas i kommunen)

Inkommande turismkonsumtion

Innefattar konsumtion i samband med inkommande resor till kommunen.

Inomregional turismkonsumtion

Innefattar konsumtion vid resor inom den aktuella regionen. Både konsumtion i hemkommun och målkommun är medräknade.

Utgående turismkonsumtion

Innefattar konsumtion vid utgående resor från kommunen, dvs. konsumtion som kan kopplas till den turistiska resan som görs innan resans start i hemkommunen.

Turismkonsumtion – utländska resenärer

Beräknas utifrån officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar.

För övriga definitioner och förklaringar se bilagor.

2

Definitioner turism

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för

kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN)

(3)

2

Nyckeltal Skåne län 2016

2014 2015 2016 Utveckling 2015-2016 %

Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) 9 745 11 222 12 283

Svensk inkommande turismomsättning (MKR) 8 707 9 239 9 735

Inomregional turismomsättning (MKR) 6 728 6 754 6 998

Utgående turismomsättning (MKR) 9 362 9 553 10 050

Total turismomsättning/konsumtion (MKR) 34 542 36 769 39 066

Totalt antal teoretiska turistiska årsverken 26 425 27 835 28 849

BRP/BNP (MKR) 413 261 423 449 445 254

Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,9%

(4)

4

Nyckeltal Skåne län 2016

2014 2015 2016 Utveckling 2015-2016 %

Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) 9 745 11 222 11 564*

Svensk inkommande turismomsättning (MKR) 8 707 9 239 9 735

Inomregional turismomsättning (MKR) 6 728 6 754 6 998

Utgående turismomsättning (MKR) 9 362 9 553 10 050

Total turismomsättning/konsumtion (MKR) 34 542 36 769 38 346

Totalt antal teoretiska turistiska årsverken 26 425 27 835 28 361

BRP/BNP (MKR) 413 261 423 449 445 254

Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,8%

*) Beräknas utifrån tillgänglig officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar.

Statistiken laggar ett år, dvs. för 2016 används statistik för 2015.

(5)

5

Innehåll

Rapporten är indelad i följande avsnitt:

Turismindex 7

Gästnattsstatistik 9-16

Besöksvolymer 18

Besöksprofil 20-24

Flygstatistik/passagerarstatistik 25-29

Turismomsättning, dygnsutlägg, BRP och sysselsättning 31-38

Bilagor 39-52

(6)

6

Följande sidor presenterar ett turismindex för Skånes län och

kringliggande län.

(7)

7

Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Turismindex

Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt

omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar,

vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än

rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs.

kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket.

Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län.

Skåne län har ett turismindex på 75. Närliggande län såsom

Halland och Blekinge har ett något högre index, 140 respektive

94. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med

Skåne län på 71 enheter.

(8)

8

På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län.

Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och

målgruppsfördelning på hotell.

Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik.

(9)

9

76%

5%

13%

6%

Sverige

Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa)

Exportandelen i Skåne län ökade något jämfört med föregående år, en marginell ökning på 1 procentenhet.

Denna exportandel är endast baserad på

kommersiella gästnätter på HSVC och SoL, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter.

Exportandel (andel utländska gästnätter)

2014 2015 2016

Skåne län 23% 23% 24%

Sverige 24% 24% 25%

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Nationalitetsfördelning på HSVCSoL

Källa: SCB/Tillväxtverket

Förklaring

H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter

(10)

10

Hotell är den kommersiella boendeform som står för flest antal gästnätter i länet. Cirka två tredjedelar av samtliga gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL är hotellövernattningar. Näst största boendeformen är camping med 22 procent av samtliga kommersiella gästnätter. Jämfört med föregående år har antalet

gästnätter på HSVCSoL ökat med 5 procent. Övernattning på stugby har procentuellt sett ökat mest jämfört med föregående år. Hotell har ökat med 9 procent medan vandrarhem och camping har minskat med 5 procent respektive 3 procent.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Gästnätter HSVCSoL

4 046 439;

68%

120 781;

2%

291 847;

5%

1 280 659;

22%

165 802;

3%

Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL

Förklaring

(11)

1922751 765285 477675 398862 291783 255868 250771 187973 148579 123786 112776 111947 103342 98419 81361 46077 42674 40701 40684 38313 33764

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000

11

Malmö är den kommun med flest gästnätter, följt av Helsingborg och Lund. Totalt var det 11 kommuner som ej kunde redovisa inkvarteringsstatistik pga. sekretess.*

Två av dessa finns inte med i SCB:s register för inkvarteringsstatistik, Burlöv och Bjuv. Således ingår dessa inte SCB statistik för Skåne län.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Gästnätter HSVC

Kommuner med sekretess*: 148 425

* Staffanstorp, Östra Göinge, Lomma, Svedala, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Eslöv, Burlöv och Bjuv.

Förklaring

H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping

(12)

208 805 226 690 274 735 332 175 526 732

596 138 1 215 465

855 723

420 023 382 581

314 996 256 732 228 584 261 332 309 592 361 796

537 632 621 460

1 234 123

868 249

477 239 392 378

339 045 274 098

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000

2015 2016

12

Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Samtliga månader har en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest procentuellt är februari, mars och

september. I absoluta tal är september den månad som ökat mest.

Inkvarteringsstatistik Skåne län

Gästnätter HSVCSoL, månad

Förklaring

(13)

13

Tyskland stod 2016 för flest utländska gästnätter i Skåne län, vilket också var fallet föregående år. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna står tillsammans för cirka hälften av samtliga utländska gästnätter.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Utländska gästnätter på HSVCSoL

349 347

206 163

90 250

73 820 72 024

37 919 28 242 35 644 37 881 28597 20310 11799 3295 150673

270776

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000

Förklaring

(14)

14

62% 65%

60% 62%

49%57% 52%59% 47% 50%

54% 57%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2015 2016 2015 2016

Skåne län Sverige

mån-tor fre-sön totalt

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Beläggningsgrad rum, HSV

Den totala veckobeläggningen har ökat med 2 procentenheter jämfört med 2015. Detta att jämföra med rikets ökning i beläggning på 3 procentenheter.

Total veckobeläggning i Skåne län uppgick till 59 procent under 2016, jämfört med rikets beläggning på 57 procent.

Förklaring

(15)

15

Målgruppsfördelningen är likadan för 2016 som föregående år. Främst affärsresenärer som bor på hotell följt av fritidsresenärer.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Målgruppsfördelning på hotell (%)

47%

9% 6%

37%

47%

9% 7%

37%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

affärsresenärer konferensgäster grupper fritidsresenärer

2015 2016

(16)

Kommersiella gästnätter

38%

Icke-kommersiella gästnätter

62%

27%

2%1%

8%

4%1%

20%

32%

5%

Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL

Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus

Släkt och vänner Annat

16

Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna.

Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är icke- kommersiella.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016

Fördelning på boendeformer

Källa: SCB & STS/HUI Research

(17)

17

På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar

samt svenska dagbesök.

(18)

18

2864 1049 157 670 2705 4592 485 11304

3165 1119 178 631 2842 4707 526 10806

3398 1050 167 582 2951 4783 524 11340

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Hotell/

stugby/

vandrarhem

Camping Tält/

husvagn/

husbil utanför campingplats

Hyrd stuga/

lägenhet/

rum

Eget fritidshus

Släkt och vänner

Annat* Dagbesök 2014 2015 2016

Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB statistik.

Detta gäller framförallt för SoL och hyrd stuga/lägenhet/rum. Hyrd stuga/lägenhet/rum kan täcka in de gästnätter som presenteras i SoL-statistiken vilket medför att vid summering kan vissa

gästnätter dubbelräknas.

Dagresor till länet har ökat med cirka 5 procent och de icke- kommersiella övernattningarna har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Dagbesöken ökade med 530 000 besök och de icke-kommersiella övernattningarna ökade med 140 000

gästnätter.

Besöksvolymer Skåne län

Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental)

* Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer.

Källa: SCB & STS/HUI Research Svenska kommersiella

gästnätter

Svenska icke-kommersiella gästnätter

(19)

19

(20)

20

Var kommer besökarna ifrån?

Svenska besökare till Skåne län 2016

Källa: HUI Research/STS

Region Andel (%)

1 Stockholms län 5%

2 Östra Mellansverige 2%

3 Småland och öarna 6%

4 Sydsverige 70%

5 Västsverige 16%

6 Norra Mellansverige 1%

7 Mellersta och Övre Norrland 0%

Dagbesök Övernattande besök (resor)

Region Andel (%)

1 Stockholms län 20%

2 Östra Mellansverige 11%

3 Småland och öarna 9%

4 Sydsverige 35%

5 Västsverige 20%

6 Norra Mellansverige 3%

7 Mellersta och Övre Norrland 2%

(21)

21

Huvudsyfte med resan till Skåne län

Svenska besökare

Fritidsresenärer

15%

4%

5%

6%

12%

18%

31%

17%

4%

5%

6%

11%

19%

30%

0% 10% 20% 30% 40%

Annat Vistelse i eget fritidshus Friluftsliv Idrottsevenemang Nöjen, underhållning, nattliv Kulturevenemang Shopping/inköpsresa Lugn och ro, byta miljö Släkt och vänner

2016 2015

Affärsresenärer

15%

3%

4%

22%

34%

6%

7%

8%

18%

28%

33%

0% 10% 20% 30% 40%

Annat ärende Studiebesök Mässa/utställning Arbete på annat kontor Konferens, kurs, seminarium Externa möten

2016 2015

(22)

22

Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län

Svenska besökare

31%

39%

9% 11% 10%

29%

39%

11% 10% 11%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer

Storlek resesällskap

2015 2016

Genomsnitt Fritids-

resenärer

Affärs- resenärer

Samtliga resenärer Reslängd

(övernattningsresor) 3,0 nätter 1,5 nätter 2,8 nätter Antal personer med på

resan 3,1 personer 2,7 personer 3,0 personer

Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2016 är liknande tidigare år. 2 personer är fortsatt den vanligaste resesällskapskompositionen. Den

genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick till 3 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende

marginella.

Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande

fritidsresenärer var längre (3,0 nätter) jämfört med

affärsresenärer (1,5 nätter).

(23)

23

Åldersfördelning resenärer till Skåne län

Svenska besökare

11%

19%

24%

29%

18%

13%

17%

22%

30%

17%

0%

10%

20%

30%

40%

0-15 år 16-30 år 31-45 år 46-65 år 65+ år 2015 2016

Åldersfördelningen för 2016 är lik fördelningen för tidigare år. Av diagrammet framgår marginella skillnader såsom något högre andel 46-65 åringar.

(24)

24

Huvudsakligt transportmedel till Skåne län

Svenska besökare

66%

17%

3% 3% 10%

63%

19%

5% 2%

11%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Bil Tåg Buss Flyg Annat

2015 2016

Det är fortsatt bil som är det vanligaste

transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län.

Detsamma gäller för andra län och riket som helhet.

Gällande andelen som använder kollektivtrafiken, buss och tåg, ser vi en ökande andel de senaste åren samtidigt som bilanvändandet minskar några

procentenheter vardera år.

(25)

25

Flygplatsstatistik 2016

Ankommande passagerare till Sturup, Kristianstads flygplats och Ängelholm/Helsingborg flygplats

35098 30517 34873 33348 47474 45666 55861 54774 48795 40751 33965 33727

55390 66105 71467 78702 80087 67953 44107 60456 83165 84353 79616 66659

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utrikes trafik Inrikes trafik

Ankommande utrikestrafik har ökat med 1 procent jämfört med föregående år, inrikes trafik har också ökat, en ökning på cirka 3 procent. Den månad som har ökat mest procentuellt är februari månad.

Sturup stod för nästintill samtlig utrikestrafik och 3 fjärdedelar av det totala antalet inrikes

ankommande passagerare.

Källa: Transportstyrelsen

(26)

26

Flygplatsstatistik 2016

Ankommande passagerare till Malmö Airport

35093 30515 34554 32613 46825 44934 54871 54758 47652 39920 33798 3371742182 49476 53432 58597 59537 50574 30281 44531 61800 62709 59037 49387

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

Ankommande passagerare på Malmö flygplats ökade under 2016 jämfört med föregående år.

Ankommande utrikes passagerare ökade med 1 procent medan inrikestrafiken ökade med 4

procent. Den månad som stod för störst procentuell ökning var februari månad med en ökning om 22 procent. Februari står även för den största ökningen i absoluta tal, en ökning på cirka 11 500

ankommande passagerare.

(27)

27

Flygplatsstatistik 2016

Ankommande passagerare till Kristianstad Österlen Airport

0 0 2 0 3 18 8 0 188 1 1 0

908 1168 1415 1512 1524 1246 393 813 1561 1702 1558 1017

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800

(28)

28

Flygplatsstatistik 2016

Ankommande passagerare till Ängelholm Helsingborg Airport

5 2 317 735 646 714 982 16 955 830 166 10

12300 15461 16620 18593 19026 16133 13433 15112 19804 19942 19021 16255

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

(29)

29

Passagerarstatistik

Ankommande passagerare

Källa: Shippax

7411236 266896 598936 455304 291661 462035 560040 120090 15376605

7400000 17450 355803 331504 0 147619 0 0 15647878

0 2 000 000 4 000 000 6 000 000 8 000 000 10 000 000 12 000 000 14 000 000 16 000 000 18 000 000

2014 2015

Helsingborg-Helsingörlinjen står tveklöst för flest ankommande passagerare av

samtliga linjer som ankommer till någon hamn i Skåne län. Helsingborg-Helsingör

står för mer än 70 procent av samtliga ankommande passagerare. Öresundsbron

har cirka 15,6 miljoner ankommande passagerare, fördelat på bilar, bussar,

lastbilar samt tåg. Malmö hamn har endast redovisat statistik för januari månad

2015.

(30)

30

(31)

3

Total turismomsättning i Skåne län 2016

Boende;

4 005;

10%

Restaurang;

6 050;

16%

Resor & transporter;

9 057;

23%

Varuhandel;

18 364;

47%

Kultur & tjänster;

1 589;

4%

39 066 Mkr

(32)

4

Fördelning turismomsättning Skåne län 2016

Svensk och utländsk omsättning

Svensk turismomsättning;

26 782;

69%

Utländsk turismomsättning*;

12 283;

31%

39 066 Mkr

.

(33)

33

Fördelning turismomsättning Skåne län 2016

Svensk omsättning

Inkommande resor;

9 735;

36%

Inomregionala resor;

6 998;

26%

Utgående resor;

10 050;

38%

Den svenska omsättningen består av tre olika typer av resor, de inkommande resorna, de inomregionala resorna och de utgående resorna. De inkommande svenska resenärerna står för en turismomsättning på cirka 9,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 36 procent av den totala svenska turismomsättningen.

Konsumtion i hemkommunen i samband med utgående resor står för cirka 10 miljarder kronor medan de inomregionala resorna står för cirka 7 miljarder kronor.

26 782 Mkr

(34)

6

Antal teoretiska årsverken genererade av turismen i Skåne län 2016

Boende;

3 786; 13%

Restaurang;

8 683; 30%

Resor & transporter;

7 575; 26%

Varuhandel;

4 260; 15%

Kultur & tjänster;

4 544; 16%

28 849 årsverken

(35)

35

Dygnsutlägg Skåne län 2016

Svenska besökare

De besökare som övernattade kommersiellt stod för det högsta dygnsutlägget, vilket är i linje med andra län och riket som helhet.

Den undergrupp som spenderade minst per person och dygn var de som övernattade icke-kommersiellt. En dagsresenär spenderar i snitt 630 kr per person och dygn vid ett besök i Skåne län. Totalt sett spenderade en turist i Skånes län 570 kr per person och dygn år 2016.

630 kr

Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i

Skåne län 2016 per person och dygn

Spenderade svenskar som övernattade icke- kommersiellt i genomsnitt

i Skåne län 2016 per person och dygn

1 120 kr

Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016

per person och dygn

210 kr

Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i

Skåne län 2016

570 kr

(36)

8

Turismens andel av den totala

omsättningen per bransch Skåne län 2016

5%

11%

16%

27%

55%

90%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Handel Div. tjänster inkl.

resebyrå Rekreation, kultur och

sport

Transportbiljetter Restaurang Boende

Turism Övrigt

(37)

9

Sammanfattning turismomsättning Skåne län 2013-2016

Total produktion i kommunen Turismen i kommunen Turismens andel av total produktion

2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016

Total omsättning (Mkr) 871 233 862 918 879 314 896 569 34 117 34 542 36 769 39 066 3,9% 4,0% 4,2% 4,3%

Förädlingsvärde/BRP (Mkr) 395 157 413 261 423 449 445 254 10 483 11 162 11 755 12 698 2,7% 2,7% 2,8% 2,8%

Antal teoretiska årsverken 570 800 572 000 577 000 586 600 26 698 26 425 27 835 28 849 4,7% 4,6% 4,8% 4,9%

Utveckling - Omsättning (Mkr) -1% 2% 2% 1,2% 6,4% 6,2%

Utveckling - Förädlingsvärde/BRP (Mkr) 5% 2% 5% 6,5% 5,3% 8,0%

Utveckling - Antal teoretiska årsverken 0% 1% 2% -1,0% 5,3% 3,6%

(38)

38

Turistkronan

Inkommande och inomregional turism

Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurang- och boendeutlägg.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS

13%

49%

16%

6%

Resor & transport Varuhandel Restaurang Boende

Kultur & tjänster

(39)

Regionala turismeffekter Skåne län 2016 - Bilagor

HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

(40)

BILAGA

Definitioner

40

Turism

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: FN

Turist

Turist är en besökare som övernattar på annan plats än i egna hemmet eller en resa över dagen som är minst 5 mil enkel väg eller 10 mil tur och retur.

Dagbesökare

En besökare som reser 5 mil enkel väg eller längre än 10 mil (T/R), från sin vanliga omgivning.

Turismkonsumtion

Turismkonsumtion definieras som ”värdet av de varor och tjänster som konsumeras av eller är avsedda för besökare”. Denna konsumtion räknas före och under resans gång. All konsumtion som kan kopplas till själva resan ingår således i den totala turismkonsumtionen. I denna rapport utgörs den totala turismkonsumtionen av konsumtion genererad av turister i nedanstående tre resgrupper:

• Inkommande resor – Innefattar både svenska och utländska turister som reser till regionen/kommunen

• Inomregionala resor – Resor inom regionen/kommunen

• Utgående resor – Innefattar resor från regionen/kommunen. All konsumtion som är kopplad till den utgående resan från

regionen/kommunen tas med i beräkningarna.

(41)

41

BILAGA

Begreppsförklaringar

Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för 2015. Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research.

Förädlingsvärde

En branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB – Begreppsförklaringar

Produktionsdata

All produktionsdata, omsättning, årsverken samt BRP avser år 2014.

Omsättningsberäkningar

Omsättningsberäkningar innefattar konsumtion vid inkommande, inomregionala samt utgående resor till/från regionen/kommunen. Dvs.

konsumtion i regionen/kommunen för inresande resenärer, resenärer som reser inom kommunen men minst fem mil enkel väg eller 10 mil

tur och retur, eller resenärer som har sin hemvist i kommunen men reser till annan kommun eller utomlands. Beräkningen tar endast i

beaktning konsumtion som skett i regionen/kommunen, antingen innan resan eller under resans gång. Konsumtion innan resan är sådan

konsumtion som är kopplad till resan som skall påbörjas.

(42)

42

BILAGA

Regionala effektberäkningar

Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket.

Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi.

Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP.

Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till regionen/kommunen (svenska och utländska), inomregionala besökare samt omsättning genererad vid utgående resor från regionen/kommunen.

Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB från 2014 och på uppgift om utländska turisters konsumtion enligt

Tillväxtverket från 2015.

(43)

43

BILAGA

Swedish Tourism Survey (STS)

HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar.

3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval.

Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor.

Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist.

Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

(44)

44

BILAGA

Källor

Statistikkälla Beskrivning

SCB – Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB – Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB – BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för

regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för STS – besöksvolymer och turistkonsumtion Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök

Tillväxtverket Utländsk konsumtion

Transportstyrelsen Flygstatistik, svenska flygplatser

Shippax Passagerarstatistik, svenska hamnar

(45)

45

BILAGA

Total produktion (Produktionsdata från SCB)

SNI-kod Kategori

Bruttoregionprodukt/

Förädlingsvärde Antal årsverken

Omsättning exkl.

moms Moms

Omsättning inkl. moms

G45-G47 Handel

52 033 785 280 908 57 454 338 362

H49-H51 Transport

10 715 173 21 985 4 062 26 046

I55 Hotell

^{1 752} ⁴² ^{3 878} ⁵⁶⁵ ^{4 443}

I56 Restaurang

^{4 594} ¹⁵⁹ ^{9 689} ^{1 390} ^{11 080}

L68A Fritidshus

16 783 0 30 207 4 896 35 103

M69-M75 Andra företagstjänster

35 077 437 44 543 9 671 54 214

N77 Uthyrning

2 504 17 5 369 1 232 6 601

N78-82 Uthyrning, fastighetsservice,

resetjänster och andra stödtjänster

^{10 895} ²⁷⁵ ^{16 423} ^{3 376} ^{19 799}

R90-S96 Kultur, sport, nöje, skönhetsvård

11 047 285 8 478 1 489 9 967

Summa turismnäringar

^{145 400} ^{2 173} ^{421 480} ^{84 133} ^{505 613}

Övriga Näringar

299 854 3 693 332 001 58 955 390 956

Totalt

^{445 254} ^{5 866} ^{753 481} ^{143 088} ^{896 569}

(46)

46

BILAGA

Turismens effekter på omsättning och sysselsättning

Kategori

Turismens andel av total omsättning per bransch

Turismens förädlingsvärde (miljoner kronor)

Antal turistiska årsverken (100-tal)

Total turismkonsumtion (miljoner kronor)

Boende

89% 1 561 37 3 960

Restaurang

54% 2 471 86 5 959

Transportbiljetter

26% 2 795 45 6 794

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

^11% ^{1 184} ³⁰ ^{2 152}

Rekreation, kultur och sport

15% 1 706 44 1 539

Bensinstationer

4 843

Mataffärer

4 584

Shopping

8 515

Total handel

5% 2 759 42 17 942

Summa turism

^{12 477} ^{28 361} ^{38 346}

Turismandel av totalen i länet 2,8% 4,8% 4,3%

(47)

47

BILAGA

Turismomsättning per restyp (miljoner kronor)

Kategori

Inkommande svenska resor

Inkommande utländska resor

Inomregionala resor

Utgående resor

Boende

3 042 735 182

Restaurang

^{1 736} ^{1 470} ^{1 429} ^{1 324}

Transportbiljetter

^{1 316} ^{1 774} ⁵⁸⁹ ^{3 114}

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

^{2 152}

Rekreation, kultur och sport

⁴⁶³ ⁸⁰¹ ²⁷⁶

Bensinstationer

⁸⁸⁵ ^{1 044} ^{1 518} ^{1 396}

Mataffärer

865 2 133 850 736

Shopping

^{1 428} ^{3 607} ^{2 153} ^{1 327}

Total handel

^{3 178} ^{6 784} ^{4 521} ^{3 459}

Summa

(48)

48

BILAGA

Turismen i Sverige 2016 i korthet

Turismen i Sverige dämpades något under 2016

Enligt FN:s världsturismorganisation ökade turismen i världen med omkring 4 procent år 2016. Det är marginellt mer än ökningen av de utländska

övernattningarna i Sverige och EU. I Sverige ökade antalet utländska övernattningar med drygt 3 procent, vilket är en mer dämpad utveckling jämfört med de senaste åren. Det visar preliminära siffror för 2016. Under 2015 och 2014 ökade de utländska övernattningarna i Sverige med så mycket som 14 respektive 22 procent jämfört med föregående år. De svenska gästnätterna ökade totalt med 3 procent under 2016, vilket är något lägre än 2015 då ökningen låg på drygt 5 procent. Det var stora regionala skillnader under 2016. Den totala bäddkapaciteten i Sverige minskade med drygt en halv miljon bäddar under sommaren 2016 jämfört med 2015. Många av de kommersiella anläggningarna gjordes om till flyktinganläggningar.

Logiintäkter

Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade i alla landets regioner. Logiintäkterna ökade med 8,1 procent till totalt 25,1 miljarder kronor.

Procentuellt steg intäkterna mest i Kronobergs län under 2016 med drygt 16 procent. I faktiska tal steg däremot Stockholms län mest med 744 miljoner kronor till totalt 9,2 miljarder kronor. Totalt steg logiintäkterna i hela landet med nästan 2 miljarder kronor.

Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI

(49)

49

BILAGA

Turismen i Sverige 2016 i korthet

Sommarvädret

SMHI beskriver sommarvädret på följande sätt:

Sommaren 2016 går inte till historien som någon av de allra soligaste och varmaste, eller som någon av de allra regnigaste och kyligaste. Nordöstra Norrland var ett område som avvek något, där sommaren på flera håll blev den regnigaste som hittills noterats. Överlag så inleddes Juni med några riktigt varma dagar innan svalare väder tog vid. Juli bestod av mycket blandat väder men ändå något varmare totalt än normalt sett. Som helhet blev augusti regnigare än normalt i större delen av landet. I Norrbotten var det på en del håll fråga om rekordstora regnmängder. Slutet av Augusti däremot och sedan in i September gav på många håll riktig sensommarvärme.

…och dess påverkan på resande

Lusten att resa utomlands är fortsatt hög hos svenskarna. Trots oro i världen så väljer svenskarna att resa. Det är snarare resmålen som ändras. Detta framgår tydligt i Ticket Privatresor, Sveriges största privatresebyråkedja, bokningsstatistik för 2016. Många resenärer valde att åka till Spanien och Grekland, medan resandet till Turkiet i det närmaste halverades.

Liksom tidigare år så ökade flygresandet till utlandet under juli om än inte lika mycket som 2015. Resandet till utlandet ökade med 6 procent i juli. Totalt ökade flygresandet under 2016. Utrikesresandet ökade med sex procent under 2016 medan inrikesresandet ökade med 3 procent.

(50)

50

BILAGA

Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning

Totalt under sommaren 2016 uppgick antalet övernattningar till ca 27,1 miljoner. Detta är en ökning med endast 40 000 gästnätter jämfört med sommaren 2015. Campingen uppgick till 11,7 miljoner övernattningar under sommarmånaderna vilket är en ökning med 3,5 procent mot 2015. Hotell, Stugbyar och Vandrarhem ökade med endast 1,5 procent under sommarmånaderna.

Det totala antalet övernattningar under året 2016 var 61,8 miljoner (varav SoL stod för 4,5 miljoner). Svenskar står för 75 procent av övernattningarna och utländska 25 procent. Beläggningsgraden ökade från 54 procent år 2015 till 57 procent år 2016.

Kryssningsturismen ökar

Under 2016 anlöpte hela 275 fartyg med totalt 469 000 passagerare till Stockholm vilket innebär en stadig ökning från 2011 då antalet fartyg som anlöpte var 263 stycken med totalt 452 000 besökare. För 2017 beräknas antalet passagerare öka ytterligare till ca 500 000 stycken. I Göteborg anlöpte 2016 70 fartyg med 84 000 passagerare vilket är en kraftig ökning mot 2011 då siffran låg på 53 fartyg med 64 000 passagerare. Däremot förväntas antalet fartyg och därmed besökarna minska kraftigt i Göteborg under 2017. kryssningsfartygen blir allt större. De riktigt stora fartygen tar över 3 000 passagerare.

(51)

51

BILAGA

Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning

Fortsatt passagerartillväxt för Swedavias flygplatser

39,5 miljoner passagerare är det nya rekordet för Swedavias tio flygplatser. Det är en rejäl ökning, med 5 procent eller nära 2 miljoner resenärer, jämfört med 2015. För sju av tio av Swedavias flygplatser blev det nya passagerarrekord under helåret 2016. I Stockholm ökade Arlanda Airport med 7 procent till 24,7 miljoner resenärer. Göteborg Landvetter Airport ökade med 3 procent till 6,3 miljoner resenärer. Malmö Airport ökade med 2 procent till 2,2 miljoner resenärer.

Bostadsuthyrning via Airbnb i Sverige fortsätter att öka

Airbnb fortsätter att öka under 2016. Antalet bostäder har ökat med hela 69 procent jämfört med 2015. För Stockholm, som står för närmare hälften av alla uthyrningar i Sverige genom Airbnb, ligger ökningen på 49 procent. Från 4 400 bostäder i fjol till drygt 6 500 i år. Senaste tillgänglig statistik visar att

uthyrningen ökade med 119 procent under 2015 och bara tenderar att öka med ökat antal bostäder.