Översiktsplan för Alingsås kommun

(1)

Del 1 Planförslag

Samrådshandling, SBN 2013-09-24

Pågående täktverksamhet Avslutad täkt (fler finns)

Skala 1:200 000 i A4-format Alingsås kommun

FÖRKLARING

Föreslagen täkt ÖP-95 Dessa utgår tillsvidare Ny utredning ska göras för berg- och grusförsörjning Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan

2013-09-24

Berg- och grustäkter

Tätorter Småorter

"

)

Större väg

Sjöar och vattendrag

kommungräns Västra Stambanan

Översiktsplan

för Alingsås kommun

FÖRKLARING

2013-09-24

Berg- och grustäkter

Tätorter Småorter

"

)

Större väg

FÖRKLARING

2013-09-24

Berg- och grustäkter

Tätorter Småorter

"

)

Större väg

kommungräns Västra Stambanan Pågående täktverksamhet Avslutad täkt (fler finns)

FÖRKLARING

2013-09-24

Berg- och grustäkter

Tätorter Småorter

"

)

Större väg

(2)

(3)

Översiktsplan för Alingsås kommun Samrådshandling

Översiktsplanen visar hur kommunen vill att mark- och vattenområ- den ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut i frågor som rör användning av mark- och vatten i kommunen. Över- siktsplanens samrådshandling består av tre delar - Planförslag, Förut- sättningar och utgångspunkter samt Konsekvenser.

Del 1 Planförslag

I denna del redovisas planförslaget. I planen visas i text och på kartor hur kommunen vill att mark- och vattenområdena ska användas i framtiden i kommunen. Till planen hör kartillustration över huvuddragen i föreslagen mark- och vattenanvändning och detaljerade kartor över orterna. Till planen hör också en karta med regler och rekommendationer. Till samtliga kartor hör beskrivande texter.

Inledning

I avsnittet beskrivs den gällande översiktsplanen ÖP 95 samt de fördjupningar och tillägg till denna som finns och vilken aktualitet dessa har. Vidare beskrivs process, syfte och vilka frågor som är viktiga för den nya översiktsplanen. Målbilder som antagits av KF och som är utgångspunkt för planen redovisas.

Användning av mark- och vattenområden Strategier

De tre strategier som ligger till grund för förslaget beskrivs: Alingsås kommunen självklar del i regionen, Alingsås kommun- stark stad och levande orter, samt Alingsås kommun- med närhet till sjö och skog.

Användning av mark- och vattenområden

Huvuddragen i planförslaget redovisas utifrån Bebyggelsestruktur, Trafikstruktur och Grönstruktur. En kommuntäckande markanvänd- ningskarta illustrerar förslaget.

Regler och rekommendationer

Generella och områdesvisa rekommendationer som ska gälla vid beslut om mark- och vattenanvändningen har formulerats. Dessutom redovisas vilka tillämpliga regler som finns i plan- och byggväsendets lagstiftning. En karta i A2 tillhör avsnittet.

Staden och orterna Norra kommundelen

Orterna Sollebrunn, St Mellby, Magra, Gräfsnäs, Långared samt LIS- område Kvarnabo redovisas på ett detaljerat sätt. Orternas nuvarande och föreslagna markanvändning redovisas i text och på kartor.

Södra kommundelen

Staden Alingsås redovisas utifrån gällande fördjupning. Norsesund- Ingared-Hemsjö redovisas detaljerat med frågeställningar att behandla i en kommande fördjupning. Fördjupningen för Västra Bodarna som

(4)

planeras bli antagen våren 2014, redovisas översiktligt. Ödenäs redovisas detaljerat i text och på kartor med nuvarande och föreslagen markanvändning.

Riksintressen Mellankommunala frågor

Här redovisas hur riksintressena behandlas i översiktsplanen. De mellankommunala planeringsfrågorna listas.

Del 2 Förutsättningar och utgångspunkter

I denna del av planen redovisas allmänna intressen sektorsvis och också de anspråk som intressena ställer på mark- och vattenanvänd- ningen. De olika intressena har grupperats efter intressets karaktär. De flesta intressebeskrivningar har sammanfattats i ett antal utgångspunk- ter för planeringen, som också återfinns i planförslaget.

Alingsås och omvärlden Om kommunen

En kort sammanfattande beskrivning av kommunen utifrån läge, demografi, historia, naturgeografi samt styrkor ges.

Alingsås kommun i regionen

Den roll som Alingsås kommun har i Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen beskrivs.

Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder

Befolkningsutveckling, mål och trendprognoser samt bostadsbyggan- det i olika delar av kommunen redovisas.

Arbetsmarknad och service

Arbetsplatser, pendling och kommunal och kommersiell service redovisas.

Infrastruktur Kommunikationer

Kapitlet handlar om trafikinfrastrukturen med Västra Stambanan, väg E20 och övrigt övergripande vägnät, liksom kollektivtrafik och gång- och cykelvägar.

Tekniska anläggningar

Kommunala anläggningar för vatten- och avlopp, VA-strategi, vatten- tillgångar och energisystem beskrivs.

Miljö- och riskfaktorer

Kapitlet handlar om miljö- och risker som buller, luftföroreningar, farligt gods samt risker och påverkan av ett förändrat klimat som över- svämningar, höga vattenstånd och risk för ras och skred.

Natur, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård- och naturmiljöer

I kapitlet behandlas grön- och blåstruktur, värdefulla naturmiljöer, naturinventeringar etc.

(5)

3 Del 1, Planförslag

Läsanvisning

Friluftsliv och fritid

Friluftslivet och anläggningar för friluftsliv beskrivs.

Kulturmiljöer och kulturminnesvård

I kapitlet beskrivs bland annat värdefulla kulturmiljöer i kommunen utifrån kommunens kulturmiljöprogram.

Landsbygd

Jordbruk, skogsbruk samt berg och grus

Jordbruket som näring och jordbrukets olika värden beskrivs. Berg och grusförsörjningen redovisas översiktligt.

Landsbygd och LIS

En analys av LIS (landsbygdsutveckling i strandnära läge) och kriterierna för LIS-områden görs.

Del 3 Konsekvenser

I denna del är de samlade konsekvenserna av förslaget beskrivna dvs miljökonsekvenserna och de sociala och ekonomiska konsekvenserna.

Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen är obligatorisk och ingår i en process - miljöbedömning - som ska följa planarbetet, har denna fått mer utrymme än beskrivningen av de sociala och ekonomiska konsekvenserna.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Avgränsning och alternativ

En avgränsning av innehåll och nivå är gjord i samråd med länsstyrel- sen. Miljökonsekvensbeskrivningen är hållen på en översiktlig nivå.

Planförslaget jämförs med ett nollalternativ, vilket kortfattat beskrivet är den att den gällande översiktsplanen fortsätter att gälla.

Miljökonsekvenser av planförslaget

Miljökonsekvenserna precis som planförslaget, är beskrivna utifrån bebyggelsestruktur, trafikstruktur och grönstruktur.

Betydande miljöpåverkan

Risk för betydande miljöpåverkan är identifierad.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer finns för luft och för vatten. Dessa är beskrivna och avstämda mot planförslaget.

Avstämning mot miljömål

Planförslaget är avstämt mot de lokala miljömålen för kommunen.

Sociala konsekvenser

De sociala konsekvenserna är avstämda mot de övergripande folk- hälsomålen för Alingsås kommun.

Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna av planförslaget är översiktligt beskrivna.

(6)

Inledning

Inledning 9

Gällande översiktsplan, ÖP 95 9

Den nya översiktsplanen process och innehåll 10

Miljöbedömning och MKB 14

Kommunala mål, planer och program 14

Fortsatt planering 16

Översiktsplanens målbilder 17

Målbild 1-5 17

Användning av mark- och vattenområden

Strategier 21

Alingsås- en attraktiv kommun 21

Alingsås kommunen självklar del i regionen 22

Stark stad och levande orter 24

Alingsås kommun- närhet till sjö och skog 26 Användning av mark- och vattenområden 29 Redovisning 29 Trafikstruktur 33

Grön- och blåstruktur 35

Regler och rekommendationer 37

Definitioner 37 Regler 37 Rekommendationer för användning av mark- och vattenomr. 40

Staden och orterna

Norra kommundelen 55

Bjärkebygden 55 Sollebrunn 59

Stora Mellby 66

Magra 71 Gräfsnäs 75 Långared 80

Kvarnabo 85

Södra kommundelen 87

Alingsås 91

Hemsjö, Ingared och Norsesund 93

Ödenäs 101

Västra Bodarna 106

Innehålls-

förteckning

(7)

Läsanvisning

Riksintressenas, Mellankommunala frågor

Riksintressenas behandling 111

Riksintressena i översiktsplanen 111

Särskilda hushållningsbestämmelser 4 kap MB 111 Grundläggande hushållnings-bestämmelser enligt 3 kap MB 115

Mellankommunala planeringsfrågor 123

Allmänt 123

Lerums kommun 123

Ale kommun 124

Trollhättans kommun 124

Vårgårda kommun 125

Bollebygds kommun 125

Essunga kommun 125

Innehålls-

förteckning

(8)

(9)

Inledning

(10)

(11)

Inledning

Gällande översiktsplan, ÖP 95

Alla kommuner i Sverige ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en antagen aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens mark- och vattenyta. I översiktsplanen, som antas av kommunfullmäktige, beskrivs på ett övergripande sätt den långsiktiga inriktningen för hur bebyggelseutvecklingen ska ske och hur den befintliga bebyggelsen ska användas och bevaras. Översiktsplanen ska stödja en hållbar utveckling inom kommunen.

Översiktsplanen för Alingsås kommun ÖP- 95 antogs av KF år 1998.

Planen är inaktuell i vissa avseenden och behöver därför förnyas. Den gamla planen gäller tills en ny översiktsplan är antagen.

Fördjupningar av översiktsplanen - (FÖP) som behandlar en viss geografisk del av kommunen liksom tematiska tillägg som behandlar en viss frågeställning i är alla delar av översiktsplanen.

Inaktuella fördjupningar av översiktsplanen

Fördjupning av översiktsplan för Bjärkeorterna antogs av fullmäktige år 1993. I denna ingår FÖP Långared, FÖP Sollebrunn, FÖP Stora Mellby, FÖP Gräfsnäs och FÖP Magra. Samtliga dessa planer är inaktuella. De har inarbetats i detta samrådsförslag med särskild redovisning i kartor och beskrivningar.

FÖP Ödenäs antogs 1995. Planen är inaktuell och har inarbetats i detta samrådsförslag med särskild redovisning i kartor och beskrivningar.

FÖP för Ingared-Hemsjö antogs 1998. En ny fördjupning av över- siktsplanen ska tas fram i det fortsatta arbetet. I detta samrådsförslag redovisas frågeställningar rörande mark- och vattenanvändningen att studera i kommande fördjupning av översiktsplanen.

Områdesplan för Färgenområdet antogs 1985. Planen är inaktuell och upphör att gälla då den nya översiktsplanen antas.

Aktuella fördjupningar och tillägg till översiktsplanen

FÖP Staden Alingsås antogs av KF 2008. Planen är aktuell och kom- mer att ingå som en del i den nya översiktsplanen. Den mer detaljerat redovisade FÖP Stadskärnan (vilken ingår som en del av FÖP Staden Alingsås) behöver dock omarbetas. FÖP staden Alingsås kan behöva uppdateras med nya riktlinjer i översvämningshotade områden, och aktualiseras vad gäller utformning av väg E20 och läge för den sk Norra Länken.

Fördjupning av översiktsplanen för Västra Bodarna är under arbete och kommer att antas tidigare än den nya översiktsplanen. Den kommer formellt att antas som en del av ÖP -95. Planen ska aktualiseras som en del i den nya översiktsplanen i samband med att denna antas.

Vindbruk - tematiskt tillägg till ÖP-95 antogs 2011. Planen är aktuell, och kommer att aktualiseras som en del i den nya översiktsplanen i samband med att denna antas.

I en ny kommuntäckande över- siktsplan måste sambanden mellan de mer detaljerade plandokumen- ten och den kommuntäckande översiktsplanen framgå tydligt, och eventuella skillnader och nya ställningstaganden i dessa plando- kument redovisas.

Fördjupningarna av översiktspla- nen (FÖP) är delvis inaktuella till innehållet men gäller tills dess att översiktsplanen är antagen eller tills att en ny fördjupning antagits över området.

(12)

Den nya översiktsplanen process och innehåll

Syftet med översiktsplanen

Det finns två övergripande syften med översiktsplaneringen. Planen ska dels vara övergripande och aktuell och tjäna som ett strategisk politiskt styrdokument i kommunen, dels på ett tydligt sätt visa hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas. Planen ska vara utformad så att den kan tjäna som ett väl underbyggt och förankrat besluts- och handläg- garunderlag för kommunens politiker och tjänstemän.

Också andra myndigheter som t ex länsstyrelsen och mark- och miljödomstolarna använder översiktsplanen som ett viktigt underlag vid prövningar och beslut som har anknytning till mark- och vatten- användningen.

Översiktsplanen är inte bindande.

Planeringshorisont

Denna översiktsplan syftar till att beskriva mark- och vattenanvänd- ningen i kommunen fram till år 2030.

Varför är ÖP 95 inaktuell?

Ny lagstiftning

Ny lagstiftning av betydelse för den fysiska planeringen har börjat gälla sedan den gamla planen antogs. Miljöbalken ersatte 1998 natur- resurslagen, naturvårdslagen och en mängd andra lagar inom natur- och miljöområdena. Plan- och bygglagen från 1989 har ersatts av en ny lag, Plan- och bygglag 2010, som innehåller delvis nya uppgifter för översiktsplanen. Kraven i lagstiftningen ska tillgodoses i den nya översiktsplanen.

Nya förutsättningar och politiska ställningstaganden Nya beslut om mark- och vatten

Sedan antagandet av ÖP 95 har nya ställningstaganden gjorts beträf- fande mark- och vattenanvändningen i kommunen. En fördjupning av översiktsplanen för staden, FÖP staden Alingsås, antogs i mars 2008. En vindbruksplan för Alingsås kommun antogs 2011. Arbete med en fördjupning av översiktsplanen för Västra Bodarna pågår.

Ny inriktning om byggande och tillväxt

Kommunens övergripande mål om befolkningstillväxt och utbygg- nadstakt har ändrats genom att såväl mål som verklighet har visat på en snabbare takt än vad som antogs i ÖP 95. Den absolut och procen- tuellt största tillväxten har skett i Alingsås stad, medan befolkningsök- ning och därmed nybyggande i Bjärkebygden i norr varit betydligt mindre än vad som antogs i ÖP 95. Den faktiska utvecklingen och de ändrade målen kan komma att få uttryck i den nya översiktsplanen.

Av översiktsplanen ska framgå:

Grunddragen i fråga om den av- sedda användningen av mark- och vattenområden

Kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras

Hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer Hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regio- nala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen

Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vat- tenområden kommer att tillgodoses.

I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken anges särskilt.

Syfte:

Strategiskt politiskt styrdokument Förankrat beslutsunderlag

(13)

Nu gällande översiktsplan med fördjupningar och tillägg 2013-09-05

!

<

!

<

!

<

!<

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

Lo

Magra

Lycke Edsås

Ödenäs Sundet

Närsbo Hemsjö

Lövhult

Bälinge

Simmenäs

Långared Kvarnabo

Gendalen

Brogärde

Lövekulle Saxebäcken

Edshult-Bäck

"

)

1890

Mjörn

Ömmern

Ömmern Hundsjön

Hälsingen

Sävelången

Store-Nären Stora Färgen

"

)

⁴²

"

)

⁴²

"

)

⁴²

"

)

¹⁸⁰

"

)

¹⁹⁰

"

)

¹⁹⁰

"

)

E20

"

)

¹⁸⁰

"

)

E20

Alingsås

Västra Bodarna Sollebrunn

Ingared

Gräfsnäs

Norsesund

Stora Mellby

Hjälmared

Småorter utan kommunal service

"

)

Större väg Kommungräns

0 5 km

FÖRKLARING

Tätort Teckenföklaring från ÖP 95

Utbyggnadsområden angivna i fördjupningar av översiktsplanen Tematiskt tillägg Vindbruk - Område lämpligt för gruppstation Pågående detaljplanearbete Fördjupad översiktsplan/

FÖP V. Bodarne under arbete Planering

Områdesplan Färgen Tas bort ut ÖP

(14)

Nya nationella och lokala miljömål

Nya nationella och lokala mål inom miljöområdet som har betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling har antagits sedan ÖP- 95. De av riksdagen antagna nationella miljömålen har brutits ner till regional och lokal nivå. Alingsås miljömål (2010), Alingsås folkhälsomål (2009) och Alingsås energiplan (2012) är alla exempel på beslutade lokala mål och dokument som har betydelse för översiktsplanen och som ska arbetas in i denna.

Kommunens betydelse i göteborgsregionen

Alingsås kommun är en del av göteborgsregionen och ingår i Göte- borgsregionens Kommunalförbund (GR). Kommunens södra delar med staden Alingsås och Västra Bodarna ligger med stationslägen utefter Västra Stambanan på pendlingsavstånd från Göteborg. Områ- det Ingared-Hemsjö har stark koppling till stationsläget Norsesund på stambanan. Sedan ÖP-95 antogs har kommunalförbundets ingående kommuner gemensamt beslutat om en planeringsinriktning enligt en av GR framtagen översiktlig strukturbild. Strukturbilden innebär att bebyggelseutvecklingen i regionen i huvudsak ska ske i knutpunkter längs kollektivtrafikstråken mot Göteborg. Som en följd av detta sker den huvudsakliga utvecklingen i Alingsås kommun i staden Alingsås och i samhällena söder om staden i anslutning till stationslägena.

Detta framgår tydligt ur FÖP staden Alingsås. Också övriga kommundelar norr och öster om staden som inte ligger i direkt anslutning till stationslägen på stambanan är beroende av god kollektivtrafikför- sörjning för utveckling och bibehållen service. Förhållandet mellan kommunens olika delar vad avser bebyggelseutveckling och övrig mark- och vattenanvändning är frågor som belyses i översiktsplanen.

(Se vidare i Del 2 Förutsättningar och utgångspunkter, kapitlet Alingsås kommun i regionen).

Utbyggnad av infrastruktur

Förbättrad infrastruktur (Västra Stambanan, väg E6 och annat vägnät) har stor betydelse för utvecklingen i kommunen. Trafikverkets aktuella långsiktiga och kortsiktiga planer för utbyggnad av infrastrukturen samt kommunens ställningstaganden till föreslagna trafikanläggningar och reservat för dessa, är utgångspunkter för planeringen. I en antagen och aktuell översiktsplan redovisar kommunen sin uppfattning om hur den framtida infrastrukturen bör utvecklas på kort och lång sikt i kommunen.

Processen

De lagstadgade delarna av översiktsplanens process utgörs av samråd och utställning.

Detta förslag till översiktsplan ska föras ut på ett brett samråd. Kom- munen ska samråda med länsstyrelsen och med berörda grannkom- muner. Kommunala och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering är också obligatoris- ka samrådsparter. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, GRs strukturbild (2008)

• Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling.

Denna utgörs av den centrala delen av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsre- gionen. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna.

• Det redan utbyggda stadsom- rådet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter.

• De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärk- samhet ägnas åt markan- vändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/

grönområden.

(15)

Inledning

andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Efter samrådet ska kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader för granskning.

Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planförslaget. I detta ska bland annat framgå om förslaget inte tillgodoser riksintressena enligt miljöbalken eller om förslaget medver- kar till att någon miljökvalitetsnorm inte följs. Vidare får inte bebyggelsen bli olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Planarbetets organisation

Planarbetet bedrivs med samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig. En kommunal styrgrupp som huvudsakligen utgörs av förvaltningschefer från de tekniska förvaltningarna och kommunledningskontoret har kontinuerlig insyn i arbetet. Arbetet utförs av personal på samhälls- byggnadsförvaltningens planavdelning med planchef Gabriella Graf som ansvarig och översiktsplanerare Elin Werner som projektledare.

Rådhuset Arkitekter AB genom arkitekterna Carin Trägårdh och Johan Wahlström har deltagit i arbetsprocessen och med att samman- ställa underlag och planförslag.

Förankringsarbete och målbilder

Arbetet med översiktsplanen påbörjades under 2011 med ett brett och förutsättningslöst förankringsarbete genom enkäter på hemsi- dan, öppna möten och workshops med politiker och tjänstemän. De öppna mötena hölls i Alingsås, Sollebrunn, Långared, Ingared och Ödenäs. I enkäterna kunde de svarande ge sin bild av en viss ort och vad som behövs för att stödja utvecklingen av orten. De kunde också skriva ner sina önskemål om utvecklingen i hela kommunen och rangordna ett antal gällande kommunala mål utifrån vad de ansåg viktigast.

De inkomna svaren från workshops och möten ledde fram till att ett antal mål för planeringen kunde formuleras och redovisas i några målbilder (se separat rubrik). Dessa utgör viktiga utgångspunkter för översiktsplanen. Målbilderna har beslutats av kommunfullmäktige i september 2012. Enkätsvaren för respektive ort redovisas mer i detalj i denna del Planförslag i kapitlet Staden och orterna.

(16)

Miljöbedömning och MKB

Enligt bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL) ska en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskriv- ning (MKB) följa arbetet med en översiktsplan om det finns risk för att genomförandet av planernas förslag kan antas innebära det man kallar ”betydande miljöpåverkan”.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska särskilt behandla de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan om planen genomförs.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll ska hållas på en nivå som är densamma som den plan som ska miljökonsekvensbeskrivas, vilket för en översiktsplan innebär att det främst är miljöpåverkan och konsekvenserna på den övergripande nivån som ska uppmärksammas.

Kommunen och Länsstyrelsen ska ha ett samråd om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen, och i samrådet bli överens om nivå och vilka frågor som ska tas upp i MKB:n.

Kommunen har haft ett samråd om avgränsningen av miljökon- sekvensbeskrivningen den 7 november 2012. Miljökonsekvensbe- skrivningen redovisas i delen Konsekvenser.

Kommunala mål, planer och program

Vision 2019

I Alingsås kommun har en gemensam vision antagen av Kommun- fullmäktige funnits sedan 1999. Visionen har skapat en långsiktig och övergripande politisk enighet och varit ledande för allt arbete och planering i de kommunala verksamheterna.

År 2005 gjordes en avstämning av de strategier som visionen bygger på. Det konstaterades att tre av fyra strategier: Bostadsbyggande, Näringslivs/sysselsättning och Utbildning utvecklats positivt. För den fjärde strategin, Infrastruktur, redovisades att de större besluten låg utanför kommunens direkta ansvar.

Kommunfullmäktige gav uppdraget till kommunstyrelsen att under 2007-2008 ta fram ett förslag till en ny vision.

Den 18 juni- 08 godkändes Alingsås nya vision, Vision 2019.

Den nya visionen handlar särskilt om boende, arbete och lärande.

Ett viktigt mål i visionen, som är sammanfattad nedan, är att Alingsås ska ha 42 000 invånare år 2019.

• Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter

• Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen

• Alingsås har 42 000 invånare år 2019

Med visionen som utgångspunkt formulerar kommunfullmäktige prioriterade mål att arbeta mot under den kommande mandatperio- den.

(17)

Inledning

Prioriterade mål antagna av KF 2011

12 prioriterade mål har antagits. I Alingsås kommun

• är det tryggt, säkert och välkomnande

• finns goda möjligheter till arbete och företagande

• finns det attraktiva boendemöjligheter

• råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursan- vändning

• bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet

• finns det valfrihet och självbestämmande

• utvecklas vården och omsorgerna för individens behov

• ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid

• har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv

• skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt

• skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling

• minskar vi vår klimatpåverkan genom energieffektiv omställning Några av de prioriterade målen har starkare koppling till översiktspla- nen än andra. De har normal text.

Andra kommunala mål och planer

Prioriterade mål och ekonomiska ramar ger underlag för kommunens olika nämnder och bolag att bedriva sina verksamheter. Folkhälsomå- len, miljömålen och energiplanen är viktiga underlag för översikts- planen. Målen och möjligheten att uppfylla dessa behandlas djupare i delen Konsekvenser.

Mål och planer som använts som underlag i arbetet med översiktspla- nen:

Folkhälsomål 2009 Policy för funktionshinder Miljömål för 2011-2019 Energiplan antagen 2012

Riktlinjer för miljöanpassat byggande 2011 VA- strategi antagen av KF 2010

Naturvårdsplan från 2005

Flerårsstrategi 2013 med investeringsplan Tillväxtprogram 2013-2019

Bostadsprogram 2011-2016 (ingår som del i tillväxtprogrammet)

Nya underlag för arbetet

I samband med arbetet med den nya översiktsplanen har kommunen låtit ta fram nya underlag som grund för bedömningarna i översikts- planen. Dessa gäller naturvård och naturmiljöer, kulturmiljöer och vattenförsörjningen. Se följande redovisning.

(18)

Naturvärdesinventeringar och naturdatabas

Under 2012 har nya naturvärdesinventeringar utförts i kommunen.

Dessa avser bland annat lövskogar, särskilt värdefulla träd, ängs- och hagmarker och vattenmiljöer. Inventeringarna är redovisade i en om- fattande kommunal databas. Se vidare under delen Förutsättningar och utgångspunkter kapitlet Naturvård och naturmiljöer.

Kulturmiljöprogram

Under åren 2009 till 2011 genomfördes en kulturhistorisk byggnadsinventering för bebyggelsen utanför Alingsås tätort som ersätter tidigare inventeringar. Alingsås tätort utom stadskärnan inventerades inför arbetet med FÖP Staden år 2006. För stadskärnan finns en byggnadsinventering från 1995 som uppdaterades i samband med att en brandskyddsplan för stadskärnan utarbetades 2005.

Programmet ska användas som faktaunderlag i planeringen och som allmän information om kommunens kulturmiljöer. Vidare kommer slutsatserna i programmet att få uttryck i förslag till markanvänd- ning i denna översiktsplan. Se vidare under delen Förutsättningar och utgångspunkter kapitlet Kulturmiljöer och kulturminnesvård.

Vattenförsörjningsplan

Som underlag för arbetet med att säkra den framtida vattenförsörj- ningen har en vattenförsörjningsplan tagits fram. (Tyrens 2012).

Vattenförsörjningsplanen belyser vilka dricksvattenresurserna som finns i kommunen och pekar ut vilka yt- och grundvattenresurser som särskilt bör uppmärksammas i översiktsplanen. Se vidare under delen Förutsättningar och utgångspunkter kapitlet Tekniska system avsnittet Vattenförsörjning.

Fortsatt planering

Efter att en ny kommuntäckande översiktsplan antagits behöver denna följas upp i fortsatt arbete. Exempel på uppföljning är:

• Ny fördjupning av översiktsplanen för Norsesund - Ingared - Hemsjö

• Uppdatering av naturvårdsprogrammet för Alingsås kommun

• Ny fördjupning av översiktsplanen för Alingsås stadskärna

• Berg- och grusförsörjningsplan

(19)

Inledning

Översiktsplanens målbilder

Beslut av KF 20 augusti 2012:

Målbild 1

Ny bebyggelse ska i huvudsak tillkomma inom befintliga orter och i goda kollektivtrafiklägen och ska främja orternas särart.

Alingsås kommun har som vision att växa till 42.000 invånare år 2019. Översiktsplanen har som utgångspunkt att vi ska växa på ett hållbart sätt, så att bebyggelsestrukturen främjar gång- cykel och kollektivtrafik. Detta innebär att huvudparten av ny bebyggelse ska tillkomma i anslutning till befintliga orter och i lägen med bra kollektivtrafik. Förtätning inom Alingsås stad och orter är eftersträvans- värt och ska ske på ett sätt så att värdefull grönska och historiska och identitetsfulla miljöer sparas och utvecklas. Täthet i bebyggelsen ger underlag till service, kollektivtrafik och möten människor emellan och skapar goda förutsättningar för levande stads- och ortsmiljöer.

Målbild 2

Alla orter och stadsdelar ska innehålla arbetsplatser, service, kultur- och fritidsaktiviteter och olika bostadstyper.

I Alingsås ska den som vill kunna bo kvar i samma ort eller stadsdel i livets alla skeden. Bebyggelsen ska vara varierad, så att bostäder med olika upplåtelseform blandas med service och arbetsplatser. Endast verksamheter som är störande ska förläggas på avstånd från bostäder.

Områden med blandad bebyggelse ger förutsättningar för platser som är befolkade både dagtid och kvällstid vilket lägger grunden för trygg- het och trivsel. Alingsås ska främja en varierad arbetsmarknad och ett stort utbud av aktiviteter för att ge möjlighet till både arbete, boende och en rik fritid på nära håll.

Målbild 3

Alingsås kommun ska vara del i ett effektivt kommunikationsnät, där kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik prioriteras.

Kommunens invånare ska enkelt kunna ta del av ett utbud av arbete, kultur och aktiviteter i Göteborg och andra städer. Därför ska kom- munikationerna utvecklas både inom och utanför kommunen. En utgångspunkt för detta är GRs strukturbild. Enkla och snabba kol- lektiva transporter till Göteborg och andra närliggande centralorter är av särskild prioritet. För att uppnå en större andel resande med kollektivtrafik ska vi satsa på trygga gång- och cykelvägar såväl inom staden och orterna som mellan orter. En tät bebyggelsestruktur och trygga, attraktiva offentliga miljöer är ett viktigt led i att uppnå ett större resande med gång och cykel och en bättre folkhälsa.

Illustration målbild 1-3

(20)

Målbild 4

Värdefulla naturområden och naturresurser ska säkerställas och utvecklas.

Alingsås kommun ska spara värdefull natur och en sammanhängande grönstruktur för rekreation och biologisk mångfald. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla vår tätortsnära natur och grönska inom orter och städer. Viktiga naturresurser såsom vattentäkter och värdefull åkermark ska säkras för framtiden.

Målbild 5

Alingsås kommun ska ha levande småorter och landsbygd.

Alingsås kommun ska främja en levande landsbygd med goda förut- sättningar för företagande, service och handel. De areella näringarna ska utvecklas som en viktig resurs för bland annat energiproduktion.

Landskapets och bebyggelsens karaktär ska tas tillvara för att öka landsbygdens attraktivitet. Turismen på landsbygden ska utvecklas.

Kollektivtrafik och cykelbanor mellan våra orter ska förbättras och samåkningsparkeringar ska anordnas. Spridd bebyggelse kan få tillkomma på den del av landsbygden som har ett lågt bebyggelsetryck, som ett led i att utveckla landsbygden i de delar som annars riskerar minskande befolkning. I områden med högt bebyggelsetryck ska ny bebyggelse tillkomma i anslutning till befintliga orter och småorter.

Detta är viktigt för att bevara landskapsbilden, resurser i form av åkermark, skogsmark, natur och friluftsliv och för att ge förutsätt- ningar för en hållbar kollektivtrafik.

Illustration målbild 4

Illustration målbild 5

(21)

Strategiska frågor

Användning av mark- och vattenområden

Strategier

Användning av mark- och vattenområden

Regler och rekommendationer

(22)

(23)

Strategier

Alingsås- en attraktiv kommun

Alingsås kommun har sedan länge en stadig och jämn befolkningsök- ning och är en attraktiv kommun för såväl näringsliv som boende. De kvaliteter som bidrar till kommunens attraktivitet bildar också viktiga utgångspunkter för översiktsplanen, vilket formuleras i tre strategiska frågor: ”En självklar del i regionen”, ”Attraktiv stad och levande orter”

och ”Med sjö och skog in på knuten”.

Kvaliteter att utveckla i planen

Gott kommunikationsläge och effektiv kollektivtrafik

Infrastrukturstråken väg E20 och järnvägen Västra Stambanan gör det möjligt att på kort tid nå regionens kärna Göteborg med tåg, buss och med bil. Detta ger stor frihet vid val av bostadsort och arbetsplats, och det stationsnära läget gör att många väljer att arbetspendla med kol- lektiva färdmedel. Även Borås, Trollhättan och Vårgårda ligger inom rimliga pendlingsavstånd, vilket ger tillgång till en stor arbetsmarknad för kommunens invånare. För näringslivet medför det goda kommu- nikationsläget bland annat att arbetskraften kan sökas i ett regionalt och större omland än vad som finns lokalt.

Stark egen identitet

Kommunen och staden Alingsås ligger trots det korta pendlingsav- ståndet på tillräckligt avstånd från Göteborg för att kunna utvecklas utifrån egna styrkor, kvaliteter och tillgångar. Kommunen har ett starkt näringsliv med hög självförsörjning av arbetsplatser. Den små- skaliga bebyggelsen med närhet till service och handel i en välbevarad historisk stadskärna och god kollektivtrafik ger kommunen och staden en stark egen identitet.

Höga natur- och friluftsvärden

Kommunen har ett unikt läge med rik natur, skogar, många sjöar och strövområden tillgängliga för alla på kort avstånd från bostaden. Stora sammanhängande regionala skogs- och friluftsområden bildar kilar från kärnan Göteborg in mot kommunen. Kommunen satsar starkt på att bevara och utveckla natur- och friluftsområden i tätortsnära lägen och att gemensamt med andra berörda kommuner utveckla de regionala grönområdena.

En självklar del i regionen

Stark stad - levande orter

Närhet till sjö och skog

(24)

GRs strukturbild (2008)

• Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgs- regionens utveckling. Denna utgörs av den centrala delen av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lät- tillgänglig regional kärna.

• Det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtra- fik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter.

• De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och lands- bygd/grönområden.

Alingsås kommun- en självklar del i regionen

Läget

Alingsås kommun har strategiskt läge i Västra Götalandsregionen med gränser mot Fyrbodals- Skaraborgs- och Sjuhäradsområdena. Som en del av Göteborgsregionen har kommunen förbundit sig att planera på ett sätt som stärker och utvecklar regionen enligt överenskommen strukturbild.

Förbättrade regionala kommunikationer

God standard på de regionalt och nationellt viktiga trafikstråken Väs- tra Stambanan och väg E20 har stor betydelse för att näringsliv och boende utefter stråken ska kunna utvecklas. Det är angeläget med rejält kapacitetshöjande åtgärder på Västra Stambanan för att möta de ökade behoven av spårutrymme för såväl lokal- och regional trafik som gods- och fjärrtrafik. En satsning på järnvägen är en förutsättning för hållbar utveckling i regionen och för att tillgängligheten för arbetspendling till kärnan Göteborg ska kunna upprätthållas. Detta medför att plats för ett nytt dubbelspår bör redovisas i planen.

Också vägförbindelserna mot Trollhättan och Borås behöver förbättras för att utbyte mellan kommunernas arbetsmarknader ska kunna ske.

Nuvarande väg mellan Alingsås och Borås föreslås förbättras och väg 42 ledas i en ny sträckning från Sollebrunn via Alingsås stad.

Bebyggelseutveckling i kollektivtrafiklägen

Bebyggelseutvecklingen ska i första hand ske utefter kollektivtrafik- stråket Västra Stambanan och ny bebyggelse där så är möjligt koncen- treras till centralt belägna och stationsnära områden. Staden Alingsås är tyngdpunkt för all utveckling i kommunen. Så gott som all pla- nerad nybyggnad av bostäder i Alingsås ligger enligt FÖP Staden Alingsås inom tre km från stationsläget.

I Västra Bodarna ska enligt FÖP Västra Bodarna bebyggelsen i första hand kompletteras med nya bostäder inom ett avstånd av 1 km från stationsläget. Stations- och centrumnära bostäder i Ingared-Hemsjö och i Norsesund ska studeras i fördjupad planering i samarbete med Lerums kommun.

Samarbete kring regionala grönkilar

De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göte- borgsregionen som helhet. Samarbete sker över kommungränserna om bevarande och utveckling av kvaliteterna i de regionala grönkilar- na Risveden och Härskogen. Grönkilarna ingår i kommunens gröna och blå struktur. Sammanhanget mellan de regionala grönkilarna och kommunens grön- och blåstruktur ska redovisas i översiktsplanen.

Från målbilderna

Ny bebyggelse ska i huvudsak till- komma i befintliga orter och i goda kollektivtrafiklägen och ska främja orternas särart

Alingsås kommun ska vara del i ett effektivt kommunikationsnät där kol- lektivtrafik och gång- och cykeltrafik ska prioriteras

Värdefulla naturområden och natur- resurser ska säkerställas och utvecklas

(25)

(26)

Stark stad och levande orter

Staden Alingsås- motorn i kommunen

I Alingsås finns kommunens största utbud av handel, arbetsplatser, kultur och kommunal service. Staden är den utan jämförelse mest dominerande orten i kommunen, där den största tillväxten har skett och där den största efterfrågan finns på bostäder.

En fortsatt stark bebyggelseutveckling i staden är något som hela kommunen gynnas av. Utbyggnaden ska ske på ett sammanhållet sätt med kompletteringar och förtätningar inom staden, sammanhäng- ande grönområden och blandad bebyggelse. På sikt föreslås två nya stationslägen i staden- i Löverkulle/Stadsskogen och i Bälinge.

Pendlingsorter vid stambanan och E20

Västra Bodarna och Ingared/Hemsjö är orter som är starkt kopplade till både Alingsås och Göteborg för arbetsmarknad och utbud av service.

Orterna har olika karaktär, men gemensamt är att bebyggelsen till övervägande del utgörs av enbostadshus och att kommersiell service saknas. Ett mer varierat utbud av bostäder bör tillkomma vad gäller lägenhetsstorlekar, täthet, utformning, upplåtelseformer etc för att ge en åldersblandad befolkning och bättre underlag för lokal service.

Sollebrunn, övriga Bjärkeorter samt Ödenäs och Långared

Sollebrunn är centrum för kommunal service och handel i den norra kommundelen. Komplettering av bostadsbebyggelsen, upprustning av centrum, förbättrad trafiksäkerhet och goda bussförbindelser är åtgärder som skulle öka ortens attraktivitet och stärka kopplingen till Magra, Stora Mellby och Gräfsnäs. Planlagd mark för bostäder och verksamheter ska finnas, liksom också möjlighet att bygga samman- hållet utanför detaljplan.

Ödenäs och Långared är orter med avskilt läge, med egna karaktä- rer och starka kvaliteter i boendemiljön. Det avskilda läget gör att behovet av kommunal närservice blir stort. Befolkningsunderlaget måste samtidigt vara tillräckligt stort för att servicebehovet ska kunna tillgodoses. Utvecklingen är i mycket beroende på lokalsamhällets en- gagemang. Medan byskolans underlag sviktar i Ödenäs råder motsatt förhållande i Långared. Inflyttning stöds av kommunen men kan inte styras.

Landsbygden

I områden längs E20 och Västra Stambanan och nära Alingsås stad är efterfrågan på mark stor. Här ska ny bebyggelse i första hand tillkomma på ett planerat och sammanhållet sätt och spridd bebyggelse undvikas. I annat fall kan krav på detaljplan ställas. På övrig landsbygd har kommunen en mer tillåtande inställning till spridd och kompletterande bebyggelse utanför detaljplan, om det ur andra Från målbilderna

Ny bebyggelse ska i huvudsak till- komma i befintliga orter och i goda kollektivtrafiklägen och ska främja orternas särart

Alla orter och stadsdelar ska innehålla arbetsplatser, service, kultur- och fri- tidsaktiviteter och olika bostadstyper.

Alingsås kommun ska vara del i ett effektivt kommunikationsnät där kol- lektivtrafik och gång- och cykeltrafik ska prioriteras

Alingsås kommun ska ha levande småorter och landsbygd

(27)

(28)

Alingsås kommun- närhet till sjö och skog

Den gröna och blå strukturen, vattnet

Kommunen har unika tillgångar av rik natur med skogar, många sjö- ar, stora strövområden och tätortsnära friluftsområden av hög kvalitet som bildar en sammanhängande grön- och blåstruktur. I kommunen finns unika bestånd av stora ädellövträd, främst ek. På vissa platser finns de gamla ekarna i stora sammanhängande bestånd.

Sjösystemet Anten - Mjörn - Sävelången och Stora Färgen-Store- Nä- ren - Ömmern ingår som väsentliga delar i grön- och blåstrukturen.

Sjöarnas vattenområden är tillgångar inte bara för rekreation och na- turupplevelser utan också som framtida dricksvattenresurser. Stränder och tillrinningsområden ska behandlas varsamt så att vattenkvaliteten och vattnet som framtida naturresurs inte kommer till skada.

Kommunen bedriver ett aktivt arbete med att bevara och utveckla naturtillgångarna. Särskild hänsyn ska tas till den gröna och blå struk- turens värden i planeringen.

Regionala natur- och friluftsområden

Regionala natur- och friluftsområden är Risveden och Härskogen.

Dessa områden med de ingående sjöarna är grönkilar av regional betydelse som redovisas i strukturbilden för Göteborgsregionen.

Härskogen och Risveden är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och ingår som betydelsefulla delar i den sammanhängande grön- och blåstrukturen.

Tätortsnära grönområden

I planeringen ska eftersträvas att såväl staden som samtliga orter och småorter har tillgång till gröna områden för rekreation och naturupp- levelser på gångavstånd. Gröna oaser i form av mindre parker, träd och vatten i staden och orterna är viktiga inslag i den byggda miljön.

I de tätortsnära områdena kring Alingsås, Västra Bodarna och Inga- red/Hemsjö är trycket på byggande stort. Här är det särskilt viktigt att bevara de tätortsnära strövområdena från sådan exploatering som tar bort värdena och minskar tillgängligheten.

Målbild grönstruktur

Värdefulla naturområden och natur- resurser ska säkerställas och utvecklas Alingsås kommun ska spara värdefull natur och en sammanhängande grön- struktur för rekreation och biologisk mångfald. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla vår tätortsnära natur och grönska inom orter och städer.

Ur Gr:s strukturbild

De gröna kilarna ska tas tillvara och utvecklas för att stärka Göteborgsregio- nen som helhet.

Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grön- områden.

(29)

(30)

(31)

Användning av mark- och vattenområden

Redovisning

Kartan ”Planens huvuddrag” visar huvuddragen i befintlig och föresla- gen ny markanvändning i kommunen. Utgångspunkten för planför- slaget är målbilderna och de tre strategierna, samt de utgångspunkter för planeringen som är sammanfattat redovisade i delen Förutsättning- ar och utgångspunkter under respektive kapitel Befolkning och bostäder, Kommunikationer, Naturvård och naturmiljöer, Friluftsliv och fritid samt Jordbruk, skogsbruk. Markanvändningen beskrivs översiktligt utifrån Bebyggelsestruktur, Trafikstruktur och Grön- och blåstruktur.

Markanvändningen och planeringsfrågorna för Bjärkeorterna, Ingared - Hemsjö och Ödenäs redovisas i en större skala och mer detaljerat för respektive ort i kapitlet Staden och orterna. Sammanfattningar av FÖP staden Alingsås och FÖP Västra Bodarna redovisas också.

Områden med fördjupningar av översiktsplanen

FÖP staden Alingsås

Bebyggelseutvecklingen i Alingsås redovisas i fördjupning av över- siktsplanen FÖP Staden Alingsås (KF 2008) och en sammanfattande beskrivning finns även i kapitlet Staden och orterna i detta planförslag.

Planens huvuddrag är aktuellt vad gäller inriktning på bebyggelseutvecklingen. Inom FÖP- området ligger Stadskärnan, där en särskild fördjupning finns som är antagen 2001. Denna är inte aktuell, och behöver därför förnyas.

FÖP Västra Bodarna

Arbete med en ny fördjupning av översiktsplanen pågår. Planen är utställd och antagande är planerat till våren 2014. Se vidare i kapitlet Staden och orterna i detta planförslag.

FÖP Ingared -Hemsjö

Fördjupning av översiktsplanen för området Ingared - Hemsjö är antagen år 1998. Planen är genomförd, och angelägen utbyggnad av samhället föreslås ske i strid mot planen. Den är därför inaktuell och behöver omarbetas. Ett större område än vad som anges i fördjup- ningen behöver studeras i en ny fördjupning. Fördjupningsområdet bör även omfatta Norsesund, och planeringen bör därför ske i sam- arbete med Lerums kommun. Se vidare i kapitlet Staden och orterna i detta planförslag, där de frågor som kan bli aktuella för en ny fördjup- ning behandlas.

FÖP Bjärkeorterna

Fördjupningar av översiktsplanen för orterna Sollebrunn, Stora Mellby, Magra, Gräfsnäs och Långared finns antagen 1993. Dessa

(32)

är inaktuella. I denna översiktsplan föreslås att områdena studeras detaljerat och inarbetas i planen. I samband med antagandet av denna plan upphör de att gälla. Se vidare i kapitlet Staden och orterna i detta planförslag.

FÖP Ödenäs

Fördjupning av översiktsplanen är antagen 1995. I denna översikts- plan föreslås att området studeras detaljerat och inarbetas i planen. I samband med antagandet av denna plan upphör planen att gälla. Se vidare i kapitlet Staden och orterna i detta planförslag.

Tillägg till översiktsplanen

Vindbruk, tematiskt tillägg till ÖP 95

Vindbruksplanen för Alingsås kommun antogs av KF 2011. Planen är aktuell. Sex större områden för gruppstationer för vindkraft finns utlagda i planen. Dessa är Erska, Gräfsnäs, Ekes mosse, Rödene nord- västsluttning, Rödeneplatån och Kroksjömossen. Genomförande av planen pågår på Rödeneplatån och på Rödene nordvästsluttning.

Bebyggelsestruktur

Den nya bebyggelsen förläggs i första hand till staden Alingsås, som är kommunens självklara centrum och där den mesta tillväxten sker. Väs- tra Bodarna och Ingared - Hemsjö är båda områden belägna i goda kollektivtrafiklägen och det finns efterfrågan på bostäder där vilket medför att en viss del av utbyggnaden ska förläggas hit. Stationsläget Norsesund ligger i grannkommunen Lerum, och en fortsatt planering för en förtätning runt stationen bör ske i samverkan med Lerums kommun i en gemensam fördjupning av översiktsplanen.

Sollebrunn ges möjlighet att utvecklas som servicecentrum i den norra kommundelen och i övriga orter ska finnas beredskap för ny bebyggelse som kan stärka serviceunderlaget och bidra till lokalsamhällenas utveckling.

Allmänt gäller som utbyggnadsprinciper för staden och orterna att nya bostäder ska komplettera befintligt bostadsutbud med olika typer av bostäder för livets olika skeden. En blandad bebyggelsestruktur ska eftersträvas. Vidare ska stationslägen och centrumområden få bättre underlag genom komplettering och omvandling mot tätare utformad bebyggelse med blandade funktioner av bostäder, service och arbetsplatser. Gröna oaser i form av mindre parker, träd och vatten i staden och orterna är viktiga inslag i den byggda miljön. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och identitetsskapande särdrag i bebyggelsen ska utvecklas och tas tillvara.

Nya bostäder

Enligt Alingsås vision 2019, ska kommunen ha 42 000 invånare år 2019, och kommunens planering inriktas mot detta mål. Det verkliga utfallet kan dock bli ett annat beroende på faktorer i omvärlden som kommunen inte styr över själv. Målprognos och trendprognos ger Utgångspunkter för

planeringen

Trendprognos, målprognos och tillväxtsprogram pekar på att den övervägande andelen nya bostäder ska tillkomma i staden Alingsås där efterfrågan är störst. Också i den södra kommundelen Hemsjö- Ingared finns efterfrågan på bostäder. I dessa områden ska kom- munen ha god mark- och planbe- redskap för att möta efterfrågan.

Det ska även finnas lämpligt belägen mark för utbyggnad av bostäder, service och verksamheter för framtida utveckling i de orter där efterfrågan på mark för närva- rande är liten, och där underlaget för service därför är vikande.

För en bibehållen god hushåll- ning med markresurserna bör ny bebyggelse i första hand tillkomma inom befintliga orter och småorter i områden där efterfrågan på mark är stor, och i övrigt tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse eller bebyggelsegrupper. En sådan sammanhållen utbyggnad ger bättre förutsättningar för gemen- sam infrastruktur som fjärrvär- menät, vatten- och avloppsnät och andra tekniska system än vid spritt tillkommen bebyggelse.

I landsbygdsområden där bebyg- gelsetrycket är lågt kan enstaka bo- städer eller mindre grupper av hus tillkomma utan detaljplan. Detta är ett sätt att stödja landsbygdsut- veckling i delar där befolkningen minskar.

En bebyggelse i goda kollektivtra- fiklägen ska eftersträvas. I staden Alingsås och i orter som Sollebrunn kan också ske komplettering och omvandling i befintliga bebyggel- semiljöer.

(33)

(34)

därför olika resultat. Den av kommunen upprättade trendprognosen visar ett invånarantal på 40 300 år 2019. Se vidare i kapitlet Befolk- ning och bostäder i delen Förutsättningar och utgångspunkter).

Översiktsplanen har en längre horisont än visionen och syftar framåt till år 2030. Kommunens trendprognos visar på en befolkning på 42 700 invånare år 2030. Redovisade markområden i planförslaget kan ge ett tillskott på ca 4 800 nya bostäder sammantaget, vilket med en beräknad täthet av i genomsnitt 2,1 personer per lägenhet kan tillföra ytterligare ca 10 000 personer till kommunen räknat från befolkningsförhållandena år 2013 (ca 38 700). Det skulle innebära att planens visade markområden grovt räknat medger en befolkning på ca 48 500 invånare, vilket med mycket god marginal täcker in behovet fram till 2030.

Huvuddelen eller ca 90 %- 4 300 av de nya bostäderna beräknas kunna tillkomma i staden Alingsås, medan det av de resterande 10 %, ca 480 lägenheter, bedöms 350 - 400 kunna tillkomma i Västra Bodarna och Ingared och resterande till Bjärke och Ödenäs.

Ovanstående beräkning grundas på de markområden som pekas ut för bebyggelse i översiktsplanen. Ny enskild bebyggelse på landsbygden ingår inte i siffrorna.

Arbetsplatser och service

Arbetsplatser, bostäder och service ska blandas i så stor utsträckning som möjligt i orterna och i staden. Arbetsplatser som kan blandas med bostäder är t ex hantverk, handel, kontor och service. Mark för industri och andra verksamheter som har omgivningspåverkan finns förutom i staden Alingsås också föreslagen eller planlagd i Västra Bo- darna, Ingared, Sollebrunn, Gräfsnäs och Stora Mellby.

Staden Alingsås är profilerad som handels- och kaféstad och har ett omfattande kommersiellt serviceutbud i de centrala delarna i förhål- lande till stadens storlek. Stadens centrum kan behålla och stärka sin betydelse för olika typer av handel genom att etablering av externhan- delsområden för detaljhandel och livsmedel undviks i kommunen.

Genom att utbyggnad av bostäder och verksamheter föreslås också till Västra Bodarna och Ingared - Hemsjö, förstärks dessa samhällens underlag för kommersiell service.

Förslagen utbyggnad kräver också förstärkning av den kommunala servicen som barnosorg, skolor och äldreomsorg. Bostadsbeståndet behöver kompletteras i alla kommundelar med särskilda boenden för äldre liksom fler tillgänglighetsanpassade lägenheter.

Besöksnäring och landsbygdsutveckling

Alingsås stadskärna med trästaden är ett välbesökt besöksmål liksom också Gräfsnäs slottspark och museijärnvägen utefter Antens väs- tra strand. Ett förslag i planen är att ett strandnära område, ett s k LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i anslutning till museijärnvägen vid Kvarnabo kan få användas för utveckling av besöksnäringen med anläggningar för t ex boende, upplevelser, mat etc. En sådan anläggning kan bidra till en positiv utveckling av lands- Utgångspunkter för

planeringen

Ett varierat och blandat byg- gande bör ske. Bostäder med olika storlek, utformning och upplåtelseformer bör blandas med service och arbetsplatser så mycket som möjligt.

Bebyggelsen ska anpassas med hänsyn till platsens identi- tet. Kvaliteter som grönska, kulturhistoriska sammanhang och andra identitetsskapande särdrag i bebyggelsemiljöerna ska utvecklas och tas tillvara.

Planlagd industrimark, även för större etableringar, ska fin- nas för framtida behov inom olika geografiska delar av kom- munen.

Handel i de större tätorterna utanför centralorten ska sti- muleras. Alingsås stadskärna ska fortsatt vara det självklara centrumet för handel i staden.

Ökat antal barn och äldre ger ökat behov av skola, barnom- sorg och äldreomsorg. Behovet av platser i skola och barnom- sorg förväntas öka mellan 7 och 12 % till år 2019.

Utökat antal platser i äldrebo- ende av i olika former kommer att behövas i hela kommunen och särskilt i Hemsjö- Ingared och i Bjärke.

Behovet och underlaget för den kommunal servicen skiljer sig mellan kommundelarna.

Magra och Ödenäs skolor har ett lågt elevunderlag. Ökad samverkan mellan skolorna i Magra och Sollebrunn kan komma att behövas.

(35)

bygden i Bjärke där det behövs arbetsplatser och inflyttning för att bl a stärka serviceunderlaget och öka inflyttningen. I kapitlet Staden och orterna avsnittet Kvarnabo ges en mer detaljerad beskrivning av området. För byggande på landsbygden, se vidare i kapitlet Regler och rekommendationer.

Trafikstruktur

Övergripande trafiknät

Det övergripande trafiknätet utgörs av Västra Stambanan, väg E20, vägarna 42, 190, 180 och 1890. Den förväntade befolkningsutveck- lingen med ökat antal arbetsplatser och fler bostäder enligt planförsla- get förutsätter en god standard på de regionala och nationella trafik- stråken och att kapaciteten och framkomligheten på dessa förbättras.

Se vidare i delen Kommunikationer kapitlet Förutsättningar och ut- gångspunkter.

Västra Stambanan

I planen förutsätts att en framtida Västra Stambana är utbyggd med ett extra dubbelspår genom kommunen, och att det på kortare sikt har genomförts kapacitetshöjande åtgärder utefter banan och på Alingsås station. Ett extra dubbelspår ger förutom höjd kapacitet också möjlighet att på sikt tillskapa två nya stationslägen i Lövekulle- Stadsskogen och Sävelund-Bälinge.

Mark för ett extra dubbelspår reserveras 15 meter från vardera sida om befintlig järnväg. Med skyddszoner på 30 meter från spåret blir zonen för extra dubbelspår ca 45 meter på varje sida om nuvarande spår.

Väg E20

Planering och utbyggnad av väg E20 söder om och genom Alingsås har pågått under lång tid.

Vägens sträckning genom staden Alingsås kommer att genomföras inom planeringsperioden 2016-2021. Kommunen utreder möjlighe- terna att däcka över vägen i olika avsnitt på sträckan.

Utbyggnad av avsnittet Alingsås - Vårgårda norr om Alingsås är pla- nerad till slutet av perioden 2019-2021. Alingsås kommun förordar alternativet ”Gisslatorps skog”, vilket innebär att vägen förläggs öster om befintlig väg från Nedre Nygård och norrut.

Stråket Borås-Alingsås-Trollhättan

I planen redovisas en ny sträckning av väg 42 mellan Borås och Troll- hättan. Väg 42 har studerats i en vägutredning ”Borås-Tvåstad” (Väg- verket 1998). Kommunen förordar alternativ B2, med en sträckning av väg 42 från Borås via Alingsås öster om sjön Anten till Sollebrunn och Trollhättan. Högre standard på nuvarande väg 180 mellan Borås

Utgångspunkter för planeringen

Besöksnäringen ska utvecklas och marknadsföras. Alingsås stadskärna, Gräfsnäs slottsruin och museijärnvägen ska stärkas som besöksmål.

Det finns få områden i kommu- nen som uppfyller kriterierna för LIS

Landsbygdsområden i den södra kommundelen har för stora nationella och regionala värden och är för starkt förbundna med Göteborgsregionen för att uppfylla kriterierna för LIS Ett LIS- område ska prövas i Kvarnabo vid Anten.

(36)

och Alingsås är angeläget och att uppgradera vägen till riksväg 42 är ett sätt att höja vägens status.

På plankartan ”Planens huvuddrag” redovisas två alternativ till befintlig sträckning av väg 42 genom Magra. Ett av alternativen går genom skogs- och jordbruksmark som medför stora ingrepp i kulturlandska- pet. Detta påpekade länsstyrelsen i dåvarande Älvsborgs län i yttrande över vägutredningen. Det andra alternativet innebär att vägen förläggs i en förbifart söder om Magra genom det öppna jordbrukslandskapet.

Orten skulle därigenom avlastas genomfartstrafik, vilket är en fördel för ortens möjlighet till utveckling utefter vägen.

Väg 42 genom Sollebrunn föreslås bli ombyggd till ett trafiksäkrare utförande, ”miljöprioriterad genomfart” i befintlig sträckning.

Norra och Södra länken

Om väg 180 blir uppgraderad till riksväg 42 finns stor risk för att den totala trafikmängden och den tunga trafiken kommer att öka genom Alingsås med ökade störningar till följd, om inte trafikavlastande åtgärder genomförs. De båda tvärförbindelserna kallade Norra länken och Södra länken kan båda få sådan avlastande funktion.

Norra länken mellan väg E20 och väg 1890 har till syfte att minska tung trafik genom de nordöstra delarna av Alingsås. Vägens läge och funktion är redovisad i FÖP staden. Ett större utredningsområde runt vägen än vad som är visat i fördjupningen har bedömts som nödvän- digt. FÖP Staden ska aktualiseras i detta avseende.

Södra länken är en framtida trafikled som ska förbinda väg E20 med nuvarande väg 180 (eller i framtiden väg 42) i stadens södra delar.

Länken kan få en funktion både som regional led och som ingående i det lokala gatunätet när stadsdelen Rosendal byggs ut. Se vidare i avsnittet Kommunikationer i delen Förutsättningar och utgångspunkter.

Cykelvägar

Nya cykelvägar föreslås successivt att byggas ut mellan samtliga större orter i kommunen, samt till Lerum och till Sjövik i Lerums kommun.

En sammanhängande gång- och cykelväg föreslås utefter hela sträckan Anten - Gräfsnäs - Sjövik. Denna kan utnyttjas både av arbetspend- lare och turister med Gräfsnäs slottspark och museijärnvägen som särskilda målpunkter för turismen.

Trafiksäkerhet och tillgänglighet behöver förbättras för gående och cyklister i orterna. I Alingsås stad ska utbyggnad av gång- och cykelvä- genätet ske enligt trafikplanen (KF 2012).

Utgångspunkter för planeringen

Västra Stambanan Mark reserveras för extra dub- belspår längs Västra Stambanans befintliga sträckning.

Andra alternativ (tunnel och förbi- fart Västra Bodarna enligt ÖP 95) redovisas inte som förslag.

Nya stationslägen redovisas vid Lö- vekulle - Stadsskogen och i Bälinge.

I Bälinge ska det också inrymmas en framtida godsterminal.

Väg E20

Överdäckning av E20 genom Alingsås stad.

Vägreservatet ”Gisslatorps Skog”

väljs för väg E20 norr om staden.

Väg 42

Väg 42 mot Borås leds via Alingsås.

Vägen ska gå i en sträckning öster om Anten.

Vägen byggs om till en trafiksäker genomfart genom Sollebrunn.

Alternativ vägdragning norr om Sollebrunn redovisas i planen som en möjlig sträckning på längre sikt.

Alternativ till befintlig sträckning genom Magra redovisas i planför- slaget söder om samhället.

Väg 42/ väg 180 ges en stadsmässig gestaltning genom Ängabo/Grönbo/

Stockslycke för ökad trafiksäkerhet och minskade störningar.

Gång- och cykelvägnätet Nya cykelvägar pekas ut för cykel- turism och arbetspendling mellan samtliga större orter i kommunen, samt till Lerum och till Sjövik i Lerums kommun.

Trafiksäkerheten och tillgänglig- heten för gående och cyklister ska förbättras såväl inom som mellan kommunens olika orter.