Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 34 26
annika.wagsater@landskrona.se www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123 Plusgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
Uppföljning:
Foto: Martin Larsson, Action studio
Överenskommelse om samverkan för ökad
trygghet i Landskrona 2010
Sammanfattning
Landskrona stad och polisen tecknade som första kommun en överens-
kommelse om samverkan för ökad trygghet 2008. Denna överenskommelse har uppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2010 års avtal upp. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten för
medborgare och verksamma i Landskrona.
Pilotprojekt med fem familjer
Arbetet har omfattat 4 familjer, då den femte inte längre har varit aktuell för insatser. För samtliga familjer har ett stort antal riskfaktorer identifierats och målen för insatserna har därför antagit formen av ett antal skyddsfaktorer som behöver stärkas: hälsa, försörjning, skolprestationer, social förmåga och fritid.
Påverkansprogram
Påverkansprogram används frekvent i arbetet med ungdomar. Vi har fått en ökad kompetens i att matcha rätt program med rätt ungdom utifrån dennes problematik och specifika behov. Även innehållet och tyngdpunkten i programmen matchas med ungdomens behov på ett bättre sätt än tidigare.
Illegala krogar
Polisen har genomfört ett par större tillslag mot illegala krogar. Dessa har även resulterat i husrannsakningar i bostäder och bilar. Under 2010 kunde personer lagföras som stod under utredning ifrån tillslag gjorda i slutet av 2009.
Riktad tillsyn
I enlighet med överenskommelsen har fyra gemensamma tillsynsomgångar genomförts under året av polis och tillståndsenheten.
Ansvarsfull alkoholservering
Under året har två tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering genomförts med totalt 48 deltagare.
Ungdomsforum
Landskronas ungdomsforum har träffats 6 gånger under 2010. Teman för 2010 års möten har bland annat varit: Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för? Vad händer när någon gjort en polisanmälan? Anlagda bränder, ungdomar och droger samt diskussion kring hatbrott.
Samling mot brott
Samverkan har gett en inblick i den organiserade brottslighetens utbredning och den har ökat kunskapen om olika myndigheters roll/förmåga att ”ingripa” och hur vi kan samarbeta.
Kontaktpoliser
Under 2010 har varje högstadie- och gymnasieskola haft eller fått en ansvarig kontaktpolis. Det löpande arbetet har varit trögstartat på vissa skolor mycket beroende på byte av kontaktpoliser och otydlig struktur och omfattning.
Föräldrastöd
Under året har 13 kurser i aktivt föräldraskap genomförts med totalt 103 deltagare. Landskrona stad och polisen har även gemensamt genomfört 10 stycken orosamtal.
Arbete med kärnan/svansen
Under 2010 har kontakterna mellan polis och kommunen genom socialtjänsten förstärkts på ett positivt sätt. Kontaktvägarna mellan polisen och kommunen har kortats ned vad gäller arbetet med och kring ungdomar.
Trygghetsvandring
Under hösten 2010 genomfördes två trygghetsvandringar i Karlslundsområdet.
Synpunkterna som framkom under vandringen har sammanställts och publicerats på Landskrona stads hemsida. Flera av punkterna är åtgärdade, andra är inplanerade under våren.
Skadegörelse
Under året har arbetet med att skapa trygga offentliga miljöer fortsatt. Det är ett arbete som sker kontinuerligt.
Detaljplaner
Med hjälp av den checklista som arbetats fram har vi skapat ett verktyg som underlättar arbetet med att få in ett trygghetsperspektiv i ett tidigt skede i planprocessen.
Synlig polis
Som ett led i polisens ordinarie verksamhet har den polisiära synligheten ökat i takt med att personella resurser i form av flera poliser tillförts Landskrona.
Fotpatrullerande polis är en återuppväckt metod som i allt större utsträckning användes av polisen i brottsförebyggande syfte.
Kommunikation
Under året har en gemensam kommunikationsutbildning för polisen och Landskrona stad anordnats och kampanjen ”Tillsammans för ett tryggare Landskrona” genomförts. Tillsammans har vi talat om samverkan på den internationella konferensen Stockholm Criminology Symposium.
Uppföljning av samarbetspunkter för 2010
Pilotprojekt med fem familjer
Arbetet har under 2010 omfattat 4 familjer, då den femte inte längre har varit aktuell för insatser. En ny femte familj kommer att väljas ut 2011.
För samtliga familjer har ett stort antal riskfaktorer identifierats och målen för insatserna har därför antagit formen av ett antal skyddsfaktorer som behöver stärkas: hälsa, försörjning, skolprestationer, social förmåga och fritid.
I flera familjer har föräldrarna fått eget stöd i form av samtalskontakter och stöd i hemmet via intern eller extern öppenvård. Arbetet är långsiktigt men i ett par av familjerna kan man klart säga att det har gett positivt resultat. Ett mått på framgång är också att man har stärkt föräldrarnas engagemang och motivation att ta emot hjälp för sig och sina barn.
Hälsan hos familjerna har stärkts bland annat genom att de fått hjälp med hälso- undersökningar, läkartider och att rätt medicinering kommit igång.
Några föräldrar har fått hjälp med att hantera familjens ekonomi och en av ungdomarna har kunnat flytta till ett eget boende under året.
Fokus för de flesta av barnen och ungdomarna har legat på att förbättra
skolresultaten, eftersom det är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn. Arbetet har i de flesta fall lett till positiva förändringar, både vad det gäller närvaron och skolarbetet. Ett par av ungdomarna har också framgångsrikt genomfört arbetspraktik under året.
En del av de enskilda samtalskontakterna och kontaktpersonerna är insatser inriktade mot fungerande sociala kontakter i familjen, i skolan och på fritiden.
Ett arbete som också gett goda resultat i några av fallen.
Samverkan med personal inom skolan: kurator, lärare, specialpedagog och skolsköterska har varit väldigt vanligt då mycket kraft har lagts på en
fungerande skolgång för barnen och ungdomarna. BUP samverkar vi med för utredningar och medicininställning. Samverkan med Vuxenförvaltningen har främst gällt ekonomi och boende. Vi har också samverkat med polis och institutioner i samband med placeringar. I de allra flesta fall fungerar samverkan mycket bra.
Hur har aktiviteten kommunicerats? Våra insatser är individuellt inriktade och främst kända av de som arbetar med familjerna, på vår egen enhet och bland våra samverkanspartners.
Hur väl förankrad är aktiviteten i din förvaltning? Under 2010 tillhörde Enheten för utredning och behandling BUN som är en stor förvaltning. Vi har utvecklat vårt samarbete med skolan på flera fronter och många är väl förtrogna
med socialtjänstens möjligheter till insatser för barn och familjer. Trots det finns det mycket kvar att göra.
Påverkansprogram
Målen under punkten påverkansprogram var för 2010 att utveckla
genomförandet av aktuella påverkansprogram som en metod i arbetet med berörda ungdomar samt att finna och utbilda oss i evidensbaserade
kompletterande program som matchar ungdomars behov.
Måluppfyllelsen under punkt ett har varit god. Påverkansprogram används frekvent i arbetet med berörda ungdomar. I samtliga behandlingskontakter bedöms lämpligheten av att använda påverkansprogram och endast i de fall det inte bedöms lämpligt ges kontakten ett annat innehåll. Exempel på
omständigheter när påverkansprogram inte bedöms genomförbara är då ungdomen visar sig ha ett alltför omfattande missbruk eller uppvisar ett alltför psykiskt skört mående.
Vårt fokus på arbetet med påverkansprogrammen har gjort oss allt skickligare i genomförandet av desamma. Vi har också fått en ökad kompetens i att matcha rätt program med rätt ungdom utifrån dennes problematik och specifika behov.
Även innehållet och tyngdpunkten i programmen matchas med ungdomens behov på ett bättre sätt än tidigare.
När det gäller den andra punkten så har vi under året som gått valt att fördjupa oss i de program vi redan har utbildning i dvs ART, RePuls och Kriminalitet som livsstil. Denna fördjupning och sedermera utvärdering av
behandlingsarbetet kommer ge oss en bättre vetskap om vilken typ av kompletterande evidensbaserade program vi behöver utbilda oss i för att på bästa sätt kunna matcha de behov vi inte förmår idag.
Samverkan sker främst med kolleger inom enheten via uppföljningsmöten och ärendediskussioner. Denna samverkan fungerar bra. Genom samarbetet lär sig våra kollegor mer om programmen och får erfarenheter vid uppföljningarna om på vilket sätt det specifika påverkansprogrammet varit positivt för den unge.
Samverkan sker även med familjehem, kontaktpersoner, coacher från Fält- och fritid, mentorer och kuratorer från skolan, då en ungdom deltar i något av våra program. Genom denna samverkan förankras förändringar den unge genomgår och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna löper bättre då alla är
involverade i den unge.
De program Ungdomsteamet erbjuder vänder sig främst till de som kommer i kontakt med Enheten för utredning och behandling via utredning och beviljad insats eller till de ungdomar som döms till program/vård av domstol. Att domstolen är väl informerad om de påverkansprogram som kan bli aktuella är därför av störst vikt.
ART, RePuls och Kriminalitet som livsstil är väl förankrat hos utredande socionomer i Ungdomsgruppen. ART och RePuls som är ett mer allmänt program är förankrat hos övriga inom enheten samt i skolorna. På en del skolor finns personal som är utbildade i programmen. En stor andel har viss kännedom om vad ART innehåller. Kriminalitet som livsstil är mindre förankrat inom enheten och hos övriga samarbetspartners då det är ett program som vänder sig till en mer specifik målgrupp. Ungdomsteamet planerar informationstillfällen för de av våra närmsta samarbetspartners där behov finns samt till vår nämnd.
Illegala krogar
Mål 2010: Inhämta information om eventuella aktörer.
Arbetet kring informationsinhämtning har i huvudsak bestått av polisens egna iakttagelser. Fortfarande saknas information ifrån allmänheten. Totalt sett har endast ett mindre antal tips inkommit till ansvarig, men trenden pekar uppåt och åt rätt håll.
Mål 2010: Genomföra insatser mot lokaler som sannolikt bedriver illegala verksamheter av karaktären ”svartklubb”.
Taktiken har under 2010 varit att göra fler kontroller i syfte att kartlägga personerna bakom klubbarna. Detta är ett resultat av den illegala
verksamhetens ändrade struktur. De har över lag lärt sig av polisens tillslag och ändrat modus för att försvåra polisens arbete. Därför har polisen tvingats styra över mer tid till spontana besök.
Polisen har genomfört ett par större tillslag mot illegala krogar som har resulterat i husrannsakningar i bostäder och bilar. Ärendena är fortfarande under utredning.
Mål 2010: Lagföra personer bakom verksamheten.
Under 2010 kunde personer lagföras som stod under utredning ifrån tillslag gjorda i slutet av 2009. Personerna dömdes men påföljden blev endast villkorliga domar med böter. Av domarna kan man dra slutsatsen att denna brottslighet generellt inte genererar stränga påföljder, så länge underåriga ej serveras alkohol.
Mål: Identifiera och undersöka besökarnas behov av eventuella vårdinsatser.
Ingen kartläggning har skett av eventuella vårdinsatser. Polisens arbete har begränsats till den brottsliga delen.
På längre sikt ska den allmänna ordningen i central Landskrona förbättras och den upplevda tryggheten ska öka. Den allmänna ordningen har varit god och polisen kan ej se att dessa klubbar nämnvärt stör den allmänna ordningen. Ett fall av störning har kunnat spåras via ett tips. Den upplevda tryggheten i Landskrona mäts genom polisens trygghetsundersökning och den senaste mätningen visar ett förbättrat resultat.
Samverkan under 2010 har utvecklats i en positiv riktning. Arbetet har identifierat mycket verksamma metoder. Arbetet med tillslag mot de illegala krogar som vidtagits (2 fall) har gett ett mycket bra resultat utifrån alla involverade samverkansparters perspektiv. Samarbetet med fastighetsägare är begränsat då denna metod ännu inte är optimal på grund av privata
vinstintressen men sammantaget har samarbetet fungerat mycket bra, i
synnerhet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är en ny aktör i samverkan.
Arbetet inom polisen har fortgått enligt planen. Information om arbetet har delgivits personalen muntligen och genom underrättelseuppslag.
Arbetet kring illegala krogar är väl förankrat i ledningen inom
Landskronapolisen. Det finns utrymme för mer engagemang kring detta ämne bland övrig personal. Arbetet försvåras av: svår lagstiftning, mycket lågt straffvärde, utredningskrävande, avsaknad av drabbad i form av målsägare, oftast dålig arbetsmiljö genom cigarettrök, tung godshantering, tidskrävande avrapportering.
Riktad tillsyn
I enlighet med överenskommelsen har fyra gemensamma tillsynsomgångar genomförts under året av polis och tillståndsenheten. Utöver överens- kommelsen har räddningstjänst och miljöförvaltning deltagit. Därutöver har vanlig ”rutintillsyn” genomförts kontinuerligt.
Ansvarsfull alkoholservering
Under året har två tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering genomförts. Den 1 och 8 februari med 23 deltagare samt den 20 och 27 maj med 15 deltagare. Antalet deltagare är lägre än tidigare år, och lägre än målsättningen 50 deltagare årligen, men arbetssituationen för restaurang- personal är ganska konstant i Landskrona. De flesta arbetar länge på samma arbetsplats.
Sedan första utbildningstillfället 2006 har 186 restaurangpersonal genomgått utbildning och det är inte osannolikt att viss ”mättnad” inträtt vad gäller behovet av utbildning. Utvecklingen kommer att följas upp under kommande år.
Ungdomsforum
Landskronas ungdomsforum är en långsiktig satsning som under 2010 fortgått enligt de riktlinjer som fastställts i bilagan för verksamheten. Ungdomsforum började 2010 med 7 medlemmar och har under året utökats med 2 elever från vardera Västervångskolan och Kunskapsskolan. Totalt 11 medlemmar.
Under 2010 har 6 möten genomförts.
Teman för 2010 års möten har i tur och ordning varit.
1. Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för? Vad händer när någon gjort en polisanmälan? I samband med detta möte
uppmärksammades ungdomsforum av Lions som överlämnade sin ”etiktavla”.
2. Anlagda bränder med besök av föredragshållare från Göteborg som berättade om diskotekbranden på Backaplan. Ledde senare fram till 2 föredrag på teatern för elever på Dammhagskolan anordnat av de äldre eleverna i ungdomsforum.
3. Ungdomar och droger med information från polisens UNG-grupp (ungdoms och narkotikagrupp) samt diskussion kring hatbrott.
4. Fortsättning på mötet angående anlagda bränder i Landskrona och närliggande kommuner och provtur i Räddningstjänstens stegbil.
5. Hur bemöter polis och ungdomar varandra? Ungdomsforum fick träffa polisens gruppchefer för att diskutera sanningar och fördomar.
6. Rekrytering av nya medlemmar och förslag på aktiviteter/ämnen för 2011.
Planläggning av föredragen på Teatern vilket också krävde ett extrainsatt möte under hösten.
En kommunikationsplan för vidare rekrytering av nya medlemmar har tagits fram under hösten. Samverkan mellan polis och Räddningstjänst fungerar mycket väl och i de fall skolorna involverats har det fungerat bra. Som exempel kan nämnas samverkan med Dammhagskolan kring ovan nämnda föredrag på teatern som alla elever i åk. 6 – 9 fick ta del av. Rektorerna för grundskolorna har under året fått information om Ungdomsforum och kontakt med några av gymnasieelevernas mentorer och rektor för Selma Lagerlöfs gymnasiet och Landskrona praktiska gymnasiet har tagits för att få elevernas ledighet vidimerad.
Hur har aktiviteten kommunicerats? Två av ungdomsforums medlemmar har medverkat i Lokaltidningens extra bilag och diskussioner har förts med Landskrona Stads informationsavdelning angående forumets framtida
möjligheter att profilera sig i media, exempelvis via sociala medier. Ett flertal artiklar har även publicerats i lokalmedia.
Hur väl förankrad är aktiviteten i din förvaltning? All personal såväl inom polis som räddningstjänst har informerats om Ungdomsforums existens och viss personal har deltagit vid några av forumets möten.
Samling mot brott
I gruppen ”samling mot brott” ingår representanter från Polisen,
Försäkringskassan, Landskrona stad (trygghetssamordnare och socialtjänsten), Skatteverket, Kronofogden och Tullen. Under 2010 har gruppen träffats 10 gånger. Det förs inte några gemensamma minnesanteckningar vid mötena. Allt informationsutbyte sker muntligen. Arbetet har ett vuxenperspektiv.
Frågan om sekretess har inte varit en stor fråga. Deltagande myndighet är med i gruppen utifrån sin sekretess. Det gör att man kan bidra olika mycket i
diskussionerna, något samtliga i gruppen har förståelse för och respekterar.
För att skapa trygghet i gruppen har vi gemensamt beslutat att inte skicka en ersättar om man inte kan komma på ett möte. Detta är även positivt ur sekretessynpunkt.
Landskrona stads trygghetssamordnare har tagit ett administrativt ansvar för gruppen. Polisen har tagit ansvar för att planera och leda mötena. Arbetet tar främst sin utgångspunkt från polisens underrättelser och berör frågor som svarttaxi, illegala krogar, illegal alkoholförsäljning och bidragsfusk.
I juli och december har möten med representanter från motsvarande grupp i Helsingborg genomförts. Syftet med dessa möten är att vi ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och hitta sätt att utveckla verksamheten.
För att få kunskap om vad som fungerat bra och vad vi kan göra bättre skickades under november 2010 en enkät ut till samtliga myndigheter som ingår i samverkansgruppen. De frågor som ställdes var:
Samverkan i Landskrona fungerar enligt samtliga mycket bra. De samverkande myndigheternas medelbetyg är 4.7 på en femgradig skala.
Gruppen saknar inte någon myndighet i vår samverkan. Det har förekommit diskussioner om arbetsförmedlingen ska vara med. Vi har dock funnit att det finns andra vägar för det samarbetet.
De flesta upplever att de utan tvekan hör hemma i gruppen. Kronofogden är tveksam, då de uppfattar att de har lite att både tillföra och kunna ta till vara.
Tullen påpekar att då de inte jobbar specifikt mot Landskrona är det ibland svårt att bidra med något konkret. Men de känner att de har en roll i gruppen.
1: Hur upplever du samarbetet på en femgradig skala?
(1 = dåligt, 3 = bra, 5 = mycket bra)
2: Är det någon myndighet som idag inte sitter med i gruppen som du skulle vilja ha med? Om ja, vilken?
3: Tycker du att din myndighet hör hemma i gruppen?
4: Tycker du att gruppen träffas lagom ofta? Om nej, hur hade du velat ha det?
5: Vad har samarbetet gett dig/din myndighet?
6: Vilken typ av frågor är mest intressant för dig/din myndighet att vi tar upp i gruppen?
(t.ex. svarttaxi, transportstölder, försäljning av smuggelcigaretter, ….)
På frågan om gruppen träffas lagom ofta svarar samtliga i gruppen ja.
Samverkan är en inkörsport i vissa ärenden. Den har gjort att personliga
kontakter har skapats. Försäkringskassa upplever att dessa kontakter även är till nytta för kollegorna som kan bli involverade i vissa ärenden.
Samverkan har gett en inblick i den organiserade brottslighetens utbredning och den har ökat kunskapen om olika myndigheters roll/förmåga att ”ingripa” och hur vi kan samarbeta. Att vi lär känna varandra förbättrar våra möjligheter till en bra samverkan. Vi kommer steg för steg till ett läge där vi kan säga att vi alla strävar mot samma mål och att den som utnyttjar systemet/begår brott möts av myndigheter som är enade.
Den har även lett till konkreta tips som lett till åtgärder och besparingar. Det är ett bra sätt att arbeta mot felaktiga utbetalningar.
På frågan ”Vilken typ av frågor är mest intressant för dig/din myndighet att vi tar upp i gruppen?” svarar gruppen bland annat: Smuggelrelaterade ärenden, frågor som berör näringsverksamhet i alla former, svartklubbar, svarttaxi och annat svartarbete och misstänkta skenseparationer.
Kontaktpoliser
Under 2010 har varje högstadie- och gymnasieskola haft eller fått en ansvarig kontaktpolis, fördelat på olika grupper av tjänstgörande yttre personal, för de fall någon av dessa så gott som alltid skall kunna nås. Kontaktpoliserna är utsedda med hänsyn tagen till intresse, fallenhet och kompetens.
Det finns för närvarande 4 aktiva och fungerande nätverksgrupper (Västervång, Asmundtorp, Dammhag och Frans Möller). Totalt har 15 nätverksmöten genomförts.
Under året har 55 spontanbesök (av kontaktpoliser) redovisats.
Sannolikt har långt flera ägt rum genom patruller i daglig tjänst.
6 besök har redovisats genomförda av kontaktpoliser i anledning av anmälningsupptagning (mörkertal för övrig anmälningsupptagning av patruller i daglig tjänst).
6 skolinitierade kontakter med ansvarig polis för råd och tips har ägt rum.
1 narkotikautbildning för skolpersonal har genomförts tillsammans med Närpolisens Ungdoms- och narkotikagrupp.
1 utbildning/information om fyrverkerier har genomförts av kontaktpolis tillsammans med personal från Fält och fritid.
Kontaktpolisverksamheten är väl förankrad i lokalt inom Närpolisen då ansvaret ligger på många och att delar av uppdraget genomförs tillsammans med övriga i gruppen. Dock har det löpande arbetet varit trögstartat på vissa skolor mycket beroende på byte av kontaktpoliser och otydlig struktur och omfattning.
Hur har aktiviteten kommunicerats? Aktiviteten har kommunicerats genom spridning av krav på verksamheten på arbetsplatsträffar, gruppdagar och särskilda möten för kontaktpoliserna. Dessutom har lokalt beslutats om en löpande redovisningsstruktur i form av dagbok, så att all personal kan anteckna uppgifter av vikt kopplat till respektive skola och därmed kan aktuell
information också hämtas av en var.
Föräldrastöd
Under året har 13 kurser i aktivt föräldraskap genomförts varav två stycken riktad till arabisktalande föräldrar samt två riktad speciellt till albansktalande.
Totalt har 103 föräldrar genomgått föräldrautbildning under året.
Informationsinsatser har riktats mot skolpersonal vid tre tillfällen. Föräldra- möten har hållits vid 12 tillfällen och nått 355 föräldrar.
Föreläsning av vår samordnare för föräldrastödet om ”Räcker det att älska våra barn” har genomförts på två skolor och nått 40 föräldrar. Föreläsning med Alf B Svensson arrangerades tillsammans med svenska kyrkan och lockade 80 föräldrar.
Målet att hålla 20 kurser gick inte att uppnå under 2010. Hösten är en svår tid att dels hinna med rekrytering av deltagare, dels hinna genomföra kurserna innan jul. Ett par av våra handledare hade på grund av sin arbetssituation inom skolan inte haft möjlighet att arrangera några kurser under hösten.
Det krävs ett stort arbete för att nå föräldrarna och få dem att prioritera
föräldrautbildning. För många handledare har arbetstiden inte räckt till för detta arbete så vår samordnare har fått ta ett stort ansvar även i det arbetet. Dock har Landskrona en bra deltagarstatistik då ca 20% av de som får informationen om kurserna faktiskt deltar i kurserna (för övriga riket är siffran 6%).
Utvecklingsarbetet med polisen kring orossamtalen har utvecklats och arbetsgruppen har arbetat fram en ”ny” manual som är anpassad efter de förutsättningar som finns inom Fält och fritid och polisen.
Rutinerna för vilka ungdomar som man känner oro för har implementerats inom polisen. Inrapporteringen av orosärenden har börjat och en sortering genomförs tillsammans med Polisen för att sätta in orosamtalet som en förebyggande insats. Under året har 10 stycken orssamtal tillsammans med Polisen genomförts.
Arbete med kärnan/svansen
Under 2010 har kontakterna mellan polis och kommunen genom socialtjänsten förstärkts på ett positivt sätt. Samverkan sker kontinuerligt genom "måndags- träffarna" där både polisens och socialtjänstens ungdomsutredare möts.
På chefsnivå sker kontinuerligt träffar varje kvartal. Under 2010 genomfördes fyra chefsträffar.
Varje fredag och lördagskväll har polisen som mål att genomföra planlagda träffar med fältgruppen i syfte att stämma av inför helgkvällen/natten.
Mötena har kunnat genomföras de flesta kvällarna och har visat sig vara ett bra forum att utbyta information om kvällen.
Landskronas nya polisaspiranter utbildades i våras hos socialförvaltningen i barn i fara, LVU, kontaktvägar samt barn & ungdomsförvaltningens
organisation. Polisen har även genomfört ett gemensamt utbildningstillfälle i höst tillsammans med socialtjänstens chefer, fältgruppen och utredare.
Utbildningen genomfördes i tvärgrupper och metoden var baserad på casemetodik och olika fallbeskrivningar.
Sammanfattningsvis har kontaktvägarna mellan polisen och kommunen kortats ner vad gäller arbetet med och kring ungdomar. Vid särskilda händelser sker samverkan oftast redan dagen efter. Inledningsvis på chefsnivå och sedan på medarbetarnivå. Polisen har intensifierat sina besök på ungdomsgårdar, skolor och skolgårdar i Landskrona kommun. Detta i syfte att försöka minska
nyrekryteringen till kända gäng och konstellationer, samt att få föräldrar att förstå att deras barn rör sig i riskmiljöer. Valda delar av Ungdoms &
narkotikagruppens arbeta utförs i samverkan med övrig personal i yttre tjänst.
Trygghetsvandring
Målet med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vi vandrar i. Under hösten 2010
genomfördes två trygghetsvandringar i Karlslundsområdet. Totalt deltog 28 personer i de två vandringarna. Dessa personer representerade:
Boende i området Hyresgästföreningen
Nattvandrarna i Karlslundsormådet Landskronahem
Kultur- och fritidsförvaltningen
Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen
Omsorgsförvaltningen Polisen.
Synpunkterna som framkom under vandringen har sammanställts och publicerats på Landskrona stads hemsida. Flera av punkterna är åtgärdade, andra är inplanerade under våren.
Måluppfyllelse får anses god. Det som kan göra att den blir än bättre är att fler av de boende i området är med och vandrar. De som står upptagna på listan
över samverkanspartners har varit delaktiga i planering, med på själva vandringen och varit med och vidtagit åtgärder utifrån de synpunkter som framkom under vandringen. Aktiviteten har kommunicerats genom Landskrona stads hemsida, Landskrona stads facebooksida, affischering och annonsering.
Antalet boende som var med och vandrade var lägre än de föregående åren. Till nästa år behöver vi hitta nya sätt att informera och bjuda in till vandringarna.
Aktiviteten är väl förankrad inom Landskrona stad.
Skadegörelse
Under året har arbetet med att skapa trygga offentliga miljöer fortsatt. Det är ett arbete som sker kontinuerligt. Ett exempel är Slottsparken mellan Selma
Lageröfs väg och Kasernplan. Efter byggnationerna vid Nyhamn har fler människor Slottsparken som en länk mot centrum. Synpunkter på tryggheten vid passagen av befintliga stora buskage har lämnats. En bortröjning av de gamla buskarna och återplantering med lämpligare växtmaterial längs sträckan har ökat kvaliteterna längs denna viktiga koppling genom skulpturparken via blomstergatan och vidare bort mot centrum.
Skadegörelsen av lekutrustning, papperskorgar, träd, m.m. har minskat. Klotter ligger fortfarande på en lågnivå. Vi arbetar utifrån en snabb sanering där klotter uppkommer.
Detaljplaner
Under 2009 arbetade brottsförebyggande rådet fram rutiner för yttranden över detaljplaner. Vid mötet den 3 september beslutade mötet att använda sig av den framtagna checklistan och utvärdera den om ett år.
Vid utvärderingen framkom att checklistan har varit till god hjälp vid
bedömningen om det funnits anledning att ur ett brottsförebyggande perspektiv yttra sig över detaljplaner. Ansvaret för denna första bedömning har legat på trygghetssamordnaren.
Av de detaljplaner som skickats till BRÅ under perioden september 2009 – oktober 2010 har trygghetssamordnaren gjort bedömningen att endast 1 av 9 var intressant att ta upp i BRÅ. När detta förslag till detaljplan diskuterades var checklistan till hjälp.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att checklistan underlättat arbetet med att granska detaljplaner inom brottsförebyggande rådet och att den kommer att fortsättas användas framöver.
Målet är att få in trygghetsfrågorna i ett tidigt skede i planprocessen. Med hjälp av den checklista har vi skapat ett verktyg som underlättar arbetet med att få in ett trygghetsperspektiv i ett tidigt skede i planprocessen. Tillsammans med den rutin som upprättats där BRÅ bjuds in till samtliga startmöten och har
möjlighet att inkomma med synpunkter på de detaljplaner som tas fram får måluppfyllelsen anses som god.
Samverkan med de samverkanspartners som står upptagna i bilagan har skett dels genom att Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen bjuder in till
startmöten och skickar ut detaljplaner till brottsförebyggande rådet. Polisen ingår som en del i BRÅ och är med vid de möten vi diskuterar detaljplanerna vid våra möten.
Aktiviteten har inte kommunicerats utanför gruppen.
Synlig polis
Som ett led i polisens ordinarie verksamhet har den polisiära synligheten ökat i takt med att personella resurser i form av flera poliser tillförts Landskrona.
Fotpatrullerande polis är en återuppväckt metod som i allt större utsträckning användes av polisen i brottsförebyggande syfte. Polisen i Landskrona har under 2010, i enlighet med överenskommelsen, eftersträvat ett ökat utrymme för fotpatrullering.
Polispatruller i Landskrona är i tjänst dygnet runt sedan april 2008. Möjligheten att parkera målade polisbilar utanför polisstationen utnyttjas i allt större
utsträckning. En längre tids satsning mot bostadsinbrotten i området har inneburit att den polisiära synligheten i utsatta områden har ökat.
Kontaktpolisverksamheten har under 2010 kunnat byggas upp till avsett antal vilket inneburit att polisens besök på skolorna har ökat. Trafikkontroller utgör ett stående inslag i verksamheten förknippat med synligheten.
Trots att ansvaret för området Polisiär synlighet under året, till följd av
personalomsättning, vilat på olika gruppchefer kan måluppfyllelsen anses som god. Involverade samarbetspartners har deltagit aktivt. Arbetet med ökad synlighet och betydelsen därav är ett ständigt återkommande ämne såväl på personalmöten som i den planerade verksamheten och förankringen hos personalen är god.
Kommunikation
I januari 2011 skickades en enkel enkät ut till 93 personer inom Landskrona stad och 75 personer inom Polisen. Totalt inkom 68 svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40%.
De två frågor som ställdes var:
Känner du till att Polisen och Landskrona stad har tecknat en gemensam överenskommelse om samverkan för ökad trygghet?
Om ja, kan du nämna något som ingår i överenskommelsen?
93% svarade att de känner till att det finns en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet mellan Landskrona stad och Polisen. 68% kan även nämna minst en sak som ingår i överenskommelsen.
Den 1/11-19/11 2010 genomfördes kampanjen ”Tillsammans för ett tryggare Landskrona”. Kampanjen kommunicerades via affischer, tidningsannonser, reklam på stadsbussarna samt via en hemsida. Under kampanjperioden hade hemsidan 1137 besök. Detta kan jämföras med 162 besök på sidan om överenskommelsen under januari 2011.
Samverkan har skett genom den kommunikationsgrupp som bildats under året.
I gruppen ingår en representant från polisen, en från kommunikations-
avdelningen samt trygghetssamordnaren. Gruppen har bland annat anordnat en gemensam kommunikationsutbildning för polisen och de kommunala
förvaltningarna.
Aktiviteten har kommunicerats på ett flertal sätt. Polisen har i flera intervjuer i media aktivt påtalat att arbetet bedrivs som en del av överenskommelsen.
Samtliga poliser har även fått muntlig information om överenskommelsen och dess innehåll. Landskrona stad har lagt ut information om överenskommelsen på sin hemsida samt skrivit om ett par av åtgärderna i den bilaga i
Lokaltidningen som gavs ut under hösten. Tillsammans har Polisen och Landskrona stad talat om samverkan på den internationella konferensen Stockholm Criminology Symposium samt varit ute i flera lokala föreningar i Landskrona och berättat om vårt samarbete.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi haft en god måluppfyllelse för aktiviteten kommunikation. Arbetet kommer att fortsätta att utvecklas under 2011.
