Jag var, du är. Djävulsbarnet. Lärarhandledning

(1)

Lärarhandledning

Jag var, du är

En serie med två dramatiska berättelser där vi möter unga karaktärer i avgörande och starka livssituationer. Berättelserna utspelar sig i olika tidsperioder och varje berättelse består av fem korta episoder.

Djävulsbarnet

Ett våldsamt 1600-talsdrama där 16-åriga Malin utmanar kyrkan och sin familj.

Hon kräver det omöjliga, att få gifta sig med djävulsbarnet - den 18-årige Måns som bär på arvsynden. När Malins far och bröder tvingas ut i kriget nns ingen kvar som kan hindra deras kärlek.

Det nns fem avsnitt som är runt 7 minuter långa:

1. Att mista en bror

2. Inte din piga

3. Synden smittar

4. Straffet 5. Inför Gud

Ingenjören

Ett 1800-talsdrama om vänskap som övergår i hat. 15-årige Erik yttar med sin mamma och lillasyster till staden för att arbeta i fabriken. Av en slump blir Erik vän med fabriksägarens son August. De stödjer varandra och har kul trots att en hel värld skiljer dem åt. När August mor ger Eriks mor sparken blir det tydligt att Erik måste välja sida.

Det nns fem avsnitt som är runt 7 minuter långa:

(2)

1. Boktjuven

2. Fabrikens son

3. Karlavägen 17

4. Hemligheter 5. Att välja sida

Immersivt ljud - 8D-teknik Jag var, du är är inspelad med immersivt ljud för att göra ljudupplevelsen så realistisk som möjligt och hjälpa till att för ytta tittaren in i berättelsen. Immersivt ljud innebär att man genom 8D-teknik återskapar det mänskliga örats lyssnande genom att modi era ljudvågor och hjälpa

hjärnan att identi era var ljud kommer ifrån. Att använda hörlurar när man tittar på programmet ökar effekten av det immersiva ljudet.

Syfte och målgrupp

Jag var, du är vill ge förståelse för det för utna genom att låta eleverna möta unga människor i Sverige från olika historiska epoker. Att uppleva historia på ett

känslomässigt plan skapar identi kation och ökar medvetenheten om hur samhällsförändringar genom tiderna fått konsekvenser för människors levnadsvillkor och tankar.

Serien är tänkt som repetition av stormaktstiden som bakgrund och uppstart inför arbete med industrialisering och demokratisering i historia för grundskolans årskurs 7-9. Serien kan även fungera för årskurs 4-6, om du som lärare bedömer att dina elever kan se den trots inslag av slagsmål och svordomar. Programmen är förstås främst tänkta att användas i historia, men kan med fördel även ingå i andra ämnen, såsom samhällskunskap och svenska.

Läroplanskopplingar

Kopplingar till kursplanen i historia, Lgr22

(3)

Syfte

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,

förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och

förmåga att re ektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll åk 4-6

Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det för utna.

Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga

industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotogra er och domstolsprotokoll, kan berätta om det för utna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam och hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Centralt innehåll åk 7-9

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

(4)

Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Struktur och upplägg

Den här lärarhandledningen innehåller tips på hur du som lärare kan arbeta med serien. Här nns förslag på hur du kan arbeta med serien på olika sätt - både utifrån seriens idé och upplägg som helhet, genom tematiska fördjupningar eller med de enskilda avsnitten. Till varje avsnitt i serien nns ordlistor, innehållsfrågor och diskussionsuppgifter.

Tips! Än så länge nns inte tydliga knappar för utskrift i det här digitala

verktyget, men det är på gång. Vill du ändå skriva ut handledningen så kan du enklast trycka ctrl p. Du kan också öka eller minska teckenstorleken genom att trycka ctrl + eller ctrl -.

Vems historia berättas – och varför?

I historieskrivningen har olika gruppers historia glömts bort eller mörkats.

Emancipatorisk historiesyn vill berätta historien ur de gruppers perspektiv som tidigare sällan blivit sedda eller hörda. Den här serien vill hjälpa eleverna att få syn på dessa glömda eller bortträngda grupper, för att på så sätt få större förståelse för hur historieskrivning kan påverka hur vi förstår historien – och i förlängningen vår samtid.

Därför kan det vara bra om eleverna får fundera över och diskutera frågor som:

Varför är det viktigt att få er perspektiv på vår historieskrivning?

(5)

Vilka röster och intressen kommer till tals? Re ektera över om det nns några tysta och frånvarande röster som skulle kunna förändra förståelsen av historien om de blev hörda.

Hur vet vi det här? Vilka historiska källor nns det och hur kan vi bedöma dem?

Arbetssätt och redovisningsformer

Ni kan se avsnitten tillsammans i klassen eller låta eleverna titta själva, antingen hemma eller under lektionstid. Det kan dock vara en god idé att eleverna tittar på avsnitten enskilt med lurar, eftersom ljudet då kommer bäst till sin rätt. (Se ovan om immersivt ljud.)

Hur du som lärare väljer att arbeta med avsnitten kan förstås variera beroende på vilket syfte du har med undervisningen och du gör förstås även ett urval av vilka uppgifter som passar bäst att arbeta med i just din grupp.

När ni har sett programmen

Samtala med eleverna när ni sett ett eller era avsnitt. Vissa saker kan väcka känslor eller funderingar, försök fånga upp detta först innan ni börjar arbeta med frågorna. Var det något som eleverna tyckte var konstigt? Upprörande? Svårt?

Be gärna eleverna beskriva personerna och miljöerna i serien. Vilka var de och hur bodde de? Hur var deras liv? Be eleverna återberätta handlingen kort för att se om de har förstått den.

Arbeta med frågor och uppgifter

Eleverna kan sedan arbeta med frågorna och uppgifterna på olika sätt.

Innehållsfrågorna kan ni arbeta med muntligt i helklass eller så arbetar eleverna med dem enskilt för att repetera innehållet i programmet. Det kan också ge mer om eleverna får svara på dem och prata om dem i par. Diskussionsfrågorna passar bäst att göra i par eller mindre grupper för att sedan sammanfatta tillsammans i helklass. Klassen kan också delas upp i grupper för att göra olika

diskussionsuppgifter till avsnitten och redovisa för resten av klassen.

Grupparbeten passar också bäst när det kommer till att arbeta vidare med olika teman för att sedan redovisa i helklass eller i tvärgrupper.

Eleverna kan redovisa på många olika sätt, både muntligt och skriftligt – genom diskussioner, ppt-presentationer, planscher, egna poddar, noveller, dagböcker etc.

(6)

Vissa uppgifter passar även i ämnesövergripande arbete, med till exempel samhällskunskap för att göra jämförelser med nutid eller med svenska i form av intervjuer, personporträtt, artiklar och debattinlägg.

Det förekommer några svordomar i serien. De är tänkta att spegla det

språkbruk som kunde höras under perioden. En idé kan vara att låta eleverna ta reda på mer om svordomar och könsord genom historien för att se hur de kan spegla samhället, så som klasskillnader och kyrkans roll. Det nns era källor på nätet om detta, till exempel Fula ordboken.

Förförståelse

Förkunskaperna kan variera mycket inom en elevgrupp, både de ämnesmässiga kunskaperna och språkkunskaperna. Den här serien innehåller en del äldre ord som inte förekommer alls eller är ovanliga i vårt vardagsspråk idag. Fundera därför gärna över om du behöver gå igenom ord- och begreppslistan som nns till varje avsnitt i förväg eller på annat sätt ge eleverna förkunskaper kring vad de ska få lära sig om i serien – stormaktstid, industrialisering, urbanisering, demokratisering. En idé kan vara att låta eleverna brainstorma kring vad de känner till om tidsperioden sedan tidigare. Gör förslagsvis en gemensam tankekarta som ni kan fortsätta att fylla i efter att ni sett programmet. Sätt även gärna ut händelser på en tidsaxel och sök upp ortsnamnen på en karta.

Avsnitt 1 · 8 min

Att mista en bror

Kriget pågår på kontinenten, i byn fortsätter vardagen. Prästsonen Anders trakasserar Malins bröder, Jonas och Eskil. Han förföljer också Måns, den halte grannpojken som sägs bära på arvsynden. Malin gör det mest förbjudna, hon slår Anders. Måns söker upp Malin i ladugården, vem är hon som vågar göra så? I kyrkan läser prästen upp de män som ska skrivas ut i kriget – Malins bror Jonas är sexton år och är en av de utvalda. Skräck.

Begreppslista

(7)

Svåra ord och begrepp

Frågor

Vad minns du från avsnittet? Vad lärde du dig? Ta reda på mer. Diskutera och besvara några eller alla frågorna enskilt eller tillsammans.

1. Var utspelar sig handlingen tror du?

2. Vad handlar programmet om?

3. Vad livnär sig människorna på?

4. Hur får de mat? Vad äter de?

5. Vad har de på sig för kläder?

. Hur bor de? Hur ser det ut där de be nner sig?

7. Hur kan man se och förstå att Sverige be nner sig i krig?

. Vad innebär det att bli inkallad?

9. Varför slog Malin till Anders? Hur vågade hon det?

10. Varför är det hemskt att Måns mjölkar? Varför säger far att mjölken har blivit sur? Varför skäms Malin?

11. Varför kallas Måns för djävulsbarnet?

12. Finns det situationer i vår tid när ungdomar blir illa behandlade av vuxna?

13. Varför får Malin och hennes mor mat sist?

arvsynd

klumpfot

fejd

djävulstecken

bordsbön

utskrivningsfogde

(8)

14. Varför är söndagen den bästa dagen?

15. Varför skickas den yngre brodern till kriget och inte den äldre?

1 . Behandlas syskon olika även idag? Ge exempel.

17. Varför försvarar inte far sin son när han blir tvingad ut i kriget?

1 . Tycker far att det är bra för sonen att kriga?

19. Vilken är den värsta skammen som kvinna? Som man? Varför är det så tror du?

20. Bestämmer de vuxna lika mycket idag?

Avsnitt 2 · 7 min

Inte din piga

Kriget rasar. Malins storebror Eskil är äldst och den som ska ta över gården. Han trolovar sig med Annika. Malin och Annika kommer inte överens. Mor ger Malin tre alternativ, antingen ta tjänst hos en bonde, bli Annikas piga eller gifta sig med prästens son Anders. Malin söker tröst hos Måns, trots att hon vet att Måns bär på arvsynden. En vecka senare blir Eskil utskriven i kriget och Annikas och Eskils bröllop skjuts på framtiden.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

kärna ysta

mäsk

tionde

trolovning

hemgift fästningsöl

trolovningsgåva

matmor

(9)

Frågor

1. Varför besöker Malin och hennes far prästen och hans son Anders?

2. Varför bär Måns på arvsynd? Vad är det?

3. Vad kommer hända på gården när Annika och Eskil gifter sig?

4. Vad kommer hända på gården när Annika och Eskil gifter sig?

5. Vilka alternativ ger Malins mamma henne att göra efter Annikas och Eskils bröllop?

. Vad vill Malin?

7. Varför kom inte prästen på trolovningsfesten, tror du?

. Varför ger de prästen mat?

9. Varför betalar de inte skatten med pengar? Fanns det inte pengar på 1600- talet?

10. Vad nns det för betalsystem idag?

11. Varför var det så stora skillnader mellan grupper?

12. Vad är skattebönder? Fanns det olika slags bönder?

13. Finns det klasskillnader mellan människor idag? Delar vi idag upp människor efter hur mycket pengar de har?

14. Vad är en trolovningsgåva? Varför gav man det? Finns det i vår tid?

15. Varför ska Annika bestämma över Malin?

1 . Varför bestämmer prästen vilka som ska ut i kriget? Hur många kom tillbaka tror du?

(10)

Avsnitt 3 · 8 min

Synden smittar

Far, mor och Malin arbetar hårt och ber för bröderna ute i kriget. Malin träffar Måns. Far är rasande, Måns bär ju på arvsynden som sprider otur och kan döda Malins bröder. Malin lyder sin far och slutar träffa Måns. Mor och Malin söker upp en klok gumma för att rädda bröderna. Trots ansträngningarna får de beskedet att lillebror Jonas dött i sjukdom på slagfältet. Nu behövs en man på gården, Far kräver att Malin gifter sig med prästsonen Anders.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

Frågor

1. Varför vill inte Malins far att hon ska träffa Måns?

2. Vad menar far med att synden kan smitta? Vad kan hända då?

3. Varför går Malin och hennes mor till Ida på Gran? Vad gör de där?

syssla

syndens tecken

Preussen

socken

Reval knekt

rödsot Stralsund

välsigna

arrende

underdånig

(11)

4. Varför måste Malin gifta sig kvickt - och gärna med Anders, prästens son?

5. Hur kan vi märka att Malin inte vill gifta sig med Anders? Varför vill hon inte det?

. Vad är arvsynd? Vad tror Malin ska hända om hon träffar Måns?

7. Varför gräver Malin och hennes mor ner brödernas saker i jorden?

. Tror vi idag på saker som inte är vetenskapligt bevisade? Ge exempel.

9. Varför tog det så lång tid innan familjen ck veta att Jonas var död? Hur ck man reda på saker på den tiden? Hur spreds nyheter?

10. Varför dog soldaterna så ofta av sjukdom när de låg ute i fält?

11. Varför bestämmer Malins far vem hon ska gifta sig med?

12. Kan man idag bli påverkad av vad ens föräldrar tycker om ens partner? Hur och varför?

Avsnitt 4 · 7 min

Straffet

Malin förhalar bröllopet med prästsonen Anders. Hon träffar Måns i skogen och säger att hon inte längre tror på arvsynden. Trolovningen mellan Malin och Anders bryts eftersom det skvallras om att Malin syndat med Måns. Prästen dömer Malin att sitta på pallen längst fram i kyrkan och skämmas. . Malins far vägrar låta Malin trolova sig med Djävulsbarnet Måns. Malin ber att gud ska låta skriva ut far i kriget. Prästen skriver ut Malins Far i kriget.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

fähund

missväxt

förneka

stadga sig

(12)

Frågor

1. Hur blir vintern för människorna i byn?

2. När våren kommer träffas Malin och Måns igen. Vad har Malin bestämt sig för att säga då? Vad säger Måns? Vad får det för konsekvenser?

3. Vilka menar prästen att Malin har syndat emot? Varför? Hur vet prästen att Malin har syndat? På vilket sätt har hon syndat?

4. Vad ber Malin Gud om? Varför?

5. Vad är otukt? Är det otukt att hålla någons hand?

. Varför skvallrade folk så mycket och vilken betydelse hade skvallret? Hur ck man reda på saker av andra? Var spreds skvallret?

7. Vilka outtalade normer märker du nns i serien som kan ha varit vanliga på 1600-talet?

. Malins far tycker att hon har dragit skam över familjen. Vad betyder ära och anseende idag?

9. Vem bestämde vem som skulle sitta på skampallen?

10. Har vi någon motsvarighet till skampallen idag?

synda

djävulsbarn

skämd

rättmätig

kor

horpall/skampall/tjuvpall/pliktpall

otukt

(13)

Avsnitt 5 · 7 min

Inför Gud

Kriget fortsätter och byn blir allt tommare på män. Mor och Malin arbetar hårt och utför allt som männen brukade göra. De får besked att far dött i feber. Mor är otröstlig. Malin är skuldtyngd och samtidigt lyckligt kär. Måns ber om Malins hand och Mor accepterar till slut. Stort bröllop, Malin och Måns har socknens största gård och pratet om arvsynd är nu glömt. I alla fall i deras by.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

Frågor

1. Varför tar Annika för givet att Eskil inte kommer hem?

2. Vad gör Annika med sitt liv då?

3. Måns vill inte vänta längre med att gifta sig med Malin. Vad gör han? Hur går det? Varför?

4. Varför får Måns och Malin till slut gifta sig med varandra?

5. Varför kan mor inte bestämma att Malin får gifta sig? Hur kan Malins mor inte vara myndig trots att hon är så gammal? Vilka var myndiga på den här tiden?

. Varför var det så viktigt att gifta sig på 1600-talet?

att be om någons hand

församling utsända

lungsot

slagfält

(14)

7. Är det viktigt att gifta sig och leva ihop idag?

. Hur såg familjen ut då? Vilka levde tillsammans? Vad gjorde man av de gamla?

9. Kunde man skilja sig på 1600-talet?

10. Hur kunde Måns och Malin få det så bra plötsligt?

11. Vad var hög status på 1600-talet?

Tema - Kriget som vardag - trettioåriga kriget

Det här temat är kopplat till berättelsen Djävulsbarnet.

Ta reda på mer om kriget som pågick i berättelsen om Djävulsbarnet. Utgå från några eller alla av frågorna. Använd minst två källor när du söker efter

information och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Vad var det för krig som pågick?

Vilka var det som krigade?

Mellan vilka år varade kriget?

Hur var militären och militärtjänsten organiserad i Sverige på den här tiden?

Vilka ledtrådar får du i serien? Ta reda på mer.

Vad ck kriget för konsekvenser för människorna som bodde i Sverige?

Vad ck kriget för konsekvenser för Sverige som land?

Hur är militären och militärtjänsten organiserad idag? Vilka likheter och skillnader nns det mellan dagens försvarsmakt och 1600-talets?

Fundera. Hur kan det vara att leva i ett land som är i krig under många år? Hur lever man med kriget som en del av vardagen?

(15)

Tema - Att leva tillsammans som man och kvinna

Malins pappa bestämmer över familjen. Prästen bestämmer över Malins pappa.

Varför är det männen som bestämmer i serien? Ta reda på mer om hur

könsrollerna under 1600-talet. Utgå från några eller alla av frågorna. Fundera på vad du lärt dig genom programmen men använd också andra källor när du söker efter information och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Vilka olika positioner hade män och kvinnor i 1600-talets bondesamhälle?

Vem bestämde om vad i hemmet på 1600-talet?

Vilka olika regler gällde för olika kön och åldrar?

På vilka sätt såg man äktenskapet och förlovningen som en transaktion mellan familjer?

Vilka förväntningar kunde man ha på äktenskapet?

På vilka sätt kunde äktenskapet ses som en räddning och från vad?

Malin ck sitta på pallen längst framme i kyrkan. Varför då? På vilket sätt visar det hur synen var på 1600-talet på moral och heder?

Jämför Malins tid med vår egen. Vem bestämmer om vad i hemmet idag?

Vilka olika regler för olika kön och åldrar nns det idag?

Tema - Att vara annorlunda

Människorna behandlar Måns illa. Varför då? Fundera över frågorna tillsammans.

På vilket sätt är Måns annorlunda?

På vilka sätt är det belastande för honom?

(16)

Vad beskylls han för?

Vad har människor för syn på honom?

Vilka konsekvenser får det för honom?

Varför får han ett lyckligt liv till slut ändå?

Vad är det som gör det möjligt?

Idag nns det lagar som ska förhindra diskriminering eller att människor blir illa behandlade på grund av till exempel olika funktionsnedsättningar men även ursprung, sexuell läggning eller religion. Ta reda på mer om dessa lagar.

Hur efterlevs de?

Tema - Religionens roll och kyrkans makt

Kyrkan och prästens roll är väldigt central roll i Djävulsbarnet. Hur kan det komma sig att prästen bestämmer så mycket? Ta reda på mer om religionens roll och kyrkans makt på 1600-talet. Utgå från några eller alla av frågorna.

Använd minst två källor när du söker efter information och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Vilken makt och vilka ansvarsområden har prästen i byn och hur utövades den?

Varför betalade bönderna tionde? Vad är det?

Vad var ståndssamhället?

Vad är folktro? Hur kommer det till uttryck i serien?

Finns folktro idag? Kan du ge några exempel på det?

Vilken makt och vilka ansvarsområden har kyrkan i Sverige idag?

(17)

Avsnitt 6 · 7 min

Boktjuven

Erik har just yttat till Stockholm med sin mamma och lillasyster. Han arbetar på fabriken tolv timmar om dagen för att försörja sin familj. Fabriksägaren och hans son August är på besök i fabriken. August glömmer sin bok i fabriken och Erik tar hem den. Grannpojken Sven har sett att Erik har tagit boken.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

Frågor

1. Vad handlar programmet om?

2. Hur ser det ut där Erik och hans familj bor?

3. Vad livnär Eriks familj sig på?

4. Vad har de på sig för kläder?

5. Vad gjorde de innan de kom till staden? Varför yttade de tror du?

. Hur ser det ut hos Lysanders där Erik jobbar? Var ligger det? Vad gör de där?

7. Vad säger Erik om sin pappa? Vad tror du om det han berättar?

hamnsjåare

rallare spikare

vända torv

infödd

vischan fabrikör

förman

(18)

. Erik, hans mamma och syster bor i den fattiga delen av staden. Var är det tror du?

9. Varför bor Eriks familj tillsammans i en liten etta? Vilka bor tillsammans med dem där? Varför då?

10. Fabrikören och hans familj bor i den rika delen av staden. Var är det tror du?

11. Varför har Erik och hans familj yttat från landsbygden till staden? Vad kallas den typen av folkom yttning?

12. Varför måste Erik arbeta i stället för att gå i skolan?

13. Vad fanns det för drömmar och möjligheter för kvinnor och män i

arbetarklassen i slutet av 1800-talet? Var det någon skillnad om man tillhörde överklassen?

14. Hur förbättradests/försämrades livskvaliteten under industrialismen? Ge exempel.

15. Vilka gynnades av den tekniska utvecklingen, och vilka gynnades inte?

1 . Hur påverkades klimatet av fabrikernas framväxt?

Avsnitt 7 · 6 min

Fabrikörens son

Fabrikens förman är rasande på arbetarna för att boken är borta. Om förmannen får reda på att det var Erik som tog boken kommer han få sparken. Erik tar reda på var fabrikören bor för att kunna lämna tillbaka boken. Han träffar August för första gången.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

avsked spinnrock

(19)

Frågor

1. Vad kommer att hända med den som har tagit boken?

2. Vad kommer hända med den som talar om vem som har tagit boken?

3. Hur vet arbetarna på fabriken när det är rast?

4. Vad tror Erik kommer att hända med honom och hans familj för att han har tagit boken? Vad gör Erik åt det?

5. Fabrikören och hans familj bor i den naste delen av staden. Hur ser det ut där?

. Varför tycker August att Erik ska bli ingenjör?

7. Erik har aldrig tidigare varit i den delen av staden som han beskriver som nare, nns det fortfarande nare delar av en stad idag? Ge exempel.

. Eriks liv är ganska begränsat, på vilka sätt? August liv är också begränsat, men på andra sätt än Eriks. På vilka sätt?

9. Vilka tekniska nymodigheter dyker upp i slutet av 1800-talet?

Avsnitt 8 · 7 min

Karlavägen 17

Fabrikörens son August tar på sig skulden för bokens försvinnande trots att han blir bestraffad av sin far. Erik och August blir vänner och Erik får för första

gången komma hem till Augusts na våning. Erik bestämmer sig för att bli ingenjör.

tvångsarbete

(20)

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

Frågor

1. Hur ser det ut i Eriks och hans familjs kök?

2. Vad äter de?

3. Varför är Eriks mamma arbetslös, tror du?

4. Hur kan man förstå att Eriks mamma kanske dricker för mycket?

5. Varför tog August på sig skulden och sa att han hittat boken hemma, tror du?

. Hur har August det i skolan, tror du?

7. Varför har Augusts pappa slagit honom, tror du? Varför skulle aldrig Eriks mamma slå honom?

. Hur ser det ut hemma hos August? Vilka är skillnaderna jämfört med Eriks hem? Finns det några likheter?

9. Erik vill bli ingenjör? Vilka möjligheter kan han ha att bli det?

10. Eriks mamma drömmer om Amerika. Vilka är hennes tankar om Amerika? Är de realistiska, tror du?

11. Vad fanns det för föreställning om Amerika i Sverige i slutet av 1800-talet?

Fanns det anledning för någon att försköna bilden av Amerika och i så fall varför?

bära hand på droska

(21)

12. Eriks mamma pratar om att grisarna var stora som oxar. Det har hon sett på bild. Men den bilden var manipulerad. Finns det paralleller med de här bilderna till bilder som nns idag?

13. Hur ck man kunskap om omvärlden i slutet av 1800-talet?

14. 1,5 miljoner svenskar yttade från Sverige till Amerika mellan 1850 och 1920.

Vad fanns det för olika anledningar till att emigrera då? Vilka anledningar nns det idag till att människor emigrerar?

15. Hur såg resan till Amerika ut? Hur lång tid tog resan?

1 . Varför är Eriks och August vänskap hemlig, tror du?

17. Kan man vara vänner fast man inte har samma sociala status idag?

1 . Finns det olika samhällsklasser eller olika status idag? Ge exempel.

Avsnitt 9 · 6 min

Hemligheter

August och Erik umgås varje dag. Eriks mamma får inget arbete och allt hänger på Eriks lön. August ordnar ett arbete som husa till Eriks mamma. Plötsligt kan Erik och hans familj äta sig mätta och köpa kläder. Augusts mamma har kvinnosaksmöte och undrar hur Eriks mamma ser på saken.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

påhugg vräkt

skänk från ovan

kvinnofrågan

rösträtt

människovärde

suffragett

(22)

Frågor

1. Hur länge har Erik och hans familj bott i Stockholm?

2. Vad skvallrar grannkärringarna om när de pratar om Eriks mamma?

3. Hur ska Erik kunna bli ingenjör? Hur tänker han att det ska bli möjligt? Hur har hans skolgång sett ut?

4. Var det farligt att arbeta på fabriken? Vad kunde hända?

5. Varför vill inte Erik berätta något om sig själv för August?

. Vad arbetar August mamma med?

7. August mamma kämpar för kvinnlig rösträtt och alla människors lika värde. Hur får vi veta det i programmet?

. Vad ville kvinnorörelsen åstadkomma på den här tiden?

9. Vilka förväntningar har August på sig?

10. Vilka förväntningar har Erik på sig?

11. Vilka förväntningar kan ungdomar idag ha på sig? Vilka likheter och skillnader kan du se mellan förväntningar på ungdomar då och nu?

12. Varför hälsar inte Erik och hans mamma på varandra hemma hos August och hans familj?

13. Hur tilltalade man varandra under den här tiden? Såg det olika ut? Tilltalar du olika personer på olika sätt beroende på status?

14. Hur ser en dag ut i Eriks mammas liv, och hur skiljer sig dagen åt för Augusts mamma?

(23)

15. Varför verkar Eriks mamma inte vara intresserad av vad kvinnorna i rummet pratar om?

Avsnitt 10 · 7 min

Att välja sida

August familj har avskedat Eriks mamma. Plötsligt står Eriks familj utan en lön.

Nu hänger allt på Erik igen. Han förstår att han inte kommer bli ingenjör, att det bara var en dröm. Grannpojken Sven säger att Erik måste vara lojal med de sina.

När August söker upp Erik för att be om ursäkt väljer Erik till slut sida.

Begreppslista

Svåra ord och begrepp

Frågor

1. Med två löner får Erik och hans familj det lite bättre. På vilka sätt?

2. Hur förstår man att Eriks mamma har blivit av med jobbet?

3. Varför har Eriks mamma fått sparken? Hur reagerar Erik på det?

4. Varför tror August att hans klasskamrater skulle vara rädda för Erik om han gick i deras klass?

arbetargrabb

husa

konversera

bildning

borgarbracka

demonstration

(24)

5. Varför blir Erik och August osams? Hade de kunnat bli sams igen? Hur skulle det ha kunnat gå till?

. Vad skulle hända om fabrikören ck veta att de som jobbar på hans fabrik var med i demonstrationen?

7. Varför vill August klasskamrater inte veta av honom, tror du?

. Varför demonstrerar de? Varför ansluter sig Erik till demonstrationståget? Vad vill han åstadkomma?

9. Varför verkar fabrikören orolig när han ser de som demonstrerar? Vad riskerar han att förlora på att folket demonstrerar?

10. Vad är en folkrörelse? Vilka folkrörelser fanns i slutet av 1800-talet? Finns det folkrörelser idag? Vilka? Vad tror du skulle kunna bli nästa folkrörelse?

11. Har du något du skulle vilja demonstrera för? Vad?

Tema - Urbanisering och industrialisering

Det här temat är kopplat till berättelsen Ingenjören.

Erik och August lever under en tid då samhället förändrades snabbt och den tekniska utvecklingen gick fort. Många yttade då till städerna. Ta reda på mer om urbanisering och industrialiseringen. Utgå från frågorna. Använd minst två källor när du söker efter information och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Hur gick det till när Sverige industrialiserades och när skedde det?

På vilka sätt hänger urbanisering ihop med industrialisering?

Vad skedde på landsbygden under samma period? Hur blev det där?

Hur påverkades människors liv?

(25)

Tema - Drömmen om Amerika

Eriks mamma drömde om att ytta till Amerika. Ta reda på mer om emigrationen till Amerika. Utgå från frågorna. Använd två källor eller er när du söker efter information, och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Varför drömde människor i Sverige om att ytta till Amerika?

Var det vanligt att ytta från Sverige till Amerika i slutet av 1800-talet?

Hur gick det för dem som yttade dit?

Vad fanns det för föreställningar om Amerika på den tiden? Vilka rykten och fantastiska beskrivningar fanns det om Amerika? Hur nådde det människor i Sverige?

Fanns det anledning för någon att försköna bilden av Amerika och i så fall varför?

Vad innebar det att ytta från Sverige till Amerika på 1800-talet? Hur såg resan ut? Hur lång tid tog den?

Vad innebär det att emigrera idag? Vilka är likheterna och skillnaderna jämfört med då?

Tema - Skolgång, utbildning och karriärmöjligheter

Erik drömde om att bli ingenjör. Ta reda på mer om vilka möjligheter det fanns i 1800-talets Sverige att utbilda sig och välja yrke. Utgå från frågorna. Använd två källor eller er när du söker efter information, och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Hur såg skolgången och utbildningsmöjligheterna ut för människor på 1800- talet?

(26)

Hur skilde sig möjligheterna till utbildning, löner och jobbmöjligheter mellan olika klasser då?

Hur ser skolgång och utbildningsmöjligheterna ut för människor idag? Finns det skillnader i möjligheter till utbildning, jobb och lönenivåer mellan olika grupper idag?

Tema - Arbetsliv, arbetsvillkor och fackföreningsrörelsen

Sven vill att Erik sak bli engagerad i arbetarrörelsen. Ta reda på mer om hur den såg ut och om hur arbetsvillkoren var under slutet av 1800-talet. Utgå från frågorna. Använd två källor eller er när du söker efter information, och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Hur var arbetsmiljön och arbetsvillkoren i fabrikerna i slutet av 1800-talet?

Vad ville arbetarrörelsen åstadkomma och varför?

Vilka arbetsvillkor strävade man efter att förbättra?

När kan man börja prata om en fackföreningsrörelse i Sverige?

Hur arbetade man och mot vilka mål? Vad uppnådde man?

Tema - Kvinnokamp och kvinnlig rösträtt

Augusts mamma var engagerad i kvinnorörelsen. Ta reda på mer om hur den såg ut och om hur villkoren var för kvinnor under slutet av 1800-talet. Använd två källor eller er när du söker efter information, och motivera varför du valt att använda just de källorna.

Beskriv kvinnorörelsens kamp för allmän och lika rösträtt, alltså rösträtt även för kvinnor. Hur såg den ut och hur länge pågick den? Vilka var inblandade och vilka mål uppnådde man.

(27)

Referenser / källor

Fler UR-program om stormaktstiden

Årskurs 7-9

En annan sida av historien: Vetenskap och religion Snabbkoll på historien: Vetenskap och religion Fatta historia: Medeltid till stormaktstid

Historia förklarad: Stormaktstiden

Årskurs 4-6

Människor för ändring: Häxorna – rättssäkerhet Historiepolisen - Drottning Kristina

Fler UR-program om industrialisering, demokratisering och folkrörelser

Årskurs 7-9

En annan sida av historien: Industrialiseringen Snabbkoll på historien: Industrialiseringen Fatta historia: Frihetstid till industrialism Max 1800-tal

Rösträtt för kvinnor 100 år

Kunskapsverket historia: Ett nytt liv på andra sidan Atlanten Historia förklarad: Industriella revolutionen

Historia förklarad: Sveriges demokratisering Årskurs 4-6

(28)

Människor för ändring: Emigranterna – ett annat liv Människor för ändring – Selma Lagerlöf – jämlikhet Jakten på en glömda historien: Farabellas färd till 1890 Dröm om demokrati: Hundra år i Sverige

Uppdaterades: 2021-12-14

Författare: Anna Holmlin Nilsson

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten.

Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i

lärarhandledningen).