Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020
Arvika kommun
2015-09-08
”Arvika är klimatneutralt 2030”
Inledning
Utsläpp av koldioxid, metan och vissa andra gaser gör att vårt klimat förändras och att vår miljö blir sämre. Gaserna, som ofta kallas växthusgaser, bildas bland annat vid förbränning av fossila bränslen såsom kol, olja, diesel och bensin.
Förnyelsebara energikällor, såsom exempelvis vattenkraft och vindkraft, släpper inte ut några växthusgaser då de producerar energi. Därför är det bra om fossila bränslen ersätts med förnyelsebar energi. Det är också bra att minska användningen av energi.
Arvika kommun har anslutit sig till Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är ett avtal för kommuner inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än de europeiska målen om 20 % minskning av koldioxidutsläppen till år 2020.
Genom Borgmästaravtalet har Arvika kommun förbundit sig att ta fram en åtgärdsplan för hållbar energi som ska gälla för hela kommunens yta. Åtgärdsplanen ska alltså inte bara gälla för den kommunala organisationen, utan även uppmana medborgare, företag och andra organisationer att arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser och ökande andel förnyelsebar energi.
I framtagandet av den här åtgärdsplanen har kommunen tagit hjälp av allmänheten som bidragit med sina bästa energispartips samt sina bästa tips för att minska använd- ningen av fossila bränslen. Allmänhetens tips efterfrågades på kommunens webbplats och facebook samt genom annons i Arvika nyheter 26 juni. Det fanns även möjlighet att lämna tips på Arvika bibliotek.
Arvika kommun har sedan tidigare satt upp energimål för 2015 – 2020 i kommunens miljöstrategi. De energimålen gäller för den kommunala organisationen. Utvecklingen av samhället styrs dock inte enbart av kommunen utan alla medborgare påverkar ut- vecklingen på sitt sätt. Därför är det viktigt att alla hjälps åt i arbetet med energieffek- tivisering och utfasning av fossila bränslen. Ofta är det vanor/beteenden som behöver ändras. Ibland är det nya tekniska lösningar eller information som behövs.
Åtgärdsplanen innehåller 13 åtgärder som kommunen ska genomföra. Planen ska inför- livas i verksamheternas arbete och följas upp på samma sätt som miljöstrategin. Åtgär- derna kan också utföras av dig som privatperson. Hjälp till med att utföra åtgärdena, så hjälper du till i arbetet för en bättre miljö!
Utsläpp av växthusgaser i Arvika
Utsläppen av växthusgaser inom Arvika kommuns yta har redan minskat med drygt 20 % från 1990 till 2010. Det är främst inom energiförsörjningen (värme och el) som minskningen har skett, men även förändringar i hanteringen av avfall och avlopp har tydligt minskat utsläppen av växthusgaser. Samtidigt som den totala minskningen har skett så har dock transportsektorn ökat sina utsläpp! Transporterna står dessutom för en relativt stor andel av den totala utsläppsmängden. Det innebär att det är mycket viktigt att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter.
Statistik från SCB visar att försäljningen av bensin minskade något mellan 1990 och 2010 i kommunen. Försäljningen av diesel ökade däremot kraftigt och mer än fördubb- lades! Vad gäller uppvärmning av byggnader så minskade användningen av eldnings- olja 1 (villaolja) mycket tydligt. Trenden för tyngre eldningsoljor är mer otydlig.
Figur 1. Utsläpp av växthusgaser (ton per år), Arvika kommun Källa: RUS (Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet)
180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0
1900 2000 2010
alla sektorer
energiförsörjningindustriprocesser
transporter jordbruk
avfall och avlopp
Figur 2. Leverenser av bensin och diesel (m³), Arvika kommun Källa: SCB (Statistiska centralbyrån)
Figur 3. Leverenser av eldningsoljor (m³), Arvika kommun Källa: SCB
20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Bensin Diesel
18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
1990 2000 2010
eldningsolja 1/”villaolja”
eldningsolja övriga
1990 2000 2010
Mål och långsiktig vision
Arvika kommun har formellt förbundit sig att arbeta för att minska koldioxidutsläppen inom kommunens yta med minst 20 % till 2020 (från 1990 års nivå) genom att
underteckna Borgmästaravtalet. Arvika kommun slutar dock inte att arbeta för en bättre miljö då koldioxidutsläppen minskat med 20 %, utan har för avsikt att bidra till uppfyllandet av länets vision ”Värmland är klimatneutralt 2030”.
Arvika kommuns mer långsiktiga vision är därför ”Arvika är klimatneutralt 2030”.
Visionen innebär att energieffektivisering ska genomsyra all energianvändning inom kommunens gränser och att all el som används ska vara förnyelsebar. Det betyder också att vi inom kommunens yta ska vara oberoende av fossila bränslen för uppvärmning, service och transporter till år 2030.
Så når vi vårt mål
För att utsläppen av växthusgaser inom Arvika kommuns yta ska fortsätta att minska till 2020 ska kommunen genomföra åtgärderna i den här planen, men också de åtgärder som krävs för att nå de interna energimålen i kommunens miljöstrategi. Visionen om ett klimatneutralt Arvika 2030 är en övergripande och vägledande vision.
Kommunen ska arbeta internt inom den egna organisationen, men också arbeta för att engagera allmänheten, organisationer och företag i arbetet för minskade utsläpp.
För att minska utsläppen behövs informationsåtgärder, tekniska åtgärder och åtgärder i form av att vi människor ändrar vårt beteende och våra vanor.
Våra vanor har stor påverkan på hur stora utsläppen av växthusgaserna blir!
Åtgärder
1. Månadens klimat- och energitips på facebook
Varje månad publiceras ett tips på kommunens facebook om vad man kan göra för att motverka klimatförändringarna och/eller spara energi.
Kommunen: Energi- och klimatrådgivaren samt miljöutvecklaren ansvarar gemensamt för att tipsen publiceras.
Du kan läsa tipsen och bli bättre på att minska utsläppen av växthusgaser och på att spara energi
2. Energieffektiva byggnader
Nya byggnader ska givetvis vara energieffektiva. Det är billigast att bygga rätt från början. I ett befintligt hus kan det dock också löna sig att kontrollera så att inte värmen läcker ut genom tak och väggar. I vissa fall är det lönsamt att tilläggsisolera vinden eller byta fönster.
Kommunen ska inventera sina större lokaler för att se vilka energibesparingsåtgärder som kan genomföras. Det ska finnas rutiner för att kontrollera att det finns bra ventilation som fungerar och att det finns fungerande termostater på element. Det ska även göras stickprov och uppföljning av inomhustemperaturen. Kommunen ska följa upp energiförbrukningen i lokalerna och arbeta för att det ska löna sig för brukarna att använda mindre energi.
Du som äger ditt boende eller någon annan byggnad kan också spara energi. Ta gärna hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivare.
3. Använd energisnåla lampor och energisnål elektronik
Vid köp av lampor och elektronik ska energisnåla produkter väljas. Energisnåla produkter kan vara dyrare i inköp men billigare i drift. Kostnaden för lampor och elektronik ska därför beräknas för produktens hela livslängd, LCC (Life Cycle Cost) eller TCO (Total Cost of Ownership). Att bara titta på inköpspriset ger ingen rättvisande bild.
Kommunen ska använda energisnåla lampor och energisnål elektronik. Vid inköp av lampor/
elektronik ska LCC eller TCO användas för att beräkna den verkliga kostnaden för varan.
Det ska finnas tydliga regler och rutiner för detta.
Du kan använda energisnåla lampor och energisnål elektronik.
6. Beslut om skollokaler
Det finns skolor där underhållet är eftersatt vilket medför att byggnaderna inte är ener- gieffektiva. Elever behöver dessutom transporteras mellan olika skolor för undervisning i hemskunskap, slöjd och idrott. Även lärare transporteras mellan olika enheter.
Kommunen ska så snart som möjligt fatta beslut om hur och var framtidens skollokaler ska vara utformade och placerade.
4. Installera solfångare och/eller solceller
I arbetet med att fasa ut fossil energi ingår satsningar på lokal produktion av förnyelse- bar energi. Solenergi är förnyelsebar och kan ge både värme och el. Solfångare produ- cerar varmvatten. Solceller producerar el.
Kommunen: Med dagens skatteregler blir det kostsamt för kommunen att producera mer sol-el än vad som redan görs i solcellsparken. Kommunen ska dock alltid överväga att installera solfångare vid ny- och ombyggnationer.
Du som är fastighetsägare kan installera solfångare och/eller solceller. (Kom ihåg att först kontrollera om bygglov behövs för det du vill göra.)
5. Miljövänliga fordon
Vid införskaffning av fordon är det viktigt att tänka på miljön och att tänka långsiktigt.
Det som på kort sikt blir billigast blir inte alltid bäst. Det gäller inte bara för personbi- lar utan även för bussar, lastbilar, sopbilar och andra fordon.
Kommunen ska alltid värdera miljöpåverkan vid införskaffande av fordon. År 2030 ska alla kommunens fordon vara fossilbränslefria.
Du kan välja en mer miljövänlig bil nästa gång du ska låna, hyra eller köpa en bil.
8. Cykla mer
Kortare resor bör ske till fots eller med cykel. Cykeln är ett fordon som varken släpper ut några avgaser, kräver stora parkeringsytor eller bullrar. Att cykla är dessutom bra för hälsan och för ekonomin.
Kommunen ska främja cykling genom att utveckla cykelvägnätet och hålla cykelvägarna i gott skick. Cykelvägar ska även i fortsättningen prioriteras vid snöröjning. Kommunen ska också tillhandahålla tjänstecyklar och arbeta för att personalen använder cykel i så stor utsträckning som möjligt vid kortare resor.
Du kan cykla till affären och till jobbet, om resan inte är längre än några kilometer.
Barn bör i första hand gå eller cykla till skolan, istället för att skjutsas dit. De minsta barnen kan dock behöva sällskap av en vuxen. Både barn och vuxna bör även cykla till fritidsaktiviteter när det är möjligt.
7. Släck lampor och stäng av elektronik
Lampor behöver oftast inte lysa i tomma lokaler eller i fullt dagsljus. I vissa fall kan det installeras rörelsedetektorer för att underlätta tändning och släckning. Elektronik som inte används ska stängas av eftersom apparater som står i standby förbrukar energi.
Kommunen: Alla anställda ska släcka lampan och stänga av elektronik efter sig. Även tändning och släckning av exempelvis gatubelysning, fasadbelysning och gårdsbelysning ska uppmärksammas. Arvika Teknik AB ansvarar för skötseln av gatubelysningen och Arvika Fastighets AB ansvarar för skötseln av fasadbelysning och gårdsbelysning.
Du kan släcka lampan efter dig då du lämnar ett tomt rum. Du kan också stänga av TVn istället för att låta den stå standby. Kom ihåg att också dra ut kontakten till
laddare. Sitter en oanvänd laddare kvar i eluttaget så kan den fortsätta att dra ström tills du drar ut den.
10. Försäljningsställen för fossilfria fordonsbränslen
För att så många som möjligt ska välja fossilfria bränslen, såsom etanol E-85, el, RME och biogas, krävs att de finns att köpa i närområdet.
Kommunen ska delta i lämpliga samverkansprojekt kring utvecklandet av nya försäljningsställen för fossilfria fordonsbränslen.
Du kan tanka etanol E-85 och el i Arvika idag (2015).
11. Sparsam körning/eco-driving
Sparsam körning innebär att växelspak och gaspedal används på ett medvetet sätt och att man kör lugnare. Man har även rätt lufttryck i däcken, håller hastighetsgränserna och tar bort takräcke och takbox när de inte används. Då sjunker bränsleförbrukningen och därmed även utsläppen. Sparsam körning är inte bara lönsamt för miljön, det är även bra för ekonomin.
Kommunen: Anställda inom kommunen ska köra sparsamt. Det är särskilt viktigt att de som kör mycket i tjänsten får utbildning i sparsam körning/eco-driving.
Du kan lära dig att köra sparsamt.
9. Åk med kollektivtrafiken
Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser skulle kunna minskas kraftigt om fler åkte med tåg eller buss i stället för bil. Där det inte finns kollektivtrafik kan man försöka att samåka istället.
Kommunen ska arbeta för att kollektivtrafiken ska utvecklas så att fler åker med tåg och buss. Kommunens anställda och politiker ska i första hand åka med kollektivtrafiken vid tjänsteresor.
Du kan ta tåget när du ska till Karlstad eller Charlottenberg. Ganska många av oss kan ta bussen till jobbet eller skolan.
13. Klimatsmart mat
Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Enligt Livsmedelsverket står djurpro- duktionen för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Grova, tåliga grönsaker – som rotfrukter, vitkål, blomkål och lök – odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.
Ris som odlas på vattendränkta marker släpper ut relativt mycket växthusgaser, och påverkar därför klimatet mer än spannmål och potatis.
Längre transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse.
Kommunen ska minska matsvinnet, i första hand välja frukt och grönt efter säsong, minska på mängden kött och hellre välja potatis eller pasta än ris. Kommunen har också en ambition att köpa närproducerad mat.
Du kan minska matsvinnet genom att förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester. Du kan välja mat efter säsong. Du kan minska på mängden kött och istället äta mer grönsaker. Du kan också välja närproducerad mat för att minska utsläppen från transporter.
12. Resefria möten
Vissa resor, framför allt tjänsteresor, kan ersättas med telefon-, video- eller webbkonfe- renser. Resefria möten sparar både tid och energi (restid och fordonsbränsle).
Kommunen: Personalen ska, så långt möjligt, välja resefria möten.
Du som reser i tjänsten kan i vissa fall välja att ersätta resorna med resefria möten.
