Likabehandlingsplan. och årlig plan mot kränkande behandling. Fridåsens förskola HT 2017 VT 2018

Likabehandlingsplan

och årlig plan mot kränkande behandling Fridåsens förskola

HT 2017 – VT 2018

Innehållsförteckning

Vision 3

Bakgrund 3

Lagar som styr likabehandlingsarbetet 4

Definitioner 5

Uppföljning och utvärdering 7

Främjande arbete 8

Kartläggning och analys 11

Förebyggande arbete 11

Åtgärdande arbete 13

Rutiner för akuta och åtgärdande arbete 14 Organisation och ansvarsfördelning 16

Delaktighet och inflytande 16

Dokumentation 16

Kommunikation och förankring 16

Bilagor

• Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO

• Schematisk bild av likabehandlingsarbetet.

• Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete samt viktiga datum.

• Furulunds förskolors årshjul för likabehandlingsarbetet

• Blankett: Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

• Blankett: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Vision

När barnen lämnar förskolan ska de ha med sig de grundläggande förutsättningarna för att kunna ta ansvar som medmänniskor och solidariskt

stå upp för de utsatta i samhället.

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig,

funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck och ålder, eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.” (Lpfö 98/16, s.4).

Bakgrund

Furulunds förskolor ligger i Furulund i Partille kommun. I området finns förskolorna:

Fridåsens förskola, Hyggesvägens förskola, Nävervägens förskola och Timmerslätts förskola.

Denna plan omfattar verksamheten på Fridåsens förskola, med avdelningarna Skogsstjärnan och Ängsullen.

Ansvarig är förskolechef Sandra Hultberg.

I området finns en övergripande likabehandlingsgrupp som leds av Sandra Hultberg,

förskolechef och Ulf Hammer, utvecklingspedagog. I gruppen finns representanter från alla arbetslag från Furulunds fyra förskolor. Fridåsens förskolas representanter är Catharina Andersson och Kamilla Ehnebom.

Lagar som styr likabehandlingsarbetet

Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling.

Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola.

Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskola och skola ska arbeta med att:

• Främja likabehandling

• Förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling.

• Upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg.

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska:

• undersöka om det finns risker för diskriminering – inklusive trakasserier och sexuella trakasserier – eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter

• analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts

• åtgärda – genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter

• följa upp och utvärdera arbetet

Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande.

Barn och elever är skyddade från diskriminering och trakasserier som har samband med:

• kön

• könsidentitet eller könsuttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuell läggning

• ålder

Skollagen (2010:800)

Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;

• Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

• Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

• Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska

innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)

Två lagar – en plan.

Varje år ska två planer upprättas:

En likabehandlingsplan (3 kap, 16§ diskrimineringslagen 2008:567).

En plan mot kränkande behandling (6 kap. 8§ skollagen SFS 2010:800).

Planerna kan slås ihop till en plan, vilket vi valt att göra.

Definitioner

Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering.

Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,

könsidentitet eller könsuttryck och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad,

trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Uppföljning och utvärdering.

Uppföljning av föregående års plan

Föregående års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har följts upp regelbundet med utgångspunkt i förskoleområdets årshjul för likabehandlingsarbetet och som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger i arbetslagen har varit involverade i detta arbete. Barnen har varit delaktiga genom samtal och reflektion utifrån den pedagogiska dokumentationen. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom information om likabehandlingsarbetet på föräldramöte, i ett områdesövergripande brukarråd, samt genom kartläggningssamtal där en dialog förts om barnets trivsel och trygghet på förskolan, både utifrån vårdnadshavares och förskolans perspektiv.

Sammanfattning av utvärdering av föregående års plan

Föregående års mål i likabehandlingsarbetet har i främjande och förebyggande syfte för likabehandling inbegripit genomförande av kartläggningssamtal med vårdnadshavare, barnkonferenser och kontinuerlig uppföljning av likabehandlingsarbetet.

Kartläggningssamtalen har varit givande, och ökat vårdnadshavarnas delaktighet och insyn i vårt likabehandlingsarbete.

Barnkonferenserna har genom ett kollegialt lärande utvecklat våra kunskaper och förbättrat kommunikationen mellan avdelningarna när det gäller barnens trygghet.

I vårt likabehandlingsarbete har vi i övrigt haft ett verksamhetsinnehåll som stödjer barnens utveckling av lek- och samspelsförmåga, förmåga att hantera konflikter samt förståelse för likheter och olikheter.

Vi har sett en tydlig processutveckling i barngrupperna när det gäller förmågan att samspela, leka, hantera konflikter, visa hänsyn och respektera varandra. Sammantaget förmågor som främjar allas lika värde.

Vi har också utvecklat våra rutiner när det gäller uppsikt över de lekytor som barnen

använder både inomhus och utomhus. Vi fortsätter under innevarande läsår att arbeta med det som förebyggande insats.

Vi arbetar regelbundet med att ge alla barn samma möjligheter att utvecklas på lika villkor utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vid behov har vi, i samråd med

vårdnadshavare anlitat stöd av specialpedagog och psykolog från utbildningsförvaltningens enhet för kvalitet, stöd & utveckling, vilket har lett till bättre förutsättningar att stödja alla barns lärande och utveckling.

Uppföljning av årets plan

Årets plan ska följas upp och utvärderas regelbundet i det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med barnen genom reflektion, pedagogisk dokumentation och samtal.

Deluppföljningar ska genomföras genom regelbundna barnkonferenser och tillsammans med vårdnadshavare i kartläggningssamtal där barnets välmående, trivsel och trygghet lyfts upp.

Arbetslagen gör mer strukturerade uppföljningar terminsvis samt kontinuerligt i verksamhetsreflektionen.

Främjande arbete

Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet- eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning hos någon anhörig och ålder samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Övergripande mål:

Alla barn ska känna sig värdefulla, trygga och respekterade i vår förskola, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning hos någon anhörig, könsidentitet eller könsuttryck samt ålder.

Delmål:

All personal på Fridåsen, Hyggesvägen, Nävervägen och Timmerslätts förskola ska påbörja arbetet med att utveckla ett normkritiskt perspektiv mede utgångspunkt i

diskrimineringsgrunderna.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Kompetensutveckling kring ett normkritiskt perspektiv och förhållningssätt.

När?

Kompetensutvecklingen påbörjas under verksamhetsåret och ska ses som ett processinriktat- och långsiktigt arbete

Ansvarig:

Förskolechef och utvecklingspedagog Utvärderas vid läsårets slut.

Delmål:

Vi ska bibehålla kvalitet och utveckla kartläggningsarbetet och den kontinuerliga uppföljningen av likabehandlingsplanen.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Vi har barnkonferenser som sätter fokus på trygghet och lika möjligheter till lärande och utveckling för barn som är i tillfälligt eller varaktigt behov av särskilt stöd.

I detta forum lyfter vi även frågor som aktualiseras ur ett likabehandlingsperspektiv med koppling till övriga diskrimineringsgrunder.

Tidpunkt: Två gånger per termin.

Ansvarig: Förskolechef, utvecklingspedagog och arbetslag.

Utvärderas vid läsårets slut.

 Vi har kartläggningssamtal/uppföljningssamtal med vårdnadshavare som, utöver barns generella utveckling och lärande med koppling till målen, ska innehålla vårdnadshavares perspektiv och tankar kring sina barns trygghet. Samtalen dokumenteras och används som del i det kontinuerliga kartläggningsarbetet.

När?

Uppföljningssamtal efter inskolning eller kartläggningssamtal

under HT-17 enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet (se bilaga).

Ansvarig?

Arbetslagen

Utvärderas regelbundet.

 Systematiskt kvalitetsarbete i en områdesövergripande likabehandlingsgrupp med pedagoger från varje arbetslag. Gruppen arbetar med kartläggning, målsättning och uppföljning av likabehandlingsarbetet

När?

Minst 2 tillfällen per läsår.

Ansvarig?

Förskolechef och utvecklingspedagog.

Utvärderas vid läsårets slut.

Delmål:

Barnen ska ges goda förutsättningar att utveckla lek- och samspelsförmåga och förmåga att hantera konflikter.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Vi ska regelbundet se över lekmiljöerna så att de är inspirerande.

 Vi ska inspirera till olika lekformer och gruppkonstellationer och lekar.

 Vi ska använda aktivitetstavla.

 Vi ska arbeta i mindre grupper så att alla barnen kan komma till tals och bli sedda.

 Vi pedagoger ska vara närvarande och delaktiga.

 Vi ska arbeta utifrån vår konflikthanteringsmetod.

När?

Regelbundet Ansvarig?

Arbetslaget

Utvärderas kontinuerligt under året.

Delmål:

Vi ska verka för att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande i verksamheten utan att begränsas av traditionella könsroller.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Samtala om respekt och vad det innebär att visa respekt för varandra.

 Vi ska vara konsekventa och bemöta pojkar och flickor lika så att det förstärker respekten för allas lika värde oavsett kön.

 Vi ska se över lekmiljöer och material utifrån ett genusperspektiv.

När?

Regelbundet Ansvarig?

Arbetslaget

Utvärderas kontinuerligt under läsåret.

Kartläggning och analys

Kartläggning av verksamhetens fysiska, sociala och pedagogiska miljöer har genomförts i organiserade samtal i arbetslagen och i regelbundna samtal och reflektion tillsammans med barnen utifrån pedagogisk dokumentation, barnkonferenser, samt genom

kartläggningssamtal/uppföljningssamtal kring barnens trygghet och trivsel med samtliga vårdnadshavare.

Identifierade riskfaktorer

Vi behöver arbeta vidare med åtgärder och utveckla rutiner som gör att vi bibehåller uppsikten både ute- och inomhus för att förebygga risker för kränkningar eller trakasserier på undanskymda platser. Barnen har själva gett uttryck för att det känns otryggt vid den bortre delen av gården om inte en vuxen finns närvarande där. Det är också viktigt att vi inkluderar och kommunicerar detta med vikarier.

Vi på yngrebarnsavdelningen ser också att vissa barn upplever att det är jobbigt att gå på toaletten då dessa inte är avskilda från det gemensamma utrymmet med handfaten. Ibland kommer det in andra barn där när någon använder toaletten och det kan upplevas som integritetskränkande.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer som framkommer i

kartläggningsarbetet och tar sikte på att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Övergripande mål:

Utifrån de riskfaktorer vi uppmärksammar i samband med vår kartläggning av

pedagogiska, sociala- och fysiska miljöer, ska vi arbeta förebyggande för att minimera risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Delmål:

Vi ska arbeta vidare med åtgärder som förbättrar uppsikten över gården så att det inte riskerar att uppstå kränkningar eller trakasserier på undanskymda platser. Vi ska även se över innemiljön i samma syfte.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Vi ska vara väl utspridda och cirkulera ute på gården och vara särskilt uppmärksamma på den bortre delen av gården.

 Förrådet ska vara låst när leksakerna tagits fram, så att det inte blir en undanskymd lekplats.

 Vi ska vara uppmärksamma på rummen vid toaletterna och handfaten som ligger lite avsides. På avdelning Ängsullen ska vi vara uppmärksamma på att de barn som använder toaletten får vara ifred och stänga om sig om de själva vill.

När?

Dagligen Ansvarig?

Arbetslaget

Uppföljning sker kontinuerligt

 Vi ska utveckla våra rutiner för var vi som pedagoger befinner oss vid rutinsituationer och i planerad verksamhet och även kommunicera det med vikarier.

När?

Vid terminsstart.

Vid introduktion för nya pedagoger.

Ansvarig?

Arbetslaget

Avstämning varje månad och i samband med utvärderingar vid terminsslut.

Åtgärdande arbete

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och

utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Övergripande mål:

Om ett barn ger uttryck för, eller vi vuxna i förskolan ser och upplever att ett barn blir diskriminerat, trakasserat eller kränkt, ska vi agera skyndsamt så att det inte upprepas, genom att ha tydliga rutiner för åtgärder.

Delmål:

Alla vuxna på förskolan ska ha kännedom om och agera utifrån arbetsgången för akuta och åtgärdande insatser.

Planerade aktiviteter under läsåret:

Hur gör vi?

 Förankring och dialog i likabehandlingsgruppen och på förskolan När?

Under HT-17 och löpande när ny personal börjar.

Ansvarig?

Förskolechef, utvecklingspedagog och likabehandlingsansvariga pedagoger.

Utvärderas kontinuerligt under läsåret.

 Revidera det lokala årshjulet kring likabehandlingsarbetet.

När?

HT-17 Ansvarig?

Förskolechef och utvecklingspedagog.

Utvärderas under VT18

Rutiner för akuta och åtgärdande arbete.

Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med barnets vårdnadshavare.

När ett barn kränks av ett annat barn

Om ett barn utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av ett annat barn följs planen nedan.

• Den pedagog, eller annan vuxen i förskolan som upptäcker kränkningar, trakasserier ska genast ingripa och sätta tydliga gränser. När den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till förskolechef. Förskolechef anmäler i sin tur händelsen till huvudman.

Ansvariga: Pedagog och förskolechef

• När ett barn har kränkts följer vi upp det med berörda barn genom samtal med barnen om de konsekvenser en kränkande behandling innebär för det barn som kränkts. Arbetslaget dokumenterar vad vi har gjort och vad vi ska göra för att förhindra att det upprepas. Vi kontaktar inblandade barns vårdnadshavare och berättar vad som har hänt och vad som har beslutats. Vi dokumenterar samtalen.

Ansvariga: Arbetslagen och förskolechef

• När kränkande beteenden eller trakasserier upprepas och negativa mönster uppstår ansöker vi vid behov, om konsultation och stöd från stödenheten. En handlingsplan upprättas i samråd med vårdnadshavare.

Ansvariga: Arbetslag och utvecklingspedagog

• Vi arbetar aktivt med problemen utifrån handlingsplanen som sedan följs upp i ett nytt samtal mellan pedagog-vårdnadshavare och utvecklingspedagog eller

stödenheten vid behov. Även detta samtal dokumenteras.

Ansvariga: Arbetslag

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och föräldrar skall alltid i första hand kunna vända sig till den personal som finns på barnets avdelning. Man kan även kontakta Ulf Hammer, utvecklingspedagog eller Sandra Hultberg, förskolechef.

Ulf Hammer, utvecklingspedagog, 031-792 95 90, ulf.hammer@edu.partille.se Sandra Hultberg, förskolechef, 031- 792 15 20, sandra.hultberg@partille.se

När ett barn kränks av en vuxen person.

Om ett barn i förskolan utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen ska det anmälas till förskolechefen.

1. Händelsen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman.

2. Vårdnadshavare informeras.

3. Förskolechef/rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.

4. Förskolechef/rektor följer upp ärendet med barnet/eleven och dennes vårdnadshavare.

5. Förskolechef/rektor träffar regelbundet den personal som kränkt

barnet/eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar.

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs/rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet.

Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

Organisation och ansvarsfördelning

Likabehandlingsarbetet/arbetet med att aktivt motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling organiseras i arbetslagen och alla pedagoger är ansvariga för att arbetet med likabehandling inkluderas i verksamhetens övriga arbete enligt läroplanen för förskolan.

En likabehandlingsansvarig områdesövergripande grupp träffas regelbundet under året och leds av utvecklingspedagog och förskolechef.

Vid allvarliga och upprepade kränkningar, trakasserier eller diskriminering tar vi kontakt med utbildningsförvaltningens enhet för kvalitet, stöd- och utveckling för konsultation och stöd.

Delaktighet och inflytande

Barnen är delaktiga utifrån sina förutsättningar och förmågor, genom gemensam reflektion, samtal och dokumentation tillsammans med pedagogerna.

Vårdnadshavare är delaktiga genom kartläggningssamtal, föräldramöten och brukarråd. All personal deltar i kartläggningsarbetet, i genomförandet och i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsarbetet.

Dokumentation

Alla enskilda ärenden då barn upplevt sig diskriminerade eller kränkta i förskolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur förskolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut.

Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner.

Kommunikation och förankring

Likabehandlingsplanen förankras och kommuniceras till all personal på förskolan i samband med att den nya likabehandlingsplanen färdigställs i oktober.

Vårdnadshavare informeras och bjuds in till dialog om likabehandlingsplanen och arbetet utifrån denna i samband med föräldramöten, brukarråd och/eller vid enskilda samtal med en ansvarig pedagog.

Bilaga 1

Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO

Bilaga 2

Schematisk bild av likabehandlingsarbetet

Bilaga 3

Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete samt

viktiga datum.

Bilaga 4

Furulund förskolors årshjul för likabehandlingsarbete

Bilaga 5

UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola/skola: Läsår:

Grupp/Klass: Ansvarig pedagog/ arbetslag:

Beskrivning av händelsen datum, plats etc.

Inblandade

Vilken typ av kränkning rör utredningen?

Trakasserier som kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder^:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkningens uttryckssätt:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc.

Åtgärder

Utredning upprättad av

Datum

Planerat uppföljningssamtal

MK 20131001

Bilaga 6

ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola: Läsår:

Grupp/klass. Pedagog/mentor:

Anmälare:

Beskrivning av händelsen:

Inlämnat till förskolechef/rektor ^(datum):

Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.

Huvudmannens anteckningar: