Genom att omdana livsmedelssystemen ska FN-toppmötet ”Food Systems Summit 2021”
få världens länder att närma sig förverkligan- de av de 17 hållbarhets- målen i Agenda 2030.
Satsningen är stor och komplex och idé-manus målar en mörk bild av dagens livsmedelssys- tem.
Det förväntade resultatet av
”Food Systems Summit” är bland annat en dramatiskt stärkt offentlig debatt om vikten av livsmedelssystem som leder till uppfyllande av målen i Agenda 2030.
FNs generalsekreterare António Gueterres samlar nästa höst regeringar och andra intressenter till ett toppmöte om världens livsmedelssystem, ”Food Systems Summit 2021”.
Plats och form för mötet och hur vägen dit ska se ut är på väg att klarna. Allt väntas bli klart i veckan runt World Food Day, som äger rum den 16 oktober varje år.
Det finns en tidplan för vägen mot Food Systems Summit. Nu, hösten 2020, samlas fakta och kunskap.
Våren 2021 görs priorite- ringar och agendan för toppmötet fastställs. Då skrivs också utkast till de dokument som ska komma ut från mötet.
Initiativet siktar på ett möte mellan världens stats- och regeringschefer.
Det återstår att se om detta blir nivån. ”Food Systems Summit 2021” ser alltmer
ut att bli en process över flera år där kulmen är ett toppmöte, men där detta föregås av ett stort, kom- plext förarbete som sedan genererar uppföljning och efterarbete. Och det finns en särskild fond inrättad för den som vill bidra finansiellt till arbetet.
En vändpunkt mot hållbarhet
I det befintliga idé-manuset för mötet konstateras att det med tio år kvar är bråt- tom om världen ska hinna nå målen i FNs hållbarhets- agenda. Mötet om livsmed- elssystemen konstateras kunna vara en betydande möjlighet och vändpunkt i världens gemensamma arbete mot målen i Agenda 2030.
I idé-manuset beskrivs att det är mycket arbe- te som återstår och att utvecklingen till och med går åt fel håll, exempelvis med anledning av Covid- 19 pandemin. Även innan pandemin, menar man, fanns bevis ”starkare än någonsin för omvandling”.
Formuleringarna är vaga men fortsätter sedan med ”livsmedelssystemen är i många fall en del av problemet, men det finns vetenskaplig consensus kring att omvandling av livsmedelssystemen ock- så erbjuder den enskilt starkaste möjligheten vi har att ändra inriktning och realisera visionen i Agenda 2030 samt för att stödja generalsekreterarens upp- maning till bättre återupp- byggnad efter Covid-19”.
Idé-manuset noterar att alla människor behöver äta, att människor produ- cerar mat samt att en del bönder lyckas göra detta framgångsrikt medans andra får kämpa. Vidare anses alla vara förvaltare av de naturliga system som livsmedelsproduktionen bygger. Slutligen noteras att ”metoderna” som pro- ducerar och förmedlar ma- ten till tallriken - och som också tar hand om resterna - är en central del av den globala ekonomin och av varje människas dagliga liv.
Misslyckade livsmedelssystem Sedan fortsätter man bak- grundsbeskrivningen med att ”världens nuvarande livsmedelssystem misslyckas – misslyckas för människor- na, för miljön och för vår delade framtid”. Misslyck- andet exemplifieras med att:
• vi trots framsteg, välstånd och att tillräckligt med mat produceras förblir fattig- dom och hunger envist kvar och ofta sammanlän- kade utmaningar
- 690 miljoner människor är hungriga
- 1/3 av den producerade maten går till spillo
• näringsbrist i alla dess former är den främsta orsaken att bidra till det globala sjukdomstycket och försämring av förväntad livslängd
- mer än 2 miljarder människor i världen lider av fetma och övervikt
• livsmedelssystemen bidrar med 29 procent av
Innehåll Nr 13
2 oktober 2020 Sidan 1
• Livsmedelssystemen ska göra så att världen når hållbarhetsmålen i Agenda 2030
Sidan 3
• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar
• Förhandlingarna om CAP-reformen börjar när- ma sig ett slutskede
Livsmedelssystemen ska göra så att värl- den når hållbarhetsmålen i Agenda 2030
alla växthusgaser, inklusive 44 procent av metanut- släppen, och bidrar på ett betydande sätt till klimat- förändringen
• jordbruket ansvarar för 80 procent av förlusten av biologisk mångfald och fortsätter att överanvända alltmer begränsade na- turresurser såsom vatten, skogar och mark
• jordbruket står för 70 procent av all användning av sötvatten, 80 procent av all avskogning och mer än en fjärdedel av all energi som används globalt förbrukas på livsmedelspro- duktion
Food Systems Summit 2021
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Berättelsen om de misslyckade livsmedelssyste- men avslutas med: ” Dagens livsmedelssystem så som de fungerar globalt och lokalt har negativa effekter på klimat, miljö, människors hälsa och social välfärd[…]
Detta måste ändras”.
Nya djärva åtgärder För att åstadkomma föränd- ring är tanken att ”Food Systems Summit 2021”
ska komma fram till och lansera nya djärva åtgärder, lösningar, partnerskap och strategier för att leverera resultat på alla 17 hållbar- hetsmålen i Agenda 2030.
Hållbarhetsmålen anses alla ha ”ett visst mått av kopp- ling till mer hälsosamma, mer hållbara och rättvisa livsmedelssystem”.
En särskild organisation har skapats för arbetet.
Under FNs generalsekre- terare har Agnes Kalibata utsetts till särskilt sändebud att ansvara för Food System Summit 2021 och förbere- delsearbetet.
Action Tracks
Centralt i arbetet mot kon- ferensen är fem arbetsspår med specifika mål (Action Tracks). Arbetsspåren ska ta fram lösningar för att sä- kerställa att omdaningen av livsmedelssystemen bidrar till att nå målen i Agenda 2030. En ordförande och vice ordförande har utsetts för respektive arbetsspår.
Arbetsspåren, som ibland refereras till som mål och kanske också kan benäm- nas åtgärdsspår, ska ta fram befintlig kunskap och nya lösningar på de problem som identifieras.
En viktig uppgift är ock- så att samråda och fånga upp inspel från samhället i stort. Ordförandena är även så kallade Champions och deltar i det bredare närverket för det civila samhället och näringslivet (beskrivs i rutan bredvid).
Komplext samarbete Strukturen för arbetet mot Food System Summit 2021 är emellertid komplext. Till
arbetet är även knutet:
• En rådgivande kommit- té som ska ge strategisk vägledning. Kommittén består av medlemsländer och representanter från FN-systemet.
• En vetenskaplig oberoen- de grupp har tillsatts. Den består av ledande forskare och vetenskapsmän från hela världen. Ifrån Sverige deltar KSLAs Lisa Sennerby Forsse.
• En FN task force ska säkerställa att Food Systems Summit 2021 kan bygga på befintlig kunskap och kapacitet i FN-systemet.
• Ett nätverk för ”Champi- ons” (intressenter) inrättas.
Utsedda Champions ska stå för ett bredare samhälleligt engagemang och kanalisera in olika intressenters inspel till de arbetsspår eller Action Tracks som identifie- rats. Ett verktyg i arbetet är att anordna Food Systems Dialogues. I Sverige talas om tre sådana dialoger. Här sitter bland andra ordfö- randen för World Farmers Organisation, WFO, Theo de Jager. Här sitter också de personer som utsetts till ordförande för de olika målspåren, representanter för näringslivet i övrigt med flera.
• Ett sekretariat ansvarar för att stödja generalsekre- terarens särskilda sändebud Agnes Kalibata liksom övriga delar i strukturen för Food Systems Summit.
Huvudkontoret är i Nairobi men med en satellit i Rom.
Förväntat resultat Det finns en skiss också över vad arbetet med Food Systems Summit ska leda till. Resultatbilden hand- lar om hållbarhetsmålen i Agenda 2030. En viktig del förefaller vara att få människor att förstå livs- medelssystems betydelse för att målen ska nås.
• Dramatiskt förhöjd offent- lig diskussion och debatt om vikten av livsmedelssys- tem som leder till uppfyl- lande av 2030-målen samt vad som bör göras för att få allmänheten att arbeta för
människor och planet.
• Betydande åtgärder, med mätbara resultat som gör det möjligt att nå 2030-må- len. Detta kommer att om- fatta att lyfta fram befintliga lösningar och fira ledare som omvandlar livsmedels- systemen samt att uppmana till nya åtgärder över hela världen av olika aktörer, inklusive länder, städer, samhällen, företag, det civila samhället, medborg- arna och livsmedelsprodu- centerna.
• En uppsättning princi- per på hög nivå som ska vägleda medlemsstaterna och andra berörda parter att utnyttja kapaciteten i livsmedelssystemen för att stödja hållbar utveckling.
• Ett system för uppföljning och översyn ska driva nya åtgärder och resultat, möj- liggöra erfarenhetsutbyte och kunskap och innefatta nya mått för konsekvensa- nalys.
Christina Furustam christina.furustam@lrf.se
Fem mål eller arbetsspår
Valda ”Action tracks” och ansvariga personer är:
1) Säkerställa tillgång till säker och näringsrik mat för alla (Lawrence Haddad, GAIN)
Detta ”åtgärdspår” ska arbeta med att förverkliga rätten till mat genom att sträva mot målet om utrotad hunger och förbättrade näringsnivåer.
Detta genom att göra det möjligt för alla människor att alltid ha tillgång till tillräckliga mängder prisvärda och säkra livsmedelsprodukter som ger tillräckligt dagligt näringsintag.
2) Övergång till hållbara konsumtionsmönster (Gunhild Stordalen, EAT)
Åtgärdsspår 2 ska arbeta för att få igång en förändring i konsumenter- nas beteende – ett beteende som skapar och bygger upp efterfrågan på hållbart producerade livsmedelsprodukter från jordbruk och hav samt främjar cirkulär användning av livsmedelsresurserna, vilket bidrar till att minska slöseriet och förbättra näringen särskilt bland de mest utsatta.
3) Öka produktion som är bra för naturen i tillräcklig grad (Joao Campari, WWF)
Spår 3 ska arbeta för att utveckla helhetslösningar längs livsmedelsvär- dekedjan som minskar utsläppen, ökar kolupptaget och därmed be- gränsar sektorns antropogena bidrag till klimatförändringen. Vidare ska spåret främja återställande av skydd av kritiska ekosystem för att bevara den biologiska mångfalden, skydda mark och vatten, minska matsvinnet och energianvändningen.
4) Mer rättvisa levnadsvillkor (Michelle Nunn, Care)
Spår 4 ska se till att utvecklingen av livsmedelssystemen blir mer inkluderande, skapa möjligheter till arbete för att utrota fattigdom, höja inkomsterna i hela livsmedelsvärdekedjan, minska utsattheten för världens fattigaste och förbättra fördelningen av värdet.
5) Motståndskraft (resilience) mot sårbarhet, chocker och påfrestning (Saleemul Huq, ICCCAD)
Det femte spåret ska säkerställa fortsatt hållbara livsmedelssystem såväl i områden under konflikt som i klimat- och naturkatastrofer, men också globalt möta konsekvenserna av hälsorelaterade pandemier för livsmed- elssystemen under alla nivåer av utveckling.
Kommentar
Internationella Perspektiv brukar försöka undvika att föra fram åsikter. När det gäller idéma- nus (Concept note) till detta FN-initiativ är det svårt att låta bli.
Den mycket stora utmaningen att människor är fattiga och svälter är kopplad till mat och näring.
Det är även fetma. Matproduktio- nen är också nära sammanlänkad med sysselsättning, utveckling, ekonomisk tillväxt i världens fattigaste länder. Och som all mänsklig verksamhet påverkar produktion och konsumtion av livsmedel klimatet och miljön.
Frågan är bara om ett projekt för att få alla människor i världen att invaggas i uppfattningen att omdanade livsmedelssystem löser
utmaningen att nå hållbarhets- målen i agenda 2030 på utsatt tid är lösningen på dessa problem. I synnerhet som den problembild som sätts är onyanserat svart och mer handlar om klimat och miljö än orsakerna till fattigdom och svält. Endast ett av fem arbetsspår knyter direkt an till frågan om fattigdomsbekämpning. Världen inte råd att gå vilse när det gäller vad som egentligen behöver göras för att klara hållbarhetsmå- len i Agenda 2030. I processen mot Food Systems Summit står hoppet till att arbetsspåren och alla andra grupper får till en mer nyanserad bild av livsmedelssyste- men innan man bestämmer vad som ska göras.
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19 apr-19 maj-19 jun-19 jul-19 aug-19 sep-19 okt-19 nov-19 dec-19 jan-20 feb-20 mar-20 apr-20 maj-20 jun-20 jul-20 aug-20 sep-20 vete soja majs havre
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Valutor
Genomsnittlig kurs Aktuell kurs
2019 Aug 2020 29 sep 2020
USD 9,46 8,71 8,64
Euro 10,58 10,31 10,28
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 40 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 12,20 17,30
Världsmarknadspriser
I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann- målsbörsen i Chicago.
Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader.
Chicagobörsen avspeg- lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro- peiska.
Förhandlingarna om reformen av EUs gemen- samma jordbrukspolitik, CAP, börjar gå in i sitt slutskede. Mycket talar för att slutförhandlingar- na, det som på Bryssels- pråk kallas trialoger, kan inledas före årsskiftet och att ett beslut om nya CAP-regler skulle kunna fattas i början av år 2021.
Såväl Rådet som Europapar- lamentet verkar ha ambitio- nen att hålla omröstningar om förhandlingsmandat un- der oktober vilket innebär att de så kallade trialogerna med EU-kommissionen kan inledas strax därefter.
Detta är slutförhandlingar-
na av regelverket när de tre EU-institutionerna träffas för att komma överens om den slutliga utformningen av EU-lagstiftningen.
Ett slutligt beslut om reglerna kommer troligen inte förrän efter årsskiftet vilket betyder att den tyska jordbruksministern Julia Klöckner får lämna över ordförandeklubban till sin portugisiska kollega och att det portugisiska ordförande- skapet för Rådets talan i den sista delen av slutförhand- lingarna.
Förhandlingar sedan 2018 EU-kommissionen presen- terade ett förslag till nya regler för CAP den 1 juni 2018. Detta var strax efter
det att de hade presente- rat sitt första förslag till långtidsbudget för EU för perioden 2021-2027. Sedan dess har diskussionerna i Bryssel präglats av Brexit, val till Europaparlamen- tet och dessutom har en ny EU-kommission ut- setts där polacken Janusz Wojciechowski efterträdde irländaren Phil Hogan på posten som jordbrukskom- missionär.
Det stod därför tidigt klart att reformen av CAP skulle dra ut på tiden och nu vet vi, även om de formella besluten inte är fat- tade, att nya regler för CAP kommer att börja gälla år 2023 istället för år 2021 som det egentligen var tänkt.
Ökad subsidiaritet
En del i EU-kommissionens förslag är att subsidiariteten ska öka, det vill säga att fler beslut om CAP ska fattas på nationell nivå och färre på EU-nivå. Nu när förhand- lingarna har kommit längre är det klart att många med- lemsländer och ledamöter i Europaparlamentet efter- frågar ökad klarhet i vissa frågor och regelverket kan därför bli mer detaljerat i vissa delar än vad EU-kom- missionen först hade för avsikt.
En hel del tekniska frå- gor återstår att diskutera, till exempel kring hur politiken ska förvaltas av medlems- länderna. Detta är frågor som egentligen inte blir så
Förhandlingarna om CAP-reformen börjar närma sig ett slutskede
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
POSTTIDNING A
INTERNATIONELLA PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riks- förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels- politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.
Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam
christina.furustam@lrf.se Grafisk produktion/Tryck LRF/
Tierps Tryckeri, 2020. ISSN 1103-4084
LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 010-184 40 00 LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se
politiska i Bryssel, men de kan bli politiska nationellt eftersom förvaltningen kostar mycket pengar och förenklingspotentialen är enorm.
Höjd ambition för miljöåtgärder
En fråga som diskuteras är hur ambitiös CAP ska vara för miljön – både i pengar och i regler. När EU-kommissionen lade sitt lagförslag den 1 juni 2018 menade man att det hade en högre ”grön ambition”
än nuvarande CAP. Sedan dess har den nya kommis- sionen med ordförande Ur- sula van der Leyen därutö- ver lanserat the Green deal med tillhörande strategier till exempel Farm to Fork.
Detta och andra faktorer har givetvis påverkat diskus- sionsklimatet i Bryssel.
Eco schemes är en nyhet i kommande CAP
Ett nytt element i nya CAP är att den så kallade första pelaren av CAP, det vill säga den delen av CAP som finansieras av Europeiska Garantifonden för Jordbru- ket, också ska innehålla ett- åriga miljöåtgärder i form av så kallade ”eco schemes”.
Samtidigt försvinner det så kallade förgröningsstödet och blir en del av grundvill- koren. Dessa eco schemes ska, enligt lagförslaget, vara obligatoriska för medlems- länderna att införa men frivilliga för jordbruksföre- tagen att ansluta sig till.
En fråga som troligen
inte kommer att avgöras förrän i slutförhandling- arna är hur stor andel av budgeten som medlems- länderna måste lägga på eco schemes. Spannet på de nivåer som föreslås är väldigt stort – från att vissa medlemsländer inte vill se öronmärkning alls till att, enligt uppgift, Spanien vill se en öronmärkning på 40 procent. Det är ett inte helt ovanligt argument att eftersom förgröningen idag utgör 30 procent av budge- ten för pelare 1 så bör också 30 procent öronmärkas till eco schemes.
Partigruppen De gröna i Europaparlamentet vill se att 50 procent av medlen öronmärks till eco schemes och den liberala gruppen Renew Europe vill se en successiv ökning till 40 pro- cent. En annan fråga är vad som ska hända om intresset från lantbrukarna inte når en viss nivå, hur ska då öronmärkta budgetmedel hanteras.
Förgröningsstödet blir grundvillkor
Förgröningsstödet kommer som sagt att försvinna som stöd och villkoren kommer istället att läggas in i de grundvillkor (nytt namn på tvärvillkor) som lantbruka- ren måste uppfylla för att få del av CAP-ersättningarna.
På Brysselspråk talar man om ”förstärkt konditiona- litet”.
Det behöver knappast sägas att Copa och Cogeca har haft starka synpunkter
kring att strama upp villko- ren för att vara berättigad till ersättningarna, men EU-kommissionen står fast vid sitt förslag. Här kommer den ökade subsidiariteten att få effekt på olika sätt, men än så länge är det oklart exakt i vilken omfatt- ning.
Det tyska ordförande- skapet har lagt fram förslag på hur stor omfattning av jordbruksföretagens areal som ska omfattas av så kall- lade miljöytor (nytt namn på ekologiska fokusarealer) och det är troligt att även detta blir en fråga som inte kommer att avgöras förrän i slutförhandlingarna.
Utjämning av direktersättningarna EU-kommissionen vill se att medlemsländerna tar ytterligare steg för att utjäm- na direktersättningarna i sina länder. I Sverige har vi numera samma nivå i hela landet, men så ser det inte ut överallt och för vissa län- der är detta en stor fråga i reformen. Sverige har också en direktersättning som lig- ger strax under EU-genom- snittet vilket gör att vi inte berörs i så hög utsträckning av diskussionerna om att jämna ut nivåerna mellan EU-länder. I samband med diskussioner om EUs långtidsbudget har det dock förekommit att jordbruks- ministrar från länder med låga direktersättningar har deltagit i demonstrationer i Bryssel för att påtala skillna- derna.
Nationell strategisk CAP-plan
Den nuvarande indelning- en i en första pelare med direktersättningar och en andra pelare med miljö- och landsbygdsersättningar kommer att kvarstå i nästa CAP men varje medlems- land ska beskriva genom- förandet av politiken för båda pelarna i en nationell strategisk CAP-plan. Detta medför att de nationella eller regionala landsbygds- programmen kommer att tas bort. För medlemslän- der med regionalt självstyre, exempelvis Tyskland eller Italien, innebär detta en extra utmaning eftersom de har haft landsbygdsprogram för varje region. Politiken kommer även fortsätt- ningsvis kunna anpassas regionalt, men inte riktigt i samma utsträckning.
Påverkan av the Green deal Ytterligare en faktor som är osäker är hur the Green deal och tillhöran- de strategier ska påverka tillämpningen av CAP i medlemsländerna. EU-kom- missionen ska lämna rekommendationer till medlemsländerna före års- skiftet. Det kommer således finnas skäl att återkomma till CAP-frågan i kommande nummer av Internationella perspektiv.
Sofia Björnsson sofia.bjornsson@lrf.se
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
