IKOT A5. Chalmers Tekniska Högskola Inlämning inför deadline 2

Inlämning inför deadline 2  IKOT A5 

Innehållsförteckning 

2.1 Kartlägg samverkan med kunden under produktens livscykel ... 2 

Spekulant – image ... 2 

Köpare – värde ... 2 

Mottagare – precision ... 2 

Användare – kvalité ... 2 

Ta ur bruk – återvinning ... 2 

2.2 Kartlägg produktens miljöpåverkan under produktens livscykel ... 3 

Livscykelns steg ... 3 

Tillverkning ... 3 

Leverans ... 3 

Användning ... 3 

Återvinning ... 3 

2.3 Konkretisera kundvärdet och ta fram ett ramverk för en funktionsbaserad kravspecifikation ... 4 

Huvudfunktioner ... 4 

Tilläggsfunktioner ... 4 

Stödfunktioner ... 4 

Oönskade funktioner ... 4 

2.4 Analysera produktens position på S‐kurvan ... 5 

Hur produktens prestanda har förbättrats ... 5 

Hur många patent som blivit godkända inom produktområdet ... 6 

En uppskattning av innovationsgraden för de olika patenten ... 7 

Antal aktörerna på marknaden ... 7 

Placering av produkten på S‐kurvan ... 9   

2 | S i d a   

2.1 Kartlägg samverkan med kunden under produktens livscykel 

Denna samverkan kan delas upp under sex punkter som i sig beskriver olika delar under en produkts  livscykel. Vilka dels beskriver hur en produkt ska utformas för att värdet för kunden under de olika  delarna. 

Spekulant – image 

För att imagen ska vara tilltalande finns flera punkter som inverkar.  Vad användaren önskar av en  produkt och dess egenskaper. 

• Gedigen (och tåla slitage vid normal användning) 

• Designmässigt tilltalande 

• Smidig 

• Lätthanterlig, lätt att komma igång. 

Köpare – värde  

För att få kunden att känna förtroende för produkten och ha oöverträffat kundvärde finns flera saker  som behövs gå igenom. Genom att synas och tydligt klargöra produktens egenskaper kommer  köparen även att uppmärksamma de små detaljerna. Detta kan åstadkommas framförallt genom  material för marknadsföring. Det är viktigt att återförsäljaren känner väl till produkten för att sedan  själv kunna återförmedla dess egenskaper. Då säljaren övertygar kunden om en produkt som ger ett  intryck av hög kvalité och att försäljningen kommer gå smidigt medför detta att värdet på produkten  ökar. Detta kan dels göras med t.ex. garantitid, installation, finansiering m.m.  

  Mottagare – precision  

I denna fas är det viktigt att överlämnandet/säljandet av produkten går smidigt, detta sker då  följande punkter uppfylls: 

• Korrekt information 

• Rätt produkt och tillbehör 

• Vid rätt tid 

• På rätt sätt 

För att detta ska funka behöver det finnas tydliga beskrivningar om produkten och återförsäljaren  ska vara väl medveten om hur den fungerar. Alla komponenter som tillhör produkten ska levereras i  samma paket och vid samma tidpunkt.  

Användare – kvalité  

För att kunden ska känna att produkten har en hög kvalité så ska det vara lätt att komma igång, utan  några problem eller osäkerheter vid start. Användningen ska kännas simpel och inte skapa några  huvudbry. Produkten ska vara förberedd på framtida ändringar, uppgraderingar och underhåll så att  dessa ska ske utan problem. Då produkten fullföljt sin uppgift ska den vara simpel att återställa till  sitt ursprungsläge.  

Ta ur bruk – återvinning 

När produkten fullföljt sin livscykel ska den vara lätt att montera isär så att de olika delarna ska  kunna sorteras upp för återvinning. För att underlätta arbetet för kunden vid demontering bör det  prioriteras att de olika komponenterna byggs i samma material så långt det går. I övrigt att använda  material som är förhållandevis lätt att återvinna så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Det är  även viktigt att tänka på att använda så lite material som möjligt.  

2.2 Kartlägg produktens miljöpåverkan under produktens livscykel   

Livscykelns steg 

För att få en bättre överblick på miljöpåverkan från produkten delas dess livstid in i fyra delar. 

Tillverkning, leverans, användning och återvinning. Dessa granskas sedan noggrannare nedan.  

Tillverkning 

Beroende på valt material kommer tillverkningsprocessen bli annorlunda. Troligt är dock att  produkten tillverkas i en fabrik i flera steg innehållande maskiner och manuell montering.  

Maskinerna påverkar miljön främst på grund av att de behöver energi för att fungera.  

Den produktionsmässiga miljöpåverkan kan minskas på ett flertal sätt. Genom att all tillverkning och  montering görs på samma ställe undviks onödiga transporter mellan olika tillverknings‐ och 

monteringsanläggningar. Om tillverkningen använder sig av några miljöfarliga kemikalier är det  viktigt att man ser till att dessa inte kommer ut i naturen.    

Leverans 

Produkten ska transporteras från fabrik till slutanvändare, förmodligen via en återförsäljare. 

Beroende på hur denna transport sker (bil, lastbil, båt, tåg, flygplan) kommer miljöpåverkan variera. 

De möjliga transportsätten varierar också givetvis beroende på hur fabrik och slutkund är geografiskt  orienterade gentemot varandra.  

Transporten av produkten kan göras mer miljövänlig om någon av de mindre miljöbelastande  transportsätten väljs. Tåg är till exempel ett klart bättre alternativ än flyg eller lastbil. I de fall där  lastbil måste användas kan kanske delar av transporten ske med tåg.  

Användning 

I det fallet att en lösning väljs där produkten förbrukar energi under användningen kommer detta  belasta miljön. I annat fall kommer användningen inte påverka miljön.  

Återvinning 

Produktens konstruktion avgör vilken återvinningsmetod som är lämplig. Är produkten lätt att  demontera så att de olika ingående komponenterna kan delas upp i respektive materialslag är  materialåtervinning möjlig. I annat fall är energiåtervinning av åtminstone delar av produkten ett  alternativ.  

Konstruktionsfasen spelar en viktig roll då det är under denna man som konstruktör kan påverka  återvinningsgraden på den slutgiltiga produkten. En lättdemonterad produkt främjar kunden att  materialåtervinna dess olika komponenter. 

4 | S i d a   

2.3 Konkretisera kundvärdet och ta fram ett ramverk för en  funktionsbaserad kravspecifikation 

De olika funktionerna beskriver en produkts egenskaper. Det finns positiva funktioner som ökar  kundvärdet och negativa funktioner som sänker kundvärdet. De delas in i fyra grupper, huvud‐,  tilläggs‐, stöd‐ och oönskade funktioner. 

Huvudfunktioner 

Detta är de viktigaste funktionerna sett ur kundens ögon och spelar stor roll i intrycket från  produkten. Funktionerna i denna kategori utgör grunden för ett oöverträffat kundvärde ifall de  uppfylls bättre än liknande produkter på marknaden. 

• Strykbrädsmodulen innesluter en volym 

‐ Hur stor volym? 

• Strykbrädan möjliggör strykning av alla plagg 

‐ Vilka typer av plagg går att stryka? 

• Strykbrädsmodulen/strykbrädan känns stabil 

‐ Hur mycket belastning klarar strykbrädan utan att den känns instabil? 

Tilläggsfunktioner 

I denna kategori finns funktioner som kräver att man vet vad kunden vill ha och är beredd att betala  för. De funktioner som är kostnadseffektiva, där förtjänsten överstiger kostnaden för att 

implementera funktionen, optimerar kundvärdet.  

• Strykbrädan håller strykjärnet 

• Strykbrädan håller strykjärnets sladd 

• Strykbrädsmodulen varnar för brand 

• Strykbrädsmodulen återför strykbrädan till sitt förvaringstillstånd automatiskt 

• Strykbrädan möjliggör upphängning av galgar 

• Strykbrädsmodulen förvarar strykjärnet 

• Strykbrädsmodulen vidarekopplar ström 

• Strykbrädsmodulen erbjuder vattentillgång 

• Strykbrädsmodulen är lätt att hålla ren 

• Strykytan ska anta största möjliga arbetsyta 

• Strykbrädan är användbar av höger‐ och vänsterhänta personer 

• Strykbrädan syns ej i infällt läge 

• Strykbrädan låses fast i utfällt läge 

• Strykbrädan i utfällt läge höjs till modulens nivå 

• Strykbrädsmodulen ska anta minsta möjliga höjd 

Stödfunktioner 

Stödfunktioner ger ingen märkbar påverkan på kundvärdet, men måste finnas för att produkten ska  fungera. Den svåra uppgiften är att vara kreativ och försöka ändra produkten så att man minimerar  antalet stödfunktioner utan att produkten slutar fungera.  Vanligtvis är priset på produkten till viss  del kopplat till antalet stödfunktioner. Därför är det av största intresse att försöka reducera antalet  av dessa. 

• Strykbrädsmodulens låsmekanism möjliggör låsning av strykbrädan i utfällt läge 

• Strykbrädsmodulens väggar har en viss tjocklek 

Oönskade funktioner 

Funktioner under denna kategori sänker kundvärdet eftersom de skapar problem, kostnader eller  besvär för användaren. Dessa är ofrånkomliga för den valda lösningen. Målet är att reducera dessa,  eller allra helst, ta bort dem.  

•

2.4 Analysera produktens position på S­kurvan 

En S‐kurva definierar var en produkt befinner sig i sin livscykel. Det finns tre olika steg i tiden,  barndom, tillväxt, mognad och ålderdom. För att underlätta vid analys av var produkten befinner sig  på S‐kurvan kan man ta fram fyra kurvor över en viss tid. Dessa granskar man sedans och jämför med  redan framtagna referenskurvor.  

Hur produktens prestanda har förbättrats 

Redan år 1866 inskickades ett patent på en strykbräda, visas i figur 1, vilket är likt de nuvarande  varianterna av strykbrädan som används mest. I figur 2 ser vi en strykbräda från 1940‐talet. Här  liknar den redan i oerhört stor grad dagens. I figur 3 ser vi en ny innovation där man försöker att  integrera strykbrädan på ett smidigare sätt i tvättrummet. Den lösningen som är i figuren är relativt  simpel men man ser även att det börjar utvecklas mer sofistikerade lösningar på marknaden. En  vanlig syn av hur en tvättbräda ser ut visas i figur 4. För denna typ är man tvungen att manuellt fälla  ihop den och sedan förflytta den från arbetsplatsen. Detta tyder på att inga stora förändringar av  produkten skett sedan den introducerades för 150 år sedan. 

1                ² 

3       ⁴ 

1 Old and Interesting. History of ironing boards. (Elektronisk) 

Tillgänglig:<www.oldandinteresting.com/history‐ironing‐boards.aspx. (2010‐02‐03). 

2 Old and Interesting. History of ironing boards. (Elektronisk) Tillgänglig:<www.oldandinteresting.com/history‐

ironing‐boards.aspx. (2010‐02‐03). 

3 DIYTrade. (Elektronisk). Tillgänglig:< http://www.diytrade.com/china/4/products‐list/0‐k‐c‐

1/ironing_board.html> (2010‐02‐03) 

4 DIYTrade. (Elektronisk). Tillgänglig:< http://www.diytrade.com/china/4/products‐list/0‐k‐c‐

1/ironing_board.html> (2010‐02‐03) 

Figur 2 Strykbräda från 1940‐talet  Figur 1 Ritning av strykbräda från 1866 

Figur 3 Ny innovation av strykbrädan  Figur 4 Standardsyn av en strykbräda

6 | S i d a   

Hur många patent som blivit godkända inom produktområdet 

Genom en patentdatabas kan man använda olika sökord för att få fram antal patent som matchar  sökordet/sökorden. Förs dessa data sedan in i ett linjediagram kan man jämföra detta med ”Number  of patents – time” diagrammet i The value model s. 112 och på så sätt avgöra i vilken  av de fyra  faserna vi befinner oss.  

Figur 5. Visar antal patent gentemot tid (1900‐2009).   

För att få en graf som stämmer överens med verkligheten användes tre olika sökmeningar, 

”Retractable ironing board” – infällbar strykbräda, ”Module ironing board” – strykbrädsmodul och 

”Collapsible ironing board” – hopfällbar strykbräda. Resultatet av detta presenteras i figur 5.  

Livscykeln för en produkt kan delas upp i fyra olika delar där antal patent som söks/godkänns ökar  eller minskar: 

• Barndom – lågt antal patent som söks/godkänns.  

• Tillväxt – en låg ”puck” där det sker en ökning och sedan en sänkning av antal patent som  söks/godkänns. 

• Mognad – under denna fas sker en stor ökning av antal patent som söks/godkänns. 

• Ålderdom – i tidigt skede håller den en hög nivå likt toppen på mognadsfasen och sedan  tappar den till en lägre nivå av antal patent som söks/godkänns. 

För att reflektera detta mot figur 5 så är de olika sökmeningarnas resultat sammanfattat i figur 6. 

0 2 4 6 8 10 12 14

1900 1906 1912 1918 1924 1930 1936 1942 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008

Antal patent

Tid

Patent per år

Retractable ironing board Module ironing board Collapsible ironing board

Sökord

Figur 6 Totalt sökresultat   

En tolkning av figuren kan vara att runt 1925 fanns en första topp, alltså tillväxt. Sedan runt 1945‐

1950 kommer nästa ökning, den klassas som mognadsfasen. Under en längre tid ligger antal patent  lågt och runt 2000‐2005 kommer nästa ökning, vilket kan tolkas som att det kommer en ny livscykel  för strykbrädan. Mot slutet av linjen gör den en ökning igen vilket kan tolkas som mognadsfasen för  livscykel 2.   

En uppskattning av innovationsgraden för de olika patenten 

Vid bestämning om var man ligger på S‐kurvan kan man även undersöka hur innovationsgraden är för  olika patent. Detta görs genom att studera olika patent lite djupare för att se om det är några stora  förändringar eller bara små förbättringar. Eftersom detta är en mycket tidskrävande och svår uppgift  anser vi att det räcker med de andra kategorierna för att bestämma var på S‐kurvan vår produkt  ligger.   

Antal aktörerna på marknaden 

Värdemodellen delar upp ”Antal aktörer på marknaden” i fyra delar. I den första fasen, 

”barndomen”, går antalet aktörer från få till många. Under den andra fasen, ”tillväxt”, nås toppen  och sedan minskar antalet aktörer och kurvan jämnar ut sig. Under de nästföljande två faserna, 

”mognad” och ”ålderdom”, håller sig antalet aktörer på en jämn nivå.  

Analysering av de olika aktörerna gick till så att vi först rådfrågade säljansvarig på ASKO, Göran  Martinsson, som gav oss en lista på de största aktörerna på dagens marknad.  Aktörerna var: Miele,  Electrolux, Bosch, Siemens, Samsung, LG, Whirlpool. Nämnda företag står, tillsammans med ASKO,  för cirka 95 % av marknaden för tvättmaskiner.  Vi har valt att rikta in arbetet mot företag som säljer  tvättmaskiner eftersom vi anser att det är sådana företag som kommer intressera sig för vår 

strykbrädsmodul.   

0 5 10 15 20 25 30

1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Antal patent

Tid

Totalt sökresultat

Totalt sökresultat

8 | S i d a   

Företag  Grundades 

Första 

tvättmaskinen 

ASKO  1918  1950

Bosch  1886  1958

Electrolux  1910  1922

LG  1959  1969

Miele  1899  1953

Samsung  1938  1974

Siemens  1847  1932

Whirlpool  1911  1911

Figur 7 visar rådata för figur 8 

Arbetet med att skapa en bild av hur utvecklingen av aktörer på marknaden har förändrats genom  tiderna har fokuserats på ovan nämnda företag.  Vi har undersökt när dessa företag bildades och när  de introducerade sin första tvättmaskin.  Sammanställning av denna information i ett linjediagram  gav följande resultat:  

Figur 8 Aktörer på marknaden 

De blåa och röda linjens toppar symboliserar årtal då ett av de undersökta företagen grundades  respektive lanserade sin första tvättmaskin, se figur 7. 

Vår analys av antal aktörer på marknaden har lett oss fram till slutsatsen att vi befinner oss i  mognadsfasen då antalet aktörer har stabiliserat sig. Det faktum att vi avgränsat oss till de åtta  största bolagen kan ha gjort att vi missat några mindre aktörers upp‐ och nedgång. 

0 0,5 1 1,5 2 2,5

1847 1853 1859 1865 1871 1877 1883 1889 1895 1901 1907 1913 1919 1925 1931 1937 1943 1949 1955 1961 1967 1973 1979 1985 1991 1997 2003 2009

Tid

Aktörer på marknaden

Grundades = 1 Första tvättmaskin = 2

Placering av produkten på S­kurvan 

Nedan visas en så kallad S‐kurva. Vart vi är på kurvan har vi konstaterat genom att sammanställa  slutsatser från de två delarna som vi har koncentrerat oss på. Vi har alltså utgått ifrån antalet patent  per år och hur antalet aktörer på marknaden varierat. Då vi från patenten fick en indikation på att vi  låg i början på en andra tillväxt‐fas och att antalet aktörer pekade på att vi låg i slutet på tillväxt‐fasen  så konstaterade vi att det är troligast att vi ligger i mitten av denna fas. 

Figur 9 Placering av vår produkt på S‐kurvan