• No results found

Jag är en person, inte en infektion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Jag är en person, inte en infektion"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner

Elin Lundqvist Petra Öström

Sjuksköterska 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik

(2)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Jag är en person, inte en infektion –

Patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner

I am a person, not an infection –

Patients' experience of suffering from healthcare-associated infections

Elin Lundqvist Petra Öström

Kurs: O0106H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Karin Zingmark

(3)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Jag är en person, inte en infektion –

Patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner

I am a person, not an infection –

Patients' experience of suffering from healthcare-associated infections

Elin Lundqvist Petra Öström

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Abstrakt

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård-och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska kostnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att mista kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Nyckelord: omvårdnad, litteraturstudie, vårdrelaterade infektioner, patientupplevelse, kvalitativ innehållsanalys

(4)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Vårdrelaterade infektioner, VRI, beskrivs som ett hälsoproblem (Rodríguez-Acelas et al., 2021). VRI räknas som vårdskada och definieras som infektioner som uppstått hos patienten i samband med sjukhusvistelse eller 48 timmar efter utskrivning eller behandling på en

vårdinrättning (Tsalatsatul Fitriyah et al., 2019; Cardoso et al., 2014). VRI benämns även för nosokomiala- eller sjukhusrelaterade infektioner. Till VRI hör bland annat

urinvägsinfektioner, lunginflammation, infektioner i blodet samt sårinfektioner (Gadi et al., 2018). Olika organismer kan vara orsaken till VRI. Exempelvis virus, svampar, parasiter och bakterier av både gramnegativ och grampositiv art (Santajit & Indrawattana, 2016). Flera hundratals miljoner patienter runt om i världen har enligt Vermeil et al. (2019) drabbats av VRI. Kontaktsmitta är en stor anledning till att infektioner sprids mellan patienter inom vården och kan vara både direkt och indirekt (Weber et al., 2010). Andra smittvägar kan vara exempelvis luftburen smitta som uppstår som droppar via hosta och nysningar (Tellier et al., 2019). Smitta kan även ske via blod. Detta innebär att smittämnet förs över till mottagarens blod eller slemhinna, förslagsvis via skär- och stickskador, och därigenom orsakar en

infektion. Närmare 10% av patienter som skrivs in i vården får diagnosen vid minst ett tillfälle (Seifi et al., 2019).

Basala hygienrutiner som förebyggande åtgärd mot VRI

Att utföra basala hygienrutiner är en skyldighet för sjuksköterskan och annan vårdpersonal och är avgörande för att förebygga smittsamma infektioner (Sjöberg & Eriksson, 2010). Med basala hygienrutiner avses bland annat dagligt byte av arbetskläder samt användning av skyddshandskar, förkläde och annan skyddsutrustning. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (2015) ska dessa skyddsåtgärder tillämpas hos all sjukvård- och omsorgspersonal, det vill säga inom all verksamhet där vård och omsorg bedrivs.

Arbetskläderna ska vara kortärmade och kunna tvättas i minst 60 grader för att eventuella smittämnen skall avlägsnas. Kläder utformade för sysslorna ska användas samt bytas efter varje arbetspass och vid behov. Händerna ska tvättas med tvål och vatten om de känns smutsiga eller är förorenade med synlig smuts. Skyddshandskar och förkläde skall användas vid risk för kontakt av kroppsvätska och personalen ska desinficera sina händer både före och efter användningen av handskar (Sjöberg & Eriksson, 2010). Personalens naglar ska vara kortklippta, icke konstgjorda samt utan lack. Smycken på fingrar, händer och underarmar är inte tillåtet i arbetet. Basala hygienrutiner tillsammans med utvärderingar av vårdrutiner och utbildning för personal är grundläggande för att minska VRI (Yngström et al., 2011).

(5)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Handhygienens betydelse som förebyggande åtgärd mot VRI

Många infektioner som orsakar lidande och död hade kunnat undgås med en god handhygien (Ridley, 2020). Handhygien innebär handtvätt med tvål och vatten eller desinfektionsmedel vars syfte är att avlägsna mikroorganismer. Det är av stor vikt att både sjuksköterskan samt all personal vidhåller en god handhygien eftersom detta markant kan förebygga och minska förekomsten av VRI (Ojanperä et al., 2020). Våra händer är den främsta smittspridaren eftersom mikroorganismer lätt fastnar på händerna i samband med att vi vidrör saker.

Socialstyrelsen (2015) rekommenderar därför att händerna ska rengöras ordentligt och att detta ska ske med alkoholbaserade desinfektionsmedel innan och efter varje vårdmoment.

Torra händer är likväl väsentligt då mikroorganismer i större utsträckning överlever på fuktiga händer (Gammon & Hunt, 2020). Sambandet mellan VRI och handhygien har studerats och det finns belägg för att god handhygien förebygger smittspridning av infektioner (Ojanperä et al., 2020).

I och med Covid 19, som kom att bli den pandemi som orsakat mycket lidande och död år 2020, visades handhygienens betydelse vara central i förebyggandet av smittspridning (Gammon & Hunt, 2020). Likaså är utvecklingen av resistenta bakterier ett globalt problem då dessa bakterier gör sig mer motståndskraftiga mot antibiotika. Dessa motståndskraftiga bakterier som vanligen leder till VRI är bland annat Enterococcer, Staphylococcus Aureus, Pseudomonas aeruginosa och Enterobacter (Santajit & Indrawattana, 2016). Resistensen uppstår till följd av uppkomna infektioner som måste behandlas med antibiotika (Vermeil et al., 2019). Antibiotika får med detta en minskad eller helt avsaknad funktion (Subramaniam et al., 2020). En god handhygien inom vård- och omsorg bidrar till en mer patientsäker vård och är enligt Tartari et al. (2017) med till att bidra till minskad antibiotikaanvändning med

eventuell resistensutveckling - ett problem som står för en stor del av vårdskador, sjuklighet och död (Alga et al., 2018). God handhygien är en av de främsta förebyggande åtgärderna för att minimera spridning av smitta (Sjöberg & Eriksson, 2010). Detta är av betydelse eftersom all vårdpersonal har skyldighet att ge patienterna god och säker vård (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017). För att detta ska bli möjligt är det viktigt att all personal tvättar händerna med tvål och vatten. Lika viktigt är det enligt Gwarzo (2018) att det finns alkoholbaserade

desinfektionsmedel för personalen att tillgå på arbetsplatsen. Infektioner som sprids till följd av brister i hygien är en övervägande fara mot säker och trygg vård men innebär även stora kostnader för samhället (Cawthorne et al., 2020). VRI är ett hot (Yngström et al., 2011) varav följsamheten av handhygien är av stor betydelse sett ur ett omvårdnadsperspektiv.

(6)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Personcentrerad vård som förebyggande åtgärd mot VRI

En personcentrerad vård är en central del av omvårdnad och patientens upplevelse är en av de mest betydelsefulla komponenterna (Bellio & Buccoliero, 2021). Personcentrerad vård

baseras på patientens egna styrkor och förmågor där delaktighet också är en viktig komponent (Jakobsson et al., 2020). Att arbeta personcentrerat är ett krav för att kunna erbjuda vård av säker och god kvalitet. Vårdpersonal behöver ha förmågan att möta varje patient oavsett patientens känslomässiga- eller fysiska tillstånd. Säkerhet och kvalitet är ovärderligt inom vården. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska verka för att ha ett professionellt bemötande mot varje patient, upprätthålla etiska principer samt arbeta för att värna om hela patienten (Sherwood & Zomorodi, 2014). Patienten ska alltid vara i fokus och sjuksköterskan har en central roll i arbetet av patientsäkerhet. Sherwood och Zomorodi (2014) skriver att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal har en skyldighet att arbeta så patientsäkert som möjligt och följa föreskrifter och regler gällande bland annat hygien. Detta med anledning att förebygga smittspridning mellan patienter (Sjöberg & Eriksson, 2010). Gällande

personcentrerad vård ses patientens unika behov, resurser och värderingar. Dessa har enligt Jakobsson et al. (2020) stor betydelse för patientsäkerheten. Att vårdpersonalen betraktar patienten som en jämbördig samarbetspartner är av betydelse. Patienten ska bli lyssnad på och ges anpassat stöd relaterat till patientens resurser och behov. Detta är viktigt för att skapa förutsättningar för den unika patienten med en adekvat vård innehållande god kvalitet och hög säkerhet. Jakobsson et al. (2020) beskriver likväl att upplevelsen hos patienten av

personcentrerad vård har gett effektivare smärtlindring samt en bättre medicinsk vård.

Rational

Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Redan under Florence Nightingale's tid har sjuksköterskan haft en ledande roll

gällande hygien och dess centrala betydelse för patientsäkerheten (Sjöberg & Eriksson, 2010).

Att arbeta patientsäkert är ett av sjuksköterskans ansvarsområden samt en skyldighet inom hälso- och sjukvård (Patientsäkerhetslag, 2010). Hygien relaterat till smittspridning av VRI är ett väletablerat ämne, men kunskap om patientens upplevelse av att drabbats av VRI är bristande och är en kunskapslucka som behöver belysas och fyllas med ytterligare kännedom.

Detta är värdefull kunskap och aktuellt för god omvårdnad. Ju mer kunskap sjuksköterskan besitter i området, desto trovärdigare blir densamme i yrkesrollen. Professionen innefattar undervisning och att leda teamarbetet, varav kunskap och uppföljning således blir en länk mot

(7)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

följsamhet. Att bidra till patientsäkerhet handlar inte enbart om att veta att hygienrutiner skall följas. Det handlar likväl om att inse varför.

Basala hygienrutiner samt god handhygien är viktiga åtgärder för att förebygga VRI (Ojanperä et al., 2020; Sjöberg & Eriksson, 2010). Infektioner kan resultera i onödig antibiotikaanvändning - som i sin tur ökar risk för resistensutveckling (Tartari et al., 2017).

Likaså är personcentrerad vård av betydelse för att kunna erbjuda säker vård där

vårdpersonalen ska se hela patienten (Jakobsson et al., 2020; Sherwood & Zomorodi, 2014).

Vårdpersonalens misstag ebbar ut i känslor och upplevelser hos patienten, varav förståelse för vad VRI kan ge för konsekvenser för patienten är viktigt.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner.

Metod

En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats nyttjades där författarna arbetat textnära. Litteraturstudier är enligt Olsson och Sörensen (2011 s. 144) en metod som vanligen används för examensarbeten. Kvalitativ metod var lämpligt eftersom syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av VRI. En kvalitativ

innehållsanalys användes för att beskriva och förstå texten på ett strukturerat vis (Graneheim

& Lundman, 2004) eftersom erfarenheter, upplevelser och känslor var i fokus. Studien riktades mot ett inifrånperspektiv med induktiv ansats, där observation av redan insamlad information utfördes för att sedan förklaras och beskrivas så objektivt som möjligt (Priebe &

Landström, 2017 s. 30).

Litteratursökning och kvalitetsgranskning

Litteratursökningen påbörjades med att sökning av MeSH-termer togs ut i Svenska MeSH.

MeSH-termerna användes som sökord vid den pilotsökning som utgjordes för att försäkras av att ämnet hade vetenskapligt stöd (Willman et al., 2016 s. 61). Två databaser nyttjades;

PubMed och Cinahl. Detta för att öka studiens trovärdighet då dessa databaser lämpas för sökning av litteratur inom omvårdnad. Termer som valdes ut som enskilda begrepp i första sökningen (Tabell 1) var starkt kopplade till syftet med studien (Willman et al., 2016 s. 68).

Därefter gjordes en kombinationssökning för att få de mest relevanta träffarna.

(8)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Kombinationerna bestod av begreppen “Cross infections”, “Nosocomial infections”,

“Qualitative” och “Patient experience” då dessa termer utgjorde kärnan för studien. Begrepp kombinerades med de booleska söktermerna AND och OR. Med vetskap om risk att

exkludera artiklar av betydelse uteslöts sökoperatoren NOT (Willman et al., 2016, s. 73–74).

Söksträngen via Cinahls databas gav de bästa träffarna, varav 14 artiklars abstrakt granskades.

Slutligen kvarstod sex stycken artiklar, varav tre stycken återfanns i båda databaserna.

Tabell 1. Systematisk litteratursökning

________________________________________________________________

Syftet med sökningen: Patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner

________________________________________________________________

PubMed 2021 09 02

*Begränsningar: Engelska sökord, Kvalitativ, Full text

________________________________________________________________

Söknr Söktermer Antal träffar Antal valda

________________________________________________________________

1 MSH Patient safeties 180 2 MSH Hand hygiene 7,614 3 MSH Nosocomial infection 62,113

4 FT Basic hygiene routines 180 5 MSH Healthcare associated infections 62,049

6 FT Qualitative 330,260 7 MSH Cross infection 62,120 8 FT Patient experience 442,434

9 Nosocomial infection OR Cross infection 36 3

AND Qualitative AND Patient experience

10 Nosocomial infection AND Healthcare 23 3

associated infections AND Qualitative AND Cross infection AND Patient experience

11 Hand hygiene AND Qualitative AND 15 1

Cross infection AND Patient experience

12 Patient safeties AND Qualitative AND 3 0

Cross infection AND Patient experience

________________________________________________________________

(9)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

CINAHL 2021 09 02

*Begränsningar: Engelska sökord, Peer Reviewed Journals, Kvalitativ, Full text

________________________________________________________________

Söknr Söktermer Antal träffar Antal valda

________________________________________________________________

1 FT Patient safeties 37,368 2 FT Hand hygiene 2,577 3 FT Nosocomial infection 7,070

4 FT Basic hygiene routines 2 5 FT Healthcare associated infections 7,089 6 FT Qualitative 111,163 7 FT Cross infection 9,041 8 FT Patient experience 23,336 9 Nosocomial infection AND Qualitative

AND Cross infection AND Patient experience 14 6

_________________________________________________________________________________________

*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, FT – fritextsökning PubMed och CINAHL.

Innan kvalitetsgranskningen hade författarna läst igenom de valda artiklarna enskilt för att sedan utföra granskningen av dessa tillsammans. En kvalitetsgranskning av samtliga sex artiklar utfördes med stöd av Luleå tekniska universitets granskningsmall för omvårdnad (Bilaga 1), en mall för kvalitetsgranskning av artiklar för vidare sammanställningar.

Författarna ansåg att mallen inkluderade centrala och viktiga delar på ett överskådligt sätt. Det som granskades var artiklarnas syfte, metod, resultat, diskussion och etiska förhållningssätt.

Även urval, tydlighet och faktorer som bärande begrepp analyserades. En översikt av inkluderade artiklar presenteras i Tabell 2.

(10)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Tabell 2. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=6).

________________________________________________________________

Författare/År Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet Datainsamling (hög/

/Analys medel/

låg)

________________________________________________________________

Barratt et al., Kvalitativ 10 Semi- Patienter Hög

2010 strukturerade beskrev

intervjuer/ upplevelser Kvalitativ av att känna

innehållsanalys sig smutsig

________________________________________________________________

Burnett et al., Kvalitativ 20 Kvalitativa Patienter Hög

2010 djupintervjuer/ beskrev att

Tematisk upplevelsen av analys dålig

kommunikation gav känslan av otrygghet och utsatthet

________________________________________________________________

Currie et al., Kvalitativ 240 Systematiska Patienter Hög

2018 litteraturstudie beskrev olika

av 17 symtom av sina vetenskapliga infektioner.

studier Känsla av brist på /Metasyntes information, känsla enligt Noblit av skuld var likväl och Hare överhängande

________________________________________________________________

Hereng et al., Kvalitativ 11 Kvalitativa Att uppleva sig Hög

2019 intervjustudier/ otrygg. Rädslan

Kvalitativ av att åter bli innehållsanalys smittade av infektion

vid eventuell sjukhus- inläggning beskrevs

________________________________________________________________

Pacheco & Kvalitativ 10 Kvalitativa Patienter Hög

Spyropoulos., intervjuer/ beskrev upplevelser

2010 Kvalitativ av ensamhet

innehållsanalys och otrygghet

________________________________________________________________

Skyman et al., Kvalitativ. 6 Kvalitativa Bristfällig information, Hög

2010 intervjuer/ icke jämlik vård

Kvalitativ och att bli dåligt innehållsanalys behandlade av vårdpersonal beskrevs

________________________________________________________________

(11)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Urval

Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara kvalitativa studier, peer-reviewed, vara skrivna på engelska samt av hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Inga publiceringsår exkluderades med anledning av risk för att bra artiklar skulle uteslutas. Sökning av nationellt eller internationellt framtagna artiklar fanns ej eftersom det valda ämnet innefattar ett globalt bekymmer. Studier som svarade på patienters upplevelser av att ha drabbats av VRI

inkluderades eftersom detta var studiens syfte.

Analys

Analysarbetet byggde på Graneheim och Lundmans artikel (2004) gällande kvalitativ

innehållsanalys inom omvårdnadsforskning. En kvalitativ innehållsanalys är en bra metod för att beskriva, förstå och läsa texter på ett strukturerat vis. Studien var en manifest

litteraturstudie där författarna arbetade textnära. Analysen genomfördes strukturerat för att öka studiens tillförlitlighet (Graneheim & Lundman, 2004). Artiklarna lästes först individuellt i sin helhet ett flertal gånger. Ur artiklarnas resultatdel identifierades meningsenheter som svarade mot studiens syfte (Bengtsson, 2016; Graneheim & Lundman, 2004; Olsson &

Sörensen, 2011 s. 210). Meningsenheterna var i original skrivna på engelska och översattes till svenska. Vidare kondenserades meningsenheterna till kortare stycken (Figur 1). Varje del studerades avskilt, vilket Skott (2017 s. 208) beskriver begreppet analys som. I detta steg var det viktigt att inte förlora innebörden i texten, varav författarna upprepade gånger gick tillbaka till originaltexten. Samband och variationer söktes för vidare kategorisering.

Kategoriseringen skedde i totalt fem steg och avslutades i sex stycken kategorier (Graneheim

& Lundman, 2004). Dessa kategorier inleddes med Att-satser som svarade till studiens syfte.

(12)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Meningsenheter

originaltext Meningsenheter

svensk översättning Kondensering 1 Kondensering 2 Slutlig underkategori

‘I didn’t even know I

had one Jag visste inte ens att

jag hade en

Jag visste inte om den

Att inte veta om infektionen

Att uppleva bristande information

Described “feeling dirty,”

“having the plague,” “like a modern day HIV,”

and “feeling like a leper.”

Beskrivning av "att känna sig smutsig"

"att ha pesten", "som en modern hiv" och

"känna sig som en spetälsk.

Känslan av att vara smutsig, ha pest, vara spetälsk

Att känna sig oren och smittsam

Att känna sig oönskad

Figur 1. Två exempel med granskning via kvalitativ innehållsanalys.

Forskningsetiska överväganden

Det finns risk för att forskning kan göra skada, varav forskningsetik är grundläggande för allmängiltig forskning (Doody & Noonan, 2016). Forskningsetiken är grundläggande för adekvat forskningstradition där det värnas om samhället. Innan forskning utförs är det av godo att noga studera eventuella risker och göra en eftertänksam planering av hur forskningen skall bedrivas för att inte skada. Då är förståelse om etik och kunskap kring detta av stor betydelse. Doody och Noonan (2016) skriver att forskning av deltagare ska ske på frivillig basis med deltagarnas samtycke. Deltagarnas autonomi ska respekteras, forskningen ska vara rättvis och ske utan tvång. Likväl ska nytta respektive risk ställas mot varandra. En deltagare ska kunna lämna studien när helst hen vill utan skyldighet att uppge orsaken, samt hur länge en deltagare önskar att vara med i studien (Kjellström, 2017 s. 57–58).

Denna studie lyder ej under Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003) och behövde inte etikprövas. De etiska principer som författarna lutat sig mot i utförandet av litteraturstudien var Människovärdesprincipen, Rättviseprincipen, Inte-skada-principen samt Göra-gott-principen (Sandman & Kjellström, 2018 s. 433–438). Författarna har utgått från bestämmelser som finns gällande etiska aspekter (Ali & Skärsäter, 2017 s. 225) genom att värna om människans värde, rättvisa och välbefinnande i likhet med vad Belmontrapporten sammanfattar (Kjellström, 2017 s. 61–63). I de utvalda artiklarna har författarna tillika ställt

(13)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

krav på att forskningsetiska principer eller etikprövningar utförts. Citat som använts i studien har varit anonyma men i tillräcklig omfattning för att stärka studiens pålitlighet (Bengtsson, 2016). Författarna hanterade all information och forskning sanningsenligt med principen att göra gott och att inte skada genom att inneha ett etiskt förhållningssätt till det som analyserats samt dokumenterats.

Resultat

Denna studie grundar sig på sex stycken vetenskapliga artiklar gällande patienters upplevelse av att drabbas av VRI. I analysens resultat framkom information som svarar till studiens syfte.

Analysen resulterade i sex kategorier (Tabell 3). Kategorierna presenteras nedan i sammanhängande text med exemplifierat textmaterial från artiklarna.

Tabell 3 Översikt av kategorier (n=6) Kategorier

Att uppleva stigmatisering Att mista kontroll över sitt liv Att uppleva utanförskap

Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion Att känna bristande tillit till vårdpersonalen

Att inte inkluderas i sin egen vård

Att uppleva stigmatisering

Som kategorin beskriver framkom i analysen hur patienterna kände sig stigmatiserade (Barratt et al., 2010; Currie et al., 2018; Hereng et al., 2010; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010). Känslan uppkom relaterat till att ha drabbats av VRI, vilket kom till uttryck vid sjukvårdens tillvägagångssätt av isolering samt om den skyddsutrustning som vårdpersonalen hade (Currie et al., 2018). Spetälsk var ett begrepp patienterna beskrev sig själva med

(Barratt et al., 2010), vilket visade på att infektionen de råkat ut för inte enbart drabbade patienten fysiskt utan även känslomässigt. Currie et al. (2018) berättar hur känslan av

(14)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

stigmatisering uppenbarades då de infekterade patienterna var tvungna att uppvisa ett så kallat MRSA-kort vid varje vårdtillfälle. Känslan av stigmatisering förstärktes och fick patienterna att känna sig nedvärderade; “It feels like that you are contaminated... To see them dressed in protective gear, you feel downgraded.” (Barratt et al., 2010. s. 55).

I det granskade materialet framkom att patienter skämdes över sin infektion och av oförklarlig anledning kände sig skyldiga över den situation de drabbats av; “Somehow, I felt guilty; you feel unclean and you do not want to spread it to others” (Skyman et al., 2010. s. 104). Skyman et al.

(2010) belyser hur patienter upplevde skuld och skam över sin situation. Likväl beskrevs tankar som uppkommit hos patienterna då de lämnat sjukhuset. Tankar på hur livet skulle bli och om patienterna skulle kunna leva som vanligt. Currie et al. (2018) redogör hur patienter känt tvivel över att berätta om sin infektion för vänner och familj med rädslan att bli frånstött.

Detta kunde resultera i att patienten uteslöt sig själv från sociala sammanhang. Osäkerhet kring om patienten skulle nämna sin infektion till arbetsgivare beskrevs, med ängslan att avvisas. Funderingar kring yrken patienten kunde utföra belystes, speciellt lämpligheten av att arbeta med barn eller inom hälso- och sjukvård (Currie et al., 2018).

Att mista kontrollen över sitt liv

Burnett et al. (2010) skriver att vissa patienter inte informerades om sin VRI förrän de skrivits ut från sjukhuset; “I didn’t even know I had one”. (Burnett et al., 2010.s. 44). Detta skapade känslan av att information till patienten inte var viktig, vilket gav patienten känslan av att vara betydelselös; “I was only told after I got home that I had MRSA.” (Burnett et al., 2010.s. 44). I analys framkom att patienternas infektion påverkade kontakten till vårdpersonalen på ett negativt vis relaterat till att patienterna var tvungna att isoleras (Barratt et al., 2010). Även ett icke välkomnande bemötande som patienter skildrat gav en känsla av att vara utsatt; “There have been a couple of negative experiences; it was hard…” (Skyman et al., 2010 s. 104). I analys berättades om hur personalen var otrevlig mot de infekterade patienterna; ‘When I did speak up, the nurse took a grudge against me.’ (Burnett et al., 2010 s 44). Att känna sig rädd beskrevs och patienter berättade om upprörande incidenter som skett från personalens sida relaterat till att patienten sågs som smittförande; “One staff member went totally berserk and started to pour handdisinfection all around” (Skyman et al., 2010 s. 104). Barratt et al. (2010) meddelar att patienterna ansåg att vårdpersonalen saknade kunskap och information om infektionerna.

Okunskap kunde te sig i ett överdrivet användande av skyddsutrustning men även i form av ångest hos personalen relaterat till osäkerhet i hantering av dessa patienter (Currie et al.,

(15)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

2018). Patienter nämnde bristen av vårdpersonal och lokalvårdare som en faktor till att

infektioner spreds relaterat till dålig renlighet och tillgång till att sköta personlig hygien; ‘With only one toilet and shower for all the male patients, with no provision for sterilisation, it is inevitable that infections will get passed on”. (Burnett et al., 2010 s. 44). Patienterna blev därav utsatta för att drabbas av infektioner. Att utsättas av infektion från sjukhusvistelse sågs därav inte så

förvånande. Patienter beskrev känslan av förlorad kontroll då de var tvungna att be om hjälp och fråga om lov för de behov de hade (Barratt et al., 2010). Bland annat ges exempel av att behöva be om någonting att dricka, samt att behöva be om att få duscha. Trots förståelse hos patienterna upplevdes isolering stundvis frustrerande relaterat till att vara begränsad och att inte ha möjlighet till att känna sig självständig; “Stuck in your little room and kept away from people”. (Barratt et al., 2010 s. 57). Både känslomässiga och fysiska besvär beskrevs,

exempelvis återkommande urinvägsinfektioner, diarréer, extrem trötthet och ångest vilket kunde ge känslan av förlorad kontroll (Currie et al., 2018).

Att uppleva utanförskap

I analys beskrevs hur VRI påverkat patientens liv på flera plan, så som ekonomi, arbetsliv, vänner och familj (Barratt et al., 2010). Patienters familjer och vänner tog ibland avstånd till följd av rädsla att bli smittade (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Patienter berättade om hur de varit orolig för att smitta andra, men även omgivningens rädsla av att bli smittad; ”Unclean – not suited to be present with sick people; I cannot mingle with others and such. You are totally abandoned, it is not a nice feeling – it cannot be controlled” (Skyman et al., 2010 s. 104). Detta fick patienter att känna sig orena (Barratt et al., 2010). Det berättas om hur anhöriga var rädda och att de inte ville ta med sina barn på festligheter där den infekterade patienten var; “I am burdened with this MRSA infection and they were afraid that I would infect others” (Skyman et al., 2010 s. 104). Pacheco och Spyropoulos (2010) skriver om hur avsaknaden av besök från vänner och familj fick patienterna att känna sig oönskade. Familjemedlemmar beskrevs så rädda för smitta att de inte vågat gå in och vara i samma rum som sin infekterade bror; “They won’t even come in the room...they are afraid of catching something. They don’t want to understand, they just don’t want to catch anything.” (Barratt et al.,2010 s. 56). Att inte ha kunskap om sin infektion resulterade i att patienter avstod närhet med rädsla att smitta andra. Skyman et al.

(2010) skriver om patienternas oro av att orsaka fruktan i deras umgänge. Rädsla för att sprida smittan vidare till vänner och familj återgavs (Barratt et al., 2010), vilket kunde resultera i att patienten nekade närhet och annan fysisk beröring. Det har förklarats hur sexuella relationer påverkats negativt till följd av infektionen (Currie et al., 2018). “…when they come in they want

(16)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

to give me a kiss or a hug… I would say ‘No, no you can’t touch me cause I might be contaminated or contagious’... and I wasn’t sure how much of that they could do.” (Barratt et al., 2010 s. 57).

Patienter beskrev hur de inte fick komma in på sjukhusenheten i väntan på läkare. Infekterade patienter blev inte behandlade som övriga patienter; “…sometimes the doctors would come and open the door a crack and talk to me through the crack in the door, rather than having to put on the apron, and mask and gloves... I would have preferred them to have come in and had their discussion”

(Barratt et al., 2010 s. 57). De blev hänvisade av personalen att vänta utanför till följd av rädsla för att patienterna annars skulle smitta andra. Patienter beskrev personalens rädsla för att vårda de infekterade patienterna samt hur det talades om hur hemsk infektionen var; “Oh, the nosocomial disease. How horrible!” (Skyman et al., 2010 s. 104). Patienterna beskrev upplevelsen av icke jämlik vård och det rapporterades om hur infekterade patienter behövt vänta till slutet på dagen för att utföra kliniska undersökningar (Currie et al., 2018). Det berättas likväl hur personal vid hembesök kom iklädd skyddskläder. I analys framgår hur patienterna behandlats ojämlikt i jämförelse med icke infekterade, hur infekterade patienter nekats vård och

behandling samt hur denna diskriminering försämrade patienternas mående än mer; “It was like I was shut-out from stroke treatment and therapy, I felt it was a big step down. I never got there, likely due to MRSA, I was kept away.” (Skyman et al., 2010 s. 104). På grund av risk för att smitta andra kunde de infekterade patienterna inte vistas med andra vilket beskrevs som tråkigt; “I was isolated and locked in a roomwith double dividing walls and I did not get to go out, so it was boring. It was so dull, because they only came when they were going to clean or bring food.” (Skyman et al., 2010 s. 103). Patienter berättade om hur de till följd av sin VRI nekades viss behandling;

I was denied treatment everywhere.” (Skyman et al., 2010 s. 104).

Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion

Att drabbas av VRI och behöva bli isolerad från andra var för många patienter en svår känsla även om förståelsen kring tillvägagångssätten fanns; “… its only common sense that if you have got something that you can pass on, which can cause say half a dozen more to get sick, … to be on your own till its cured.” (Barratt et al., 2010 s. 56). Det fanns patienter som ansåg att infektionen de drabbats av inte påverkade deras vardag även om infektionen i många fall hade en negativ inverkan (Currie et al., 2018). Livet kunde kännas relativt bra trots infektion men vetskapen om dess ursprung beskrevs som viktigt att få veta; “Basically, we do not know at all how it happened [...] Although I live very well with Escherichia coli, I will continue to find out where it comes from; because I want to know when I've been contaminated.” (Hereng et al., 2010 s. 1079).

(17)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Äldre patienter med tidigare erfarenheter av infektion accepterade situationen bättre; “Oh well, I said, if it’s got to be, it’s got to be... This is something you got to put up with I suppose.” (Barratt et al., 2010 s. 56). Patienterna berättade att det fanns små ljusglimtar av hopp som fick dagarna att kännas lite lättare. En faktor som kunde få livet att kännas hanterbart var att ha ett fönster att se ut genom, och solen nämndes specifikt som extra viktig att få se; “If you have got something to look at and the sun is shining, that is 100% great... If you have got a view it does not do anyone any harm on their own.” (Barratt et al., 2010 s. 57).

Psykologiska konsekvenser som ilska, oro och ångest beskrevs som en följd av isolering, avskilda från andra människor; “But I truly don’t like being in a room like this, I like being with people...I do like the company... just someone else in the room.” (Barratt et al., 2010 s. 56). Dock beskrevs ljuspunkter för patienterna under denna tid. Att ha en telefon för att kunna ha kontakt med omvärlden, att få besök, ha en radio eller att bara få ha dörren till sin sal öppen så patienten kunde se andra människor gå förbi gav känslan av gemenskap och att inte vara lika isolerad och ensam (Barratt et al., 2010).

Att känna bristande tillit till vårdpersonalen

Att vara rädd och orolig var känslor som vanligtvis dök upp i analys (Hereng et al., 2010).

Känslor av osäkerhet och bristfällig kunskap om infektionen var faktorer som kunde leda till dessa känslor. Bristande tillit till vårdpersonalens hygienrutiner beskrevs. Sjukhuset kändes inte som en trygg plats att vara på för patienterna; ‘It’s a constant source of worry. I dread going into hospital.’ (Burnett et al. 2010 s. 45). Tanken av att återvända beskrevs som hemsk; ‘I have this nightmare scenario that I end back there.’. (Burnett et al. 2010 s. 45). Att behöva besöka sjukhus framställdes som skrämmande. Den ringa kunskap patienterna hade om sin infektion hade patienterna fått via tv, tidningar och internet (Hereng et al., 2019). Informationen patienterna själva eftersökt kändes skrämmande och rädslan för infektioner var tydlig. Att patienterna fått sin infektion från sjukhuset var patienterna övertygade om; “It's nosocomial for sure. In my case I am sure of it, because I was infected after a biopsy.” (Hereng et al., 2019 s. 1078).

Bristen på vetskap om vad som orsakat infektionen ingav en rädsla som redogjordes till följd av eventuell sjukhusvård igen; ‘It’s one of my biggest fears [infection].’ (Burnett et al. 2010 s. 45).

Oro för att få en infektion vid sjukhusvistelse gav känsla av otrygghet och patienter uttryckte stor ängslan av att få en infektion relaterat till lågt förtroende för vården; ‘You sign up for an op[eration] and you sign up for an infection.’ (Burnett et al., 2010 s. 45).

(18)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Currie et al. (2018) skriver att patienter uppgett både fysiska och psykiska symtom relaterat till sin infektion, men att detta inte kan särskiljas då kropp och själ hör samman. Att behöva isoleras och därav bli ofrivilligt ensam och känslor av hopplöshet beskrevs; The difficult situation in which I found myself made me almost feel hopeless (Skyman et al., 2010 s. 104). Att mista tron på att bli botad från sin infektion beskrevs likväl, vilket gav känslan av att tappa hoppet; “It will be difficult to find the appropriate antibiotic in my case.” (Hereng et al., 2019 s.

1079).

Att inte inkluderas i sin egen vård

Patienter uppgav att den eventuella skriftliga kommunikationen de fick många gånger gavs till patienternas anhöriga, vilket lämnade patienten med en känsla av att inte förstå vad som hände; “Most of the time I didn't know what was happening”. (Burnett et al., 2010 s. 44). Patienter berättade om hur det togs för givet att patienterna skulle veta vad som skulle hända och vad som förväntades av dem bara för att de var patienter som hade kontinuerlig kontakt med vården; ‘Because I was a frequent admission, they just presumed I would know.’ (Burnett et al., 2010 s. 44).

Patienterna berättade om bristande information som många gånger gjorde patienterna mer förvirrade eftersom de fick olika information av personalen (Skyman et al., 2010). Burnett et al. (2010) berättar hur patienter som inte var infekterade fick vägledning medan smittade patienter fick bristfällig eller ingen information alls om organismen som orsakat deras

infektion; “Nobody ever put any energy to tell me anything about this. Therefore my knowledge of the disease is the same now as before – nothing. It is that simple.” (Skyman et al., 2010 s. 104). I analys har framgått att patienter som fått information om sin infektion har kunnat känna sig lugnare och tryggare (Currie et al., 2018). Patienterna beskrev att de ville veta vad infektionen skulle ha för konsekvenser (Hereng et al., 2010), men vanligen uppgavs ingen återkoppling av information; ‘They said they had got to the bottom of the bug, but they never said what it was.’

(Burnett et al., 2010 s. 44).

(19)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av VRI. I analys identifierades sex stycken kategorier. Kategorierna innefattade Att uppleva

stigmatisering, Att mista kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård.

I kategorin Att uppleva stigmatisering beskrevs hur VRI inneburit någonting negativt för flertalet av patienterna som drabbats. Infektionen påverkade livet på flera plan och gav känslor av bland annat skam och skuld. Patienterna beskrev hur de behandlats illa av vårdpersonalen, i likhet med personer som drabbas av HIV (Yuvaraj et al., 2020).

Kategorin Att mista kontroll över sitt liv tar upp om hur VRI kunde te sig både fysisk och känslomässigt. Exempelvis återkommande urinvägsinfektioner och diarréer varav oro och ångest också rapporterats. För patienterna handlade VRI i första hand inte om fysiska symtom eller medicinsk behandling för patienternas VRI. Det handlade mer om de mentala

påfrestningar som trötthet och ångest som patienterna upplevde i sin nytillkomna situation där utsatthet och förlorad kontroll var central, vilket var ett sammanfattande huvudfynd utifrån hela analysen. På en sammanfattande nivå framstod känslan av sammanhang som en röd tråd i resultatet, varav ytterligare ett sammanfattande huvudfynd kunde identifieras; författarna tolkade resultaten som att samtliga patienter hade ett lågt KASAM (känsla av sammanhang).

KASAM är grunden i den Salutogena teorin och baseras på tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Eriksson & Lindström, 2006). Begriplighet handlar om känslan av att det som händer är begripligt och strukturerat, att kunna förstå sin omgivning.

Enligt Eriksson och Lindström handlar hanterbarhet om en kombination av förmågor och resurser, att ha tillgång till de resurser som behövs för att kunna hantera sin omgivning.

Meningsfullhet är begreppet i teorin som anses viktigast. Begreppet grundas i hur en person upplever livet som meningsfullt vilket vidare motiverar till att kämpa i svåra situationer. I meningsfullheten är delaktighet grundläggande då det är svårt att uppleva en meningsfull tillvaro om delaktighet i det egna livet uteblir, vilket även framkom i analys. Meningsfullhet baseras på begriplighet och hanterbarhet. Är dessa låga blir meningsfullheten svag då detta handlar om att förstå och hantera sin omgivning och livets utmaningar. KASAM är mätbart

(20)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

och finns som strukturerat formulär, vilket förslagsvis skulle kunna användas till patienter som drabbats av VRI. En effektiv identifiering av behov kan ses och ge snabbt svar på insatta åtgärder och dess gagn för patienten.

Ensamhet och utanförskap var återkommande i analys och beskrevs i kategorin Att uppleva utanförskap. Patienterna beskrev hur de exkluderats av vänner och familj med rädsla att smittas. Att överföra smitta till familjen var en oro hos patienterna. Eftersom kunskapen gällande infektion var bristfällig skapade detta osäkerhet hos den drabbade patienten. Detta resulterade i att patienterna emellanåt avstod närhet och social kontakt, vilket i sin tur gav en känsla av ensamhet och utanförskap. Detta är en sorglig konsekvens och en brist från vårdens sida. Det är väsentligt att inse vikten av tydlig kommunikation och att informationen anpassas för patienten (Blackburn et al., 2019). Begriplig information skulle även tilldelats anhöriga så anhörigas rädsla för smitta kunnat reduceras. Detta hade kunnat leda till att patienten vågat umgås mer med sina nära och kära, och därav lindrat patienternas lidande. Enligt

Patientdatalagen (2008) har all personal inom hälso- och sjukvård ansvar för

patientsäkerheten. Vårdpersonal ska verka för att göra gott. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2017) inkluderas fyra grundläggande ansvarsområden; främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom. Dessa basala skyldigheter hade kunnat lindra patienternas vårdlidande genom öppen och vänlig kommunikation. Sjuksköterskan ska rapportera om händelser gällande huruvida patienten drabbats av en vårdrelaterad infektion och säkerställa att patienten förstått given information. Detta skall ske med respekt, empati och lyhördhet för likväl patient som anhörig (Patientsäkerhetslag, 2010).

Kategorin Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion sammanfattar hur patienter med tidigare erfarenhet av VRI vanligen hade en högre förståelse för sin situation och kunde därav ta sig igenom den, vilket ingav förtröstan. Åtgärder som öppen salsdörr och se andra var ljusglimtar i tillvaron som tyder på hur viktig den sociala tillhörigheten är för människan (Hommerich & Tiefenbach, 2018). Då besök inte var vanligt förekommande kunde likväl en radio vara främjande.

Kategorin Att känna bristande tillit till vårdpersonalen speglade känslan av att inte känna sig trygg. Trovärdigheten för vårdens hygienpolicy var låg. Det uttrycktes att en inläggning på sjukhus troligen skulle orsaka VRI. De patienter som drabbats förklarade att de flesta trodde

(21)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

sig veta att de fått sin infektion på sjukhuset. Denna tro gav känslan av otrygghet och rädsla.

Avsikten med omvårdnad är att vårda och hjälpa. Att överföra VRI blir då att misslyckas från vårdpersonalens sida. Dessa händelser skapar inte enbart ett stort lidande för patienten och kostnader till följd av fler vårddagar, fler sjukhusinläggningar och ökad risk för död (Koch et al., 2009), det bidrar även till att patienter mister förtroendet för vårdpersonalen.

Kategorin Att inte inkluderas i sin egen vård sammanfattade att de drabbade patienterna hade låg begriplighet till följd av bristande kommunikation och otydlig information. Som ringar på vattnet resulterade detta i låg begriplighet med minskad hanterbarhet då resurser och förmågor var nedsatta relaterat till avsaknad delaktighet och information. Det var svårt när

grundkunskaperna om infektionen och dess konsekvenser var bristfälliga. Vidare gav detta en låg känsla av meningsfullhet eftersom kunskapen och möjligheten att påverka situationen var minimal och ibland helt avsaknad. Förslagsvis hade vårdpersonalen kunnat bidra till att lindra patienternas lidande genom att öka patientens Empowerment. Empowerment handlar om att involvera patienten och att ge denne ansvar för att få styrka, kraft och makt att behärska situationen (Schneider-Kamp & Askegaard, 2020). Vård handlar inte enbart om vilken medicinsk behandling patienten har möjlighet till. Det handlar likväl om att bemöta patienter med respekt och att ge alla en jämlik vård oavsett sjukdom.

Patienternas upplevelser av att drabbas av VRI var anledningen till att författarna valde att skriva om ämnet. Förförståelsen av VRI fanns eftersom författarna arbetat flera år inom vård- och omsorg där författarna mött patienter som drabbats av VRI. Författarnas erfarenhet är att patientens perspektiv oftast kommer i skymundan av eventuella medicinska behandlingar.

VRI finns skrivet och forskat om, men information kring patienternas upplevelse av att drabbas av VRI var bristfällig vilket gjorde ämnet viktigt att belysa. Symtom på infektioner och medicinska behandlingar var vad författarna trodde att resultaten skulle baseras på. Det visades sig felaktigt, då de mentala och känslomässiga bitarna var dominerande. Patienterna beskrev upplevelser av ensamhet, bristfällig information, stigmatisering och utanförskap. Att överlämna sin hälsa i vårdpersonalens händer kan vara svårt och det är betydelsefullt att vårdpersonal förstår att misstag kan ge allvarliga konsekvenser för den enskilde patienten.

(22)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Metodkritik

Studien var en litteraturstudie vilket motsvarar en vanligt använd metod för examensarbeten (Olsson & Sörensen, 2011 s. 144). Litteraturstudien innehöll manifest kvalitativ

innehållsanalys där reflektion av tidigare insamlad information studerades och slutligen förklarades (jmf Graneheim & Lundman, 2004). Detta ansåg författarna vara en lämplig metod att nyttja då syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av VRI och är ett bra tillvägagångssätt som ofta nyttjas inom omvårdnadsforskning (Elo &

Kyngäs, 2008). Det är viktigt att vald metod är lämplig för studiens syfte då detta ger

trovärdighet. Hade syftet istället varit att mäta förekomsten av VRI hade metodvalet inte varit lämpligt. Då hade en kvantitativ metod varit användbar.

Artiklarna granskades genom innehållsanalys som enligt Graneheim och Lundman (2004) är en användbar metod i litteraturanalyser som likväl gav författarna en djupare förståelse av artiklarnas innebörd. Meningsenheter togs ut från de valda artiklarna som svarade till studiens syfte (jmf Bengtsson, 2016). Samband och variationer identifierades för vidare kategorisering (jmf Graneheim & Lundman, 2004). Underkategorierna bildade sedan kategorier.

Överförbarhet, trovärdighet, pålitlighet, och tillförlitlighet är viktiga begrepp inom kvalitativ forskning (Graneheim & Lundman, 2004). Enligt Danielson (2017 s. 296–297) är det

väsentligt att författarna kan klargöra hur studien utförts på ett trovärdigt sätt, inte att förklara begreppen enskilt eftersom dem enligt Bengtsson (2016) är synonyma med varandra.

Studien ska vara överförbar. Detta innebär att resultatet kan överföras på andra tillstånd och grupper (Mårtensson & Fridlund, 2017 s. 433). Detta gjordes i denna studie då länder som bland annat England, Frankrike, Sverige, Australien och Canada involverades. Dock kan allmänna slutsatser från en kvalitativ innehållsanalys aldrig göras trots överförbarhetens möjlighet (Graneheim & Lundman, 2004).

Det är av fördel för studiens trovärdighet om undersökningen lyckas genomföras. I denna studie lyckades ett resultat som var adekvat med studiens syfte att anlända, vilket är av betydande art (jmf Graneheim & Lundman, 2004). Dock kvarstod ett begränsat antal artiklar att analysera efter de beslutade exklusionskriterierna, vilket kunnat hota studiens trovärdighet.

Begränsningarna gav dock enligt författarna ökad trovärdighet eftersom noga urval gjordes då

(23)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

författarna prioriterade kvalitet över kvantitet. Kvalitetsgranskning utfördes av artiklarna, vilket likväl ökade trovärdigheten för litteraturstudien. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det även av betydelse att studien är rimlig för att läsarna ska finna den trovärdig.

Andra faktorer av betydelse är mängden datainsamling samt studiens urval som är

betydelsefullt för pålitligheten. Studiens pålitlighet ses genom lämplig datainsamlingsmetod där relevanta MeSH-termer sökts i giltiga databaser. De valda artiklarna har varit peer-

reviewed granskade och förfarandet har tydligt förklarats (jmf Elo & Kyngäs, 2008). Resultat grundas även på citat från artiklarna. Litteraturstudien byggde på sex stycken vetenskapliga artiklar varav en av dessa var en artikel som sammanfattar flera studier. Två av de valda artiklarna ingår även i artikeln som sammanfattar flera studier. Anledningen till att artikeln som sammanfattar flera studier inkluderades i analysen var att författarna ansåg att denna artikel stärkte de två andra studierna ännu mer. Den innehöll likväl mycket bra information samt bedömdes som hög kvalitet av författarna efter kvalitetsgranskning. Det är av betydelse att studien är rimlig för att läsarna ska finna den tillförlitlig, varav författarna analyserat med noggrannhet och eftertänksamhet (Mårtensson & Fridlund, 2017 s. 431). Under hela

processen riktades fokus mot det valda ämnet (Graneheim & Lundman, 2004).

Eftersom litteraturstudien inte innehöll personmöten eller intervjuer upphörde studien att ha närhet som kvalitativa metoder vanligtvis brukar omfatta (Kjellström, 2017 s. 72). Fördelar med metoden var att den utelämnade risken för att relationsskapanden skulle påverka resultatet. En annan fördel var att tillvägagångssättet reducerade faran med maktpositioner samt etiskt känsliga ämnen. Dock ingav denna begränsning en ängslan hos författarna av att studien skulle sakna mening till följd av denna metod. Författarna förvånades därför över det djup som studien slutligen ingav. Även förväntan om svårighet att inte lägga in egna

tolkningar förekom. Det är av betydelse att ha förmåga att se den insamlade informationen från en neutral synvinkel (Bengtsson, 2016), även om viss grad av tolkning brukar uppträda på olika nivå (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna lyckades trots detta hålla sig textnära och utelämna egna tolkningar. Enligt Cronin et al. (2008) är detta värdefullt för att avslutningsvis kunna presentera slutsatser av studien som är pålitliga.

Studien var en litteraturstudie där befintlig kunskap analyserades. Att samtidigt utveckla någonting nytt var inledningsvis utmanande för författarna. Ämnet VRI kändes inte självklart

(24)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

då det fanns risk för att det redan skrivits mycket. Trots detta kände författarna att studien hade en mening. Efter diskussioner mellan författarna och handledare uppstod slutligen perspektivet författarna ville fokusera på - patientens upplevelse! När syftet var beslutat påbörjades sökandet av relevanta artiklar. Då upptäcktes att det inte fanns mycket att tillgå, vilket fick författarna att inse att de lyckats hitta en kunskapslucka som var högst relevant att försöka fylla.

Slutsats

Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av VRI.

Enligt undersökningen kan patientens liv påverkas privat och yrkesmässigt. Ur ett samhällsperspektiv är det nödvändigt med förbättringar eftersom VRI är ekonomiskt kostsamma. Basala hygienrutiner med god handhygien är centralt i förebyggandet av VRI.

Vårdverksamheten skulle tjäna på att vara tillmötesgående och lyhörda för patienternas behov. Detta skulle kunna ske genom tydlig kommunikation samt information som

patienterna förstår, vilket hade kunnat leda till bättre omvårdnad. Detta skulle öka känslan av sammanhang och egenmakt. Det är av betydelse att informationsutbytet är begripligt för att patienterna ska känna förtroende för vårdpersonalen. Likaså bör mer vårdpersonal tillsättas för att minska risken av spridning av infektioner. Att belysa patienternas upplevelse av att drabbas av VRI är viktigt. Bortsett från det förebyggande arbetet mot VRI skulle ytterligare studier och forskning i ämnet bidra till en ökad förståelse av patienternas upplevelser, vilket skulle bidra till att motverka dessa patienters känslor av skuld och utanförskap.

Författarnas bidrag

Författarna har gemensamt bidragit till utförandet av litteraturstudien. I samråd har val av studie och metod gjorts. Artiklar valdes ut gemensamt för att avslutas med gemensam granskning. Reflektioner, synpunkter och åsikter har diskuterats. Skrivandet har skett enskilt samt tillsammans via Zoom. Noggrann upplysning om nytillkommen text har förelegat då författarna varit vaksamma på uppdateringar i uppsatsen. Med olika erfarenheter har

författarna bidragit till god diskussion. Med ett högt engagemang har arbetet utvecklats till en produkt som författarna känner stolthet över.

(25)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Referenser

* = artiklar som används i resultatet

Alga, A., Herzog, K., Alrawashdeh, M., Wong, S., Khankeh, H., & Lundborg, C. (2018).

Perceptions of healthcare-associated infection and antibiotic resistance among physicians treating syrian patients with war-related injuries. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(12), 1–8. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.3390/ijerph15122709

Ali, L., & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s 225).

Studentlitteratur.

Alpert, P. T. (n.d.). Superbugs: Antibiotic resistance is becoming a major public health concern. Home Health Care Management and Practice, 29(2), 130–133. https://doi- org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1084822316659285

*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patient’s perceptions of source isolation for methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 53–59.

Bellio, E., & Buccoliero, L. (2021). Main factors affecting perceived quality in healthcare: A patient perspective approach. The TQM Journal, 33(7), 176–192.

https://doi.org/10.1108/TQM-11-2020-0274

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

NursingPlus Open, 2(8–14), 8–14. https://doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001

Blackburn, J., Ousey K., & Goodwin E. (2019). Information and communication in the emergency department. International Emergency Nursing (42), 30–35. http://doi-org/

10.1016/j.ienj.2018.07.002.

*Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2010). Healthcare- associated infection and the patient experience: A qualitative study using patient interviews.

(26)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Journal of Hospital Infection, 74(1), 42–47. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jhin.2009.07.027

Cardoso, T., Almeida, M., Friedman, N. D., Aragão, I., Costa-Pereira, A., Sarmento, A. E., &

Azevedo, L. (2014). Classification of healthcare-associated infection: A systematic review 10 years after the first proposal. BMC Medicine, 12(1), 63–84. https://doi.org/10.1186/1741- 7015-12-40

Cawthorne, K.-R., Dean, J., & Cooke, R. P. D. (2020). The financial impact of improved hand hygiene on healthcare-associated infections in the UK. Canadian Journal of Infection

Control, 35(3), 117–122. https://doi.org/10.36584/cjic.2020.011

Cronin P, Ryan F, & Coughlan M. (2008). Undertaking a literature review: A step-by-step approach. British Journal of Nursing, 17(1), 38–43. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2008.17.1.28059

*Currie, K., Melone, L., Stewart, S., King, C., Holopainen, A., Clark, A. M., & Reilly, J.

(2018). Understanding the patient experience of health care–associated infection: A

qualitative systematic review. AJIC: American Journal of Infection Control, 46(8), 936–942.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajic.2017.11.023

Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s 296–297).

Studentlitteratur.

Doody, O., & Noonan, M. (2016). Nursing research ethics, guidance and application in practice. British Journal of Nursing, 25(14), 803–807. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2016.25.14.803

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. http:// doi.org/ 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.

(27)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Eriksson M., & Lindström B. (2006). Antonovsky's sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. J Epidemiol Community Health (5):376–81. http://doi.org/

10.1136/jech.2005.041616. PMID: 16614325; PMCID: PMC2563977.

Gaid, E., Assiri, A., McNabb, S., & Banjar, W. (2018). Device-associated nosocomial infection in general hospitals, Kingdom of Saudi Arabia, 2013–2016. Journal of Epidemiology and Global Health, 7(Supplement 1), 35–40. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jegh.2017.10.008

Gammon, J., & Hunt, J. (2020). COVID-19 and hand hygiene: The vital importance of hand drying. British Journal of Nursing, 29(17), 1003–1006. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2020.29.17.1003

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gwarzo, G. (2018). Hand hygiene practice among healthcare workers in a public hospital in North-Western Nigeria. Nigerian Journal of Basic & Clinical Sciences, 15(2), 109–113.

https://doi.org/10.4103/njbcs.njbcs_40_17

*Hereng, O., Dinh, A., Salomon, J., & Davido, B. (2019). Evaluation in general practice of the patient’s feelings about a recent hospitalization and isolation for a multidrug-resistant infection. AJIC: American Journal of Infection Control, 47(9), 1077–1082. https://doi- org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajic.2019.03.018

Hommerich, C., & Tiefenbach, T. (2018). Analyzing the relationship between social capital and subjective well-being: The mediating role of social affiliation. Journal of Happiness Studies, 19(4), 1091–1114. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s10902-017-9859-9

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30

(28)

Institutionen för hälsa, lärande och teknik Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Jakobsson, S., Ringström, G., Andersson, E., Eliasson, B., Johannsson, G., Simrén, M., &

Jakobsson Ung, E. (2020). Patient safety before and after implementing person-centred inpatient care - A quasi-experimental study. Journal of Clinical Nursing, 29(3–4), 602–612.

https://doi.org/10.1111/jocn.15120

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s 72). Studentlitteratur.

Koch, A. M., Eriksen, H. M., Elstrøm, P., Aavitsland, P., & Harthug, S. (2009). Severe consequences of healthcare-associated infections among residents of nursing homes: A cohort study. Journal of Hospital Infection, 71(3), 269–274. https://doi-

org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jhin.2008.10.032

Lag om etikprövningar av forskning som avser människor (SFS 2003:460).

Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s 431, 433). Studentlitteratur.

Ojanperä, H., Kanste, O. I., & Syrjala, H. (2020). Hand-hygiene compliance by hospital staff and incidence of healthcare-associated infections, Finland. Bulletin of the World Health Organization, 98(7), 475–483. https://doi.org/10.2471/BLT.19.247494

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Liber.

*Pacheco M, & Spyropoulos V. (2010). The experience of source isolation for clostridium difficile in adult patients and their families. Canadian Journal of Infection Control, 25(3), 166–174.

References

Related documents

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

Vidare ska det tydligt framgå hur lätt och snabbt Configura är att lära sig och använda samt hur detta underlättar för både säljaren och kunden vid säljprocessen.. Säljaren

b) annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en uppräkning bör göras motsvarande det överskott som uppkommit på public service-kontot under 2019 men till högst

The tactical/operational airpower theory itself represents a contrast but it is essential for maneuver warfare of the ground forces.. The result of my survey concerning

Vidare visar resultatet på signifikant skillnad mellan kön där pojkarna upplever högre grad KASAM i den starka KASAM gruppen och flickorna upplever högre grad KASAM i den svaga

Pre-illness changes in dietary habits and diet as a risk factor for in flammatory bowel disease: a case- control study. Thornton JR, Emmett PM,

För riskbedömningen behövs således också kunskap om var och hur ämnet används, hur ämnet förekommer (i vilka mängder och for- mer), hur det tas upp av människor och andra