en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Skolinspektionen

eN

Skolinspektionen

2016-02-10 Dnr 400-2015:5698

Verksamhetsrapport

efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan

Sjumilaskogen, Sorsele kommun

Verksamhetsrrapperl

2016-02-10 1(10) Dnr 400-2015:5698

Innehåll

Inledning

Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat

Syfte och frågeställningar Metod och material

Inledning

Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvali- teten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern

2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner.

Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, grupp- storlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. För- skolan Sjumilaskogen, i Sorsele kommun ingår i detta urval.

Förskolan Sjumilaskogen besöktes den 16 och 17 december 2015. Ansvariga in- spektörer har varit Matilda Yvede och Bente Törnqvist. Vid besöket deltog även Lotta Bank. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och ge- nomförande.

När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

Begreppet undervisning i förskolan

I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och läxande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

Ve rks EI:rn sy7,:s VE1 j2 2016-02-10

2(10) Dnr 400-2015:5698

verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, sti- mulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritids- hemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.

Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar så- ledes inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1

Bakgrundsuppgifter om förskolan Sjumilaskogen

Förskolan Sjumilaskogen ligger i orten Sorsele kommun och har en avdelning, med tre heltidstjänster. Avdelningen är en 5-årsavdelning och barngruppens storlek uppgår till 17 barn. Förskolan ligger i anslutning till grundskolan Vinde- lälvsskolan, F-9, och delar utemiljö med skolan.

På Sjumilaskogen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att under- visa i förskola samt två barnskötare, varav en barnskötare är vikarie till och med januari 2016. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare fyra förskolor i Sorsele kommun.

Av intervjuer framkommer att förskollärarens ansvar på Sjumilaskogen inte är tydligt uttalat. Förskolechefen uppger att ansvaret är otydligt både för förskollä- raren och för personalen. Enligt personalen styr inte förskolechefen ansvarsför- delningen. Personalen uppger att de delar på ansvaret och har likartade uppgif- ter.

Förskolan är belägen på andra våningen i en fristående byggnad och rymmer hela våningsplanet. Förskolan har sex rum i varierande storlek och två tambur- utrymmen. Tamburen används bara för av- och påklädning i samband med utevistelse. Ett rum har en köksdel med ett av borden de äter vid och i det rum- met har de även andra aktiviteter. I det angränsande rummet finns en ateljé som är inredd för skapande, med två ytterligare bord där barn och personal även äter frukost och mellanmål. I anslutning finns rum för samling, ett rum för konstruktion och ett rum för vila.

Runt förskolebyggnaden finns det en upphöjd gård som är omringad av ett lågt staket. På skolgården finns en större klätterställning, och under vintertid en stor snöhög för pulkaåkning.

1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218

Verksamk,CS p po rt

2016-02-10 3(10) Dnr 400-2015:5698

Undervisning i förskolan

Av intervjuer framkommer att personal kopplar begreppet undervisning till grundskolan. Personalen berättar att det är ett begrepp de inte gillar, men att undervisning är något som sker hela tiden. Personalen berättar att undervis- ning på Sjumilaskogen är "att både lära ut och att man lär sig". På förskolan är det enligt personalen "inte så mycket omsorg. Hela dagen är undervisning och lärande".

Personalen beskriver att de undervisar genom att uppmuntra barnen att öva

"Prova själv, du kan, att vi visar att de kan och att vi tror på dem". Personalen berät- tar att det är på personalmöten de planerar och diskuterar undervisning. På personalmöten närvarar inte förskolechefen.

Resultat

1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och perso- nal används för att stimulera och utmana barnet

Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utma- nar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare grans- kas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker bar- nets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare an- svar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs en- ligt uppdraget som helhet.

Lyhördhet och uppmärksamhet

Skolinspektionen noterar exempel på bristande lyhördhet för barnens signaler och det finns situationer då barn inte uppmärksammas. Det sker exempelvis vid en observation av fri lek, där barnen själva väljer aktivitet. Personalen ger respons till de barn som ställer direkta frågor eller initierar samtal, men upp- märksammar inte att det finns barn som bara går runt mellan rummen utan att hitta någon aktivitet. Ett barn försöker delta i en lek med andra barn genom att

Verksam II.19"IS

2016-02-10 4(10) Dnr 400-2015:5698

upprepade gånger fråga de andra barnen om hen kan vara med, eller genom att

"ge sig in" i leken. Barnet blir återkommande ignorerat och flera gånger tillsagt av de andra barnen att hen inte får vara med. Barnet försöker igen och säger

"Men alla får vara med", varpå gruppen svarar "Nej, det är bara vi som ryms här".

Personalen tittar in i rummet, på barnen, och går sedan därifrån utan att agera.

Vid besöket noteras även ett annat exempel på bristande lyhördhet och upp- märksamhet för barnens signaler. I en planerad aktivitet, som introduceras un- der en samling, ska barnen sätta nejlikor i apelsiner. Aktiviteten genomförs i mindre grupper parallellt med fria aktiviteter. Barnen uttrycker löpande att det är svårt att sticka in nejlikorna i apelsinen och att det gör ont i fingrarna "Aj!!",

"Nej, jag vill inte göra det här, jag får ont i mina händer", "den här är stickig". Vissa barn bemöts inte alls, några barn blir bekräftade i sin känsla och ett fåtal barn får tips på hur de kan göra. Personalen är fokuserad på att utföra aktiviteten.

Vid en observation av lek utomhus noteras att personalen är lyhörd för barnens signaler och behov och ger barn uppmärksamhet utifrån det. Under utevistel- sen går de flesta barnen till snöhögen mitt på skolgården. Barnen tar med sig stjärtlappar och pulkor och klättrar upp på toppen. Där köar de tillsammans med skolbarnen för att få åka ner. Skolbarnen går före i kön, och barnen från förskolan ges inte möjlighet att åka. En personal går upp på toppen och pratar med barnen från förskolan. Successivt börjar de åka ner, några skolbarn vill hjälpa förskolebarnen. Ett barn vet inte hur det ska vinkla stjärtlappen, perso- nalen hukar sig och visar med händerna på sin kropp. Barnet håller fortfarande stjärtlappen och försöker sätta sig på den. Personalen instruerar "håll här, vrid lite så kommer den mellan benen". Barnet sätter sig på stjärtlappen och åker ner, personalen och flera andra barn applåderar.

I intervju påpekar personal vikten av att lyssna på barnen och även på de som inte hörs mest. Att vara lyhörd, menar personalen, är att uppmärksamma även de barn som är "i ett rum bredvid". Förskolechefen berättar i intervju att perso- nalen är både lyhörda och uppmärksamma "de lyssnar på barnen och tar till sig det de hör." Förskolechefen berättar vidare att personalen filmar barngruppen i syfte att analysera och vidareutveckla arbetet med barnen.

Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter

I flera av de observerade situationerna uppmuntrar personalen barnen att prova olika typer av aktiviteter som kan leda till ett lärande, exempelvis att skriva eller läsa kortare ord. Personal anpassar sina förslag utifrån barnens va- rierande kunskapsnivå. Personalen säger ofta till barnen i ateljén "ska du skriva ditt namn? Du kan". Ett exempel på när personalen uppmuntrar barnen att

Verksamhetsrapport

2016-02-10 5 (10) Dnr 400-2015:5698

skriva är under en aktivitet där barnen ska skapa julkort. Personal riktar sig vid flera tillfällen till barn för att stötta dem att skriva sina namn. En personal stöd- jer ett barn genom att ljuda bokstäverna i barnets namn och gentemot ett annat barn skriver personal namnet bredvid, så barnet kan skriva av. Båda barnen skriver sina namn på respektive julkort. Personalen bekräftar barnen genom att le, peka på kortet och säga "titta, nu står det där".

Vid observationerna noteras ett fåtal tillfällen då barnens intresse stärks och skapar en möjlighet för att barnet ska kunna erövra nya färdigheter. Under lun- chen berättar dock ett barn stolt att det ska göra potatismos. Barnet skär potati- sen på sin tallrik och brer på smör "Fröken, kan du mosa nu?". Personalen vänder sig mot barnet "Jag tror du kan, om jag skär lite. I lite mindre bitar. Så. Om du mosar med gaffel nu och blandar med smöret, då blir det mumsigt". Barnet tar gaffeln foku- serat och mosar potatisen. Barnet ler mot personalen som ler tillbaka.

Vid observationerna noteras tillfällen då personal inte tillvaratar barnens in- tresse. Ett exempel är när några barn pratar sinsemellan om siffror. Barnen pra- tar om siffor de har på sina kläder och i sina glas. Den personal som sitter vid bordet deltar inte i samtalet. Efter att samtalet om siffor pågått en stund säger personalen till barnen "Nu tar ni och äter, sen bryr vi oss inte om siffrorna i glaset eller på ryggen utan vi tar och äter istället". Barnen slutar prata om siffror och samtalet stannar av.

I intervju berättar personalen att de arbetar aktivt med att uppmuntra barnet att försöka själv. "Du kan, det säger vi ofta. Vi visar att vi tror på dem." Personal be- rättar att stora delar av dagen byggs genom att ta utgångspunkt i det barnen är intresserade av. Personalen säger att det är viktigt att kunna visa att de kan göra fel och inte kan allt. "Jag skulle rita en delfin, jag kan inte. Barnen skrattade. Vi hämtade plattan och såg att stjärten var fel". Personalen berättar att de strävar efter att identifiera och fånga barnens intresse och att de inkluderar barnen genom att bland annat fråga "hur ska vi göra nu?".

Barnens vetgirighet och nyfikenhet

Skolinspektionen har observerat tillfällen då personalen inte tillvaratar barnens nyfikenhet och vetgirighet. I sådana situationer passerar barnets fråga utan att göras till något som tillvaratas och expanderas. Under den tidigare nämnda ak- tiviteten med att skapa julkort uppstår en sådan situation. Det finns både kort att fylla i och möjlighet att skapa helt egna kort. Ett barn väljer ett kort att fylla i och undrar "Vad står det?". Personalen läser på kortet "Julstämning börjar hos oss". Barnet pekar och frågar vidare "Det står inget här?", personalen svarar

"Nej, det gör det inte. Då kan du skriva själv". Interaktionen mellan barnet och per- sonalen avstannar och barnet ställer inga fler frågor om julkortet.

Verksamhets

6(10) Dnr 400-2015:5698

Det finns tillfällen under observationer då personalen i viss utsträckning tillva- ratar och möter barnens nyfikenhet och vetgirighet. Under en matsituation be- rättar ett barn att det är hungrigt som en myra. Flera barn lockas in i samtalet och ett barn berättar att drottningen i myrstacken inte behöver bära på saker.

Personalen frågar "behöver hon inte det?" och barnet svarar "nej, hon föder bäbisar som får hjälpa till". Personalen säger "hon har det bra hon" och fortsätter äta.

Personal berättar vid intervju att de försöker fånga de tillfällen som ges för att tillvarata barnens vetgirighet och nyfikenhet. "Vi är rätt spontana, får vi göra det så gör vi det". Personalen berättar att de arbetar strukturerat med att bygga upp nyfikenhet genom att förskolan har en häxa på vinden, som löpande skriver brev till barnen med exempelvis olika uppdrag eller utmaningar. Förskoleche- fen berättar i intervju att personalen på Sjumilaskogen arbetar utifrån barnens perspektiv "här är inte vardagen planerad utan den metod man har är att man lyssnar in barnen, vad är lämpligt? vad bidrar barnen med? Mycket delaktighet. Hur fångar vi barnens intresse i det jobb vi ska göra?".

Barnets lek som verktyg för lärande

Vid observationer noteras att personalens interaktion i barnens lek är varie- rande. Vid de tillfällen personalen är aktiva i leken ges det i viss mån förutsätt- ningar till lärande. Ett exempel på när barnens lek tillvaratas är under en mål- tidssituation. Barnens lekfulla språkanvändning möts i ett samtal om vad olika ord blir baklänges. Personalen frågar "vad heter mjölk baklänges då?", barnet sva- rar "mjölk?". Personalen pekar "titta här, här står det filmölk. Om du tar bort fil så läser du baklänges." Barnet pekar och ljudar "KLÖJM... klöjm... klöjm... klem klim klöjm".

Det förefaller som att barnen är vana att leka och få stöd från personalen att ex- pandera leken. Vid en observerad fri lek är personal närvarande vid leken, utan att delta i den. Några barn går _till det öppna rummet och tar fram en boll och studsar den mellan sig. En personal kommer in i rummet och ber dem berätta vad de gör. Barnen fortsätter och berättar att de spelar basket. Personalen berät- tar för barnen att om de ska spela är det viktigt att alla känner till reglerna och är överens om dem. Barnen kommer överens om att reglerna är att "inte glid- tacklas, inte sparka och inte slåss". När fler barn kommer in i rummet stöttar per- sonalen dem att komma in i leken "du kan vara med i det laget". När barnen glömmer reglerna påminner personalen dem om att repetera dem för varandra.

Under intervjun berättar personalen att de tror att de är med i leken ganska mycket, både sådan de planerar och det barnen själva initierar. Personal säger att deras involvering i leken har flera syften, att tydliggöra roller, identifiera

Verksam s'Is ra -

2016-02-10 7(10) Dnr 400-2015:5698

hur barnen fungerar socialt och utveckla barnens lärande inom språk och mate- matik. Personalen berättar att de strävar efter en kreativ miljö; "vi försöker hjälpa dem att göra det de vill. Vi har inga begränsningar. Kreativt kaos". Förskolechefen berättar i intervju att leken är en stor del, men att det inte är något förskolan ar- betar med systematiskt.

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i begränsad omfattning använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnen. Personalen uppmärksammar inte alltid barnens signaler eller är lyhörda för barnens behov. Personalen utmanar och stärker barnens in- tresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter i be- gränsad utsträckning. Det finns tillfällen då barnens vetgirighet och nyfikenhet inte tillvaratas och personalen stimulerar barnens vetgirighet i liten omfattning.

Barnens lek används i viss utsträckning för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande.

2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utom- hus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande.

Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utfor- mad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen an- vänder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.

Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande

Av observationerna framkommer det att inomhusmiljön är varierande i sin ut- formning. Rummen är i varierande storlek och erbjuder olika typer av aktivite- ter. Det finns rum för måltider och skapande, som ligger i anslutning till varandra. Dessa rum används under de observerade dagarna för måltider, skapande och spel — både i planerade aktiviteter och under den fria leken. Det finns även rum för samling, konstruktion, avslappning och vila. I rummen finns material för olika aktiviteter.

Under observationer noteras flera tillfällen då miljön bjuder in barnen till att ut- föra olika typer av aktiviteter. Barnen bygger, pysslar, spelar bollspel, spelar

Ve rksa m

po

2016-02-10 8(10) Dnr 400-2015:5698

spel och leker rollekar på eget initiativ under de observerade dagarna. Under dagarna då observationerna genomförs används alla rum löpande och barnen rör sig självständigt mellan aktiviteter och rum. Vid observationerna noteras flera tillfällen då personal bekräftar och uppmuntrar användandet av miljön på förskolan.

Personal berättar i intervju att de kontinuerligt gör om miljön. Det beror på att

"ibland fungerar det med kuddarna i ett rum och ibland inte". Personal säger att de försöker "skapa utmaningar genom att plocka fram och plocka bort lekmaterial". Per- sonal berättar vidare att miljön inomhus fungerar, men att det är svårt att ut- forma den som de önskar. Förskolans inomhusmiljö består av vad som tidigare var två lägenheter, som nu är sammanslagna. Personal säger att de uppskattar att "det är flera olika rum och då blir barnen utspridda.".

Utomhusmiljön är en skolgård som delas med skolan och är stor och varie- rande och inbjuder till olika typer av aktiviteter. Vid Skolinspektionens besök är det minusgrader och det finns en stor snöhög för pulkaåkning mitt på skol- gården. På skolgården finns en klätterställning som erbjuder barnen "motorik på hög nivå", berättar personal i intervju.

Runt förskolebyggnaden finns det en, från skolgården avskild, gård med ett lågt staket utan grind. I anslutning till förskolan finns ett förråd med pulkor, spadar och liknande. Personal berättar i intervju att "Vi har försökt att göra den här gården till vår egen, vi har byggt sandlåda, målat kabelvindor.". Personalen säger att de saknar en egen gård. De beskriver att en utmaning att dela gård med sko- lan är att barnen inte kan spara en lek de har påbörjat "det blir förstört. Vi får inte ha grejer ifred". Det gäller, enligt personalen, även den lilla gården i direkt an- slutning till förskolebyggnaden. Personal fortsätter berätta att "Det kan vara vi vuxna som kan tycka att vi vill ha något ställe där vi kan spara saker, men om man frå- gar barnen så tror jag att de uppskattar interaktionen med skolbarnen och utemiljön".

Förskolechefen berättar i intervju att en utmaning är att barn mellan 5-15 år vis- tas på skolgården under dagarna.

Material för utveckling och lärande

Förskolans material är i huvudsak placerat i en höjd som gör det tillgängligt för barnen. Det finns en variation av utbud för barnen utifrån intresse och svårig- hetsnivå. Det finns material för skapande som exempelvis för att rita, måla och pärla pärlplattor. På avdelningen finns även material som böcker, spel och pus- sel som används både i den fria leken och styrda aktiviteter.

Vid observation framkommer att det finns olika typer av konstruktionsmaterial på förskolan. Det finns såväl mindre byggmaterial, såsom Plus Plus, som större

2016-02-10 9(10) Dnr 400-2015:5698

kubformade kuddar att bygga med. Barnen använder materialet löpande under de observerade dagarna.

Under observation av den fria leken är material i viss mån tillgängligt för bar- nen, de använder det i viss utsträckning självständigt. På väggarna i ateljén sit- ter bilder med bokstäver på väggarna. Bokstäverna används under de observe- rade dagarna löpande i kommunikationen med barnen när personalen påmin- ner och instruerar barn att skriva eller läsa.

I intervju berättar förskolechefen att personalen har inflytande över förbruk- ningsmaterial och mindre inventarier som köps in till förskolan. Förskolechefen säger "Om de ska köpa dyrare inventarier och material då har vi en dialog om det, var- för och hur tänker ni?". Personal berättar i intervju att de är "duktiga på att åter- bruka" och att de arbetar med att inkludera barnen i det tankesättet. Personal säger i intervju att de varierar vilket material som är framme och hur de ska presentera nytt material för barnen för att det ska bli intressant. De arbetar med att synliggöra materialet för barnen.

Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande

Vid besöket noteras att miljöer och material är tillgängligt för att stimulera ett lärande hos barnen. Barnen har möjlighet att välja material under de fria aktivi- teterna, och i viss mån under de planerade aktiviteterna.

Vid observation noteras att personal är närvarande i varierande omfattning, när barnen använder material. I vissa situationer agerar personalen tillsammans med barnen och det material barnet valt. I dessa fall har personalen använt materialet för att stimulera till utveckling och lärande hos barnet. Ett sådant ex- empel är den, tidigare nämnda, planerade aktiviteten med julkortstillverkning.

Då introducerar personal material i olika svårighetsgrad till barnen. Personal visar att barnen kan välja att fylla i ett julkort med en mall, eller själva klippa ut figurer ur glansigt papper och limma på. Under julkortstillverkningen ges bar- nen inflytande över utförandet, och får samtidigt inspiration från personalen

"titta här (håller upp figurer), de här finns som ni kan limma på". Personalen använ- der även tillfället att uppmuntra barnen att skriva "Är du klar med ditt julkort?

Då kan du skriva ditt namn". Ett annat exempel är när ett barn uppmuntras att skriva sitt namn och personalen pekar på ett N på väggen och frågar vilken bokstav det är. Barnet ljudar och säger "Mmm". Personalen frågar "Är det ett M eller finns det något som låter lika?". Barnet ljudar igen och säger "Nnn". Persona- len svarar "Just det, ska du skriva det?".

Vid en observation noteras att när barnen pärlar pärlplatta uppmuntrar perso- nalen barnen att prova att följa olika typer av ritningar som förlaga. 1 intervju

Verksamhetsrapport

2016-02-10 10(10) Dnr 400-2015:5698

berättar personal att pärla pärlplattor utmanar barnen på olika sätt "det kan vara själva räknandet, det kan även vara finmotoriken, det kan vara att räkna och koppla till mönstret på en bild."

I andra situationer är barnen helt ensamma i sin aktivitet med val och använd- ning av material. Barnen använder då material självständigt och interagerar med varandra.

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är inne- hållsrik, varierande och inbjudande. Miljön är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Utemiljön är öppen och erbjuder utmaningar i leken. Förskolans material är stimulerande och i huvudsak exponerat så att det stimulerar till lek och aktivitet. Materialet är i huvudsak nåbart för barnen. Per- sonal använder miljö och material för att stimulera och utmana barnens ut- veckling och lärande.

Syfte och frågeställningar

Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:

o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?

Metod och material

Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet.

Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.

Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer.

All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.