Skolinspektioner_
Bilaga 1
Ve5°PAr,sarnhe'r2ya[3[CDV:
2016-04-04 Dnr 400-2015:5671
Verl_Ksamhesra oport
efter granskning av förskolans pedagogiska
uppdrag vid förskolan Svalan, Grums kommun
Verksamhets
5'a. p p o2016-04-04 1(13) Dnr 400-2015:5671
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Grums kommun och förskolan Svalan, ingår detta urval.
Förskolan Svalan besöktes den 16 — 18 februari 2016. Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Pia Ringborg Nilsson. I denna rapport redovisar in- spektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogö- relse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
Ve Frk SaM L p 7: FJ-:
2016-04-04 2 (13) Dnr 400-2015:5671
tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Svalan
Förskolan Svalan är centralt belägen i Grums tätort. Förskolan består av fyra avdelningar, Bambi, Bamse, Skalman och Pluto. Sammanlagt är 52 barn i åld- rarna 1 - 3 år inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 12 - 14 barn.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Bambi som har 14 barn i åldrarna 1 - 3 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare åtta förskolor samt en annan pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola.
Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskol- lärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. Arbetet genomförs av hela arbetslaget.
Förskolan är en fristående byggnad med fyra avdelningar, gemensamma ut- rymmen där alla barnen vilar, personalutrymmen samt ett mottagningskök.
Förskolans olika avdelningar binds samman med en lång gång. Avdelningen Bambi har tillgång till fyra rum i varierande storlek. De två större rummen an- vänds vid skapande aktiviteter, fri lek, samling samt måltider.
I det ena av de mindre rummen finns en hemvrå med bland annat en leksaks- spis och en snickarbänk. I det andra mindre rummet finns bland annat en soffa och böcker.
Förskolans gård är stor, kuperad och avdelad med staket. På den ena delen av gården finns en sandlåda, en lekstuga och odlingslådor. Vidare finns ett förråd där både cyklar och annat material förvaras. På den andra delen av gården finns tre lekstugor, en grillplats, en dunge med stora träd, gungor och en ställ- ning för "vattenlek".
Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på för- middagen. Även utevistelse är en återkommande rutin som sker företrädesvis på förmiddagen men kan även ske på eftermiddagen. På förskolan Svalan an- vänds ett lekpedagogiskt tema "Bamse och hans vänner" med figurerna Bamse, Skalman, Lille-Skutt och Vargen.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
u.3 a 57 VE Lp 2016-04-04
3 (13) Dnr 400-2015:5671
Undervisning i förskolan
För arbetslaget innebär begreppet undervisning att "väcka nyfikenhet, förundran och att ta reda på mer". De undersöker tillsammans med barnen och utifrån de- ras intressen men påpekar även att de också måste ge barnen "ett smörgåsbord så de kan bli förundrade". Förskolläraren menar att allt arbete tillsammans med bar- nen är en form av undervisning "med målsättning med att de skall få något med sig, förstå samband, upptäcka saker, se saker, utforska saker och att det skall leda till en utveckling hos barnen". Enligt förskolechefen blir begreppet undervisning "lite stelt" och att det i förskolan handlar om en utveckling och ett lärande som "sker i den naturliga vardagen, i rutinsituationer".
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.'
Språklig och kommunikativ interaktion
Arbetslaget uppger i intervju att barnen kommunicerar med dem på många sätt
"vi försöker förstå, ta oss tid och lyssna på alla språk som de använder sig av". De uppger också att det är viktigt att vara närvarande så de inte missar de små signalerna från barnen, "vi försöker förstå deras intentioner så att man kan spinna vidare". Förskolechefen har uppfattningen att personalen använder språk och kommunikation genom att vara "närvarande och kommunikativa".
2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. &
Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Verhes- rapp rt
2016-04-04 4(13)
Dnr 400-2015:5671
Vid observationer noteras att personalen bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, visar upp en sak och söker vuxenkontakt. Ofta genom att bekräfta och tydliggöra, genom att upprepa det barnen sagt eller benämna en sak eller företeelse. Både barn och vuxna samtalar och "småpratar" mycket, på ett naturligt och vardagligt sätt. Barnen verkar vara vana vid att både lyssna och själva kommunicera. De yngsta barnens icke-verbala signaler uppmärk- sammas, till exempel vid matsituationer. Ett exempel observeras i samband med utevistelse då ett barn kommer fram till en vuxen och visar upp sina hän- der. Den vuxne säger; "åh, är du kall om händerna? Vill du ha dina vantar?"
Även vid tambursituationer använder personalen frågor och samtalar om vad barnen ska ta på sig och vad de ska göra när de kommit ut. Frågorna är av väg- ledande karaktär, exempelvis "vad behöver du nu?" eller "hur ska du göra då?".
Vid observationer noteras att personalen är närvarande i mötet med barnen och det är sällan de svarar med ett enkelt ja eller nej, utan upprepar vad barnen sagt och utvecklar till ett samtal genom frågor och resonemang. Ett exempel obser- veras under en matsituation. Ett barn pekar mot dörren och säger "där!", den vuxne svarar; "du hörde att det var någon som öppnade dörren, ja, jag tror att det var en förälder som ska hämta ett barn."
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Förskolechefen uppger i intervju att personalen stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter "i olika aktiviteter med barnen" och att per- sonalen är "närvarande på barnens nivå och fångar upp om något barn är intresserat av något". Barnens intresse för att lära stärks, menar förskolechefen, genom att personalen "har kunskap att se när de ska ta nästa steg" för att utmana barnen.
Arbetslaget säger att de tittar på vad barnen är intresserade av, "var barnens blick är" och jobbar utifrån det. "Vi håller på mycket, på flera olika sätt så många intresserade". De tittar också på vad barnen fastnar för och utvecklar det. Ar- betslaget uppger att det är viktigt att barnen får flera "förstahandserfarenheter, att uppleva med kroppen, se, höra, förstå". Arbetslaget menar att "vi ser fort när intres- set börjar svalna. Vi måste se vart blicken är på just nu och rodda om".
Under de tre dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Bambi observeras situationer där barnens intresse för något tas tillvara. Ett exempel är vid en ute- vistelse när ett barn hör ett flygplan och säger, "pappa, flygplan". En vuxen sva- rar, "brukar din pappa flyga flygplan?". Andra barn blir också uppmärksammade
Verksam hetsrrpport
2016-04-04 5(13) Dnr 400-2015:5671
på flygplanet och de resonerar exempelvis om "dom vita strecken" som blir efter flygplanet. Vid ett senare tillfälle observeras den vuxne sitta tillsammans med barnet och titta på flygplan på en surfplatta, barnet pekar på bilderna och den vuxne bekräftar, "flygplan ja, det var en sånt vi såg igår! kommer du ihåg när vi såg flygplan ute igår, när vi såg vita streck."
Vid observationer noteras även att barnen får utmaningar för att stimulera de- ras tänkande. Några barn och en vuxen leker med bilar på ett lekbord. På lek- bordet ligger även magnetstavar och ett av barnen provar om magneten fastnar på bilen varpå den vuxne föreslår andra saker de kan prova på; "kom får du se!
Ska ni prova här?", den vuxne pekar på ett bord. Barnen prövar om magneten fastnar men konstaterar att den inte gjorde det, den vuxne undrar då; "varför fastnade den på elementet men inte på bordet då?". Leken med bilar övergår till att leta upp och undersöka saker som är magnetiska.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
Enligt arbetslaget är miljön "jätteviktig, vi har jobbat med miljön i många år". De uppger att de gör om miljön efter barngruppens behov och att de "hela tiden diskuterar var lekarna sker". De uppger även att de funderar över vad barngrup- pen behöver just nu och hur de kan utveckla miljön så att den stimulerar. Att ha en miljö som går att "utforska" samt att ha "stora saker att samspela kring"
framhålls också som viktigt av arbetslaget.
I intervju med förskollärare framhålls vikten av att "ha en stimulerande miljö som inbjuder till och ger möjlighet att upptäcka tillsammans". Förskolechefen menar att personalen förändrar miljön och "skapar tillsammans med barnen".
Vid observationer av miljöerna noteras att de är uppbyggda så att de stimulerar till utveckling och lärande. I ett av de mindre rummen finns en soffa med böck- er tydligt exponerade i nära anslutning till soffan. Under Skolinspektionens besök används böcker av såväl personal som av barnen själva. När personal läser för ett eller flera barn ställs frågor till barnen om bilderna och det förs re- sonemang om det som händer i boken.
Avdelningens andra rum inbjuder till olika aktiviteter. I det andra mindre rummet finns en "hem-vrå" med bland annat bord, stolar, snickarbänk, en lek- saksspis samt utklädningskläder. Vid observationer noteras att barnen använ- der såväl hem-vrå som utklädningskläder och att personalen då aktivt deltar.
Ett av de större rummen används vid samling. I detta rum finns även ett mat- bord, ett lågt bord samt ett lekbord med hjul. I rummet finns också en OH- apparat, utklädningskläder, "balansstenar" samt stora legoklossar. OH-
apparaten används exempelvis vid lekar och aktiviteter vilket beskrivs nedan.
Verksarrhs.:1-2rappor
2016-04-04 6(13) Dnr 400-2015:5671
Vid besöket observeras även att barnen leker med Play-Doh och skapar med färger.
I samtliga av avdelningens rum är det mesta av materialet tillgängligt för bar- nen och exponerat på ett inbjudande sätt. Visst material är placerat på hyllor som barnen inte når och en del material finns inte inne på avdelningen utan i den gemensamma gången mellan avdelningarna, dock visar observationer att barnen är medvetna om vilket material som finns och lätt får tillgång till det med hjälp av personalen.
På väggarna finns pedagogiskt material såsom bokstäver, former, sagor, siffror, färger. Observationer visar att personalen ofta samtalar och resonerar med bar- nen om materialet som sitter på väggarna. Under en matsituation samtalar ex- empelvis en vuxen bland annat med barnen om de gemometriska figurerna som sitter på väggen bredvid bordet.
Miljön ute är öppen och inbjuder till olika lekar och aktiviteter. Dörren till ute- förrådet står öppen och materialet är tillgängligt för barnen. Vid besöket pågår både lek i lekstugorna, i sandlådan och några barn åker också stjärtlapp. Perso- nalen är delaktig och engagerad i barnens lekar.
Vid den fria leken väljer barnen själva var de vill vara och vad de ska leka med.
Personalen är delaktig i de olika aktiviteterna som barnen väljer. Vid ett av ob- servationstillfällena finns personalen i ett av de större rummen och interagerar med barnen utifrån vad de gör. Några barn undersöker och leker med en OH- apparat och den vuxne frågar; "blev det något ljus i taket?", barnen svarar;
"nää!", den vuxne undrar då; "hur ska vi göra för att det ska komma ljus i taket?"
och barnen testar att stänga och öppna locket. Den vuxne bekräftar; "ja, titta"
Nu kom det ljus i taket!".
Arbetslaget uppger att de är närvarande och "finns på golvet hos dom" för att kunna se vad det är som fångar barnens uppmärksamhet och för att ge barnen
"bränsle och näring till leken så att den kan utvecklas". Arbetslaget framhåller även att de kan hjälpa barnen att leka och att det kan göra "skillnad mellan att våga leka och inte våga leka". Förskolechefens uppfattning är att personalen är "närva- rande pedagoger" som hjälper barnen att ta leken ett steg vidare.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Enligt arbetslaget är det viktigt att de "ser till att det händer något, skapa nya in- fallsvinklar" för att skapa lust att lära. Arbetslaget uppger också att det är viktigt
VerksaM n ra Fp
2016-04-04 7(13) Dnr 400-2015:5671
att skapa förutsättningar för att "kunna möta deras frågor och det de förundras över". Ett sätt att skapa förutsättningar menar personalen är att samlas kring
"padda och projektor så vi alla kan se". Personalen berättar om ett tillfälle när ett barn lekte med en fisk och de gick vidare genom att undra var fiskarna bor och undersökte det med hjälp av surfplattan. "Vi såg på koraller och talade om det, vi såg en film från "Håll Sverige rent från skräp i havet. De ena ger det andra, det finns inget slut."
Vid en sagoläsning observeras att personalen läser med engagemang. Boken handlar om Bamse och den vuxne läser med inlevelse och frågar barnen under tiden, bekräftar det barnen säger och vägleder. Barnen är aktiva och delaktiga i vad som händer i sagan.
Vid observationer noteras att personalen startar upp aktiviteter i samlingen på ett spännande sätt som skapar nyfikenhet hos barnen. I en samling som obser- veras skapas spänning genom att den vuxne som håller i samlingen har gömt
"Babblarna". När de knackar på hos de olika "Babblarna" är det ingen hemma, varpå ett barn utbrister; "det är någon som har busat med babblarna!". Den vuxne tar fram en påse, prasslar med den och tar upp en diskborste; den vuxne und- rar; "vem är det som har diskborste?", "Diddi!", svarar barnen. "[Barnets namn]
vill du lägga ner Diddi där den bor?!", frågar den vuxne, de sjunger om Diddi och samlingen fortsätter med jakten efter de andra "Babblarna".
Vid de rutinsituationer som observeras, såsom mat- och tambursituationer no- teras att barnen vägleds och uppmuntras att själva pröva. I matsituationer får barnen själva ta mat och hälla vatten i sitt glas. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper ibland till att exempelvis hålla en full till- bringare när de ska hälla upp. De uppmuntrar även barnen att dela sin mat.
Under ett tillfälle säger ett barn, "delar!" samtidigt som hen delar en potatis.
Den vuxne säger då "ja, titta vad du delar! Det går ju alldeles strålande".
Arbetslaget uppger i intervju att det är viktigt att låta barnen försöka själva,
"visa, peppa, stötta och visa att vi tror på dom". Under observationer hörs persona- len ofta uppmuntra barnen, "kämpa på", "pröva", "testa", "ja, det gick ju jättebra!".
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
Arbetslaget uppger i intervju att de "läser väldigt mycket tillsammans med bar- nen". De tillverkar även böcker tillsammans med barnen som har anknytning till det barnen upplevt. De uppger också att de använder rim och ramsor, be- nämner, förklarar och expanderar för att utveckla barnens språk, "vi klär saker i
Verksamhetsrapport
2016-04-04 8(13) Dnr 400-2015:5671
ord". Förskolechefen uppger att personalen stimulerar barnens språkutveckling med hjälp av "högläsning och Babblarna".
Vid observationer noteras att de vuxna sjunger mycket med barnen. När bar- nen kommer fram till någon vuxen med ett "sångkort" uppmärksammas detta och den vuxne börjar sjunga tillsammans med barnet. Vid ett tillfälle sitter ett barn i den vuxnes knä, barnet gör rörselser och den vuxne undrar om det är
"klappa på magen?", barnet forsätter göra rörelser och den vuxne undrar "är det en kulen natt du vill sjunga nu? Du tycker om att sjunga du!"
Arbetslaget berättar att de tänker på matematik på ett annat sätt nu och att ma- tematik är allt från former till sortering och klassificering. De berättar att de använder sig av "rätt benämning av saker, kvadrat till exempel" och att de också tar vara på tillfällen under till exempel matsituationen för att stimulera barnens matematiska utveckling.
Vid observationer noteras flera tillfällen när personalen räknar och använder matematiska begrepp tillsammans med barnen. Ett exempel är när barnen an- vänder sig av en OH-apparat och lägger olika geometriska figurer på appara- ten. En vuxen benämner då de olika formerna, "triangel, cirkel och hexagon". Ett annat tillfälle är när ett barn säger sig vilja sortera och en vuxen sätter sig till- sammans med några barn för att göra detta. Under en observation vid uteviste- les noteras att en vuxen och några barn jämför fotavtryck i snön och resonerar kring vilket avtryck som är större och mindre än det andra.
Vidare ger arbetslaget exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och tek- nik och som exempel nämns förskolans gemensamma teknildådor. De uppger också att de fått en annan syn på teknik och att det är viktigt att ha "rätt teknik- glasögon på sig" och uppmärksamma tekniken i vardagssituationer, till exempel
"dela med en kniv och dra upp en dragkedja".
Arbetslaget uppger att de "anser att det är jätteviktigt" med barnens sociala ut- veckling och att de försöker vara förebilder för barnen. Arbetslaget gör "grupp- stärkande övningar" med barnen och "försöker ge dom verktyg i konflikter". I in- tervju med förskolläraren framkommer att arbetslaget arbetar med barnens sociala utveckling genom att de "finns nära" och "sätter ord på det som händer och sker och tolkar lite åt dom". Förskolechefen uppger i intervju att personalen sti- mulerar barnens sociala utveckling i rutinsituationer genom att "se dom och lyssna in dom".
Arbetslaget ger många exempel på hur barnens motoriska utveckling stimule- ras. Några av de exempel som ges är att barnen får "ta på sig själva" och "dela,
Verksamhar:srapport
2016-04-04 9(13)
Dnr 400-2015:5671
hälla, ta själva, bre smörgås" i matsituationer. Arbetslaget framhåller också att det är viktigt att barnen "får klättra upp och ner själva på stolar och på skötbord." Vid observationer noteras att barnen uppmuntras till att själva ta mat och att duka av efter maten. Även i tambursituationer får barnen stöd i att bli självständiga när de ska ta på och av ytterkläder i samband med utevistelse.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs på ett mycket medvetet sätt så att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande.
Personalen använder i stor utsträckning språk och kommunikation som verk- tyg och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter.
Lek, miljö och material används i syfte att stimulera utveckling och lärande, och barnens nyfikenhet och lust att lära tas tillvara. Personalen utmanar och stimulerar på olika sätt barnens språk och matematiska utveckling och tar vara på barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Avslutningsvis så stödjer personalen barnens motoriska och sociala utveckling.
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
Arbetslaget berättar i intervju att de försöker uppmunta barnen att ta hjälp av varandra, till exempel vid på- och avklädning i tamburen. De framhåller att barnen är hjälpsamma och att "de får positiv feedback från oss, de vill hjälpa till och de får känna sig viktiga". Barnens samarbete diskuteras mycket av arbetslaget och "barnen lär av varandra, vi lär av varandra och vi lär oss av barnen". Arbetslaget betonar även att de deltar i barnens lek för att underlätta samspelet mellan bar- nen, "vi är en länk mellan dom och kan tolka mellan barnen". I intervju med förskol-
3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Verksamhetsr:E4-2p
2016-04-04 10(13) Dnr 400-2015:5671
läraren framhålls vikten av att ge barnen "redskap för samspel och konflikter" och att "visa varandra och hjälpa varandra".
Under observationer noteras att personalen ofta uppmuntrar och uppmärk- sammar barnens samspel. Både när det gäller att vara hjälpsamma mot varandra men också att lära av varandra. Ett exempel är när två barn tänder och släcker en "ljuskub" med hjälp av en fjärrkontroll. Det ena barnet försöker släcka men hittar inte knappen på fjärkontrollen. Den vuxne uppmuntrar då det andra barnet, "du kan visa honom hur du gjorde, visa [barnets namn] hur du gjorde när du skulle stänga av!". Ett annat exempel observeras under en utevis- telse när barnen åker stjärtlapp. En vuxen uppmuntrar ett barn att visa ett an- nat hur man gör, "sätt dig bredvid så kan [barnets namn] se hur du gör".
Personalens samspel med barnen
I intervju med arbetslaget uppger de att det är viktigt att "ta tillvara det vi ser, hör och tolkar" och att vara "genuint närvarande och lyhörda" i samspelet med barnen. Vikten av att "ha roligt tillsammans med barnen" framhålls också.
Vid observationer noteras att personalen hela tiden finns nära barnen och är engagerade i det barnen gör. Det förs dialoger mellan personal och enskilda barn likväl som mellan personal och barngrupp. Det pågår samspel mellan per- sonal och barn vid samlingar, bokläsning och lekar. I tambursituationer sam- spelar de vuxna med det enskilda barnet genom att fråga och ge vägledning istället för att uppmana barnen att ta på sig. Ett exempel är när ett barn ska knäppa sin jacka, den vuxne uppmuntrar och frågar "ska du dra igen den?"
varpå barnet tar tag i jackan och för ihop dragkedjan. De vuxne undrar; "Ska jag hjälpa dig lite? Nu kan du dra upp det sista själv! Om du håller i där så är det lättare".
Ett annat exempel är när en vuxen uppmuntrar ett barn som försöker ta på sig sin mössa; "Det går bra, prova igen! Nu har du mössan på huvudet! Vad ska du ha mer?" Barnet pekar på sin hylla och den vuxne bekräftar; "Ja, vantarna!".
Enligt förskolechefen är det viktigt att personalgruppen trivs och har det bra eftersom "om barnen ser att de vuxna har det bra så tror jag att det speglar av sig i barngruppen".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs med- vetet så att samspel mellan barn och personal samt barnen emellan kan utveck- las. Personalen stödjer och uppmuntrar barnen att samspela med varandra och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.
Verrksarnhetsrapprert
2016-04-04 11(13) Dnr 400-2015:5671
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande grans- kas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de ut- vecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt
Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskol- lärarna som har det pedagogiska ansvaret men att de inte ser någon "skillnad på oss i dagsläget då vi är så samspelade". Personalen uppger också att de diskuterat
"mycket och länge" och att de är väl medvetna om de olika rollerna. De arbetar med läroplanen hela tiden och "där står det ju klart och tydligt att det är så det är".
Förskolläraren uppger i den enskilda intervjun att de har diskuterat de olika rollerna och ansvaret "när vi jobbade med implementeringsarbetet" och att de är medvetna om skillnaden. Vidare framhåller förskolläraren att de "bollar i arbets- laget" och att de "lär av varandra och ger varandra mycket feedback".
Det framkommer i intervjuer och iakttas också vid observationer att förskollä- rarna tar ansvar för att barnen har roligt och att det är meningsfullt i förskolan.
Arbetslaget uppger i intervju att "vi är nyfikna och vi har roligt tillsammans" och förskolläraren uppger i sin intervju att de "gör mycket gruppstärkande grejer" så att barnen "känner att vi har roligt på Bambi".
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget uppger i intervju att de har ett mycket bra samarbete och att "det räcker med en blick så styr vi om". Arbetslaget menar att de hittat bra former för samarbetet och att "det handlar om personer och kemi". Även kommunikationen i arbetslaget framhålls som viktig, "det är viktigt för barnen att vi är sam pratade och att vi sams pelar bra!". I intervju med förskolläraren framhålls att "vårt arbetslag är stabilt och självgående" och att de kompletterar varandra. Förskolechefens upp- fattning är att arbetslaget trivs och har det bra tillsammans.
4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
rks rn e;:e:s 5.E! p to c)
2016-04-04 12(13) Dnr 400-2015:5671
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lä- rande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen. Personalen samarbe- tar med varandra och erbjuder tillsammans en god miljö för utveckling, lek och lärande. Barnen stimuleras, utmanas och har roligt i förskolan.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur för- skolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
I intervju med förskolechefen framkommer att arbetet på förskolan planeras årsvis i en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen följs upp genom att förskole- chefen "läser igenom och ger feedback". Av den dokumentation som lämnats inför besöket framgår att verksamhetsplanen bland annat omfattar matematik, barns inflytande, teknik och naturvetenskap. Förskolläraren bekräftar i intervju att verksamhetsplanen lämnas in och följs upp, "skulle det vara så att något skulle vara konstigt så skulle de återkoppla till oss".
Vid intervjun med förskolechefen framkommer också att hon har en bild av hur personalen arbetar med att stimulera olika utvecklingsområden och att miljö- erna på avdelningen är stimulerande. Förskolechefen uppger att personalen förändrar miljön utifrån "projekten och de saker de håller på med, man ser utifrån
processerna hur de inreder rummen".
Avseende förskollärares ansvar menar förskolechefen att hon tydliggjort ansva- ret utifrån styrdokumenten och att "de vet om att det är så". Förskolechefen framhåller att hon "satsat på teamet med utgångspunkt i att jag vet att de har koll på förskollärarnas roll". Förskolläraren uppger i intervju att förskollärarnas ansvar även följs upp under medarbetarsamtalen.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att verksamheten avseende utveckling och lärande genomförs enligt läroplanens riktlinjer. Förskolechefen ser till att förskollärarna tar och kan ta det ansvar som anges i riktlinjerna.
Verksamhetwappcv
2016-04-04 13(13) Dnr 400-2015:5671
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i försko- lan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävartsmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
