Förklaringsfaktorer till variationer i effektiva skattesatser: En longitudinell studie av noterade företag i Sverige

(1)

Förklaringsfaktorer till variationer i effektiva skattesatser

En longitudinell studie av noterade företag i Sverige

Av: Linnea Caveldin och Rebecca Orädd

Handledare: Bengt Lindström och Jurek Millak

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomi – Redovisning | Vårterminen 2020

Ekonomie kandidatprogrammet med inriktning företagsekonomi

(2)

(3)

Sammanfattning

Titel: Förklaringsfaktorer till variationer i effektiva skattesatser: en longitudinell studie av noterade företag i Sverige.

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom.

Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda.

Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna.

Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta.

Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning.

Nyckelord: effektiva skattesatser, företagsstorlek, skuldsättning, kapitalintensitet, FoU- intensitet, lönsamhet, politiska kostnader, politisk makt.

(4)

Abstract

Title: Determinants of the Variability in Effective Tax Rates: a Longitudinal Study of Publicly Listed Firms in Sweden.

Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency.

Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge.

Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens.

Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses.

Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant.

Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.

Keywords: effective tax rate, firm size, leverage, capital intensity, R&D intensity, profitability, political cost theory, political power theory.

(5)

Begreppslista

Bolagsskatt – Statlig inkomstskatt på den beskattningsbara inkomsten för juridiska personer.

Effektiv skattesats – Mäts som förhållandet mellan skatt och något resultatmått för att variationer i den effektiva skattesatsen ska spegla skillnader i bland annat skatteincitament och skatteplanering.

FoU – Forskning och utveckling.

Marginell skattesats – Definieras som nuvärdet av aktuella och förväntade skatter som betalas för en extra krona som tjänas in idag (Graham 1996).

Ränteavdrag – Räntekostnader får dras av från skatt.

Skatteincitament – Incitament till vissa ekonomiska val i och med att skatteregler kring dessa aktiviteter eller omständigheter leder till lägre skatt, exempelvis på grund av möjligheten till skatteavdrag för vissa kostnader.

Skattemässigt avdragsgill – Kostnaden får dras av från skatt.

Skattereducerande strategi – Strategi som väljs av företagsledningen för att reducera skattebetalningar, exempelvis genom redovisningsval.

Skattesköld – Skattereduktion som erhålls genom ränteavdrag vid lånefinansiering. Ju högre bolagsskatt, desto större skattesköld.

(6)

Förord

Denna kandidatuppsats inom redovisning är skriven vid Södertörns högskola under år 2020.

Ett stort tack lämnas till våra handledare Bengt Lindström och Jurek Millak för konstruktiv kritik och vägledning. Vi vill även ge ett varmt tack till studiekamrater och närstående för respons på vår uppsats och för stöd under arbetets gång. Slutligen tackas alla som på något sätt har bidragit till den kunskap som har krävts för att genomföra arbetet.

Stockholm, juni 2020

Linnea Caveldin och Rebecca Orädd

(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 2

1.3 Problemformulering ... 3

1.4 Syfte ... 3

1.5 Avgränsningar ... 3

2. Teoretisk referensram ... 4

2.1 Begreppsförklaringar ... 4

2.2 Teorin om politisk makt ... 5

2.3 Teorin om politiska kostnader ... 6

2.4 Hofstedes kulturdimensioner ... 7

2.5 Sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats ... 9

2.5.1 Studier som visar att effektiv skattesats ökar med storlek ... 9

2.5.2 Studier som visar att effektiv skattesats minskar med storlek ... 12

2.5.3 Studier där företagsstorlek inte visas ha signifikant effekt ... 13

2.5.4 Studier i vilka sambandet byter riktning ... 14

2.6 Behovet av övriga förklaringsvariabler ... 16

2.7 Sambandet mellan skuldsättning och effektiv skattesats ... 18

2.8 Sambandet mellan kapitalintensitet och effektiv skattesats ... 19

2.9 Sambandet mellan FoU-intensitet och effektiv skattesats ... 20

2.10 Sambandet mellan lönsamhet och effektiv skattesats ... 20

2.11 Sammanfattning och hypotesformulering ... 21

3. Metod ... 23

3.1 Forskningsansats ... 23

3.2 Vetenskapligt förhållningssätt ... 23

3.3 Forskningsdesign ... 24

3.4 Metod ... 24

3.5 Population, urval och datainsamling ... 24

3.6 Operationalisering ... 25

3.6.1 Beroende variabel – effektiv skattesats ... 25

3.6.2 Oberoende variabel – företagsstorlek ... 26

3.6.3 Oberoende variabel – skuldsättning ... 26

3.6.4 Oberoende variabel – kapitalintensitet... 27

(8)

3.6.5 Oberoende variabel – FoU-intensitet ... 27

3.6.6 Oberoende variabel – lönsamhet ... 27

3.7 Kvalitetskriterier ... 27

3.8 Analytiska metoder ... 29

3.8.1 Univariat analys ... 29

3.8.2 Bivariat analys ... 29

3.8.3 Multipel regression ... 30

3.8.4 Antaganden för individuella test ... 30

4. Resultat ... 36

4.1 Deskriptiv statistik ... 36

4.1.1 Fördelning och spridning ... 36

4.1.2 Korrelationsanalys ... 42

4.2 Regressionsanalys och hypotesprövning ... 43

4.3 Sammanställning av resultat ... 45

5. Analys ... 47

5.6 Mellanliggande faktorer ... 52

6. Resultatdiskussion... 53

6.6 Övrigt ... 55

7. Slutsatser ... 57

7.1 Slutsatser ... 57

7.2 Begränsningar ... 57

7.3 Förslag till vidare forskning ... 58 Källförteckning ...

(9)

Figurförteckning

Figur 1: Spridningsdiagram med ETR och SIZE ... 31

Figur 2: Spridningsdiagram med ETR och LEV ... 31

Figur 3: Spridningsdiagram med ETR och CAPINT ... 32

Figur 4: Spridningsdiagram med ETR och RDINT ... 32

Figur 5: Spridningsdiagram med ETR och ROA ... 33

Figur 6: Residualernas spridning ... 34

Figur 7: Residualernas fördelning ... 34

Figur 8: Normalfördelningskurva ETR ... 39

Figur 9: Normalfördelningskurva SIZE ... 40

Figur 10: Normalfördelningskurva LEV ... 40

Figur 11: Normalfördelningskurva CAPINT ... 41

Figur 12: Normalfördelningskurva RDINT ... 41

Figur 13: Normalfördelningskurva ROA ... 42

Tabellförteckning

Tabell 1: Fördelning och spridning av datamaterial ... 39

Tabell 2: Korrelationsanalys ... 43

Tabell 3: Nollhypoteser och mothypoteser ... 44

Tabell 4: Regressionsanalys ... 44

Tabell 5: Accepterade hypoteser ... 46

Tabell 6: Riktningar enligt hypoteser respektive regressionsanalys ... 46

Formelförteckning

Formel 1: Beroende variabel ETR ... 26

Formel 2: Oberoende variabel SIZE ... 26

Formel 3: Oberoende variabel LEV ... 27

Formel 4: Oberoende variabel CAPINT ... 27

Formel 5: Oberoende variabel RDINT ... 27

Formel 6: Oberoende variabel ROA ... 27

Formel 7: Regressionsmodell ... 30

(10)

1

1. Inledning

Kapitlet inleds med en bakgrund för det valda forskningsområdet. Därefter diskuteras problemet kring ämnet vilket sammanfattas i en problemformulering. Till sist presenteras syftet med studien och studiens avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Studier om bolagsskatt är viktiga för såväl staters inkomster som företags kassaflöden och vinster (Liu & Cao 2007). Ett företags beskattningsbara inkomst är inte nödvändigtvis densamma som företagets redovisade resultat. Detta beror på att det ena beräknas utifrån skattelagstiftning medan det andra beräknas utifrån redovisningsstandarder. Effektiv skattesats används som ett mått som reflekterar ett företags faktiska skattebörda (ibid.). Rego (2003) ger ett exempel med två företag som har samma resultat före skatt. Om det ena av dessa företag betalar mindre i skatt reflekteras detta i att företaget som betalar mindre har en lägre effektiv skattesats än det andra företaget (ibid.). Därför får detta mått mycket uppmärksamhet både i akademiska kretsar och kretsar där beslut fattas om skatteregler (Liu & Cao 2007). I skattedebatter har effektiva skattesatser länge använts av beslutsfattare och intressenter för att dra slutsatser om bolagsskattesystem (Gupta & Newberry 1997).

Effektiv skattesats mäts på olika sätt som den skatt företag betalar i förhållande till något resultatmått (Gupta & Newberry 1997). Den effektiva skattesatsen kan därmed ta hänsyn till effekter av exempelvis skatteavdrag, skattefria inkomster och andra skatteincitament som påverkar förhållandet mellan betald skatt och resultat. Därför menar Gupta och Newberry (1997) att bevis på variationer i effektiv skattesats mellan olika företag kan tyda på att skattesystemet inte är helt rättvist. Detta utgör i sin tur en anledning till förändring av skattesystemet (ibid.).

Forskning har länge sökt förklaringar till variationer mellan företag i effektiv skattesats. Studier som undersöker olika förklaringsvariabler (exempelvis Richardson & Lanis 2007; Gupta &

Newberry 1997) finner samband med olika riktning och signifikans. Tidigare forskning visar bland annat att företag av olika storlek har olika möjlighet till att påverka sin effektiva skattesats nedåt med olika redovisningsval (Dobbins, Eichfelder, Hechtner och Hundsdoerfer 2018) och att icke skatterelaterade incitament för att inte ha en för låg effektiv skattesats också varierar beroende på storlek (Zimmerman 1983 se Kim & Limpaphayom 1998).

(11)

2

Företagsstorlek är enligt Gupta och Newberry (1997) den variabel som har fått mest uppmärksamhet på den politiska arenan. Tidiga forskare inom området är Siegfried och Zimmerman som finner motstridiga resultat och kan sägas ge upphov till debatten. Siegfried (1972, ss. 239-254 se Gupta & Newberry 1997) finner ett negativt samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats vilket Porcanos (1986 se Gupta & Newberry 1997) resultat överensstämmer med. Zimmerman (1983 se Gupta & Newberry 1997) finner istället ett positivt samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats vilket även Omer, Molloy och Ziebart (1993) finner.

Att större företag har en lägre effektiv skattesats förklaras med teorin om politisk makt (Siegfried 1972, ss. 32-36 se Richardson & Lanis 2007). Enligt teorin har större företag mer resurser än mindre företag för skatteplanering, organisering av aktiviteter för att uppnå optimala skattebesparingar och för att påverka politiska processer till sin fördel (ibid.). Teorin om politiska kostnader används istället för att förklara varför större företag i vissa fall har en högre effektiv skattesats. Företag som är större och mer lönsamma attraherar mer uppmärksamhet från allmänheten och den högre synligheten gör dem mer utsatta för politiska regleringsåtgärder och förmögenhetsöverföringar (Watts & Zimmerman 1986, s. 235 se Richardson & Lanis 2007). För att undvika dessa åtgärder är mer granskade företag mindre benägna att kringgå skatt (Zimmerman 1983 se Kim & Limpaphayom 1998).

1.2 Problemdiskussion

De två konkurrerande teorierna om sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats har gett upphov till ett fortsatt fokus på detta samband i forskningen. Forskningen fortsätter dock att ge resultat om företagsstorlekens effekt som inte är eniga. En del finner ett signifikant positivt samband i enlighet med teorin om politiska kostnader (exempelvis Dyreng, Hoopes &

Wilde 2016; Hope, Ma & Thomas 2013; Wu, Wu, Zhou & Wu 2012) medan en del finner ett signifikant negativt samband vilket kan förklaras med teorin om politisk makt (exempelvis Chen et al. 2010; Huseynov & Klamm 2012; Richardson & Lanis 2007). Vidare visar vissa studier inget signifikant samband alls (exempelvis Hoi et al. 2013; Lanis & Richardson 2012;

Liu & Cao 2007) och andra studier visar båda samband (exempelvis Gupta och Newberry 1997;

Kim & Limpaphayom 1998; Wu, Wang, Luo & Gillis 2012; Vintilă, Gherghina och Păunescu 2018). Det senare innebär att sambandet byter riktning i samma studie, exempelvis beroende på vilken tidsperiod som undersöks eller vilket mått på effektiv skattesats som används.

Gupta och Newberry (1997) betonar vikten av att undersöka även andra faktorer när företagsstorlek undersöks. De menar att utelämnande av mellanliggande faktorer kan vara en anledning till motstridiga resultat. I synnerhet kan finansieringsbeslut, investeringsbeslut och lönsamhet påverka företags effektiva skattesatser. I deras studie visas kapitalstruktur

(12)

3

(skuldsättning), sammansättning av tillgångar (kapitalintensitet och FoU-intensitet) och lönsamhet (avkastning på totalt kapital) ha signifikanta samband med effektiv skattesats.

Enligt vår vetskap finns ingen studie om hur dessa faktorer påverkar effektiva skattesatser hos företag vars företagsledningar eller koncernledningar är svenska. De tidigare studier som beskrivs i denna uppsats undersöker sammantaget amerikanska, australiensiska och brittiska företag samt företag från ett flertal länder i Asien och Östeuropa. Det är möjligt att exempelvis den svenska kulturen kan ge upphov till resultat i vår undersökning som skiljer sig från vad som visas i tidigare studier. Tidigare forskning (Tsakumis, Curatola & Porcano 2007;

Richardson 2008) indikerar nämligen att länders position längs Hofstedes kulturdimensioner påverkar länders skatteundvikande.

1.3 Problemformulering

Hur ser sambanden ut mellan företags storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet respektive lönsamhet och företagens effektiva skattesatser?

1.4 Syfte

Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer i skattebörda mellan olika företag med svensk företagsledning eller koncernledning.

1.5 Avgränsningar

I studien exkluderas företag inom den finansiella sektorn samt företag vars verksamhet har att göra med bland annat avlopp, avfall, elektricitet eller vatten. Denna avgränsning förklaras tillsammans med studiens population i avsnitt 3.5.

(13)

4

2. Teoretisk referensram

I följande kapitel presenteras begrepp och teorier som anses vara relevanta för det valda forskningsområdet. Dessa används senare som stöd vid jämförelse och tolkning av empirin.

Kapitlet är indelat i fem huvudavsnitt och inleds med en förklaring av hur centrala begrepp används i studien. Därefter beskrivs teorierna om politisk makt respektive politiska kostnader som förklarar samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats i det andra respektive tredje avsnittet. Forskning om kulturdimensioners betydelse för skatteundvikande presenteras i avsnitt fyra. Det femte avsnittet består av en presentation av de olika samband som funnits mellan företagsstorlek och effektiv skattesats i tidigare studier. Sedan presenteras resultat från tidigare studier kring övriga förklaringsfaktorers effekter på effektiva skattesatser. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och formulering av hypoteser utifrån de presenterade begreppen, teorierna och tidigare studierna.

2.1 Begreppsförklaringar

Begreppet företagsstorlek kan definieras på olika sätt och kan även användas i en mängd olika sammanhang. I detta arbete likställs stora företag med resursstarka företag. I den teoretiska referensramen diskuteras stora företag med utgångspunkten att de är lönsamma och har gott om monetära resurser. Det är på detta sätt stora företag beskrivs när teorierna om politisk makt respektive politiska kostnader används i tidigare forskning som är relevant för studiens syfte.

Vidare definieras vår variabel för företagsstorlek utifrån företagens totala tillgångar i metodkapitlet.

Företag kan använda sig av olika strategier för att reducera skatt så att resultat efter skatt blir högre. Enligt Phillips (2003) är effektiv skattesats ett mått på hur effektiva dessa strategier är.

Till exempel använder Mills, Erickson och Maydew (1998 se Cook et al. 2008) effektiv skattesats för att mäta effekten av utgifter för skattetjänster och finner att investeringar i skatteplanering leder till lägre effektiva skattesatser. Phillips (2003) betonar dock att en låg effektiv skattesats endast kan fungera som proxy för skattebesparingar och behöver inte alltid betyda att resultatet efter skatt har maximerats. Rego (2003) menar ändå att ett företag som betalar mindre i skatt och har en lägre effektiv skattesats anses vara mer effektiv i sin skatteplanering.

Som nämns i avsnitt 1.1 reflekterar variationer i effektiv skattesats den ackumulerade effekten av olika skatteincitament (Gupta & Newberry 1997) vilket är anledningen till att beslutsfattare och intressenter ofta använder sig av detta mått (Richardson & Lanis 2007). Skatteincitament

(14)

5

kan beskrivas som speciella regler som ger vissa aktiviteter, omständigheter eller sektorer skattemässiga fördelar (Klemm 2010). Därför är till exempel regler om avskrivningar som gäller generellt inte skatteincitament. Incitamenten kan vara integrerade i ett lands skattesystem och har ofta som syfte att uppmuntra ekonomisk aktivitet, exempelvis genom investeringar.

Några av Klemms (2010) exempel på skatteincitament inkluderar skatteavdrag för investeringar eller delar av investeringar och skattefria utdelningar för att uppmuntra bidrag till finansiering av andra verksamheter. Även sänkningar av bolagsskattesatsen kan ses som skatteincitament (ibid.).

Enligt Lanis och Richardson (2012) kan effektiv skattesats användas även i studier om vad som påverkar skatteaggressivitet eftersom det sammanfattar skatteundvikande aktiviteter. Måttet förekommer ofta i forskning och åtminstone i Australien ser beslutsfattare effektiv skattesats som en validerad indikator på skatteaggressivitet. Måttet täcker in både tillfälliga och permanenta skillnader mellan företagens redovisade resultat och beskattningsbara resultat.

Skattebetingande ekonomiska transaktioner, exempelvis utländsk försäljning eller skattekrediter, fångas upp i lägre effektiva skattesatser. Effektiva skattesatser sjunker även när företag flyttar intäkter från länder med höga skattesatser till länder med lägre skattesatser.

Överlag sjunker effektiva skattesatser när företag fattar beslut som leder till lägre beskattningsbart resultat medan det redovisade resultatet behålls oförändrat (ibid.).

2.2 Teorin om politisk makt

Teorin om politisk makt används i tidigare studier för att förklara ett negativt samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser.

Salamon och Siegfried (1977) diskuterar att stora företag har en politisk överlägsenhet i och med att de har stora mängder politiskt viktiga resurser såsom pengar och expertis. Därför vill författarna undersöka om ekonomisk struktur avgör vilka företag som kan ha mest politiskt inflytande. I så fall skulle det innebära att den ojämna fördelningen av ekonomisk makt kan översättas till hur den politiska makten fördelas. I studien finner de empiriskt och statistiskt signifikant stöd för att större företag undviker skatt i större utsträckning. Utifrån detta dras slutsatsen att större företag besitter större politisk makt i och med att de besitter större ekonomisk makt (ibid.).

Utöver den större möjligheten till politisk påverkan menar Siegfried (1972, ss. 32-36 se Richardson & Lanis 2007) att större företag har mer resurser än mindre företag för skatteplanering och organisering av aktiviteter för att uppnå optimala skattebesparingar.

En form av skattebesparing kan ske genom att företag minskar redovisat resultat före skatt och därmed betald skatt i innevarande period och sedan redovisar ett högre resultat och betalar mer

(15)

6

skatt i senare perioder (Edwards, Schwab & Shevlin 2016). Denna metod kan föredras framför att dra in kostnader eftersom det är mer troligt att indragande av kostnader påverkar verksamheten negativt. Detta indikeras också av resultaten som visar att skattebesparingar genom lägre redovisat resultat görs när behov av mer kapital uppstår (ibid.).

Dobbins et al. (2018) finner i sin studie av tyska företag en heterogenitet i denna vinstförskjutning. Större företag använder sig i högre grad av vinstförskjutning, specifikt med hjälp av avskrivningar och nedskrivningar, för att uppnå optimala skattebesparingar kring skattesatssänkningar. Dobbins et al. menar att detta visar att företag med större möjligheter för vinstförskjutning reagerar kraftigare på incitament till detta. Resultaten visar även att företag med mindre skatteincitament har mindre incitament för vinstförskjutning och att incitamentet att öka avskrivningar före en skattesänkning även reduceras av kostnader för skatteplanering.

Detta indikerar att företags skattebetingade redovisningsval påverkas både av deras skatteincitament och deras möjligheter att skjuta upp vinster (ibid.).

Utöver skattebesparingar nämner Salamon och Siegfried (1977) skatteplanering. Enligt Cook, Huston och Omer (2008) är skatterelaterade utgifter betalda till revisorer kopplade till skatteplaneringstjänster. Eftersom Mills et al. (1998 se Cook et al. 2008) menar att investeringar i skatteplanering reducerar effektiva skattesatser undersöker Cook et al. om det finns ett samband mellan högre utgifter för skattetjänster från revisorer och reduktioner i effektiva skattesatser. Deras resultat indikerar att så är fallet. Resultaten i studien av stora amerikanska företag av Mills et al. (1998) indikerar att mer resurser läggs på skatteplanering när kapitalintensiteten är högre och när antalet juridiska enheter i koncernen är högre. Även företag som är verksamma utomlands investerar mer i skatteplanering (ibid.).

2.3 Teorin om politiska kostnader

Denna teori används istället för att förklara varför större företag har högre effektiva skattesatser.

Jensen och Meckling föreslår i sin artikel från 1976 (se Kim & Limpaphayom 1998) att större företag utsätts för mer politisk granskning. Watts och Zimmerman skriver sedan i sin artikel från 1978 att den politiska sektorn har makten att påverka hur förmögenhet överförs och omfördelas mellan grupper. Företag som redovisar högre resultat ådrar sig uppmärksamhet från allmänheten på grund av associationerna som finns mellan företag med stora vinster och exempelvis monopolhyra. Detta kan enligt författarna leda till politiska åtgärder och därmed kostnader, bland annat kostnader för att bestrida åtgärderna. Även de högre krav som fackförbund ställer på företag när högre resultat redovisas inkluderas i de politiska kostnaderna.

För att undvika uppmärksamheten och därmed reducera förväntade kostnader använder sig

(16)

7

företag av metoder som innebär lägre redovisade resultat. Watts och Zimmerman (1978) skriver vidare att omfattningen av de politiska kostnaderna i hög grad beror på företagsstorlek.

I en studie från 1983 formulerar Zimmerman hypotesen om politiska kostnader. Hypotesen förutser att större företag uppbär större politiska kostnader i och med att dessa utsätts för mer uppmärksamhet från allmänheten och hårdare reglering av regeringen (se Kim &

Limpaphayom 1998; Liu & Cao 2007). Zimmerman (1983 se Kim & Limpaphayom 1998) menar att större företag på grund av denna granskning är mindre benägna att kringgå skatt och att detta är en politisk kostnad som reflekteras i företags effektiva skattesatser. Zimmermans studie ger stöd åt hypotesen genom att visa att de 50 största företagen i urvalet uppvisar de högsta effektiva skattesatserna (ibid.), det vill säga att det finns ett signifikant positivt samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats (Zimmerman 1983 se Gupta & Newberry 1997).

I sin översikt över positiv redovisningsteori beskriver Watts och Zimmerman (1990) hypotesens förutsägelse som att större företag är mer benägna att använda redovisningsmetoder som leder till lägre redovisade resultat eftersom storlek används som en proxyvariabel för politisk uppmärksamhet. Enligt Deegan och Unerman (2011, s. 271) innebär hypotesen att företag under politisk granskning strävar efter lägre redovisade resultat eftersom det kan minska risken att företaget anklagas för att utnyttja parter i transaktioner, såsom anställda, för att maximera resultat och utdelning till ägare. Höga redovisade resultat används således för att kritisera företag för utnyttjande och utgör därmed en anledning till politiska åtgärder (ibid.) Den granskning som större företag utsätts för sker inte alltid av regeringen utan även av exempelvis fackförbund, konsumentgrupper och miljölobbyister (Deegan & Unerman 2011, s.

296). Om större företag tycks generera överflödiga vinster anses de inte bidra med sin del till resten av samhället. Ett av de exempel författarna nämner är att företagen kan anklagas för att inte betala tillräckligt i skatt, vilket kan likställas med anklagelser om för låga löner, för höga priser eller för lite socialt ansvarstagande (ibid.). Key (1997) använder en situation där företag inom en viss bransch ådrar sig granskning när konsumentgrupper kritiserar höga avgifter för att studera hur företagen sänker sina redovisade resultat medan de befinner sig under denna granskning.

2.4 Hofstedes kulturdimensioner

Som nämns i avsnitt 1.2 kan kultur påverka skatteundvikande. I denna studie fångas inte effekter av Sveriges positionering längs kulturdimensioner upp och det sker heller ingen jämförelse av kulturer. Däremot är kulturella skillnader en anledning till att undersöka sambanden inom studiens problemområde i fler länder vilken återkopplas till senare i uppsatsen.

(17)

8

Hofstede definierar kultur som ”den kollektiva programmering av sinnet som urskiljer individer tillhörande en grupp av människor från en annan grupp” (Hofstede 1980, s. 25 se Gray 1988). Ett land har en kultur medan ordet subkultur används för exempelvis organisationer eller yrken (ibid., s. 26). Kultur kan sägas bestå av ett system av värderingar som är gemensamma för stora grupper inom en nation (ibid., s. 19). Värderingar ses i sin tur som en generell tendens att föredra vissa omständigheter framför andra (Hofstede 1980). Den kollektiva nivån av mental programmering delas enligt Hofstede (1980) med vissa men inte alla människor. Det är vad som urskiljer olika grupper eller kategorier (ibid.). I Hofstedes forskning (1980, 1983 se Gray 198) samlas data om värderingar in och fyra dimensioner identifieras. Längs med dessa kulturdimensioner positioneras länder och grupperas i kulturområden (ibid.).

De fyra dimensionerna är kopplade till underliggande, fundamentala problem i samhället som varje samhälle kan hitta olika lösningar på (Hofstede 1983). Som exempel på den typen av samhällsproblem nämner författaren osäkerhet inför det okända. Dimensionerna kan användas för att förklara olika sätt att strukturera organisationer, olika motiv hos individer inom organisationer samt olika problem som individer och organisationer stöter på i samhället.

Kulturdimensionerna benämns maktdistans, osäkerhetsundvikande, individualism och maskulinitet (ibid.).

Tsakumis et al. (2007) tillämpar Hofstedes (1980) ramverk för att se hur nationers kulturer påverkar deras skatteundvikande. Studiens resultat visar att kulturdimensionerna är relevanta för att förklara olika nivåer av skatteundvikande internationellt. Specifikt visas länder där skatteregler följs i mindre utsträckning ha högre nivåer av kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och maktdistans samt lägre nivåer av individualism och maskulinitet.

Richardson (2008) bygger vidare på studien av Tsakumis et al. (2007) och finner också signifikans i samband mellan olika nivåer inom kulturdimensionerna och skatteundvikande.

Även i denna studie visas länder med högre nivåer av osäkerhetsundvikande och lägre nivåer av individualism vara mer skatteundvikande. Resultatet förblir detsamma när skatteundvikande mäts på olika sätt. Därför menar Richardson (2008) att Tsakumis et al. (2007) kan ha överskattat betydelsen av maktdistans och maskulinitet eftersom Richardson (2008) inte finner att dessa kulturdimensioner har någon signifikant betydelse för skatteundvikande. Dessa studier undersöker inte specifikt företags skatteundvikande utan det generella skatteundvikandet i länderna.

(18)

9

2.5 Sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats 2.5.1 Studier som visar att effektiv skattesats ökar med storlek

Tre av de vetenskapliga artiklar som tas upp i denna uppsats finner ett positivt samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats, även om detta samband inte är i fokus i deras studier.

Deras övriga resultat är dock också relevanta för problemområdet som undersöks i denna uppsats.

Hope et al. (2013) belyser relationen mellan företags skatteundvikande och avslöjanden om geografiska fördelar i sin studie där multinationella företag i USA studeras. De finner att företag som väljer att inte redovisa geografisk information om sina intäkter i de finansiella rapporterna har lägre effektiva skattesatser. Företagsstorlek används i undersökningen i form av en kontrollvariabel eftersom det kan visa incitament och möjligheter till skatteplanering.

Variabeln förväntas i enlighet med tidigare studier påvisa att större företag får högre politiska kostnader i form av högre skattebetalningar (Zimmerman 1983; Omer et al. 1993 se Hope et al. 2013). Det ena måttet på effektiv skattesats har ett signifikant positivt samband med företagsstorlek, vilket är i enlighet med tidigare studier och stärker de bekräftade hypoteserna (Hope et al. 2013).

Den större delen av deras studie utgår från diskussionen kring multinationella företags undvikande av skatt genom strukturerade transaktioner mellan olika stater beroende på var minst andel skatt kan betalas. Detta förhindrar tillväxt och andra sociala fördelar i högskatteländer och är något som beslutsfattare i både USA och EU överväger att reglera (Hope et al. 2013). För regleringar inom EU lämnade EU-kommissionen ett förslag år 2016 om skatterapportering land för land för stora företag som är verksamma i flera länder men har ännu inte kommit fram till något beslut (Europaparlamentet 2019b). Även OECD arbetar med liknande frågor där de förhandlar om att beskatta företag som saknar fysisk närvaro såsom Google, Facebook och Amazon eftersom nuvarande regler gör att företag endast är skattskyldiga i ett visst land om de har en fysisk närvaro där (Europaparlamentet 2019a).

Hope et al. (2013) menar att tidigare studier visar att företagsledningen kan påverka företagets skatteundvikande beteende och förväntar sig därmed ett samband mellan skatteundvikande och företagets ovilja att redovisa geografisk information om intäkter. Författarna undersöker även skillnader i detta samband före och efter en regleringsreform. Denna reform medför nämligen möjligheten att inte redovisa den geografiska informationen och utnyttjande av denna frivillighet kopplas till skatteundvikande. Undersökningen kring reformen görs för att utöka forskningen kring hur förändringar i kraven för finansiella rapporter relaterar till företagens skatteundvikande beteenden (ibid.).

(19)

10

Resultaten i studien (Hope et al. 2013) visar att företag reducerar sin redovisningskvalitet för att dölja skatteundvikande beteende, i linje med den första hypotesen. Specifikt multinationella företag föredrar att minska transparensen gentemot skattemyndigheter, beslutsfattare om skattepolicys, lobbygrupper och samhället i allmänhet. Även den andra hypotesen bekräftas i och med att företag som inte vill avslöja sina utländska intäkter och utnyttjar geografiska fördelar minskar detta efter regleringsreformen. Detta visar enligt Hope et al. (2013) att regleringsreformer kan påverka skatteundvikande beteende. Författarna betonar att ett problem med deras studie som måste tas i beaktande är att länder utanför USA inte berörs av denna undersökta regleringsreform.

Studien av Dyreng et al. (2016) visar också att företagsstorlek har en positiv effekt på företags effektiva skattesatser även om författarna huvudsakligen undersöker andra aspekter kring skatteundvikande. En sorts chock i form av en riktad granskning från allmänheten används delvis för att undersöka om skatteundvikande beteenden förändras med ökad granskning. De företag som undersöks är stora börsnoterade företag i Storbritannien som väljer att placera dotterbolag i andra länder i skatteplaneringssyfte. Resultaten visar att det undersökta trycket från allmänheten ger en signifikant effekt i form av både en ökning av företagens efterlevnad av skatteregler och statens upprätthållande av existerande skattelagstiftning. Detta indikerar att ökad granskning ger upphov till förändringar i kostnader och fördelar med skatteundvikande så till den grad att de granskade företagen föredrar att öka sina skattekostnader. I sin tur menar författarna att detta antyder att tryck från allmänheten, exempelvis från aktivistgrupper, kan ha ett signifikant inflytande på stora, börsnoterade företags skatteundvikande aktiviteter och beslut. På så sätt menar författarna att studien bidrar med bevis på den empiriska relationen mellan allmänhetens granskning av skatteundvikande och företags beteende. Författarna finner även att effekterna av tryck från allmänheten på skatteundvikande är särskilt markanta för företag i politiskt känsliga branscher. Enligt författarna tyder detta på att politiska kostnader är högre för dessa branscher.

De olika politiska kostnader som Dyreng et al. (2016) menar kan öka vid en granskning från allmänheten är straffavgifter, ett skadat rykte eller bojkott från kunder och politiska motreaktioner. Författarna tar upp ett exempel om ett välkänt företag som fick negativ publicitet på grund av att de inte betalade någon bolagsskatt i landet trots sina höga försäljningssiffror. Företaget fick erfara negativa påtryckningar både i form av uttalanden från delar av parlamentet och en bojkott av kedjan från kunderna. På grund av sitt skadade rykte blev företaget tvunget att frivilligt börja betala skatt i landet, trots att företagets tidigare förehavanden var inom gällande regelverk. Detta agerande till följd av de negativa omdömena i pressen menar författarna antyder att en granskning från allmänheten kan påverka ett företags beteende, vilket är en grund för Dyreng et al. (2016) att genomföra sin undersökning.

(20)

11

Företagsledningen kan enligt Dyreng et al. (2016) se en granskning som negativ eftersom efterföljande tryck från allmänhetenen kan ge en oönskad bild av företaget inför investerare, politiker och kunder. Detta gäller särskilt om företaget arbetar för eller stöds av staten. Å andra sidan menar författarna att det även kan upplevas som positivt av ledningen med en granskning från allmänheten eftersom det potentiellt kan signalera till investerarna att företagets resurser genom en skattereducerande strategi används till andra möjligheter än att tillfalla staten.

Fördelar med skatteundvikande måste vägas mot nackdelar, som författarna menar blir kostnader för företagen enligt tidigare studier och teorin om politiska kostnader. Vid granskning från allmänheten ökar politiska och administrativa kostnader, och kan även påverka kostnaderna genom risken för ett försämrat rykte. För det spelar medier en viktig roll, och enligt undersökningar från två stora revisionsbyråer är de stora företagen bekymrade över både mediernas intresse i företagens skatteaktiviteter och hur snabbt information sprids. Författarna menar att informationsspridningen kan orsaka stora, ibland bestående, skador även om informationen senare visar sig vara felaktig.

Stöd för den negativa uppfattning som Dyreng et al. (2016) hänvisar till härrör bland annat från studien av Graham et al. (2014). Dessa författare menar att det negativa synsättet beror på rädslan att efterföljande tryck från allmänheten kan resultera i investerares, politikers och kunders protester gentemot företaget eller dess produkter. Resultaten i studien av multinationella företag av Graham et al. (2014) visar att bekymmer över ryktesrelaterade kostnader som åtföljer beslut om skatteplanering är viktiga. Denna faktor är således viktig i förklaringar av att företag inte antar skatteplanerande strategier (ibid.).

Resultatet kring kontrollvariabeln företagsstorlek menar Dyreng et al. (2016) bidrar med kunskap om att politiska kostnader påverkar företagens skattebeslut. Även i denna studie framförs vid hypotesformuleringarna att sambandet kan ha två olika riktningar beroende på om större företag i första hand har större politiska kostnader eller större möjligheter till skatteplanering (ibid.).

En annan studie som kan påvisa ett positivt samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser är Wu, W. et al. (2012). De undersöker dock främst olika effekter av politiska kontakter för företagens prestation och om det föreligger någon skillnad mellan privat eller statligt ägda företag i Kina. Ett delsyfte är att undersöka hur skattefördelar hos företag med olika ägarstruktur påverkas av att företagsledarna har politiska kontakter. Resultaten i undersökningen visar att privat ägda företag med en politisk anknytning i ledningen lyckas bättre än de privat ägda företag som saknar dessa kontakter. Författarna finner även att privat ägda företag med politiska kontakter har lägre effektiva skattesatser än de som saknar dessa kontakter. För statligt ägda företag finns ingen sådan signifikant skillnad beroende på om företagen har politiska anknytningar eller inte. Detta indikerar att företagsledare med politiska kontakter bidrar med skattefördelar åt privat ägda företag medan motsvarande företagsledare i

(21)

12

statligt ägda företag inte har något signifikant inflytande på företagets beskattning. Författarna menar således att ägarstrukturen påverkar den politiska effekten på företag. Företagsstorlek används som en kontrollvariabel i studien och visas ha en stark positiv effekt på effektiva skattesatser på signifikansnivån 0,01. Detta resultat tyder på att större företag betalar förhållandevis mer i skatt än mindre företag i Kina (ibid.).

2.5.2 Studier som visar att effektiv skattesats minskar med storlek

I en studie av Richardson och Lanis (2007) undersöks påverkansfaktorer och om dessas samband med effektiv skattesats påverkas av en omfattande skattereform i Australien.

Resultatet visar ett signifikant negativt samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Det tyder enligt författarna på att större företag har överlägsen politisk makt jämfört med mindre företag för att reducera sina skattebördor. Det visas inga urvalsspecifika tendenser men det negativa sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats består över tid för företag med längre historik. Författarna jämför detta med tidigare studier om effektiva skattesatser i mindre utvecklade länder i exempelvis Asien som också visar negativa samband över tid för företag med längre historik. Sambandet finns både före och efter den skattereform som studeras. Vidare menar författarna att bevisen talar för att företagsstorlek är en viktig indikation på variationer i effektiva skattesatser.

Chen et al. (2010) undersöker börsnoterade amerikanska företags skatteaggressivitet med olika mått på effektiv skattesats som proxy där en lägre effektiv skattesats motsvarar en högre skatteaggressivitet. Författarna syftar till att bidra med förståelse kring den påverkan agentkonflikter har på företags skattehantering genom att undersöka sambandet mellan familjeägande och skatteaggressivitet. Tidigare studier har visat att privata företag är mer skatteaggressiva och familjeägande kan också visas ha en effekt i och med att agentkonflikter kan innebära kostnader som påverkar skattebeteende. Skatteundvikande kan minska skattekostnader men kan även leda till kostnader i form av tid, arbetsbörda, transaktioner och straffavgifter. Företagsstorlek används som kontrollvariabel eftersom företagets storlek och tillväxt kan innebära exempelvis fler investeringar i skattegynnande tillgångar som kan påverka det redovisade resultatet. Resultaten visar att familjeägda företag har en signifikant lägre skatteaggressivitet (högre effektiv skattesats) än icke familjeägda företag, och företagsstorlek har ett signifikant negativt samband med skatteaggressivitet (ibid.). Variabeln för företagsstorlek är dock i denna studie baserad på marknadsvärdet på eget kapital till skillnad från många andra studiers mått.

Företagsstorlek används endast som kontrollvariabel av Huseynov och Klamm (2012) i deras studie om sambandet mellan corporate social responsibility (CSR) och skatteundvikande hos börsnoterade amerikanska företag. Eftersom effektiv skattesats används som proxy för skatteundvikande undersöker studien ändå samband mellan företagsstorlek och effektiv

(22)

13

skattesats. Företagsstorlek visas ha en signifikant negativ effekt på företagens effektiva skattesatser.

2.5.3 Studier där företagsstorlek inte visas ha signifikant effekt

I sin studie från 2007 undersöker Liu och Cao vilka faktorer i form av olika företagskaraktäristika som påverkar effektiva skattesatser hos kinesiska börsnoterade företag.

En av dessa potentiella påverkansfaktorer är företagsstorlek. Utifrån de motstridiga resultat som framkommit i tidigare studier om sambandet mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser tar författarna bland annat upp att det inte föreligger något sådant samband (Stickney & McGee 1982 se Liu & Cao 2007) utan att effektiva skattesatser snarare kan relatera till andra karaktärsdrag hos företagen som exempelvis finansiell förvaltning. Författarna ställer upp en hypotes om att det finns ett samband men att det på grund av motstridiga resultat inte finns stöd för vilken riktning som bör finnas. Studiens resultat visar en negativ men icke signifikant koefficient för variabeln för företagsstorlek, vilket enligt författarna tyder på att företags storlek inte har något samband med deras effektiva skattesatser. En potentiell anledning till att detta är denna studies resultat är enligt Liu och Cao (2007) att börsnoterade företag i Kina oftast är storskaliga och därmed är av stor betydelse för ekonomin. Det innebär också ett stort inflytande över staten och i och med sin storlek utnyttjar de detta för skattereducerande lobbyverksamhet (ibid.).

För att se om studiens resultat påverkas av val av mått på variablerna gör Liu och Cao (2007) om regressionsanalysen med andra mått på förklaringsvariablerna och sedan med två alternativa mått på effektiv skattesats. I den ursprungliga regressionen mäter författarna företagsstorlek som den naturliga logaritmen av totala tillgångar. Även när variabeln mäts som den naturliga logaritmen av omsättningen är dess effekt på effektiv skattesats inte signifikant.

Däremot blir sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats signifikant negativt när regressionsanalysen görs om med resultat före skatt istället för rörelseresultat som nämnare i måttet på effektiv skattesats. Detta blir även resultatet när kassaflödet från den löpande verksamheten används som nämnare (ibid.). Författarna tror att skillnaden beror på att de senare måtten inte tar hänsyn till finansiella poster. De menar även att rörelseresultat är det bästa måttet enligt litteraturen.

Liu och Cao (2007) anser att avsaknad av signifikans i sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats tyder på neutralitet i skattesystemet avseende företagsstorlek. Vidare menar författarna att när förändringar i skattepolicy har signifikanta effekter på samband som är signifikanta innan förändringarna kan påverkansfaktorernas effekter på företagens effektiva skattesatser anses bero på utformningen av skattesystemet (ibid.). För att illustrera hur skattesystem kan vara tänkta att utformas ska skattesystemet i Sverige inte särbehandla vissa finansieringsformer, investeringar eller sektorer i förhållande till andra (Skatteutskottet 2017).

(23)

14

På så sätt ska ekonomiska val endast i begränsad utsträckning påverkas av skattesystemets utformning (Finansutskottet 2012). Detta är en av anledningarna till ränteavdragsbegränsningarna som föreslås i kombination med bolagsskattesänkningen i regeringens proposition inför 2013 (ibid.).

Lanis och Richardson (2012) undersöker i en annan studie relationen mellan corporate social responsibility (CSR) och företags skatteaggressivitet för börsnoterade australiensiska företag.

Författarna menar att skatt är en starkt motiverande faktor i många företags beslutsfattandeprocess. Olika ageranden från ledningen i syfte att skatteplanera sprids och blir allt vanligare världen över. Dessa handlingar drivs av att företagsskatten kan innebära signifikanta kostnader och fördelar för företagen. Skatteundvikande aktiviteter anses vara socialt oansvariga oavsett om de är inom lagens ramar eller inte (ibid.). Två olika mått på effektiv skattesats används som proxy för skatteaggressivitet och en kontrollvariabel för företagsstorlek används för att se om storlek påverkar skatteaggressivitet. På grund av egna tidigare studier förväntade sig författarna att större företag skulle vara mer skatteaggressiva än mindre företag. Detta beror på att större företag innehar mer ekonomisk och politisk makt i förhållande till mindre företag och därmed har de mer möjlighet att reducera sin skattebörda därefter (Siegfried 1972 se Lanis & Richardson 2012). Trots resultaten i författarnas tidigare studier visades regressionskoefficienten för företagsstorlek inte vara signifikant.

Även Hoi et al. (2013) vill i sin studie undersöka potentiella samband mellan CSR och skatteundvikande hos amerikanska börsnoterade företag. Författarna använder ett kassaflödesbaserat mått på effektiv skattesats (betald skatt i förhållande till resultat före skatt) för att mäta konsekvenserna av utbredda skatteundvikande aktiviteter. Företagsstorlek används även i denna studie som kontrollvariabel och inget signifikant samband finns. Författarna menar att det är företagskulturen som påverkar företags skatteundvikande beteenden.

Gupta och Newberry (1997) undersöker hur företagsstorlek påverkar effektiv skattesats eftersom denna förklaringsvariabel fokuserats på i debatter om skattepolicy och tidigare studier har funnit motstridiga resultat. Studien visar två olika resultat på grund av att författarna både har ett urval som består av exakt samma företag under alla år och ett urval som består av två paneler med överlappande men inte helt och hållet samma studieobjekt under de två tidsperioder som studeras. När samma företag studeras under alla år visas inget signifikant samband. Detta indikerar enligt författarna att företag med längre historia inte uppvisar samband mellan sin storlek och sin effektiva skattesats.

2.5.4 Studier i vilka sambandet byter riktning

Till skillnad från när samma företag studerades under alla år, som beskrivs i föregående avsnitt, finner Gupta och Newberry (1997) signifikanta samband med det andra urvalet. Under

(24)

15

tidsperioden före skattereformen visas ett positivt samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats i enlighet med teorin om politiska kostnader. Under den studerade perioden efter reformen visas däremot ett signifikant negativt samband vilket överensstämmer med teorin om politisk makt och studier som förklarar detta samband som att större företag gynnas av fler skattefördelar. Detta resultat indikerar därmed att det finns systematiska variationer i effektiv skattesats som beror på företagsstorlek. Författarna finner det mest troligt att resultaten helt enkelt är känsliga för vilka företag som ingår i urvalet. Ändå diskuterar Gupta och Newberry (1997) möjligheten att sambandet byter riktning på grund av att effekten av skattesänkningarna blev större än effekten av de regler som skulle öka skattebasen för större företag jämfört med för mindre företag. Förklaringen beror främst på att skattereformen var tänkt att öka skattebördan så det hade varit mer förståeligt om resultatet hade visat att sambandet byter riktning åt andra hållet (ibid.).

Resultaten i studien av Kim och Limpaphayom (1998) visar att sambandet har olika riktning beroende på hur variabeln för effektiv skattesats definieras. De två mått som används kommer från Zimmermans studie från 1983 och Porcanos studie 1986, två av de tidiga studier vars resultat säger emot varandra. Utöver att ge stöd åt diskussioner om att olika mått kan ge olika resultat finner författarna att företag från Hong Kong, Korea, Malaysia, Taiwan och Thailand överlag uppvisar ett positivt samband mellan storlek och effektiv skattesats. Det förekommer dock vissa variationer mellan länder även när samma mått på effektiv skattesats används.

Dessutom byter sambandet i vissa fall riktning med tiden (ibid.). Värt att notera är att måttet på företagsstorlek i denna studie baseras på omsättning istället för tillgångar, till skillnad från många andra studier.

Kim och Limpaphayom drar slutsatsen att större företag har lägre effektiva skattesatser och anser att resultaten kan indikera att större företag använder sin ekonomiska makt för att påverka lagstiftning så att de gynnas skattemässigt, i enlighet med teorin om politisk makt. Författarna ger också utrymme för alternativa förklaringar. De studerade företagen är börsnoterade i tillväxtländer och dessa länders regeringar kan därför ha gett företag inom strategiska industrier skattefördelar för att gynna ekonomin. Om större företag gynnas förklarar det varför större företag uppvisar lägre effektiva skattesatser. Författarna anser även att deras resultat skulle kunna visa att större företag har större möjligheter för skattereducerande strategier på grund av kryphål i ländernas redovisningsstandarder.

Anledningen till att Kim och Limpaphayom (1998) finner det intressant att studera tillväxtländer är vad det empiriska stödet i tidigare studier av amerikanska företag antyder.

Dessa studier finner att större företag har högre effektiva skattesatser i enlighet med teorin om politiska kostnader. Kim och Limpaphayom (1998) menar att detta antyder att allmänheten och regeringen i industrialiserade länder som USA hanterar större företags politiska påverkan och ekonomiska makt så effektivt, genom de politiska kostnaderna, att de har ett övertag över även

(25)

16

de största företagen med mest makt. Att författarna i sin studie finner det motsatta sambandet kan ge stöd åt deras diskussion kring att regeringen kanske inte lyckas upprätthålla sin makt i länder med stark tillväxt. Istället kan större företag utöva ett större inflytande än regeringen, alternativt att regeringen upprätthåller sin makt men väljer att gynna större företag så att politiska kostnader inte förekommer. Kim och Limpaphayom (1998) argumenterar för att även ett positivt samband inte skulle kunna bevisa förekomsten av politiska kostnader i tillväxtländer eftersom större företag som kan bära en större skattebörda kan få tåla relativt högre effektiva skattesatser om regeringarna väljer att införa skattefördelar i samband med investeringar för att främja industrialisering.

Wu, L. et al. (2012) menar att sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats, oavsett om det förklaras med teorin om politiska kostnader eller teorin om politisk makt, i hög grad har att göra med företags förhållande till regeringen. Därför undersöks kinesiska företag där statligt ägande har stort betydande för företags finansiella struktur. Skatteregler är ett av de huvudsakliga sätt genom vilket staten reglerar företag. Författarna menar att när staten innehar en roll som aktieägare finns ett intresse i att maximera företagens värde, exempelvis genom att reducera företagens skattebörda, samtidigt som staten bland annat ska ämna att maximera skatteintäkter och öka sysselsättningen vilka är mål som företag ska bidra till. Utifrån det senare perspektivet ska det finnas politiska kostnader för de fall företag inte bidrar till dessa mål.

Därför använder författarna statligt ägande som en mellanliggande förklaringsfaktor i förhållandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats. Resultaten visar ett negativt samband för statligt ägda företag och ett positivt samband för privat ägda företag, det vill säga att teorin om politisk makt förklarar sambandet för statligt ägda företag medan teorin om politiska kostnader förklarar sambandet för privat ägda företag. Därmed ger studien stöd åt att företags förhållande till regeringen är avgörande för riktningen på sambandet (ibid.).

I studien av Vintilă et al. (2018) byter sambandet riktning med tiden från att vara positivt till att vara negativt. Författarna studerar länder i Europa som har haft en kommunistisk ideologi och finner till en början ett samband som ger stöd åt teorin om politiska kostnader. Författarna menar att teorin överensstämmer med ideologin att folket arbetar för staten. I och med det negativa samband som visas under senare år indikerar studien även att politisk makt framträder när företag i dessa länder blir större med tiden och när inträdena i EU är mer etablerade (ibid.).

2.6 Behovet av övriga förklaringsvariabler

Gupta och Newberry (1997) bidrar även med en förklaring till tidigare motstridiga resultat kring sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats genom att finna empiriskt stöd för att andra faktorer också påverkar den effektiva skattesatsen. Författarna menar att variationerna i riktning i tidigare studier kan bero på att andra mellanliggande faktorer inte tas hänsyn till. Specifikt diskuterar författarna att olika finansieringsval och investeringsval kan ha

(26)

17

en effekt eftersom de på grund av olika skatteregler påverkar den effektiva skattesatsen olika.

Dessa val är även korrelerade med företagsstorlek. Det författarna finner kring dessa faktorer är att skuldsättningsgrad, olika variabler för sammansättning av tillgångar och avkastning på totalt kapital också har signifikanta effekter på effektiv skattesats. Därför betonar de vikten av att kontrollera för dessa företagskaraktäristika när sambandet mellan företagsstorlek och effektiv skattesats undersöks. Studien av Richardson och Lanis (2007) visar också att variationer i effektiv skattesats orsakas av flera företagskaraktäristika såsom storlek, kapitalstruktur och sammansättning av tillgångar (anläggningstillgångar, lager samt forskning och utveckling).

Sambanden mellan dessa företagskaraktäristika och effektiva skattesatser finns både före och efter studerade skattereformer även om sambanden påverkas kraftigt av reformerna (Richardson & Lanis 2007; Gupta & Newberry 1997). Gupta och Newberry (1997) menar att systematiska variationer i effektiv skattesats kan tyda på en viss orättvisa inom skattesystemet.

Framförallt skriver författarna att det faktum att signifikans fortfarande finns efter skattereformen ger anledning till tvivel om påståendet att skattereformen i fråga jämnade ut spelplanen. Författarna tycker åtminstone inte att detta kan påstås om just de företagskaraktäristika som fortfarande uppvisade ett samband med effektiv skattesats efter skattereformen. De betonar dock utifrån sina resultat kring övriga förklaringsfaktorer att slutsatser om rättvisa inom skattesystemet beroende på företagsstorlek inte kan dras utan att potentiella mellanliggande faktorer kontrolleras för. Detta betonas särskilt på grund av att faktorerna visas påverka effektiv skattesats både före och efter en skattereform som var tänkt att öka framförallt större företags skattebörda (ibid.).

Som nämns i avsnitt 2.5.3 argumenterar Liu och Cao (2007) istället för att det inte föreligger något samband mellan företagsstorlek och effektiv skattesats. Även dessa författare har motstridiga resultat i studier där mellanliggande faktorer inte tas hänsyn till som utgångspunkt för sin argumentation. Resultaten i studien ger stöd för argumentationen att det egentligen är andra företagskaraktäristika som ger upphov till variationer i effektiva skattesatser eftersom företagsstorlek inte visas ha någon signifikant effekt medan exempelvis skuldsättning och lönsamhet visas ha signifikanta effekter på effektiv skattesats.

I linje med att kontrollera för andra variabler menar Armstrong, Blouin och Larcker (2012) att det är osäkert om företagsledningar ägnar sig åt skatteplanering eller om observerade effekter på effektiva skattesatser är bieffekter av de beslut som fattas i företaget om investeringar, finansiering och rörelse.

(27)

18

2.7 Sambandet mellan skuldsättning och effektiv skattesats

Richardson och Lanis (2007) argumenterar för att finansiella beslut påverkar effektiv skattesats eftersom finansiering genom skuld jämfört med eget kapital normalt behandlas olika och dessutom är lagstadgat olika skattemässigt. I studien av Gupta och Newberry (1997) används en variabel för skuldsättning för att kontrollera för de effekter företags finansieringsbeslut har på deras effektiva skattesatser. Författarna menar likt Richardson och Lanis (2007) att dessa beslut sannolikt har effekter på effektiva skattesatser eftersom skattelagstiftning beviljar olika behandling av olika kapitalstruktur. Vissa företag finansierar sin rörelse mer med lån än eget kapital. Eftersom utdelningar inte dras av från skatt till skillnad från räntekostnader menar författarna att företag med högre skuldsättning bör ha lägre effektiva skattesatser. Samtidigt ger författarna utrymme för möjligheten att sambandet har motsatt riktning. Ett sådant samband skulle kunna förklaras med att företag med högre marginella skattesatser är mer troliga att finansieras med lån. Denna förklaring används av författarna när resultaten i deras studie visar ett positivt samband mellan skuldsättning och effektiva skattesatser efter en skattesänkning.

Hope et al. (2013) använder också skuldsättning som kontrollvariabel för att fånga incitament och möjligheter till skatteplanering. De menar att mer skuldsatta företag kanske inte har samma behov av att ägna sig åt skatteplaneringsaktiviteter på grund av den fördel lånefinansierade företag har i form av skattesköld. Adhikari, Derashid och Zhang (2006) menar att ju större skattesköld företaget har desto mindre är behovet av inkrementell skatteplanering. I en studie om förhållandet mellan skattesköldar och marginella skattesatser (MacKie-Mason 1990) visas vissa fall när skattesköldar ger incitament till lånefinansiering. Likt Gupta och Newberrys (1997) argument menar MacKie-Mason att företag med låga förväntade marginella skattesatser på ränteavdrag är mindre troliga att finansiera nya investeringar med lån. Slutsatsen är att marginella skattesatser påverkar finansieringsbeslut och därmed skatteskölden (ibid.). Även Dwenger och Steiner (2014) undersöker hur finansieringsbeslut och därmed skatteskölden är olika för olika företag beroende på den marginella skattesatsen. Vidare finns det en mängd andra faktorer som kan påverka ett företags kapitalstruktur och skattesköld (Thanh & Huong 2017; Chaklader & Chawla 2016).

Liu och Cao (2007) menar i linje med Gupta och Newberry (1997) och MacKie-Mason (1990) att företag med högre marginell effektiv skattesats troligen lånar mer för att erhålla den fördel skattesköldar innebär. Likt vissa andra studier använder Liu och Cao (2007) effektiv skattesats istället för marginell skattesats på grund av datans svåråtkomlighet. De finner att företag med högre skuldsättning har lägre effektiva skattesatser och menar att företags skattesköldar har en effekt på ett företags effektiva skattesats. När författarna gör om sin regressionsanalys med resultat före skatt istället för rörelseresultat i måttet på effektiv skattesats är detta samband dock inte signifikant. Däremot är sambandet signifikant även när kassaflödet från verksamheten används som nämnare.

(28)

19

Gupta och Newberry (1997) drar i sin studie slutsatsen att skuldsättning har en negativ effekt på effektiv skattesats vilket överensstämmer med argumentet att en större skattesköld resulterar i en lägre effektiv skattesats. En mängd andra studier har också visat ett signifikant negativt samband mellan denna variabel och effektiv skattesats (Dyreng et al. 2016; Hoi et al. 2013;

Lanis & Richardson 2012; Adhikari et al. 2006; Derashid & Zhang 2003; Armstrong et al.

2012; Porcano 1986 se Adhikari et al. 2006; Stickney & McGee 1982 se Adhikari et al. 2006;

Liu & Cao 2007). Resultaten i studien av Gupta och Newberry indikerar dock att sambandets riktning kan bero på vilket resultatmått som används i täljaren när effektiv skattesats beräknas.

Vidare finner Hope et al. (2013) ett positivt samband i vissa fall. I studien byter sambandet riktning beroende på vilket mått på effektiv skattesats som används och även beroende på tidsperiod.

2.8 Sambandet mellan kapitalintensitet och effektiv skattesats

Enligt Richardson och Lanis (2007) kan även investeringsbeslut påverka effektiva skattesatser.

Likt finansieringsbeslut beviljas olika behandling i skattelagstiftning beroende på vilken sammansättning av tillgångar företag beslutar att investera i (Gupta & Newberry 1997).

Författarna tar upp att investeringar i kapital har medfört skattefördelar historiskt och att sammansättningen av ett företags tillgångar därmed har en effekt på dess effektiva skattesats.

Exempelvis ges i skattelagstiftning möjligheten att skriva av kostnader för avskrivningsbara materiella tillgångar över perioder som är mycket kortare än tillgångarnas ekonomiska livslängder (ibid.). På grund av möjligheten till dessa accelererade avskrivningar i förhållande till tillgångars livslängd använder Adhikari et al. (2006) och Lanis och Richardson (2012) också kapitalintensitet som kontrollvariabel i sina studier. Hope et al. (2013) skriver att kapitalintensiva företag påverkas mer av olika sätt att hantera avskrivningskostnader för både skattemässiga och finansiella redovisningssyften. En variabel för kapitalintensitet fångar skillnader i bokförda och skattemässigt redovisade värden vilka kan påverka skatteundvikande åtgärder (ibid.). Ju större andel tillgångar som accelererade avskrivningar är tillåtna för, det vill säga ju högre kapitalintensitet, desto större avskrivningar, lägre beskattningsbar inkomst och lägre effektiv skattesats (Liu & Cao 2007).

Resultaten i studier av Adhikari et al. (2006), Derashid och Zhang (2003), Porcano (1986 se Adhikari et al. 2006), Stickney och McGee (1982 se Adhikari et al. 2006), Gupta och Newberry (1997), Richardson och Lanis (2007) och Hope et al. (2013) visar ett negativt samband mellan kapitalintensitet och effektiva skattesatser. Liu och Cao (2007) förväntar sig ett negativt samband på grund av möjligheten till accelererade avskrivningar som investeringar i materiella anläggningstillgångar innebär. De finner dock inget signifikant samband vare sig i det huvudsakliga resultatet eller när ett alternativt mått på företagsstorlek används. Sambandet är signifikant endast när kassaflödet från den löpande verksamheten används i nämnaren för variabeln effektiv skattesats. Författarna föreslår att avsaknaden av signifikans kan bero på att