Arsredovisning 1992

)'

{

1992

o

+.-

-+2L

.+=.»,k.:..-....-.- :) ~

Arsredovisning

N3 .

NORDDANKEN

NORDDANKEN

'M3

Innehåll

Kort om 1992 ... 3

Nyckeltal under 5 år ... .3

VD har ordet ... 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell rekonstnlktion av Nordbanken ... 6

Bakgrund ... 6

ÖVerjönng av tzllgdngar tJll SPt.urom ... 8

Fznarmenng O(,h avyttring av Stcurum ... 9

Nordbanken efter jinanszell1ekon.stroktion ... 10

Inriktning och mål ... 12

Nordbankens marknader ... 13

Resultat ... 15

Tillgångar och finansiering ... 17

Verksamheten ... 22

Redovisningsprinciper ... 25

Resultaträkning ... 28

Balansräkning ... 29

Noter till redovisningen ... 30

Vinstdill position ... 46

Revisionsberättelse ... , ... 4 7 Sq.Telse, koncernledning, re\isorer ... 48

Nordbanksaktien ... 49

N ordbanken i utlandet.. ... 50

Nordbanken-fem år i sammandrag ... 51

Information 1993

Mars April Maj Augusti November

Bokslutskommunike.

Årsredovisning.

Rörelserapport för första kvartalet.

Rörelserapport för andra kvartalet.

Rörelserapport för tredje kvartalet.

2

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls den 15 april1993.

Kort om Nordbanken

Banken har sitt ursprung i PKbanken, som bildades 197 4 genom en sammanslagning av Postbanken och Sveriges Kreditbank. När PKbanken 1990 för- värvade dåvarande Nordbanken övertogs namnet Nord banken.

Banken privatiserades delvis 1984, varvid 15 pro- cent av aktiekapitalet erbjöds allmänheten. Samma år börsintroducerades banken. Förvärven av Carne- gie Fondkommission 1988 och Sveriges Investe- ringsbank 1989 mot utgivande av nya aktier ledde till att statens ägarandel varierade. Den understeg dock aldrig 70 procent.

Hösten 1991 genomfördes en nyemission. Den garanterades av staten och tillförde Nordbanken drygt 5 miljarder kronor. Statens ägande ökade härvid till 77,3 procent.

I samband med 1992 års finansiella rekonstnlk- tion av banken förvärvade staten samtliga utestå- ende aktier. Vid årsskiftet 1992/93 överfördes en stor del av bankens problemkrediter till ett särskilt bolag, Securum, som därefter förvärvades av staten.

Den uttalade ägarpolicyn är att ägandet av banken framöver ska breddas.

Nordbanken är en av Sveriges största banker med ett rikt tjänsteutbud för såväl företag som privat- personer. Samarbetet med Posten är omfattande.

Kontorsnät i Sverige

Vid utgången av 1992 hade Nordbanken 204 kon- tor i Sverige. Under våren 1993 kommer ett 25-tal mindre kontor att ersättas med andra former av service.

Kontoren är uppdelade på fem geografiska regioner (planerade nedläggningar inom parentes):

Södra regionen med huvudkontor i Malmö omfattar Skåne, Blekinge, Småland, Öland. 33 kontor (4).

Västra regionen med huvudkontor i Göteborg omfattar Halland, Bohuslän, Västergötland, Dals- land, Värmlands län. 32 kontor (3).

Region Stockholm med huvudkontor i Stockholm omfattar Stockholms län. 52 kontor ( 4).

Östra regionen med huvudkontor i Uppsala omfat- tar Gotland, Östergötland, Södermanlands län, Uppsala län, Norrtälje kommun, Västmanlands län, Örebro län, Dalarna. 41 kontor (6).

Norra regionen med huvudkontor i Sundsvall om- fattar Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Häije- dalen, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten, Lappland. 46 kontor (9).

NORDDANKEN N3

Kortom 1992

Sverige Nordbanken

• Förvärrad ekonomisk kris • Kris efter exceptionell ökning av nödlidande krediter och kreditförluster

• Utslagning av företag • Staten löser in utelöpande aktier

• Stigande arbetslöshet • Rekonstrueras finansiellt genom aktieägartillskott om lO miljarder

• Valutaoro, räntechocker

• statligt stöd för det finansiella systemet

• Securum övertar brutto 60 miljarder i riskfyllda krediter samt aktier för 7 miljarder från banken och får 24 miljarder i eget kapital av staten samt 30 miljarder i krediter från banken. Securum överlåts till staten

• Affärsstrategin fokuseras på bankens styrkefaktorer

• Åtgärdsprogram skall öka intjäningen med 1,5 miljarder till1994

Nyckeltal under 5 år

Koncernen ^1> 1992 1991 1990 1989 1988

Intäkter, Mkr 10.133 11.559 11.952 9.045 7.837

Omkostnader, Mkr -6.951 -6.896 -6.854 -5.117 -4.4}4

Resultat före kreditförluster, Mkr 3.182 4.663 5.098 3.928 3.418

Kreditförluster, Mkr -19.231 -10.491 -4.243 -692 -518

Rörelseresultat, Mkr -16.049 -5.828 855 3.236 2.900

Räntabilitet efter skatt, % ²> neg neg 4,0 17,0 20,3

Bruttoavkastning på tillgångar, % ³> 3,0 3,3 3,3 3,6 4,0

Placeringsmarginal, % ^4> 2,1 2,4 2,5 2,7 3,0

Resultatmarginalfcire kreditförluster, % ⁵> 31,4 40,3 42,7 43,4 43,6 Resultatmarginal efter kreditförluster och skatt, % neg neg 5,0 25,0 25,9 Intäkter /kostnader [are kreditförlus ter, ggr 1,5 1,7 1,8 1,8 1,8 Intäkter /kostnader efter kreditförluster, ggr 0,4 0,7 1,1 1,6 1,6

Synligt eget kapital, Mdr ^6> 11,1 12,9 13,3 14,1 11,4

Balansomslutning, Mdr 339,3 339,1 407,2 311,3 243,2

Utlåning till allmänheten, svenska kronor, Mdr 167,6 162,8 161,6 124,0 103,3 Utlåning till allmänheten, utländsk valuta, Mdr 81,6 92,0 110,2 86,1 53,0

Avgår reserver, Mdr -22,0 -8,8 -3,5 -0,7 -0,5

Summa utlåning, Mdr 227,2 246,0 268,3 209,4 155,8

Inlåning från allmänheten, Mdr 157,0 147,6 149,1 123,0 103,5

Riskvägd balansomslutning, Mdr ⁷⁾ 229,7 228,0 242,5

Kapital bas, Mdr ⁷⁾ 18,7 20,9 18,4

Kapitaltäckningsgrad,% ⁷> 8,2 9,2 7,6

Primärkapitalrelation, % ^8> 4,8 5,6 4,5

Resultat per aktie, kr ⁹⁾ neg neg neg 12:91 12:92

Utdelning per aktie, kr 0:00 0:00 0:00 3:00 2:75

Aktiekurs 31 dec, kr 22:00 45:00 95:00 87:50

Antal aktieägare, ca l 20.200 16.800 15.200 15.500

Medelantal anställda 6.548 6.856 6.804 5.127 4.986

Antal kontor 204 213 232 135 139

l) Fiir åren 1988-1989 avser mbellen förutvaranlk 6) Eget kapital reducerat med skillnad mellan obligations-

PKbanksJumcernen. innehavets bokfäringsvärde och marknadsvärde.

2) Riireheresulffltet i procent av eget kapital vid årets ingång 7) Enligt dejinilianer i not 3 7, sida 40.

(korrigerat för utdelning och nyemission). 8) Koncernens primäro kapiml, d v s synligt eget kapital reducerat

3) Tofflla intäkter med goodwill, i förhållande till den riskvägda volymen i och

Totala tillgångar ( medehaldo) utanfiir balansräkningen.

4) Riintenetto 9 ) Resulmtet i koncernen fiire dispositioner men exJrl reavinster,

Totala tillgångar (medelsaldo) iJ"kat med resulmmndelar i intressebolag • 5 ) Resulmt fiire kreditfiirluster

Totflla intäkter

3

NORDDANKEN

VD harordet

Under 1992 förvärrades krisen i Sverige. Valutaoro och räntechocker slog hårt mot såväl företag som hushåll. Arbetslösheten ökade kraftigt. Flertalet av de större bankerna aviserade behov av stöd till följd av stigande kreditförluster och sjunkande in- tjäning. Regeringen fick i december riksdagens bemyndigande att vidta mycket långtgående åtgärder för att säkerställa stabiliteten i betalnings- systemet och trygga kreditförsörjningen.

N ordbanken i kris

I slutet av aprill992 stod det klart att Nordbankens kapital snabbt urholkades till följd av starkt ökande kreditförluster och minskande intäkter p g a stigande volymer av nödlidande lån. En strukturell

4

lösning, som innebar att merparten av problem- engagemangen avskiljdes, framstod som nödvän- dig. Planerna på att bilda ett särskilt bolag, Securum, för att långsiktigt hantera dessa till- gångar tog form och presenterades för huvud- ägaren- staten. Riksdagen bemyndigade i juni regeringen att rekonstruera banken inom en ram om 20 miljarder kronor och att därtill förvärva minoritetens aktier i banken. I september blev Nordbanken helägd av staten.

Koncernens företagsutlåning om 180 miljarder kronor var i slutet av l 992 till nära hälften riskklas- sificerad. Av de mest riskfyllda krediterna överför- des brutto 60 miljarder till Securum efter att reserveringar för befarade kreditförluster gjorts i banken med l 7 miljarder. Aktier till ett värde av 7 miljarder överläts också. Den genomsnittliga kvaliteten på bankens tillgångar förbättrades därmed avsevärt. Av återstående företagskrediter om ca 120 miljarder är dock en fjärdedel risk- klassificerade.

Banken respektive Securum erhöll kapitaltill- skott från staten om lO respektive 24 miljarder kronor. Tillskotten var nödvändiga för att delvis täcka den stora rörelseförlusten för 1992 om 16 miljarder samt ge en tillräcklig kapitalbas för både banken och Securum. Den 4januari 1993 förvär- vade staten Securum från Nordbanken.

Rekonstruktion av Nordbanken

Staten och därmed skattebetalama möjliggjorde en finansiell rekonstruktion av Nord banken. Det var nödvändigt men ej tillräckligt för att återföra banken till lönsamhet. Rekonstruktionsarbetet

VD harcwdet

N3

NORDDANKEN

innehåller därför också två program, som på- börjades 1992:

• Ett kraftfullt genomförande av bankens affärs- strategi och vidareutveckling av samarbetet med Posten.

• Ett genomgripande åtgärdsprogram för att anpassa kostnaderna till den nya inriktningen och förbättra ingäningsförmågan med samman- taget 1,5 miljarder under 1993 och 1994.

Inriktning

Nordbanken skall vara en allsidig och bra bank för svenska privatkunder, företag och institutioner.

Det innebär bl a att banken skall erbjuda god service till konkurrenskraftiga priser och visa uthållighet gentemot goda kunder. Basen är Sverige och svenskrelaterade aff"arer i utlandet.

Banken skall slå vakt om den breda kundbasen för enkla och standardiserade banktjänster. På denna grund skall banken målmedvetet fortsätta att utveckla attraktiva helkundslösningar.

Åtgärder

Under året inleddes arbetet med att precisera och bemanna den nya organisationen i banken. Detta medför en successiv reduktion av antalet anställda med 20 procent. En total översyn av kostnader för lokaler, dataproduktion, produkter, marknadsfö- ring och övriga driftskostnader påbörjades.

Stora insatser gjordes för att begränsa bankens kreditrisker och -förluster på gamla och nya krediter och därmed på sikt öka kundernas förtro- ende för bankens kreditgivning. Bankens analys-

5

system och polides för kreditgivning och obe- ståndshantering förbättrades. Ett omfattande program för att ytterligare höja kompetensen inleddes.

Arbetet med att bygga upp ett internationellt servicenätverk för att kunna erbjuda kunderna lokal bankservice i utlandet startades. Beslut fattades att avveckla en stor del av Nordbankens egna utlandsetableringar.

Ett intensivt arbete bedrivs för att fördjupa samarbetet med Posten utifrån dess betydelse för bankens marknadsföring av produkter och transaktionstjänster. Beslut fattades att bredda aktieägandet i Carnegie.

Utsikter för 1993

Genom den finansiella rekonstruktionen av ban- ken och det pågående arbetet med att genomföra en ny strategi med tillhörande åtgärdsprogram har grunden lagts för att återföra banken till lönsam- het.

Även 1993 kommer emellertid att kännetecknas av betydaiide kreditförluster. Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen inte förvärrar situationen för bankens kunder bedömer jag det ändå möjligt att Nordbankskoncernen för 1993 kan uppnå åtminstone nollresultat.

V,D har ordet

NORDDANKEN

N3

F ö ^{R V A L T N I N}

Finansiell rekonstruktion av Nordbanken

Bakgrund

Utvecklingen på kreditmarknaden

Under de senaste åren kännetecknades det svenska finansiella systemet av en alltmer dämpad kreditex- pansion och allt allvarligare ekonomiska problem.

Kreditförlusterna ökade successivt och drabbade alltfler institut. Sammantaget bedöms kredit- förlusterna för bankkoncernerna överstiga 100 miljarder kronor åren 1990-1992.

Sverige är inte unikt i detta hänseende. Lik- nande problem uppstod tidigare i bl a USA, Norge, Danmark och Storbritannien och under senare tid även i japan och Finland. Bakgrunden och orsa- kerna till problemen var i stor utsträckning likar- tade.

Den starka och långvariga internationella högkonjunkturen under mitten och slutet av 1980- talet skapade, i kombination med avregleringen av de inhemska kreditmarknadema, ett drivhusklimat som ledde till att kredit- och fastighetsmarkna- derna kom ur balans. I Sverige ökade skuldsätt- ningsgraden och på fastighetsmarknaden fördubb- lades priserna på kommersiella lokaler från 1986 tilll989.

När den ekonomiska utvecklingen sedan vände, påbörjades en dramatisk anpassning på kredit- och fastighetsmarknaderna med konkurser och omfat- tande kreditförluster som följd.

Kreditmarknaden avreglerades successivt under högkonjunktur i mitten av 1980-talet. En stark kreditexpansion blev följden-från 1987 till1990 ökade kreditvolymen med ca 950 miljarder kronor, från 90 till140 procent av BNP.

Den svenska ekonomin kom att kännetecknas av överhettning och hög inflation, vilket bidrog till att skapa förväntningar om fortsatt tillväxt och sti- gande priser på olika tillgångsmarknader såsom aktier och kommersiella fastigheter.

Kreditinstitutens utlåningsverksamhet expande- rade under vad som senare visade sig allt större risktagande. Större uppmärksamhet fästes vid säkerhetemas bedömda marknadsvärde än vid låntagarnas förmåga att betala räntor och att amortera. Detta gällde i särskilt hög grad finans-

G S B E R Ä T T ^E L S E

bolagen. En betydande del av den ökade utlån- ingen hänförde sig till fastigheter, inte minst i storstadsregionerna. För kreditinstituten medförde detta en alltför stor exponering gentemot fastig- hetssektorn inför 1990-talet, då betingelserna förändrades radikalt och förväntningarna om fortsatt värdetillväxt upphörde.

Valutaavregleringen möjliggjorde för svenska aktörer att investera utomlands, vilket bidrog till det prisfall som följde av minskad efterfrågan på kommersiella lokaler när konjunkturen vände.

Fastighetsbolag med låg direktavkastning och otillräcklig soliditet var tvingade att sälja fastighe- ter. Överutbudet förstärkte prisfallet på en mark- nad där köparna så småningom nära nog försvann.

I storstadsregionerna föll priserna med 40-60 procent under åren 1990-1992.

Krisen på fastighetsmarknaden drabbade först finansbolagen och sedan bankerna via deras engagemang i dessa. I takt med den fortsatta prisnedgången drabbades sedan bankerna alltmer direkt genom den egna utlåningen till fastighetsbo- lag. Nordbanken, Första Sparbanken och Gota Bank var först med anmärkningsvärt höga kredit- förluster, främst till följd av deras expansion av fastighetskrediter i storstadsregionerna. I takt med att fastighetskrisens omfattning växte drabbades allt fler banker av allvarliga problem.

Situationen för bankerna förvärrades av den fördjupade lågkonjunkturen. Hushållens inkom- ster minskade. Den svaga efterfrågan skapade lönsamhetsproblem i allt fler företag. Den höga realräntan dämpade aktiviteten i ekonomin och försämrade ytterligare priserna på aktier och fastigheter. Därmed urholkades säkerheternas värde och ökade kreditinstitutens risktagande trots oförändrad utlåning. Volymen nödlidande krediter ökade i stegrad takt liksom kreditförlusterna. Även utlåning som inte var direkt relaterad till bygg-och fastighetsmarknaden drabbades av förluster, dock var fortfarande förluster på privatutlåningen begränsade.

Den oro som präglade de internationella valuta- marknaderna under sommaren och hösten 1992 ökade påfrestningen på de finansiella företagen ytterligare. Dels steg refmansieringskostnadema, dels träffades låntagarna av höjda räntor och/eller valutaförluster, vilket medförde ökad risk för betalningsinställelser och kreditförluster.

Akut likviditetskris befarades både för bostads- instituten och bankernas valutautlåning. Fortsatt höga kreditförluster reducerade kreditinstitutens riskkapital och därmed deras finansierings- och utlåningskapacitet. Om denna utveckling hade fått

6 - -

Förval!ningsberätk.lse

...

....

N3

NORDDANKEN

fortgå i okontrollerad fonn skulle det fått

utomordentligt allvarliga följder för såväl enskilda medborgare och företag som för ekonomins funktionsduglighet i stort och ytterst leda till en kollaps av betalningssystemet och kreditväsendet.

Mot bakgrund av den rådande exceptionella situationen beslutade riksdagen den 18 december 1992 i enlighet med regeringens proposition 1992/93:135 "om åtgärder för att stärka det finan- siella systemet" i syfte att garantera stabiliteten i betalningssystemet och säkra samhällets kredit- försöxjning.

Statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet

Staten garanterar att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Staten fullgör sitt åtagande genom att lämna stöd till fortsatt verksamhet i livskraftiga institut, varvid stödet förenas med krav på åtgärder från institutets sida, eller genom att lämna stöd till rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt.

stödåtgärderna skall utformas på ett affärsmäs- sigt sätt och så att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras eller återvinns. Staten skall inte eftersträva att bli ägare till banker eller andra kreditinstitut.

Stödet kan ges i form av lån, garantier, kapital- tillskott eller på annat sätt. stödsystemet skall inte avvecklas förrän det kan ske utan att fordrings- ägarnas intressen riskeras och först efter att riksda- gen beslutat härom.

Stödet riktas i första hand till banker samt till kreditinstitut med statlig anknytning och utformas så att ett instituts samtliga förpliktelser kan infrias.

Riskkapital i fonn av aktiekapital och eviga förlags- lån omfattas däremot inte. Detsamma gäller förpliktelser som uppenbarligen inte är förenliga med sund bankverksamhet.

En särskild myndighet under regeringen, Bankstödsnämnden, inrättas för att hantera stödet.

Den skall förutom att beakta kravet på affärs- mässighet också svara för att de åtgärder som vidtas står i samklang med en önskvärd framtida struktur inom den finansiella sektorn och skall härvidlag väga in övergripande faktorer såsom effektivitet, konkurrens och mångfald.

Utvecklingen för Nordbankens del

Nordbanken drabbades under 1990 av ökande volym nödlidande krediter och allt större kredit- förluster. Försämringen fortsatte under 1991. Trots tillfredsställande resultat i den ordinarie bank- rörelsen medförde kreditförlusterna att Nordban- ken ej bedömdes kunna komma att uppfYlla gällande kapitaltäckningskrav vid årsskiftet

7

1991/92 utan tillskott av eget kapital.

Under hösten 1991 genomfördes därför en nyemission. Den garanterades av staten och till- förde Nordbanken drygt 5 miljarder kronor.

Statens ägande ökade härvid till 77,3 procent.

Inklusive indirekt ägande översteg statens andel 90 procent.

För åren 1990-1991 uppgick Nordbankens resultat före kreditförluster till 9,8 miljarder kronor. Kreditförlusterna översteg 14,7 miljarder.

Den övervägande delen avsåg fastighetsrelaterade krediter.

Problemen fördjupades ytterligare under 1992, allteftersom i första hand fastighetskrisen förvärra- des. En allt större andel av kreditvolymen blev nödlidande. Det medförde både en kraftigt försäm- rad inyäningsförmåga och en ytterligare ökning av kreditförlusterna. Under våren stod det klart att banken inte heller under 1992 skulle kunna uppfYlla kapitaltäckningskraven utan kapital-

l

Förlustbringande tillgångar i banken skulle överföras till ett särskilt bolag, Securum, för att där avvecklas på så gynnsamma villkor som möjligt.

Securum skulle ägas direkt av staten och göras till ett finansiellt uthålligt specialistföretag.

Riksdagen bemyndigade regeringen den 10 juni 1992, i enlighet med dess proposition 1991/92:153 om rekonstruktion av Nord banken, att vidta åtgärder inom en ram på 20 miljarder kronor för att genomföra en omstrukturering av banken samt att förvärva alla utestående aktier för drygt

2 miljarder kronor.

Den föreslagna omstruktureringen skulle stärka Nordbanken i två hänseenden. Dels skulle banken kunna koncentrera sina personella resurser på driften av normal bankverksamhet. Dels skulle resultatet förbättras genom att refinansierings- kostnaden för de överförda tillgångarna och kreditförlusterna slutligt skulle bäras av Securum i stället för av banken.

Ett Securum avskilt från banken erbjöd också större möjligheter att professionellt bemästra problem som en bankrörelse inte är skickad att hantera.,

Genom att avvecklingen av Securums tillgångar, främst kreditengagemang i finans- och fastighets- bolag, skulle tillåtas ta avsevärd tid, avsågs förslaget också bidra till att stabilisera de problematiska finans- och fastighetsmarknaderna.

Det slutliga åtagandets omfattning och formerna för åtagandet skulle emellertid inte kunna beslutas förrän en genomgång och värdering av tillgång- arna genomförts.

I och med riksdagsbeslutet kunde arbetet att etablera Securum påbörjas liksom processen att identifiera, dokumentera och värdera kredit-

Fiirvaltningsberätul!ie

NORDDANKEN

engagemang aktuella för överföring till Securum.

Under tiden pågick försämringen av kredit- stocken i oförminskad takt. Per den sista augusti 1992 redovisades en förlust om 8,4 miljarder kronor. Merparten av koncernens obeskattade reserver hade därmed förbrukats. Tidigare aviserat behov av kapitaltillskott aktualiserades.

Den 29 oktober beslutade regeringen såsom 100- procentig ägare att den 3 november tillskjuta lO miljarder kronor till banken. Samma dag uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret att uuarda ett garantiåtagande gentemot Securum för att möjlig- göra överföring av tillgångar från Nordbanken till Securum. Från Nordbanken erhöll Securum l mil- jard i eget kapital.

Under hösten kunde konstateras att Securums behov av riskkapital ökade till följd av den fortgå- ende försämringen av de kreditengagemang som Securum skulle överta, med lägre avkastning och större kreditförlustrisker som följd. Härutöver bedömdes avvecklingstiden behöva utsträckas ytterligare.

Riksdagen beslutade den 18 december 1992, i enlighet med regeringens proposition 1992/93:135 om åtgärder för att förstärka det finansiella syste- met, att rekonstruktionen av Nordbanken skulle fullföljas.

Beslut om delning av banken

Den 21 december 1992 fattade regeringen det tidigare aviserade beslutet att förvärva Securum från Nordbanken den 4januari 1993 efter att bolaget dessförinnan övertagit engagemang om nominellt ca 67 miljarder kronor för en köpeskil- ling om ca 50 miljarder.

Vidare beslöts att Securum skulle finansieras av staten med 24 miljarder i eget kapital och av Nordbanken med 30 miljarder i krediter, varav 10 mot statlig garanti. Krediterna skulle lämnas med för Securum fördelaktiga villkor.

Överföring av tillgångar till Securum

Principer för N ordbankens delning Tillgångar, som belastade Nordbankens in9äningsförmåga eller som av andra skäl inte borde behållas av banken, överfördes i sådan omfattning att Nordbanken uppnådde en tillräck- lig kapitaltäckningsgrad och att Securum bedöm- des kunna fullgöra sitt uppdrag med tilldelat riskkapital och övrig finansiering.

Kriterier för urval av tillgångar

Till Securum överfördes kreditengagemang som utgjorde en belastning avseende Nordbankens

in9äningsförmåga eller riskexponering samt vissa rörelsefrämmande tillgångar såsom aktier och fastigheter övertagna för skyddande av fordran, liksom kreditengagemang som kunde leda till sådant ägande. För överföring kom i princip endast

engagemang över 15 Mkr ifråga. Krediterna avsåg huvudsakligen direkt eller indirekt fastighets- relaterade engagemang.

Genomförandeprocess

Securum organiserades och bemannades. Koncer- nens bolag etablerades och erforderliga tillstånd inhämtades - allt med början i juni 1992.

Nordbanken inventerade och föreslog kredit- engagemang att överföras till Securum.

Engagemangen dokumenterades av Nordban- ken och Securum. Värderingsprocessen omfattade 400 engagemang med ca 3000 lån och lån tagare och ca 2500 fastigheter. Den genomfördes under medverkan av en rad experter från bl a VM Fastig- hetsekonomer AB, specialistavdelningen Bank &

Finans vid Bahlins Revisionsbyrå AB, Nordbankens Ekonomiska sekretariat och institutionen för Fastighetsekonomi vid KTH.

Informationen tolkades i olika beräkningar av kassaflöden och finansieringsbehov för Securum samt i beräkning av effekten på Nordbanken, vilket arbete bedrevs av Credit Suisse First Boston för finansdepartementets räkning.

Arbetet utmynnade i det förslag som beslutades av regeringen den 21 december 1992 avseende överföring av tillgångar från Nordbanken till Securum och finansiering av Securum.

Med början i oktober överfördes tillgångar successivt till årets slut. De tillgångar som av formella skäl då kvarlåg i Nordbanken garantera- des av Securum. Överlåtelserna finansierades av Nordbanken enligt temporära avtal.

Yttrande över genomförandet

Nordbankens styrelse i samråd med finansdeparte- mentet uppdrog åt auktoriserade revisorn Bo Fridman att följa och granska genomförandet av rekonstruktionen av Nordbanken och avge ytt- rande häröver. Sådant yttrande avgavs den 28 oktober 1992, således då rutinerna var etablerade och överlämnandet hade påbörjats:

"Slutsats: Efter genomgång av de åtgärder som vidtagits av Nordbanken för att avskilja nödlidande engagemang m m och överföra dessa till Securum och efter den granskningjag utfört har jag ej funnit att de riktlinjer som angivits i riksdags- beslutet enligt lydelsen i propositionen har från- gåtts.

Således står enligt min uppfattning de vidtagna åtgärderna i överenstämmelse med riksdags- beslutet."

8 - - - -- - - -- -- - - -- - - -- -- - - - FöroaltningsberiittJse

NJ

NORDI3ANKEN

Överförda tillgångar

Till Securum överfördes 1/3 av Nordbankens företagskrediter- nominellt ca 60 miljarder kronor med hög riskprofiL Detta reducerade Nordban- kens riskexponering (belopp i miljarder):

N ordban b- Till koncernen Secu- 1992-12-31 rum Företagskrediter

Ej riskklassifiserade 93 l Under

observation 17 3

Med latent risk 19 14

Med konstaterad

risk 51 42

Summa 180 60

Aktier

Nobel, Esselte m fl 7 7

Totalt 187 67

Kvar i Nord- banken

92

14 5

- -9 120

Av i Nordbanken kvarstående företagskrediter är 1/4 riskklassificerade, varav hälften med konstate- rad eller latent risk. Härför finns reserver för befarade kreditförluster om drygt 5 miljarder.

Finansiering och avyttring av Securum

Securums tillgångar och kapitalbehov

Securum övertog ansvaret för tillgångar om nomi- nellt ca 67 miljarder kronor från Nordbanken.

Kreditstocken kännetecknades som helhet av låg avkastning, hög risk för kreditförluster och av att finansieringskostnaden för nödlidande krediter blir omfattande, eftersom det krävs betydande tid att avveckla engagemangen.

Nordbanken medverkade till att minska dessa problem genom att reducera köpeskillingen för krediterna med 17,1 miljarder kronor och delta i finansieringen av Securum med långfristiga kredi- ter utan marginal mot egen finansieringskostnad.

9

Utifrån dessa förutsättningar bedömdes Securum behöva ca 24 miljarder kronor i riskkapital från ägaren (belopp i miljarder):

Secorum pro forma

Tillgångar Skulder och

eget kapital

Krediter brutto 60 Eget kapital 24 Reserver från NB -17

Netto 43 Behov av förvärvs-

Aktier 7 krediter 26

Summa 50 Summa 50

Kassabehov l Kassakredit ^]

Totalt 51 Totalt

- -

Finansiering av Secorum

För att Securum skulle kunna förvärva nämnda tillgångar erfordrades långfristiga krediter om 27 miljarder kronor. I syfte att reducera Nordbankens risk och behov av eget kapital erhöll banken statlig garanti för en kredit om 10 miljarder, vilken löper utan marginal i maximalt 15 år. Krediten om resterande 17 miljarder löper utan marginal i som längst nio år med Securums tillgångar som säker- het. Amorteringar verkställs i takt med att Securum avvecklar tillgångar. Krediten kräver kapital-

täckning om 8 procent.

För att säkerställa Securums verksamhet gav Nordbanken löfte om ytterligare krediter, 3 respek- tive 2 miljarder, den första med temporär ränte- subvention.

Med dessa förutsättningar förväntas Securum förfoga över tillräckliga medel för att med uthållig- het och affärsmässighet avveckla övertagna till- gångar på så gynnsamma villkor som möjligt.

Avyttring av Secorum till staten

Staten förvärvade Securum den 4januari 1993 för l miljard kronor och ökade Securums eget kapital med 23 miljarder.

Att Seaurum avyttrades först 1993 innebär att Nordbankens koncernredovisning för 1992 inklu- derar Securumgruppens resultat- och balansräk- ningar.

Till följd främst av kronans sjunkande värde under senhösten 1992 uppstod i Securum större behov av reservering för befarade kreditförluster för övertagna och garanterade krediter i bokslutet för 1992 än de 17,1 miljarder kronor som erhållits från Nordbanken. Denna reservering avräknades i koncernredovisningen mot det av regeringen beslutade kapitaltillskott som tillfördes den 4januari 1993.

Förvaltningsberättelse

NORDDANKEN

Securums uppdrag och organisation

Bildandet av Securum ingick som ett led i Nord- bankens rekonstruktion. Härutöver avsåg staten också att bidra till att stabilisera fastighetsmarkna- den och de finansiella marknaderna.

För att Securum skulle kunna genomföra sitt uppdrag gavs bolaget en stabil ekonomi och finansiell uthållighet.

Securums uppgift är att under a.ff""arsmässiga former återvinna så stor del som möjligt av värdet av de utestående krediterna samt övertagna aktier.

Securums verksamhet består i att bistå låntagare så att de om möjligt blir kreditvärdiga. Om förut- sättningar härför saknas måste Securum överta panter och hantera dem så att de på sikt kan avyttras med bästa möjliga resultat.

För att på bästa sätt genomföra detta uppdrag organiserades Securum enligt följande. Den svenska verksamheten bedrivs i, av Securum AB helägda, dotterbolag: Securum Finans (auktorise- rat finansbolag), Securum Aktier och regionala fastighetsbolag. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns kontor varifrån tre rörelsechefer ansvarar för de svenska kreditengagemangen. Därutöver finns dotterbolag i London och Luxemburg samt ett centralt rörelseansvar för finansbolagsengage- mang. Sammantaget har Securum över 100 an- ställda i Sverige.

Nordbanken efter finansiell rekonstruktion

Resultat 1992 utan Securum

Som bas för bedömning av Nordbankens framtida resultatgenereringsförmåga redovisas nedan en kalkyl av Nordbankens resultat 1992 efter att intäkter och kostnader avseende engagemang som överförts till Securum tagits bort. Härvid reduceras ränteintäkterna men framför allt refinansierings- kostnaden avsevärt. Vidare minskas rörelsekostna-

lO

derna men i synnerhet kreditförlusterna (belopp i miljarder) :

Knncernen 1992

Inklusive Exklusive Securum'> Securum'>

Räntenetto 7,1 9,9

Övriga intäkter 3,0 2,7

Summa intäkter 10,1 12,6

Driftskostnader -6,9 - 6,8

Resultat före

kreditförluster 3,2 5,8

Kreditförluster -19,2 -4,2

Rörelseresultat -16,0 1,6

•> Med "Securum" avses den påverkan på intäkter och kostna-

der som de engagemang som öveiförts till Securum hade under 1992.

Tillgångar och skulder inför 1993

Som bas för bedömning av Nordbankens framtida utvecklingsförmåga återges nedan pro forma- balansräkning för Nordbanken som om alla till- gångar Securum övertagit ansvaret för vore över- förda och motsvarande finansieringslöften vore utnyttjade (belopp i miljarder):

Pro forma 1993-01-04

Tillgångar Skulder och

eget kapital

Utlåning Inlåning

• Företag SEK 75 • Företag 50

• Företag valuta 45

• Privat 65 • Privat 65

Refi valuta 55

In terbank 40 In terbank 59

Obligationer 40 Lång uppl 60

Övrigt 25 ^Övrigt 20

Securum SEK 15 Eget kapital 11 Securum valuta 15

Summa 320 ^Summa 320

Riskvägd balansomslutning 210

Primär kapitalrelation,% 5,3

Kapitaltäckningsgrad, % 8,9

Till följd av överföringen till Securum reducerades Nordbankens tillgångar med netto 50-30 = 20 miljarder kronor. Härigenom åstadkoms en bety- dande kvalitetshöjning: Brutto 67 miljarder i riskfyllda krediter och i aktier ersattes av krediter till Securum om ca 30 miljarder, varav 10 garante- ras av staten. Som säkerhet för resterande ca

Föroaltning.sberättelse

NJ

NORDOANKEN

20 miljarder ligger Securums tillgångar, varav 7 miljarder i aktier- merparten i Nobel.

Netto inne bär detta att för 13 miljarder av Nordbankens lån till Securum svarar krediter om drygt 40 miljarder netto efter reservering för befarade kreditförluster.

Den riskvägda balansomslutningen minskade från 228 miljarder kronor 1991 till pro forma 210 miljarder 1992. Samtidigt reducerades det synliga egna kapitalet från 12,9 tilll1,1 miljarder varför kapitaltäckningsgraden sjönk från 9,2 till pro forma 8,9 procent.

Fortgående rekonstruktionsarbete

Den finansiella rekonstruktionen var en nödvändig men ej tillräcklig åtgärd för att återföra Nordban- ken till lönsamhet. Rekonstruktionsarbetet innefat- tar därför också två program, vars genomförande påbörjades 1992:

• Tydliggörande och implementering av bankens affärside och strategi med fokusering på ban- kens styrkefaktorer och konkurrensförsteg samt vidareutveckling av samarbetet med Posten.

• Genomgripande rationalisering för att anpassa kostnaderna till den nya inriktningen av verk- samheten och utveckla ingäningsförmågan.

Resultatnivån skall under 1993 och 1994 succes- sivt förbättras med 1,5 miljarder kronor på årsbasis genom dessa åtgärder.

Utsikter för 1993

Krisen i den svenska ekonomin fick oanade pro- portioner 1992 med minskad industriproduktion, sjunkande privatkonsumtion samt stigande arbets-

löshet och budgetunderskott som följd. Den väntade återhämtningen i den internationella konjunkturen uteblev. En stark turbulens inträf- fade på valutamarknaderna under hösten och den fasta växelkurspolitiken för den svenska kronan fick överges.

Inledningen av 1993 präglades av fortsatt oro på valutamarknaderna samtidigt som de internatio- nella räntorna föll. Den sammanlagda försvag- ningen av kronan översteg 20 procent.

Lägre räntenivå i Sverige ger positiva effekter på skuldtyngda verksamheter och på lönsamheten i den finansiella sektorn, men kreditinstitutens kreditförluster kommer även 1993 att ligga på en nivå som är väsentligt högre än vad som tidigare var normalt.

Den förbättring som väntas för den konkurrens- utsatta delen av den svenska ekonomin uppväger sannolikt inte nedgången i hemmamarknads- orienterade branscher under 1993.

Sammantaget är således utsikterna för den svenska ekonomin dystra för det närmaste året, även om förbättringen i konkurrenskraft under- stödjer en tillväxtprocess för exportindustrin och dess underleveran töre r.

Det är styrelsens och ledningens främsta mål att Nordbanken skall generera tillskott till det egna kapitalet under 1993, d v s att resultatet före kreditförluster skall vara minst i nivå med kredit- förlustemas storlek. Möjligheterna därtill betingas av den ekonomiska utvecklingen - dess konsekven- ser för bankens egen affärsverksamhet och för kundernas. Den pågående utslagningen av företag, som föranleder både ränte- och kreditförluster, men också ökande förluster för privatutlåningen, utgör den främsta risken förutom faran för åter- gång till en högre räntenivå.

11 - - - -- - - -- - - - Förvaltningsberättelse

NORDDANKEN

N3

Inriktning och mål

Nordbankens ledning har under året vidareutveck- lat och arbetat med att genomföra bankens strategi för 1990-talet.

Verksamhetens inriktning

Nordbanken skall vara en allsidig och bra bank för svenska privatkunder, företag och institutioner.

Basen är Sverige och svenskrelaterade affärer i utlandet. Det innebär bl a att banken skall erbjuda adekvat service till konkurrenskraftiga priser och visa uthållighet gentemot goda kunder.

Privatkundemas behov av praktiska former för

vardaglig~ bankatiarer skall tillgodoses med enkla, standardiserade produkter och hög tillgänglighet.

För kunder som önskar mer kvalificerade tjänster skall banken erbjuda rådgivning och goda helhets- lösningar. Kombinationen av egna kontor, samar- betet med Posten och automatiserade tjänster ger stordriftsfördelar och möjligheter att effektivt driva denna verksamhet.

För företag och institutioner skall banken tillhandahålla smidiga och säkra system för betal- ningar och andra transaktioner samt in- och utlåning till konkurrenskraftiga villkor.

Banken skall slå vakt om den breda kundbasen för enkla och standardiserade banktjänster. På denna grund skall banken målmedvetet forsåtta att utveckla attraktiva helkundslösningar.

VidareutvecklU1g

Nordbanken skall från sin goda position fortsätta att utveckla rationella produktpaket för breda kundgrupper. Framgångarna med Livia, Nordban- ken Fonder, bank på telefon och företagspaketen sporrar till vidare insatser. Avsikten är att kunderna skall kunna sköta sina återkommande bank-

ärenden enkelt och tilllåga kostnader.

satsningen på att förenkla kundernas bank- kontakter och effektivisera bankens inre verksam- het utgår från att Nordbanken bygger vidare på sina styrkefaktorer: hög tillgänglighet genom automatiserade tjänster, ett brett kontorsnät i samarbete med Posten, effektiva datasystem samt serviceinriktad personal.

Långsiktiga relationer med breda kundgrupper förutsätter säker leverans och låga kostnader.

Nordbanken har därför inlett ett program för att kraftigt höja kvaliteten med målet "noll fel".

Åtgärdsprogram

Under året inleddes arbetet med att precisera och bemanna den nya organisationen i banken. Vid

slutet av 1993 skall antalet tjänster i Nordbanken ha reducerats med l 400, vilket innebär en perso- nalminskning med ca 20 procent. Besparings- effekten beräknas bli drygt 500 Mkr på årsbasis.

En total översyn av kostnader för lokaler, data- produktion, produkter, marknadsföring och övriga driftskostnader påbörjades för att successivt ned- bringa de årliga kostnaderna med 450 Mkr på års basis.

Ytterligare insatser gjordes för att begränsa bankens kreditrisker, minimera förluster på gamla och nya krediter och därmed på sikt öka kunder- nas förtroende för bankens kreditgivning. Bankens analyssystem och gällande polides för kreditgiv- ning och obeståndshantering förbättrades. Ett omfattande program för att ytterligare höja kom- petensen inleddes.

Styrsystemen utvecklades för att stödja den strategiska inriktningen. Relevanta prestationsmått och jämförelsetal utarbetades. Principerna för kapitaltilldelning, den interna räntesättningen och incitamenten för likviditetsplanering i regionerna vidareutvecklades.

Ett arbete inleddes för att genom avtal med utländska banker bygga upp ett internationellt servicenätverk. Härigenom skall kunderna kunna erbjudas lokal bankservice i utlandet. En stor del av Nordbankens egna utlandsetableringar avvecklas.

Arbetet med att säkerställa erforderlig kompe- tens, förstärka ledarskapet och eliminera interna felkällor bedrivs i projektform.

Ett intensivt arbete pågår för att fördjupa sam- arbetet med Posten och därigenom vidareutveckla bankens marknadsföring av produkter via postkon- toren liksom transaktionstjänster via Postgirot.

Finansiella mål

Koncernens omedelbara mål är att uppnå positivt resultat. Det skall åstadkommas genom att utveckla intjäningsförmågan och reducera kreditförlus- terna.

På längre sikt är koncernens finansiella mål att uppnå en konkurrenskraftig avkastning på justerat eget kapital.

En förutsättning härvidlag är att bankens kapitaltäckningsgrad väl överstiger lagstadgade 8 procent och det primära kapitalet 6 procent av den riskvägda balansomslutningen.

För att uppnå det övergripande ekonomiska målet bör vidare intäkter i förhållande till verksam- hetens kostnader - det så kallade l/K-talet

- överstiga 1,8 samt kreditförlusterna uppgå till maximalt 0,5 procent av genomsnittlig utlåning över en konjunkturcykel.

12 - - - -- -- - -- - -- Föroallning•berättels•

NO ROilANKEN NJ

Nordbankens marknader

Privatpersonsmarknaden

Hushållens finansiella sparande utgörs främst av bankinlåning, försäkrings- och fondsparande men även av placeringar i obligationer och andra värdepapper.

Banksparaodet hade under 1980-talet en lång- sammare utvecklingstakt än utlåningen. Det nya skattesystemet och de höga realräntorna gör det nu förmånligare att spara, varför även banksparmdet bör öka på sikt. Under 1992 mötte detta dock påtaglig konkurrens genom de av främst bostads- instituten utgivna privatobligationerna, inte minst vid det extremt höga ränteläget i samband med höstens valutaoro. Konkurrensen medförde att hushållens banksparande under 1992 minskade med ca 5 procent till372 miljarder kronor. Fond- sparaodet som tidigare växte kraftigt hade under 1992 en svagare utveckling.

Antalet privatpersoner som pensionssparar ökade kraftigt under 1980-talet. Ökningen förvän- tas fortsätta också från 1994, då pensionssparande i bank på skattemässigt fördelaktiga villkor blir möjligt.

Nordbankskoncernens marknadsandelar avseende privatpersoners sparande den 30 september 1992

Hela Nordbanks- marknaden koncernens andel

M dr M dr %

Bankinlåning 372 68 18,3

Allemansspar 65 11 16,8

Fondsparande ^l) 120 19 15,7

Totalt 557 98 17,6

Källor: SCB, Finansinspektionen och Nordbanken.

l l Inklusive juridiska personer den 30 juni 1992.

Privatpersonernas lånevolym uppgår till drygt 670 miljarder kronor efter att i stort ha varit oförändrad

Total bankinlåningfrån hushållen samt Nordbankens marknadsandel

Miljarder kronor ^%

400 . . . . - - - , - - - - , - - - . - - - . - - - , - - - - , - - . . , . - - r - - - - . 19,0

18,5

18,0

17,5

17,0

Jun Sep Dec Mars Juni Sep Dec Mars Jun Sep

90 90 90 ·91 ·91 ·91 ·91 ·92 ·92 ·92

under 1992. Bankernas lån till privatpersoner minskade under året med 5 procent medan bo- stadsinstitutens utlåning ökade med 5 procent.

Privatpersoners lån i utländsk valuta utgör endast 2,5 procent av deras totala lånevolym.

Nordbankskoncernens marknadsandelar avseende utlåningen till privatpersoner den 30 september 1992

Hela Nordbanks- marknaden koncernens andel

M dr M dr %

Bankutlåning 232 37 16,1

Bostadsfinan-

sieringsinstitut 420 33 7,9

Finansbolag 18 o ^1,7

Totalt 670 70 10,5

Källor: SCB, Sveriges Riksbank och Nordbanken.

Konkurrenter och marknadsandelar

Nordbankens konkurrenter är främst sparbank- erna. Bankernas utbud av produkter är likartat och lojaliteten mot den "egna" banken är stor. Viktiga faktorer i konkurrensen är personalens servicevilja, kontorsnätets storlek och geografiska utbredning.

Huvudkonkurrenterna på marknaden för boendefinansiering är Stadshypotek, Spintab och Svensk Fastighetskredit. Priskonkurrensen är stark.

Försäkringsbolagen konkurrerar alltmer på bankmarknaden, särskilt vad avser boendefinansie- ring och fondsparande.

Nordbankens marknadsandel av den samman- lagda utlåningen, som tidigare år ökat, var oför- ändrad under 1992. Andelen av bankutlåningen minskade medan andelen av hypoteksutlåningen fortsatte att öka. Siffrorna speglar den ändrade inriktningen från 1980-talets smålån utan säkerhet till större lån, främst för boendeändamål. Av bankens totala kreditförluster avser endast en ringa del krediter till privatpersoner.

På den vikande marknaden för bankinlåning återvann Nordbanken en del av 1991 års förlorade marknadsandelar.

Total utlåning till hushållen (banker och bostadsinstitut) samt Nordbanken och NB Hypoteks marknadsandelar

Miljarder kronbr %

700 , - - - , - - - - . . , . - - - . - - - - . - - - - r - - - - . - - - - . - - - , - - - - r 11,5

540

Ju n Sep Dec Mars Juni Sep Dec Mars J u n Sep

90 90 90 ·91 ·91 ·91 ·91 ·92 ·92 ·92

13 - - - - Förvaltnings/Jf:rättels•