Postgirot- betalningsbanken

Innehåll

Detta är Postgirot Bank:

Postgirot ~ betalningsbanken

VD-kommentar

Utvecklingen till Postgirot Bank

Marknadsöversikt:

Betalningsmarknaden

Medarbetare och kvalitet

Bokslut:

Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Redovisningsprinciper Definitioner

Noter

Vinstdisposition Revisionsberättelse

Femårsöversikt Styrelse och revisorer Ledning

Delårsrapport

Års~dot,iming

31 augusti 1995 ma1'51996

2 4

6

7 10

12 18

19 20 21 22 27 28 29 30 32

Rapporterna kan beställas från Postgirot Information, 105 00 Stockholm.

Telefon: 08-781 30 00. Telefax: 08-20 05 46.

1994 - Postgirots första år som bank

Postgirot Bank AB (Postgirot) började sin verksamhet den l mars 1994.

Bankens verksamhet är i huvudsak densamma som den Postgirot bedrev som ett afflirsområde i det tidigare Postverket. Banken är helägd av Posten AB.

ÅRET I SAMMANDRAG

Rörelseresultatet för räkenskapsåret uppgick till 429 Mkr.

Ensamrätten till statens betalningsflöden upphörde. Trots detta fortsatte transaktions- och betalningsvolymerna över postgirokonton att öka.

Nya räntebärande konton med kreditmöjligheter introducerades med stor framgång- Afl'årsgiro, Föreningsgiro och Hemgiro.

+

Samarbetsavtal ingicks med flera aktörer, bl a med tre av de övriga nya bankerna som bildades under 1994.

Den offensiva satsningen mot kunder inom offentlig sektor fortsatte.

För ökad service gentemot samtliga kundgrupper bildades branschteam.

Beslut fattades om att förstärka Postgirots lokala närvaro i postkontorsnätet.

Nya medarbetare med bank- och finanskompetens rekryterades.

Fortsatta rationaliseringar och automatiseringar skedde inom Postgirot.

Postgirot Bank-koncernen, räkenskapsåret 1994*

Resultatutveckling (Mkr) Nyckeltal

Räntenetto l 539 Räntabilitet på eget kapital, %

Avgifter och agio l 636 ~ l/K-tal exkl kreditförluster

ÖVriga intäkter 371 l/K-tal inkl kreditförluster

Summa intäkter J 546 Placeringsmarginal, %

Personalkostnader 714 Betalningsvolymer, Mdr

ÖVriga omkostnader 2 395 Inlåning, Mdr

Summa omkostnader J 109 ^{Utlåning, Mdr}

Eget kapital, Mdr Resultat före kreditförluster 437 Balansomslutning, Mdr

Kreditförluster 8 Kapitaltäckningsgrad, %

Rörelseresultat 429 soliditet, %

Medeltal anställda

* Räkenskapsäret 199-4 omfattar perioden 17 februari -3 l december. Verksamhet i banken har bedrivits fr o m l mars 1994.1 koncernen omfattar verksamheten för dotterbolagen hela kalenderåret. Dotterbolagens relativa påverkan pä utfallet är dock ringa.

Definitioner se sid 21 .

23,1 1,14 1,14 5,1 4504

21,1 0,6 1,6 38,4 24,7 4,1 2 892

DETTA AR PosTGIROT BANK

Postgirot- betalningsbanken

Postgirots a./fdrside är att erbjuda effektiv nationell och inter- nationell betalnings-och informationsformedling över postgiro- konto samt att som tilläggstjänster erbjuda kortfristig in-och utlåning och därmed göra kundens pengar mer produktiva.

Bredare utbud av tjänster

Ombildningen till bank gjorde det möjligt för Postgirot att komplettera och förstärka ett redan brett utbud av betalnings- tjänster med bl a räntebärande konton och kreditmöjligheter för samtliga kundkategorier. De nya kontotypernaA.ffårsgiro, Föreningsgiro och Hemgiro introducerades under 1994 och blev väl mottagna av kunderna. Nya tjänster har även intro- ducerats som stöd för utlandsbetalningar. I export- och import-

affärer erbjuder Postgirot remburser, dokumentinkasso och garantier.

Postgirot kan erbjuda helhetslösningar för betalningsför- medling och likviditetshantering. Utbudet av finansiella tjäns- ter ska ses som ett komplement till kärnverksamheten - betalnings-och informationsförmedling.

PlaceringstJänster

\ Inbetalningar \

•lnbetalnongsser<o~e • TIPS (Total IntegraNd Payment System) • Auto- grro • Fakturenngstjanst • Gorofakwra

• Oagskasseservoce • Konrokorts- onlosen • EuroGoro • SWIFT

Kombinationstjänster Informationstjänster

Utbetalningar

• nl<rurabetalnlt1glseMee

• K~ernkontolkoncemredo­

VISnJng • !Jkvodl(etsprognoser

• UtbetalnongSser<~

• BeQimngsbellaknong • Skattegoro

• GomFaktura • GoroDorekt

• Goi'OVlsoon • GoroTel• GoroGuode

• Hogo;u Hemekonemo • GoroGuode • GoroBusoness card

Finansieringstjänster Gorokredot-kredoter på

upp till ett år

Kunder

Postgirot har ca 1,7 miljoner kunder, fördelade på l miljon privatkunder och 700 000 som utgörs av företagskunder och organisationer. Postgirot erbjuder en snabb, lättillgänglig och säker formedling av betalningar. Det ska hjälpa kunderna att fullfölja och utveckla sina affärsrelationer och att öka avkast- ningen på Hkvida medeL

Postgirots betalningshantering är särskilt attraktiv för företag med många kunder p g a att de flesta privatpersoner har postgirokonto. Cirka 8 av l O betalningar från privatpersoner görs till ett postgirokonto.

Den offentliga sektorn är en viktig kundgrupp. Avregleringen av Postgirots tidigare ensamrätt till vissa av statens betalnings- flöden har medfört att Postgirot nu satsar ännu hårdare än tidigare på att bibehålla och stärka sin position i den tillta- gande konkurrensen.

En fortsatt kraftfull satsning görs på företagskunder. Postgirot har kundrelationer med flertalet svenska företag. Med utveck- ling och anpassning av tekniken, kompetensen och tjänsterna ska Postgirot utveckla relationerna till befintliga kunder och attrahera nya, genom att svara mot deras nuvarande och kommande behov av tjänster.

D ETTA ÄR PosTGIROT BANK

Samarbete ger ökat värde för kund

Samarbetsavtal med företag inom Posten skapar förutsätt- ningar att nå breda kundgrupper och ge stor tillgänglighet.

För att öka kundnyttan söker Postgirot även sarnarbete med andra aktörer på marknaden. Sedan tidigare finns samarbete med Sparbanken och Nordbanken som bl a innebär att

; Postgirot kan göra autogirotransaktioner med dessa bankers 'kunder. Under 1994 ingicks även samarbetsavtal med flertalet

av de nya bankerna.

'Kombinationen av samarbetsavtal med andra banker och de : egna direkta kundkon takterna gör att Postgirot f"ar p os-i tio n en av ett "nav" på den svenska betalningsmarknaden. Konkret innebär det att banken kan erbjuda både egna och andras )kunder en unik tillgänglighet som betalningsförmedlare.

Lån e-

Annan finansiell

part

Postgirot ^Universal-

bank

Organisation

Postgirot Bank är AB ett helägt dotterbolag till Posten AB. De enskilda delarna i Postgirots organisation samverkar för att uppfylla kundernas önskemål. Enheterna är representerade i företagets ledningsgrupp.

l

lnfonnation"~...-

----~---- E - k _ o., n- omi 1 ---~t---

Personal

< ·---+---r---r,-----;

Försäljning Finans-

enheten Inrikes Utiand Produktion Utveckling Procard

Dotterbolag

IPSAB (100%)

Swede5ettle AB (100%)

Försäljningsorganisation och kundservice

Postgirot har två huvudsakliga försäljningkanaler. Den ena är riktad mot större företagskunder och omfattar 13 försälj- ningskontor ute i landet, organiserade i 6 försäl j ningsregioner med närmare 200 medarbetare. För mindre företag, organisa- tioner och privatpersoner har Postgirot etablerat samarbete med Postens kontorsnät (Posten Bank och Kassa), så att kunderna där kan fa tillgång till Postgirots tjänster.

F ör att förstärka Postgirots lokala närvaro har beslut fattats om rekrytering av 150 kundansvariga med god finansiell erfaren- het till de viktigaste postkontoren. Centralt finns uppbyggt kundtjänstfunktioner med 400 medarbetare. De har årligen över en miljon kundkontakter, i huvudsak via telefon.

3

VD-KOMMENTAR

VD-kommentar

Aret 1994 har varit mycket positivt for Postgirot. Kunderna fortsätter att uttrycka stor tilltro till vår formåga att sköta betal- ningar och information om dessa. Vinstut- vecklingen har forbättrats. Vårt nya tjänste- utbud, vilket lanserades i samband med ombildningen till bank, har tagits emot väl.

1 Under 1994 har Postgirot- som öppen och neutral betalningsformedlare - ingått sam- arbetsavtal med nya banker och andra finansiella aktörer. Med dessa nya a.ffors-

relationer stärker Postgirot rollen som ledande betalningsformedlare, samtidigt som vår a.fforsinriktning på betalnings- marknaden tydliggörs for omvärlden.

KUNDERNASFÖRTROENDEÄRAVGÖRANDE Kundernas förtroende är avgörande för Postgirots utveckling.

Det fick vi på nytt bekräftat under året. Regelbundna kund- undersökningar visar att tillförlitlighet, tillgänglighet och enkelhet är begrepp som kännetecknar kundernas omdöme om oss.

En öppen, rak och ärlig prissättning som står i relation till kundnyttan är en ledstjärna i våra affårsrelacioner.

UNDER 1994 ÖKADE KONKURRENSEN Den positiva utvecklingen är glädjande i många avseenden.

Inför ombildningen till bank var Postgirot föremål för debat- ter. Postgirots roll som nischbank för betalningar ifrågasattes liksom behovet av konkurrens på betalningsmarknaden.

Avregleringen och Postgirots tjänsteutbud har medverkat till ökad konkurrens på betalningsmarknaden. I regeringens och riksdagens beslut om bildandet av Postgirot Bank AB angavs också att det ska finnas minst två konkurrerande betalnings- system. Oet är bra för kunden. Tjänsterna utvecklas och produceras effektivare och priserna hålls nere.

4

BEGRÄNSNINGAR I KONKURRENSEN FINNS KVAR En effektiv konkurrens måste ske på lika villkor. Så är inte fallet idag eftersom Postgirots möjligheter att konkurrera begränsas, bl a av att riksdagen satt tak på in- och utlåning.

Det finns ett stort behov av konkurrenskraftiga in- och utlåningstjänster. Våra in-och utlåningstak kommer att ut- göra hinder redan under nästa år och bör avlägsnas.

Informationsteknologin skapar förutsättningar för rationella betalningssystem. Vid avskaffaodet av Postgir~ts betalnings- monopol hävdade statsmakterna att bankerna samtidigt skulle medverka till att kunder som vill använda Postgirots auto- girosystem skulle F.i tillgång till bankernas lönekonton. Flera av de stora affärsbankerna avvisar detta och därmed en effektivare konkurrens.

POSTGIROT SKA VARA NÄRA, SÄKER OCH OFFENSIV

Postgirot tillhandahåller idag en mycket snabb och kostnads- effektiv förmedling av betalningar. För att förbli en konkur-

renskraftig betalningsförmedlare även i framtiden ska vi upp- levas som nära, säkra och offensiva.

Nära ...

Vi är nära kunderna genom det rikstäckande postkontors- nätet och Postens lantbrevbärare. De ger oss ett lokalt ansikte mot små och medelstora kunder och ger oss möjlighet att utf'cira banktjänster även på lördagar. Under 1995 fårstärker vi den lokala närvaron ytterligare genom att 150 kund- ansvariga med specialkunskap om betalningsförmedling och finansiella tjänster rekryteras till större postkontor i landet.

Viharlokalaförsäljningskontormedegnasäljareiaktivdialog med större kunder. I konkurrens med andra banker gör vi vårt yttersta för att behålla bland andra statens flöden. Vi satsar på ökad information till de offentliga kunderna. Vi satsar även på företag inom handel och tillverkande industri och vi bildar branschteam för att bättre svara mot kundernas behov.

VD-KOMMENTAR

... säker. ..

Postgirot är säker för kunden genom att vi håller utlovade leveranstider. Med snabb redovisning vet avsändaren när mottagaren far sin betalning. Inom Sverige utförs betalnings- uppdragen samma dag de kommer in. För utlandsbetalningar garanterar vi att mottagaren far pengarna inom tre dygn .

... offensiv

Försäljningskåren kommer att mer än fördubblas under 1995.

Vi satsar stort på att bygga upp bankkompetens och mark- nadsföring av banktjänsterna. Vi ger mycket konkurrenskraf- tiga villkor på våraräntebärande inlåningskonton. Vi utveck- lar tjänster inom "trade finance". Vi erbjuder remburser och dokumentinkasso samt ställer ut garantier som stöd till utlandsbetalningar.

SAMARBETET MED ANDRA BANKER UTÖKAS

Postgirot har också en roll som säljare av tjänster till andra aktörer på bankmarknaden. Vårt goda samarbete med Nord- banken och Sparbanken innebär bl a att vi hanterar deras gireringsfunktioner. Det ger oss tillgång till75 %av hushåll- ens lönekonton.

En annan spännande verksamhet är den där vi kompletterar nya nischbanker och finansiella institut. Samarbete har redan inletts med bland andra SkandiaBanken, WasaBanken och Handelskredit. Vår ambition är att vidareutveckla dessa sam- arbeten.

IT-SATSNINGAR FORTSÄTTER

Vår satsning inom informationsteknologin börjar nu

ra

nomslag. Innevarande år kommer att präglas av fortsatta rationaliseringar i hanteringen av betalningsflödena. Detta leder i sin tur till mindre manuellt arbete och minskad personalstyrka, vilket i möjligaste mån ska mötas med natur- lig avgång och kompetensutveckling av personalen.

1995 BLIR ETT SPÄNNANDE ÅR

De nya banktjänsterna, samarbetet med andra nischbanker och en ökad effektivisering av vår produktion, är några faktorer som bidrar till ettspännande år 1995. Det finns även andra utmaningar, t ex tjänsteutvecklingen inom IT-området.

Vår resultatutveckling är beroende av ränteutvecklingen. Vid oförändrat ränteläge räknar vi med ett resultat för 1995 i nivå med föregående år.

5

UTVECKLINGEN TILL PosTGIROT BANK

Utvecklingen till Postgirot Bank

Postgirot har forändrats från en enhet inom

alforsverket Posten till ett bankaktiebolag i postkoncernen.

AFFÄRSVERKEN FÖRÄNDRAs

I takt med att affärsverken i större utsträckning blivit kund- beroende och mött ökad konkurrens har den reglerade verks- formen blivit mindre ändamålsenlig. De kvardröjande mono- polrättigheterna i affärsverken har också lett till krav på särredovisning. Detta för att monopolen inte skulle subven- tionera konkurrensutsatt verksamhet.

LED I SVERIGEs INTERNATIONALISERING Avreglering för ökad konkurrens är också ett led i Sveriges internationalisering och strävanden att nå ökad produktivitet i det svenska näringslivet. Under de senaste tre åren har därför F FY, Domänverket, Vattenfall, Televerket och Posten bolagi- serats . .A.ffii.rsverkens monopol har avskaffats eller kraftigt begränsats.

Postgirot tillhandahåller transaktionskonton och tar emot insättningar på dessa. Därmed fuller verksamheten definitions- mässigt under bankrörelselagen. I samband med bolagise- ringen av hela postverkskoncernen blev Postgirot bank. Sam- tidigt upphörde Postgirots ensamrätt till vissa statliga betal- ningar. Formellt bildades Postgirot Bank AB den 17 februari 1994. Därmed blev Postgirot också skattepliktigt.

VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR

Verksamhetsramarna vidgades i och med att banken bildades.

Som bank kan Postgirot lämna såväl ränta på insatta medel som kredit till både fysiska och juridiska personer. Tidigare hade Postgirot enbart rätt att ge ränta och kredit till juridiska personer i högst 30 dagar.

Kärnverksamheten i Postgirot är betalningsförmedling. Till- kommande banktjänster utgör komplement och stöd till denna. Regeringen har i bolagsordningen infört begräns- ningar avseende utestående krediter och total räntebärande inlåningsvolym i banken.

Lämnade krediter far ej överstiga ett år och den beviljade kreditvolymen rar ej uppgå till mer än 4 miljarder kronor.

6

Postgirot satsar stora resurser pd att ligga i framkanten i kunnan- det om framtidens beta/ningsvanor. Den nya informations- teknologin är spjutspetsen.

Räntebärande inlåningsvolym f'ar ej överstiga 23 miljarder kronor. Banken far inte utforma kontovillkoren så att en sparkontorörelse utvecklas. Postgirot far inte heller bedriva traditionell kreditgivning mot säkerhet i fast egendom. Syftet är att banken inte ska konkurrera fullt ut med traditionell bankverksamhet. Däremot har Postgirot &tt rätt att erbjuda betalningsmedel i form av checkar och kontokort och har även fatt ett utökat valutahandelstillstånd.

Före utgången av 1995 ska en utvärdering göras av effekterna av inskränkningarna i Postgirots befogenheter att bedriva bankrörelse.

INTERNATIONELLA FÖRDELAR

I det internationella samarbetet är det en fördel för Postgirot att uppträda med bankstatus. Det underlättar samarbetet med andra banker. Det är en fördel i ett affärssamarbete om bägge parter följer samma regelverk I det internationella umgänget har dessutom flera postverk och postgiron under senare år omvandlats till aktiebolag respektive banker.

Betalnings- marknaden

Konkurrensen inom betalningsformedling ökar. Postgirot har de senaste åren stärkt sin marknadsposition. Utvecklingen går mot mer elektroniska tjänster.

.OMVÄRLDEN

De senaste åren har den finansiella sektorn genomgått struktur- förändringar. Universalbankerna (banker med ett mycket brett utbud av tjänster) har fatt ökad konkurrens inom sitt traditionella område- in- och utlåning-samtidigt som nya tekniker gör att många bankärenden nu sker elektroniskt.

Därmed minskar kundernas personliga kontakt med sin bank. Denna utveckling har givit plats för de nya nisch- bankerna (banker som specialicerat sig på ett begränsat utbud av tjänster baserat på modern teknik) men även för andra aktörer som t ex detaljhandeln och bensinbolag, vilka tagit marknad från de traditionella aktörerna.

Postgirot påverkas också av strukturförändringar, dels genom ökad konkurrens inom betalningsförmedling, dels genom de möjligheter tekniken ger att öka konkurrensen på de traditio- nella banktjänsternas områden.

ÖKAD KONKURRENs

Det viktigaste för kunderna i Postgirot är att de flr en effektiv nationell och internationell betalnings- och informations- förmedling. Postgirots kärnverksamhet möter konkurrens framförallt från universalbanker, där betalnings-och informa- tionsförmedling mer och mer blir ett komplement till in-och utlåningen.

Effektiviteten förstärks genom att Postgirot agerar som ett nav för olika finansiella panners, däribland banker. Postgirot bedriver över eget kontosystem försäljning, produktion och kundtjänst med ett totalt kundansvar.

Universalbankerna har sedan länge etablerade samarbeten i de gemensamägda bolagen Privatgirot AB och Bankgirot AB.

Dessa företags uppgift är-att med bankgemensamt utveck- lade tjänster, produktionssystem och betalningskoncept - förmedla transaktioner från ett bankkonto till ett annat.

Bankernas utveckling av tjänster inom betalningssektorn sker i huvudsak inom ramen för dessa företag.

MARKNADSOVERSIKT

Ombildningen till bank gjorde tkt möjligt for Postgirot att komplettera och forstärka utbudet av betalningstjänster med bankrelaterade tjänster.

MARKNADsUTVECKLING

Den svenska betalningsmarknaden* uppgick 1993 till drygt 8 900 miljarder kronor. Marknaden utvecklades mycket svagt under 1993 med en tillväxt på 1 ,3 %. Postgirots andel av marknaden har ökat de senaste åren och för 1993 uppgick den till drygt 50 %. Under 1993 har marknadsandelen ökat inom de för Postgirot viktiga sektorerna tillverkningsindustri och handel, samtidigt som positionen har kunnat försvaras inom den offentliga sektorn.

Marknadspositionen varierar mellan olika kundsegmen t. Den starkaste ställningen har Postgirot bland de offentliga kun- derna (stat, kommun och landsting) och inom branscher som energi, bygg och transport, liksom i tjänstesektorn. Ställ- ningen är svagare inom handel och tillverkande företag men här har en målmedveten satsning de senaste åren börjat ge resultat. Speciellt inom handel har Postgirot uppfattats som ett intressant alternativ för detaljhandelns kontanthantering och kontokortsinlösen.

* Definierad som swnman av företagens, hushållens och den offentliga sektorns samlade omsättning och inköp. Mervärdesskatt inom landet, källskatteroch sociala avgifter inkluderas. Kapitalmarknadsflöden och löner exkluderas. Statistik för 1994 finns ännu ej tillgängligt .

....

'

MARKNADsOvERsiKT

Postgirots starka ställning på marknaden förklaras av att en mycket stor kundbas använder systemet för fakturering/

uppbörd. Postgirots tillgänglighet är här avgörande. I princip alla betalare kan idag använda postgirosystemet till ingen eller mycket låg avgift. Genom ränteeffektiva betalningslösningar väljer många av betalningsmottagarna i sin tur att utföra egn;~.

leverantörs- och skattebetalningar över postgiro.

Postgirots marknadsandelar (procent av betalnings- marknadens omsättning per kundsegment):

Kundsegment Företag Offentliga kunder Hushåll

Marknadsandel i % 1993 35

68 20

ÖVER 1,5 MILJONER KONTON

Postgirot har idag över l ,5 milj o ner aktiva kon ton fördelat på 900 000 privatkonton, 500 000 företagskonton och 100 000 föreningskonton. Det betyder att ca 95 procent av samtliga företag och organisationer har en affärsrelation med Postgirot.

En av grunderna i Postgirots tjänsteutbud är att kunna erbjuda betalningsmottagaren en hög effektivitet vad gäller fakturering/betalning från hushållssektorn. Effektiviteten uppnås genom en ändamålsenlig redovisning kombinerad med det faktum att merparten av betalningarna sker mot konto. Av Sveriges drygt 4,3 miljoner hushåll har Postgirot 20 % täckning genom egna konton. Genom postkontoren betalar ytterligare 25 % av hushållen sina räkningar och resterande 55 o/o av hushållens betalningar sker via betalnings- systemen Privatgirot, Sparbanksgirot och NB personkonto.

För att kunna säkerställa en effektiv betalningsförmedling för betalningsmottagaren har Postgirot affärsmässiga avtal med Privatgirot, Nordbanken och Sparbanken. Avtalen innebär att privatpersonbetalningarna ftån dessa betalningssystem kanaliseras till betalningsmottagarens postgirokonto.

Postgirots betalningsvolymer 1994 uttryckt i antal transaktioner (miljoner styck):

Gireringar mellan konton Inbetalningar, postkontor Utbetalningar, post/bankkontor

8 -

212 83 20

Med Giro Vision kan kunden koppla sin persondator till Postgirot och utfora betalningar direkt på skärmen. TJänsten ger också överblick över kontorörelser.

TEKNIKUTVECKLINGEN

Andelen elektroniska betalningar har ökat starkt under senare år och 75 % av alla betalningstransaktioner hanteras idag helt eller delvis elektroniskt.

Inom näringslivet har användningen av ED I (Electronic Data Interchange) setts som en stor möjlighet att rationalisera och effektivisera bl a inköpsprocesser. I forlängningen kommer betalningsledet i inköpsprocessen att omf.mas av ED I. Postgirot deltar därför aktivt i standardiseringsarbetet för EDI-betal- ningar. Under 1994 har Postgirot deltagit i pilotprojekt inom detta område tillsammans med kunder.

INTERNATIONELLA BETALNINGAR

Stora företag svarar för den övervägande delen av de gräns- överskridande flödena, vilka av tradition går via affärsban- kerna. Postgirots u tlandsflöden uppgick under 19 94 till 41 miljarder kronor, motsvarande en marknadsandel på 3,8 %.

Andelen av det totala antalet transaktioner uppgår dock till 25 %, eftersom Postgirot företrädesvis har betalningar på mindre belopp. 2/3 av betalningarna är avgående från landet och 1/3 är ankommande.

Postgirots företagskunder har samma kontaktpersoner och system oavsett om det är en inrikes- eller utlandsbetalning.

Postgirot har som enda bank i Sverige elektronisk betalnings- och informationsförmedling internationellt till både post- banker/postgiron och affii.rsbanker.

Postgirot har tillsammans med 15 postbanker/postgiron i Europa utvecklat betalningssystemet EuroGiro. Genom EuroGiro-systemet är Postgirot den enda betalningsformedla- ren i Sverige som kan garantera att transaktionstiden är tre dagar för en normalbetalning. Postgirot är också medlem i SWIFT (Society for Worldwide Intetbank Financial Tele- communication), vilket är ett kommunikationsnät mellan 4 000 bankeröver hela världen. I dettasystemkan betalningar dock inte garanteras på samma sätt som via EuroGiro.

FRAMTIDEN

Postgirots roll som nischbank har lett till en ökad satsning från universalbankerna på betalningsförmedling. Det tidigare kom- plementet har fått ett nytt fokus där bankerna nu bygger upp kompetens och resurser för att konkurrera med Postgirot om bl a statens betalningar.

En fortsatt utveckling och etablering av nya banker alternativt bankliknande verksamheter innebär både hot och möjlighe- ter för Postgirot. Hot ifråga om betalningsströmmars inrikt- ning och de vägar de kan komma att ta. Möjligheter så tillvida att Postgirot kan erbjuda nya aktörer en infrastruktur och servicetjänster inom reskontrahantering och betalningsom- rådet.

En fråga av avgörande betydelse för Postgirots fortsatta ut- veckling som betalningsförmedlare och bank är att autogiro- avtal kan slutas med samtliga banker. Utan detta kommer denna elektroniska tjänst inte att utvecklas till vad den borde vara- morgondagens betalningssätt. Kostnaden för en elek- tronisk betalning är cirka 113 av en manuell betalning.

Postgirots starka kundbas på företagssidan - med etablerade personliga kontakter via försäljningsorganisationen, en stark proftlering och de två kompletterande internationella betal- ningssystemen EuroGiro och SWIFT-möjliggör en växande marknadsandel för internationella betalningar via Postgirot.

Utvecklingen inom EU mot en gemensam valuta, som kan komma att beslutas under 1997, skulle dock innebära att den hittills lönsamma arbitrageverksamheten uttaderas för de

MARKNADsövERsiKT

Från kuvert till datakommunikation. Utvecklingen av IT har lett till en stark forändring av Postgirots verksamhet och minskat behovet av manuella insatser.

kommersiella transaktionerna vid svensk import och'export.

Den övervägande majoriteten av dessa sker med handels- parter inom EU.

De begränsningar Postgirot har i bolagsordningen utgör hinder för den fortsatta utvecklingen och detta sannolikt redan under 1996. Postgirot har därför hos regeringen begärt att bolagsordningen ska justeras.

Viktiga framgångsfaktorer för Postgirot är fortsatt tillgänglig- het och säkerhet i leverans. Utvecklingen av de hemelektroniska betalningssätten samt en fortsatt hög teknologisk och auto- matiserad produktion är förutsättningar för fortsatt god kost- nadsutveckling. En vidare kompetensutveckling av våra med- arbetare samt den påbörjade rekryteringen för att skapa lokal närvaro över Postens större postkontor är andra framgångs- faktorer. Den lokala närvaron är basen för fortsatt god utveck- ling av affii.rsavslut med mindre och medelstora företag och organisationer.

9

MEDARBETARE OCH KVALITET

Medarbetare och kvalitet

Postgirot utvecklas idag till en kund- orienterad, anpassningsbar organisation for att snabbt ta 'till sig nya tekniker och

tjänster som kunderna ställer krav på.

Viktigaforutsättningar for denna utveck- ling är Postgirots medarbetare samt arbetet med kvalitet och miljö.

MEDARBETARE

För att möta kundernas behov genomför Postgirot en mängd olika aktiviteter för att utveckla medarbetarnas kompetens.

Aktiviteterna genomförs både i intern och extern regi och har främst koncentrerats till områdena finansiell marknad, infor- mationsteknologi, språk och kvalitetsarbete.

Individuell kompetensutveckling av ledare och specialister har i huvudsak skett i ett ledarutvecklingsprogram kallat Postgirot Management samt via Posthögsko lan, som i samar- bete med Handelshögskolan i Stockholm erbjuder ekonomi- studier motsvarande 50 högskolepoäng. Under 1994 kom- pletterades detta program med en utbildning i informations- teknologi och dess användning i samarbete med Stockholms universitet och Tekniska Högskolan i Stockholm.

Grunden för fortsatt utveckling av vår kärnkompetens och service är lärandet i det dagliga arbetet och utveckling av bankens kompetens till följd av nya kundbehov, ny teknik, nya arbets- och yrkesroller samt kvaliteten i våra erbjudanden.

Den accelererande utvecklingen på !T-området har lett till en stark omvandling av verksamheten och innebär ett minskat behov av manuella insatser samt en ökad utveckling av nya tjänster. För att hantera denna förändring krävs beredskapför neddragningar av personalstyrkan men också för uppbyggnad av kompetens inom nya områden.

!T-utvecklingen innebär bl a att uppsägningar kan behöva genomföras under 1995. För att så långt möjligt mildra effekterna för den enskilde medarbetaren möts denna situa-

JO

Postgirot utvecklar ständigt medarbetarnas kompetens for att möta kundernas krav. Utbildningsaktiviteterna har koncentrerats till finansområdet, IT och språk.

tion med individuella åtgärder och utvecklingsaktiviteter.

Program för detta är under utarbetande sedan en tid tillbaka.

Under 1994 ledde de nya möjligheterna med finansiella tjänster till en större externrekrytering än tidigare, t ex kundansvariga med erfarenheter från den finansiella mark- naden, kreditberedare, kreditbedömare samt datapersonaL

ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING

Kvinnor Ar Min

463 59

768 ²⁰³

554 119

429 167

25 5

Av Postgirots anställda är 77 % kvinnor och -23' % män. Medelåldern är 45 år.

KVALITET OCH MILJÖ

För ett tjänsteföretag som Postgirot är det av avgörande betydelse hur kunden upplever såväl kvaliten i våra tjänster som våra medarbetares bemötande av kunden.

Postgirots kvalitetspolicy "Vi ska göra rätt från början och hålla vad vi lovar" har resulterat i mål, handlingsplaner och aktiviteter i bankens olika verksamheter. Dessa följs kontinu- erligt upp i olika typer av mätningar. För att folja upp hur kunden upplever bankens tjänster och medarbetares bemö- tande, mäter Postgirot kvartalsvis s k kundnöjdhet via en mätmetod kallad Nöjd-Kund-Index (NKl).

Utvecklingen av NKI var under 1994 mycket bra. NKI för privatkunder ökade från nivån 86 till 89 och för företag och organisationer kvarstår den höga nivån 82. Enligt mätmetoden visar nivåer på 80 och därutöver på stora möjligheter att ta ytterligare marknadsandelar. Det kunderna främstuppskattar är tillförlitlighet, tillgänglighet och enkelhet.

En viktig faktor för den fortsatta utvecklingen av kundernas värderingar och attityder är dagens ökande engagemang för livskvalitets- och miljöfrågor. Tjänsteföretagens miljöpåver- kan har länge stått i skymundan. Under året beslöt Postgirot att aktivt bidra till en positiv utveckling av miljön. Syftet med miljösatsningen är att erbjuda kunden miljöanpassade tjäns- ter, spara på naturresurser, undvika negativ miljöpåverkan så långt det är möjligt samt att respektera och uppmuntra medarbetares och kunders miljöengagemang.

En följd av detta är bl a att Postgirot ställer krav på leverantö- rer. Till exempel har avtal slutits om miljöanpassad skrotning av utrangerad produktionsutrustning. Dessutom ska allt pap- per som köps in vara godkänt enligt Svenska standardiserings- kommissionens kriterier för miljömärkningen Svanen och

MEDARBETARE OCH KVALITET

Postgirot tar ansvar for kontorsutrustningens livskedja .från val av leverantör och användning till skrotning.

pappersavfull ska hanteras på ett miljövänligt sätt. Totalt köper Postgirot in ca 2 000 ton papper per år och hanterar ca 3 000 ton pappersavfall.

l l

BoKsLuT

Förvaltningsberättelse

Postgirot Bank

AB

Postgirot Bank ABs huvudsakliga verksamhet är att formedla betalningar mellan privatpersoner, foretag, foreningar och andra organisationer både nationellt och internationellt. Ombildningen till bank medfore/e möjligheter for Postgirot att komplettera och forstärka tJänsteutbudet avseende in- och utlåning.

Postgirot Bank AB är dotterbolag till Posten AB, som till l 00 o/o ägs av svenska staten. Postgirot Bank AB registrerades hos Finansinspektionen den 17 februari 1994. Bankens verk- samhet började den l mars 1994 i samband med bolagise- ringen av affärsverket Posten. Tillgångar och skulder övertogs från Postverket till bokfört värde. Postverkets konto i Riks- banken överfördes till Postgirot Bank AB, liksom den på kreditmarknaden placerade likviditeten.

Räkenskapsåret 1994 omfattar perioden 17 februari - 31 december varav verksamhet bedrivits under l O månader (mars - december). För att möjliggöra jämförelse med Postgirots tidigare verksamhet lämnas även vissa proforma- uppgifter för kalenderåret 1994 och femårsperioden 1990- 94. Där annat inte anges avses räkenskapsåret 17 februari - 31 december.

Under februari förvärvades aktierna i IPS AB och Swedesettle AB från Postbolagen AB till bokfört värde per 1993-12-31.

Dessa bolags verksamheter redovisas i koncernen från årets början.

Postgirots inriktning och organisation beskrivs under avsnit- tet Postgirot-betalningsbanken på sid 2-3.

RESULTAT OCH LÖNSAMHET

Rörelseresultatet uppgick till 429 Mkr, vilket motsvarar en räntabilitet på eget kapital om 23, l o/o och ett l/K-tal på l, 14.

Resultat~t under 1994 har påverkats framför allt av de lägre marknadsräntorna. Förändringar i marknadsräntorna flr en

relativt stor påverkan på Postgirots räntenetto beroende på

Q

balansräkningens sammansättning. Tillgångssidan saknar en traditionell kreditportfölj och består till övervägande del av placeringar med kort räntebindningstid. skulderna består i huvudsak av traditionell transaktionsinlåning och inlåning genererad av de nya banktjänsterna, som löper med en högre ränta. För att minska genomslag av ränteförändringar görs placeringar med längre löptid i den s k invesrmentportf'oljen.

Postgirots intjäningsförmåga har stärkts avsevärt under de senaste fem åren. En omräkning av resultaten för åren 1990- 94 till1994 års genomsnittliga ränta på placeringarna visar att resultatet på årsbasis forbättrats med ca 500 Mkr sedan 1990.

RÄNTEJUSTERAT RÖRELSERESUL TAT 1990- 1994 (proforma)

Resultaten för perioden 1990 -94 har omräknats till 1994 års genomsnittliga ränta pli placeringarna, d v s 7,85 % •

• t

BoKsLuT

KÄNSLIGH ETSANAL YS*

Effekt på Förändring rörelseresultat Marknadsränta (procentenhet) +l%

Placeringsmarginal (procentenhet) + O, l %

+ 127 Mkr + 30 Mkr +50 Mkr + 15 Mkr - 25 Mkr

Inlåningsvolym + l Mdr

Avgiftsintäkter + l %

Antal anställda + l 00

Lönaändring +1% - 70 Mkr

* Samtliga beräkningar är gjorda på nelårsba.sis.

INTÄKTER

Intäkterna uppgick till 3 546 Mkr. Räntenettot är en av de dominerande intäktsposterna och är till stor del hänförbart till placeringsverksamheten vars genomsnittliga volym upp- gått till 27 miljarder kronor.

Inlåningsvolymerna har utvecklats positivt under perioden främst beroende på eh gynnsam utveckling för de nya tjäns- terna Hemgiro, Föreningsgiro och Affärsgiro. Sedan tjäns- terna introducerades i maj har inlåningen ökat successivt.

Denna utveckling mot inlåning till högre ränta kommer att leda till en ökad inlåningskostnad och en pressad placerings- marginal. Placeringsmarginalen uppgick till 5, l o/o under 1994. Kostnaden för inlånade medel är dock förhållandevis låg i jämförelse med traditionella affärsbanker. Detta beror framför allt på att inlåningen till högre ränta fortfarande är begränsad i förhållande till den totala inlåningen. Merparten av kostnaden för inlånade medel uppkommer i stället i betalningsförmedlingen.

Den andra stora intäktsposten är avgifter och agio som svarat för 46 o/o av intäkterna. Avgifter för inbetalningar i post- kassorna samt mottagaravgifter, som erläggs av kunder med stora transaktionsvolymer, har utgjort en stor del av avgiftsin- täkterna. Under 1994 är det framför allt avgifterna för de nya banktjänsterna och mottagaravgifterna som utvecklats väl.

I avgiftsintäkterna ingår även ersättning för Personkonto, Sparbanksgiro, RRV-anvisningar samt tjänster åt RSV. Totalt uppgick dessa ersättningar till 263 Mkr.

Avgifter/agio 35%

INTÄKTSSTRUKTUR

1990 1994

Övriga intäkter 5:1'

ÖVriga Intäkter Il%

Avgifter/agio 46%

Under perioden 1990 - 1994 har andelen avgifter och agio ökat.

vii ket framför allt är hänförbart till införandet av mottagaravgiften.

Investmentportföljen har omstrukturerats under året varvid 35 Mkr i realisationsförluster uppkommit.

I övriga rörelseintäkter ingår bl a kompensation från staten på 250 Mkr för upprätthållande av betalningsservice i glesbygd.

KOSTNADER

Postgirots inriktning på betalningsförmedling slår igenom i kostnadsstrukturen i form av en stor andel produktions- och distributionskostnader. Förändringen mot mer tids- och kostnadseffektiva tjänster har en stor betydelse för dessa kostnaders utveckling.

De totala omkostnaderna för räkenskapsåret uppgick till 3 l 09 Mkr. Den senaste femårsperioden har kostnaderna enligt proformaredovisningen reducerats med 30 o/o realt.

Kostnadsutvecklingen är effekten av rationaliseringar inom produktionsverksamheten (inläsning, bokföring och åter- redovisning till kund), minskade manuella transaktioner på postkontoren och en allmän kostnadseffektivisering. Köp av transaktionstjänster och kundservice från Postens kontorsnät samt förmedlingsersättningar till och från kontokunder sva- rade för l 710 Mkr, dvs 55 o/o av de totala omkostnaderna.

Arbetsproduktiviteten i produktionen har under helåret 1994 förbättrats med 5 %. Sedan 1990 har arbetsproduktiviteten ökat med nära 30 o/o.

En bonus till personalen om 4 400 kronor per heltidsanställd medarbetare har reserverats i 1994 års bokslut.

Kreditförlusterna uppgick till 8 Mkr.

KOSTNADSSTRUKTUR 1994

Utveckling och Förvaltning

6%

Försäljning 8%

Distribution 10%

Övrigt 12%

Produktion kassatjänster

40%

13

BOKSLUT

BALANSOMSLUTNING

Balansomslutningen uppgickvid utgången av 1994 till38 mil- jarder kronor. Då verksamheten i huvudsak är inriktad på förmedling av betalningar varierar balansomslutningen med hänsyn till de dagar då betalningsvolymerna är som störst. I genomsnitt, beräknat dag för dag, har balansomslutningen uppgått till 30 miljarder kronor. Den begränsade kredit- volymen har medfört att tillgångarna dominerats av räntebä- rande placeringar.

PLACERINGAR Tradingportfoljm

I tradingportföljen görs placeringar i kortfristiga handels- positioner, främst i stats-och bostadspapper. Vid årsskiftet uppgick portföljens bokförda värde till 15 618 Mkr med en genomsnittlig återstående löptid om 0,2 år.

Investmentportfolj

lnvestmentportföljen har till syfte att säkerställa löpande avkastning for att balansera de fasta kostnaderna. Värdepap- per i portföljen är avsedda att innehas till förfall. Portföljens bokförda värde vid årsskiftet, efter nedskrivning med 88 Mkr, uppgick till 9 784 Mkr och utgjordes av stats-och bostads- obligationer med en genomsnittligt återstående löptid om 2,5 år.

UTLÅNING

Från och med den l mars 1994 erhöll Postgirot rätt att erbjuda privatpersoner och företag utlåningmed löptider på maximalt l år. Tidigare var utlåningen begränsad till 30 dagar. Utlå- ningen är att betrakta som ett komplement till betalnings- förmedlingen och uppgick vid årsskiftet till l 232 Mkr.

Krediterna har främst utnyttjats i samband med skatte- betalningar och vid månadsskiften.

Vid utgången av 1994 fanns inga problemkrediter i koncer- nen. Utlåningen har under året huvudsakligen skett i svenska kronor.

INLÅNING OCH BETALNINGSFLÖDEN

Inlåningen uppgick i genomsnitt till 21, l miljarder kronor under verksamhetsåret, varav de nya tjänsterna svarat for 2,5 miljarder kronor. Av den resterande inlåningen på 18,6 miljarder kronor var merparten traditionell transaktions- inlåning tilllägre ränta.

Betalningsflödena uppgick ti!14 504 miljarder kronor under verksamhetsåret, varav inrikesflödena svarade för 4 469 mil- jarder kronor och utiandsflödena for 35 miljarder kronor.

UPPLÅNINGSBEHOV

Endast ett mindre behov av upplåning har förekommit under 1994 begränsat till de dagar då kreditutnyttjandet varit som störst, d v s på de stora betalningsdagarna. All upplåning har skett i svenska kronor.

BALANSRÄKNINGENSSTRUKTUR Koncernen, Mkr, 1994-12-31

SEK Valuta Totalt

Tillgdngar

Banker ock finansinstitut 10521 161 10682

Obligationsportfölj 25 402 25402

Utlåning l 222 lO l 232

Övriga tillgingar l 052 l 052

Summa tillgångar 38 197 171 38 368

Skulder

Inlåning 29 299 127 29426

Banker ock finansinstitut 2486 37 2 523

Övriga skulder 4 835 4835

Eget kapital l 584 l 584

Summa skulder ^{38 204 164 38368}

.:

14

()

o

KAPITALTÄCKNING OCH KAPITALBAs

Vid utgången av 1994 uppgick kapitaltäckningsgraden till 24,7 %, vilket skall jämföras med det lagstadgade kravet på minst 8 %. Kapitaltäckningsgraden varierade under året i förhållande till variationer i balansomslutningen. Den har som lägst uppgått till 13 % enstaka dagar. Förklaringen till

RISKVÄGDA TILLGÅNGAR OCH KAPITALKRAV Mkr, 1994-12-31

KONCERNEN BANKEN

Placeringar~ Riskvägt Placeringar, Riskvägt Riskklaos inkl off.balance belopp inld ofl' .. baJance belopp

0% ^~9 894 19 894

20% 1sn6 3 145 15 726 3 145

50% 2 l 2

'

100% 2 763 2 763 2 765 2 765

Summa 38 385 5 909 38 387 5 911

BOKSLUT

den höga kapitaltäckningen är att kreditgivningen ännu inte uppgår till någon större andel av balansomslutningen sam t att placeringarna till stor del görs mot staten och kreditinstitut.

Kapitalbasen uppgick den 31 december till l 462 Mkr och utgjordes enbart av primärkapital.

KAPITALBAs Mkr, 1994-12-31

Primärt kapital Eget kapital *

Av årets vinst avsatta medel till periodiseringsfond Summa kapitalbas Kapitalbas i förhållande till riskvägda tillgångar, %

Koncernen

l 462

l 462

24,7

* Hänsyn har tagits till föreslagen utdelning om 120 Mkr.

Banken

l 401

61

~ 462

24,7

RÄNTEBINDNINGSTIDER FÖR KONCERNEN$

RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR OCH SKULDER, Mkr 1994-12-31

-3 mån 3-6 mån 6-12 mån l-5år Slr- Totalt Tillgångar

Banker och finansinstitut 10682 10682

Obligationer m m 14 693 936 16n 7 892 9n ^{26 165}

Utlåning 932 300 l 232

Summa tillgångar 26 307 l 236 l 672 7 892 972 38 079

Skulder

Inlåning 12 775 12 775

Banker och finansinstitut 388 388

Summa skulder Il 163 13 163

Poster utanför balans- räkningen som på-

verkar räntakänsligheten -1 023 -1 024 151 -1 896 Differens tillgångar och

skulder inkl poster

utanför balansräkningen 12 121 212 l 672 7892 l 123 23 020 Kumulativ ränte-

känslighet 12 121 12 333 14 005 21 897 23 020 23 020

IS