Jl Stockholms

Å R S R E D O V S N N G 1 9 9 4

Stockholms läns landsting Jl

VERKSAMHETEN

HÄNT UNDER ÅRET

Sträckan Bagarmossen- Skarpnäck öppnades och Stockholms tunnelbanenät fick dänned sin hundrade station.

Hosläkarrefonnen trädde ikraft. Av länets befolkning valde 63 procent husläkare, 2 procent valde att stå utanför systemet och resterande 35 procent tillställdes ett förslag på en namngiven husläkare som de kunde acceptera eller förkasta.

Stat och kommw1 övertog ansvaret för delar av omsorgsnämndens sociala verksamhet. Omsorgs- nämndens basservice till de utvecklingsstördas boende och sysselsättning

-

dvs habiliterings- verksamheten, ska fortsättningsvis ombesörjas av kommunerna. Även ansvaret för särskoleverk- samheten överförs till kommWlema, med början den

l januari 1995.

Övergången från ett centralt tilllokala ekonomi- system avslutades under året och samtliga enheter har nu ett eget ekonomi system.

Tio procent av landstingets fastighetsinnehav av- yttrades. Ett fyrtiotal objekt såldes för en summa av 1,1 miljarder kronor.

Waxholmsbolaget firade 125-års jubileum.

VERKSAMHETEN

VÄRT ATT VETA OM LANDSTINGET - 1994

6 546 gråsrarroperationer utförrhs vid S:r Erik.s ögonsjukhus.

St ockholms läns landsting är Sveriges störsla landsting med

J

708 502 invånare.

Efter staten är Stockbolms läns landsting den största offentliga verksamheten i landet med en omsättning på 32 750 miljoner kronor och 66 487 anställda.

Stockholms läns landsting finansierar och ansvarar för att invånarna i länet får ett antal viktiga tjänster, hälso- och sjuk- vård, kollektivtrafik tilllands och till sjöss, omsorger om funktionshandikappade, barn- och ungdomstandvård, vård- och naturbruksutbildning. Landstinget verkar för utveckling av stockholmsregionen genom insatser för gynnsamma för- bäHanden för forskning, kultur och näringsliv.

Landstinget svarar även för en stor del stöd- och service- tjänster såsom fastighetsförvaltning, medicinsk och medicin- teknisk service, transporter, mat till patienter ocb personal, ekonomi- och personaladministration, revision etc.

Nästan alla vuxna medborgare bidrar tilllandstingets intäkter.

Alla landstingets invånare är konsumenter av landstingets tjänster.

l 180 kranskärlsoperationer och 3 202 kranskiirlsu.tredningar genomfördes vid landstingers sjukhus och Sophialrem.met.

2

Stockholms tunnelbanenät omfattar totalt J 00 sration.er.

VERKSAMl/ETEN

Mellan tio ochfemton procent av alla ske/barn i årskurs 7-9 har pälsdjursallergi.

Waxlwlmsbolaget geMmförde 3!) miljoner resor.

SUJCkJwlms läns wndsting sträcku sig från Hallstavik i norr till Nynäshamn i SOder

Åtta lrybridbussa:r går i reguljär- trafilc pd Szockhclms gator.

VERKSAMHETEN

Et fas r g e'lp

C·

••t

· s - m s'· v ·

S()ID .

1994 års bokslut för Stockholms läns landsting är det sämsta sedan landstinget grundades for

24 är

sedan. Underskottet är

2,7

miljarder kronor.

Landstingets kapital har halverats under de tre senaste åren.

En okontrollerad kostnadsexplosion inom sjukvården och medvetet planerade ofinansierade verksamheter är ett par av huvudförklaringarna till det rekordstora underskottet.

Det bör dock särskilt framhållas att alla andra verksamheter som trafik, fastig- heter, kultur, omsorg osv. lämnar över- skott.

Det är ett mycket dystert arv som den avgående borgerliga majoriteten lämnar efter sig. Som nytillträdande finanslands- tingsräd är det min uppgift att ta itu med denna krisartade ekonomiska situation som landstinget har försatt.~ i.

Vi

har i den nya majoriteten - socialde- mokraterna, vänsterpartiet och miljöparti- et -redan vid värt tillträde markerat i vår plattform att det är vår ambition att under mandatperioden åstadkomma balans i landstingets ekonomi.

Ett fastare grepp måste därför tas om såväl verksamhet som budgetuppföljning.

Nu införs månadsrapporter från janua- ri 1995 och målet är att dessa senare ska kunna övergå till verkliga månadsbokslut Låt-gå-attityden till budget och ekono- misk uppföljning måste till varje pris bekämpas.

Det

ekonomiska styrsystemet mäste utvecklas och chefsrollen ges en helt annan betydelse i den ekonomiska uppföljningen. Den ekonomiska kompe- tensen hos landstingets chefer måste stärkas.

Landstinget är i en mycket allvarlig ekonomisk situation. Den kräver att parti-

. .

,.

' aJ l et

l •

ema är beredda att samarbeta och gemen- samt med personalen arbeta

fOr

en st~

hushållning av landstingets resurser. Till- sammans kan vi skapa bättre förutsätt- ningar för att höja servicenivån och kvali- ten på de tjänster inom sjukvård, kollektiv- trafik och andra områden som landstinge ansvarar för. Uppgiften är att göra Stock- holms läns landsting till ett länsparlament som kan bidraga till social utjämning och rättvisa i vår region.

Bosse Ringholm (s) Finanslandstingsråd sedan den

l

november 1994

Det är positivt att den nya landstingsled- ningen fullföljer den förra borgerliga led- ningens politik när det gäller att göra pensionsavsättningar till de anställda. Om man inte kraftfullt inleder detta arbete nu så kommer ganska snart en ökande andel av landstingetS totala driftskostnader att gå till 1Pensioner, och detta är helt oaccept,abelt.

"'--"" Vi måste säkra och trygga de anställ-

das pensioner och detta sker bäst genom en avsättning av pensionspengama i en sär-

. -"\skild

stiftelse så att personalen kan vara

__ belt säkra på att få ut sina pengar.

Det är mycket positivt an trafikverk- samheten dvs SL, sjötrafiken och färd- tjänsten för tredje året i rad går med ett stort överskott på över 400 Mkr. Anled- ningen till det stora överskottet är en posi- tiv och konstruktiv förändringsvilja hos både anställda och ledning inom trafik- verksamheterna samt den mycket tuffa konkurrenssituation som numera råder på

trafikområdet

Under 1994 beviljade regeringen läne- garantier på över

l l

miljarder kronor till

det s k Dennisprojektet

för bättre miljö och trafikförhållanden i Stockholms län - ett mycket viktigt inslag som skapar tillväxt,

VERKSAMHETEN

d st:

••

- 99 · ^{n .} g ydig

^o

ökad konkurrens och nya arbetstillflillen i vår region.

Det är positivt att de borgerliga planer- na på ett nytt universitet vid Budetinge sjukhus fullföljs, om än

i betydligt mindre

skala än den tidigare regeringen pl anerat.

4 000 nya studentplatser

kan

nu

tillföras

södr a länsdelen i början av 2000-talet. En satsning på högre utbildning och forskning är ett avgörande inslag för stockholmsre- gionens tillväxt och framtid.

Det är positivt att det nu blivit ordning och reda inom landstingets fastighets- verksamheL Locum får ett överskott på nästan 700 Mkr och fastigheter som inte används inom landstinget har sålts för över 1.1 miljard kronor under året. Externa hyresintäkter har ökat kraftigt. Locum drivs numera som ett effektivt marknads- inriktal fastighetsbolag .

Det finns fortfarande stora möjligheter att förbättra landstingets ekonomi genom au sälj a eller förädla outnyttjade fastigheter.

Det är negativt att sjukvården går med ett underskott på över 800 Mkr. Strukturen,

ledningen och

organisationen inom sjuk- vården måste radikalt förändras och kost- nadskontrollen bör bli väsentligt bättre.

Goda erfarenbeter kan

dras av det fri- stående S:t Görans sjukbus AB som är en ljusglimt i bokslutet och redovisar ett överskott på 30 Mkr

.

Samtliga akutSjukhus borde snarast möjligt bli självständiga och fristående enheter. Sjuk:vården måste också på ett betydligt bättre sätt än hittills redovisa effektivitetsvinster genom en ökad kon- kurrensutsättning och en mer omfattande privatisering. Kvardröjande centralistiska och planekonomiska strukturer måste undanröjas. Hälso- och sjukvården

i

Stockholms län skattefinansierades 1994

med hela 92 procent! 1980 var skattefinan- sieringsgraden 70 procent. Det är r imligt att skattefinansieringsgraden inom sjuk- vården Hgger på ungefär samma nivå som för övriga välfärdssystem dvs på cirka 80 procent. Detta innebär att sjukvår- den i Stockholms län ska minska sina kost- nader och öka sin effektivitet motsvarande cirka 2 miljarder kronor.

Det är positivt att landstinget, under det ekonomiskt mycket

turbulenta

år 1994, inte behövt låna en enda krona till höga räntekostnader. Alla investeringar har

direktfinansierats och

likviditeten har under året varit mycket hög och legat på 3-4 miljarder kronor.

Det är negativt att landstingets egna kapital på drygt 5 miljarder kronor nu hal- veras men det är bra att vi under den gång- na mandatperioden "samlat i

ladorna".

Tack vare denna sparsamhet så klarar vi 1994 års underskott på ett tillfredsställan- de sätt Det vore värre om vi inte haft några pengar alls i kassakistan.

De

t är

min förhoppning att alla lands- tingsanställda

i

framtiden ska ha en

"säkrad" pension, att de som vill starta eget får göra det och att ingen stängs inne

i

ett

landstingsmonopoL Jag

vill au invånar- na i länet ska få välja läkare, privat eller landstingsanställd, ha en bra kollektivtra- fik och veta att de skattepengar de betalar går till en effektiv verksamhet,

där

man utgår ifrån den enskildes fria val.

RalphLedel (m)

Finanslandstingsråd till och med oktober 1994. Ordf i moderata landstingsgruppen.

VERKSAM H ETEN

KONCERNEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Landstingets årsredovisning omfattar h

ela landstingskoncemen som den presen-

teras nedan.

Syflet med redovisningen är att ge en sammanfattande

bild

av lands-

tingets

ekonomiska ställning oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings-

eller

bolagsfonn.

Landstingskoncernen består av dels en förvaltningsdel, dvs nämnder och styrelser

underställda landstingsfullmäktige,

dels

en bolagsdel, som omfattar av landstinget helägda bolag.

Landstingets bolag med undantag

av AB Storstock:holms Lokaltrafik ägs av

Landstingshuset

AB.

L ••DSTINGSHUSH U

Landstingshuset AB äger till l 00 procent

bolagen Locum

AB, Leasingaktiebolaget Gamis, AB stockholmsregionens

fiyg- platsinvesteringar,

AB

SLL lnternfinans,

Waxholms Ångfartygs AB, Stockholms Sjötrafik AB, Landstingshälsan Stock- holm AB, Stockholm Care AB, S:t Görans

sjukhus

AB, Västra servicegruppen AB, AB

Västerorts

hälsoservice, Ambulans-

sjukvården

i Storstock.holm

AB,

AB

Vakansum, Inregia

AB

och Textilia Tvätt

&

Textilservice AB.

Locum

AB äger

helt dotterbolagen

Länsbyggen AB, AB

Terrena och Locum

Drift AB.

'

AB SJ.

AB Storstockholms

Lokaltrafik äger helt

dotterbolagen AB SLFinans, SLBuss AB, · SL

Fastigheter

AB, SL Tunnelbana AB, SL Flygbussar AB, SL Specialbuss AB, SL Lidingö AB, SL Tåg AB, SL Bansys- tem AB

och SL Lidingö Trafik

AB.

Till ett antal stiftelser

är

landstinget huvudfinansiär.

Stiftelserna konsolideras

dock inte i landstingskoncernen.

.,

VERKSAMHE1'EN

SÅ STYRS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Landstingsfullmäktige som består av 149

folkvalda ledamöter är Landstingets hög- sta beslutande organ.

Ordförande, och de

två vice ordförandena, presidiet, leder ful] mäktiges möten.

Landstingsstyrelsen kan kallas "lands-

tingets regering". Styrelsen

har 17 leda- möter med

samma politiska sammansätt- ning som fullmäktige. Styrelsen har ett landstingskontor med anställda

tjänste- män som bl a bereder de frågor som sryrel-

~

sen behandlar.

De olika verksamheterna styrs av poLi- tiskt tillsatta nämnder eller styrelser. Vazje nämnd har en förvaltning med anställda }jänstemän som

utför arbete i enlighet med

politikernas beslut.

Landstingets politiska majoritet har ett

antal

arvoderade politiker, landstingsrå-

den, som är ordförande

i

en

eller flera

nämnder eller utskott. Ä ven den politiska oppositionen har landstingsråd.

t ... . · r

^~

rr

Majoritetens landstingsråd

bildar lands- tingsrådsberedningen som lägger fram förslag till beslut i landstingsstyrelsen.

Socialdemokraterna har

fem lands- tingsråd, vänsterpartiet har ett och miljö- partiet de gröna ett. De är ansvariga för en

eller flera verksamheter och

har

en

rotel till

sin

hjälp. På roteln finns

bl a politiska sekreterare, dvs

anställd personal som

hjälper landstingsrådet med

det

politiska arbetet.

På motsvarande sätt finns

fyra lands- tingsråd i opposition, tre för moderatema och ett för folkpartiet, med egna kanslier.

De är Ralph

L~del (m), El we Nilsson (m), Folke Schött (m), Andres Käärik (fp). (c)

har

en halvtidsarvoderad gruppledare, Ove

Lundgren. De har,

som landstingsråd,

insyn

i

alla

verksamheter.

Oppositionen deltar i nämndernas och styrelsemas arbe-

te men dess landslingsråd sirter inte som ordförande i någon nämnd.

l MDSllNCSRADSIEREDNIHCE~

1 .> - l l 1 94-19~G

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna har efter valet hösten

1994 bildat en gemensam politisk

majori-

tet i landstinget för den fyraåriga mandat- perioden 1994-98.

1AND TFÖRDELNI."C1 :N

l - - - -

i P . ARTI s ·v · MP lit rP c

'---

m · AN· o ' År .so·

12

a .c s

J

s s

Bosse Ringholm (s) Finansroteln

Märit Friberg (mp) Elaine Kristensson (s) Häl ro· och sjul:vdrdsroteln

Gunnar Ågren (v) Hälso-och sjukvårdsroteln

Folkhälsofrdgor

Claes Ånstrand (s) Trafik· och planeringsroteln Finansroteiii

Miljö·. glesbygds· och skär- gårdsfrågor

Bo Krogvig {s) PersoM/roteln PersoMI·, randvdrds-

och otm"Orgsfrdgor

Glivia Wigzell (sj Kultur· och utbildningsroteln

Allmönna uts kottet

Personal- utskottet

Miljö-

utskottet

I l l

PÖRVALTNINGSBBRÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅR 1994

1994 gav ett negativt resultat på 2 O 14 Mkr. Med andra beslut under året innebär det att Eget kapital minskade med 2 638 Mkr och uppgick efter bokslutet till2 503 Mkr.

Landstinget hade 66 487 anställda vid utgången av 1994.

År

1994 överskred landstingets kostnader

intäkterna med 2 014 Mkr,

motsvarande 6

procent.

Detta

innebar

att

det

kapital

landstinget

byggt upp

under

tidigare

år reducerades med

51 procent.

Den budget för 1994 som landstinget

fastställt innebar ett

förväntat

negativt

resultat på

895

Mkr.

Härtill kom att skat- teintäkterna blev 304 Mkr lägre än beräk- nat. Utgångspunkten för 1994 blev dänned ett underskott på l 200 Mkr.

1994

års

bokslut

har belastats med 500 Mkr för pensionskostnader avseende 1993 års verksamhet. Vidare har hela årets ökning av pensionsskulden kostnadsförts.

Detta innebär att Stockholms läns lands- ting i

denna fråga nu uppfyller kraven på god redovisningssed. Landstingets

pen-

sionsskuld uppgick tilll2 829

:M:kr.

Landstingets verksamheter redovisade

ett

samlat

positivt resultat

på 4 19 Mkr

jäm- fört med den fastsl.ällda

budgeten. Verk-

samheternas resultat skiljer sig dock

kraf-

tigt åt, då trafiken och faslighetsverksam- heten redovisar positiva resultat med

429 Mkr respektive 704 Mkr, medan sjuk-

värden re-dovisar ett negativt resultat

på

853Mkr.

Sjukvårdens

negativa

resultat

på 853

Mkr motsvarar

4,4 procent av dess omsätt-

ning.

Resultatet är

en försämring mot före-·

gående års negativa resultat som uppgick rill84 Mkr.

Hälso-

och sjukvårdsnämnden har haft i uppdrag

att genomfåra struktwrationalise- ringar inom framfOrallt akutsjukvärden mot-

ÅRETS RESULTAT

Mkr 1.000

-1500

·2000

- 91 - 92 -93 -94 Med bokford pens100skostnad

• Med faktrsk pensronskostnad Budgeterat resultat

l diagrammet redovisas budget och resultat för de senaste fyra åren. Då landstinger under llessa år låtit pensiollSkostnadema påverka resultatet på olika sätt redovisas dels resuluuet med bokförda pensionskostnader, dels med hur det skulle ha bli- vit om den Jaktis/iii perrsionskostruuien bokförts varje år. Skillnaden 1994 mellan resultatet med bokförd pensiollSkostnad och med faktisk pen·

sionskostnad beror på att 500 Mkr avsemde pell- sionskostnader 1993 kostnads/ärrs 1994.

svarande sarrunanlagt

600

Mkr

får åren 1993

och 1994. Akutsjukvårdens underskott upp- gick

till590

Mkr år 1994. Resultatet

visar att

hälso- och sjukvårdsnämnden inte klarat av

att

genomföra de

strukturrationaliserings- och

besparingskrav som de ålagts av lands- tings:fullmäktige. Förutom att de inte klarat

dessa krav har kostnaderna ytterligare ökat jämfört

med planeringen.

sjukvårdsstyrelserna

redovisar

sam- mantaget en underskott på 188 Mkr. sty- relsernas underskott beror

främst

på

ökade kostnader för köp av akutsjukvård och för

vård hos privatpraktiserande specialistlä- kare och sjukgymnaster. Kostnaderna för

privata

läkare

och

sjukgymnaster

ökade under året

med

215 Mkr till 930

Mkr.

Huvuddelen

av

denna

kostnadsökning

orsakades av taxehöjningar.

10

sjukvårdens resultat försämrades mycket kraftigt under årets sista fyra månader. I

tertialbokslutet per sista augusti redovisa-

de sjukvården ett

negativt

resultat

på

160

Mkr och en prognos på ett

negativt

resultat för hela året på 384 Mkr

. Under de sista fyra månaderna försämrades således sjukvärdens resultat med 469 Mkr jämfört med prognosen.

Landstinget befinner sig i

en

bekym-

mersam ekonomisk situation

med

eo - \

urholkning av eget kapital. Detta är ett för- .

.J

hållande som måste brytas.

Därför

har landstinget inlett ett målmedvetet arbete i

syfte att fram

till år 1 998 skapa baJans

i

landstingets ekonomi.

. h

f. 'l'$ .R E

s

UI.'TJl

r

Det redovisade

resultatet för

är

1994 på

2 014 Mkr(-207

Mkr

år 1993) kan brytas ned i några större poster enligt tabellen.

Mkr Fastställd budget för 1994 - 895 Lägre skatteintäkter - 304 Pensionskostnad avseende 1993 - 500 Pensionskostnad 1994, ej budgeterad - 737 Verksamheternas resultat

- Hälso-och sjukvården -853

·Trafiken

429

• Fastighetsverksamheten 704

· Övrig vårdverksamhet mm 62

• Övergripande verksamheter 52

Övrigt 28

Årets resultat - 2014

Beslut under året med mera u -625 Förändring av eget kapitaifresultat -2638 1) Landstingsfullmäktige fattade under året beslut

-

om att tinans i era vissa åtgärder genom att ta l anspråk sammanlagt 580 Mkr ur flnanslerlngsfon·

den. Ytterligare poster på sammanlagt 45 Mkr har bokförts mot eget kapital, bland annat upplösning av tidigare reservation avseende ombyggnad av Kon·

serthuset samt upplösning av kursförtustfonden.

Järnfort med

föregående är bar

landstingets

kostnader ökat med 2 669

Mkr samtidigt

som intäkterna endast ökat med 862

Mkr.

Framfömllt är det verksambetens kostna-

der som ökat

kraftigt

främst

beroende på budgeterar underskott

och ökade

pen- sionskostnader. Med en rensning från pen-

ö

sionskostnader och inflation innebär detta en volymförändring

f

ör landstinget med preliminärt minus 1,0 procent.

Landstingets skatteintäkter uppgick, efter reducering på grund av avgift f9r ekonomisk reglering mellan staten och

kommunerna, till 23

451 Mkr.

Detta är en

minskning sedan föregående år med 543 Mkr. Minskningen

beror dels på att

landstinget- som en engångsintäkt

-

1993

f' ^{pek en} återbetalning på 379Mkrav en tidi- v'gare inbetald skatteutjämni.ngsavgift, dels

på e

n kombination av svagare inkomstut-

veckling och effekter av en omläggning av systemet med utbetalning av landstings- jkatten till

landstinget från staten.

,.

Förändring av eget kapital Ingående eget kapital 1994 års resultat

Beslut under året med mera Utgående eget kapital

EGET KAPITAL

Mkt 12000

10000

8000

6000

4000

2000

o

-91 -92 -93

• Med bokford penSionsskuld Med faktisk penslonsskuld

Mkr 5141 -2014 - 625 2503

-94

Diagrammet visar landstingets eget kapital dels med boliförd pensionsskuld, dels hur det varit om hela den faktiska pensionskosmaden redovisa.rs varje år. Den stora reduceringen av bokfört eger kapital mellan åren 1991 och 1992 beror på an landstinget i 1992 års bokslut skrev upp pensions- skulden med 5 094 Mkr, vilket finansierades genom en nedskrivning av eget kapital.

FÖRVALTNINGSBERATTELSE

Eget kapital minskade under år 1994 med 51 procent.. Sedan år 1991 har eget kapital minskat med 7 840 Mkr eller 76 procent, samtidigt

har den redovisade pensions-

skulden ökat med 7 604 Mkr. Det innebär att landstinget med sina intäkter under dessa

år i stort

sett haft möjlighet att finan- siera samtliga kostnader exklusive nöd- vändiga avsättningar till de anställdas pen- sione

r. Hela ökningen av pensionsskulden har därför tagits

från eget kapital.

Enligt de långtidsprognoser som gjorts kommer pensionsskulden att öka fram till omkring år 2020, då den uppgår till cirka 20 miljarder kronor. Behovet av årliga ökningar av skutden forväntas dock min- ska under kommande år. Den pensions- skuld som nu redovisas kommer således att finnas kvar i landstinget under mycket

lång tid. De

medel som finns uppbundna i skulden kan delvis långsiktigt användas till investeringar för landstingets verksam-

het.

Det är dock inte möjligt att använda

medlen till den löpande driften.

liK\'IDA EllEl

Landstingets likvida medel ökade kraftigt mellan år 1992 och 1993, vilket kommen- terades i föregående års årsredovisning.

Under år 1994 reducerades de

likvida

medlen

något och uppgick

vid årsskiftet till3 287 Mkr. Tillgången på likvida medel inom landstinget kan anses som god. De likviditetsprognoser som tagits fram för kommande år visar dock att risken är stor att de likvida medlen förbrukas under 1995 och 1996.

11

LIKVIDA MEDEL

Mkt 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500

o

-91 -92 -93 -94

BALANSLIKVIDITET

% 100

80

60

40

20

o

-91 -92 -93 -94

Likvida medel motsvarar vad landstinget har i sin kassa. För att få en uppfattning om betalningsbe- redskapen brukar likvida medel ställas i propor- tion till något annat mått. Ett säll att göra detta är art ställa omslittningstillgdngama iförhållan- de till de korta skulderna, manfår då fram ett mått benämnt balanslikviditet.lnomföretagsvärl- den är ett generellt mått att balanslikviditeten bör vara 200 procent. Landstingets balanslikviditet har under de senaste fem, sex &ren varierat mel- lan 80 och l()() procent. En nivå som bör anses tillräcklig mat bakgrund av att landstinget har en jämn tillströmning av intäkter.

i

_l

RÖRH~HUPtUl

WÖRELSEKAPITAL

Mkr

o

.20()

-400

-800

·1 000 -1200

-91 -92 -93 -94

Rörelsekapitalet som ger en uppfattning om landstingets kortsiktiga betalningsför- måga utgörs av skillnaden mellan omsätt- ningstillgångar och korta skulder.

Mkr 1994 1993

Ukvida medel 3287 3862

Övriga 3017 2065

omsättningstillgångar

Kortfristiga skulder -7 208 -6096

Rörelsekapital -904 -169

Övriga omsättningstillgångar består av kortfristiga fordringar och lager/förråd.

Kortfristiga fordringar har ökat med 923 Mkr sedan föregående år. Förändring- en består av följande större pos t er:

Mkr 1994 _ _ 1993 Förändring Kundfordringar 521 385 136 Förutbetalda

kostnader, upp. 545 452 93 lupna Intäkter

Övriga fordringar 1 667 966 701

ÖVrigt 34 41 -7

Summa 2 767

- -

1844 923

Kundfordringarna har under året ökat något bland annat inom sjukvårdsområde- na. Övriga fordringar består främst av för- säljning av fastigheter, där betalningen inte skedde förrän i januari månad.

Kortfristiga skulder består förutom semester- och löneskulden till de anställda

FÖRVALTNJNGSBERÄ TTELSE

uppgår

till

6 035 Mkr. Dessa har sedan föregående bokslut ökat med J 137 Mkr, vilket förklaras av följande poster:

Mkr Leverantörs- skulder Upplupna kost- nader, förut- betalda intäkter ÖVriga kort- fristiga skulder Övrigt Summa

1994 _ _ _ 19_93 Förändring

1851 2286

1755 143 6035

1678 1615

1550 55 4898

173 671

205

88

1137

Leverantörsskulderna uppgår till l 851 Mkr motsvarande

44

dagars betalningar av landstingets externa kostnader, exklusive personalkostnader. Upplupna kostnader kan

i

princip sägas vara kostnader som skall belasta år 1994 men där .ingen faktu- ra kommit vid bokslutstidpunkten. Dessa motsvarar ytterligare 55 dagars betalning- ar. Över tre månaders betalningar är såle- des kosmadsförda i bokslutet, utan att betalning skett.

SL redovisar en ökning av leverantörs- skulderna på 73 Mkr och sjukvårdsområ- dena tillsammans cirka l 00 Mkr.

Förändringen av upplupna kostnader består bland annat av statsbidrag till SL:s investeringar på 550 Mkr och reservation för uppsägning av pendeltågsavtalet på 200 Mkr. Vidare redovisas en reservation

på

119 Mkr under central finansiering avseende utbyggnad av snabbspärvägen.

so_," n:T-

Soliditeten som är ett mätt på landstinget s långsiktiga betalningsförmåga, det vill säga beredskapen att klara framtida kost- nader, beräknas som förhållandet mellan eget kapital och de totala tillgångarna.

1994 1993 Totala tillgångar, Mkr

Eget kapital, Mkr

24333 24 558 2 503 5141

soliditet.%

10 21

- - --

och avräkningen av förvaltade fonder Den stora minskningen av eget kapital i främst av övriga kortfristiga skulder, vilka bokslutet

ledde

tillsammans med

i

stort

12

SOLIDITET

% 50

40

ao

20

10

o

^{-91 -}

l

^{92 -93}

Med bokford pensJonskuld Med fal<tlsl< penS!Onsl<uld

-94

sett oförändrade totala tillgångar

till

att även soliditeten minskade kraftigt. l O pro- cent i soliditet innebar att endast l O pro- cent av landstingets tillgångar var finansi- erade med egna medel, resten finansierade med lån och andra skulder.

I.ÅHHitULD

Av låDeskulden är 10 Mkr upptagen utländsk valuta.

Mot bakgrund av den goda likviditet landstinget haft under senare år har det under några år varit möjligt att arnortera(l) delar av tidigare upptagna lån. Detta är förklaringen till att Jåneskulden sjönk kraftigt främst mellan år 1991 och 1992.

Under 1994 tog SL upp ett lån på 290 Mkr,rta· \

medan landstinget

i

övrigt amorteraddW 270 Mkr på låneskulden.

LANESKULD

MI<!

3500

3000 2600 2000 1600 1000 500

o

-91 -92 -93 -94

FINANSNETTO

Mkr 600

200

-200

___ ... _____ , /

-400

/

-91 -92 -93 -94

• Ftnanstella mtakter Fmansnetto

• Fcnans•ella kostnader

fHIJI:SSHErTO

Finansnettot redovisar

för

forsta gången på fyra år ett positivt saldo, 19 Mkr. Detta är en följd av den goda likviditeten samti- digt som låneskulden varit låg.

Landstinget hade vid ingången av 1994 en placeringsportfölj

som delvis

bestod av obligatione

r med långa löptider.

c ,

Folkmängd'

Landstingsskatt, Mkr - per invånare, kr Tillgångar, Mkr - per invånare, kr Skulder, Mkr -per invånare, kr Eget kapital, Mkr - per invånare, kr Rörelsekapital, Mkr Balanslikviditet,

%

soliditet,

%

Volymutveckling, % Verksamhetens netto-

F6RVALTNINGSBERÄTTELSE

Då räntorna under året steg kraftigt sjönk Störst effekt har programmetJ1af

t

vad gäl- det bokförda värdet av dessa obligationer.

Genom en aktiv

förvaltning har dock vär-

deminskningen på obligationsportföljen kunnat begränsas.

Ot4~1.1 11 ~t!tP O· .1 .. f'T

Landstingsfullmäktige bestämde 1992 att

som mål sätta upp att 20 procent av lands-

tingets verksamhet skulle arbeta i konkur- rens. Konkurrensutsättningen av en femte- del av landstinget sågs som medel att för- bättra kvaliteten

i

alla

de

tjänster som landstinget erbjuder allmänheten, att ska- pa valfrihet för medborgama samt att öka effektiviteten och sänka kostnaderna_ Kol- lektivtrafiken som arbetar med en egen plan för konkurrens ingick inte i konkur- rensprogrammet. Konkurrensprogrammet avslutades den 31 december 1994, samti- digt som programmets projektkansli av- slutade sin verksamhet.

Säkra slutsatser om effekterna av kon- kurrens kan inte dras förrän efter 2 - 3 års drift. De preliminära bedörrmingarria pekar dock på att de mål som uppställdes

för

konkurrensprogrammet har nåtts.

YCKt:l'lAt

-94 - 93 -92

ler driften av s k allmän service - kost, städ, transporter och viss administration.

Genom anbudsupphandling har bland annat landstingets sjukhus väsentligt kun- nat

sänka

sina kostnader for dessa verk-

samheter med oförändrad eller höjd

kvalitet. Stor omfattning bar också de s k kundvalsmodellerna fått. Inom primär- vård, folktandvård, värdgymnasial utbild- ning m

fl

områden har patienter fritt fått välja mellan landstingsdrivna och privata alternativ.

Totalt beräknas att verksamheter som omsätter 5,6 miljarder kronor fått arbeta i konkurrens. Det ekonomiska utfallet av enbart konkurrensprogrammet är svårt att beräkna, då ett antal förändringar samtidigt påverkat utvecklingen i organisationen_

Anslaget for konkurrensprogrammet - år 1994 20 Mkr -har främst använts för kompetenshöjning till tre olika målgrup- per: beställarfunktioner, landstingsintema producenter samt personal som velat undersöka möjligheterna att starta egna

företag.

-91 -90 1708 502 1 686 230 1669 840 16416691641675 23451 25 361

²¹

24942 24985 22125 13 726 15040 14937 15164 13477 24333 24 558 23 794 23043 17 486 14242 14 564 14 249 14036 10651 21830 19417 18467 12 565 7 454 12 777 11515 11059 7 654 4540 2 503 5141 5 327 10478 10032

1465 3049 3190 6 383 6111

- 904 -169 -1112 - 112 149

87 97 80 97 104

10 21 22 23 57

- 1,0

³⁾

-2,7 -(1-2) 0,0 1,0

kostnader /skatteintäkter, %

103 87 79 88 98

1) Land$lingsfullmåktige fattade under liret beslut om att finansiera vissa åtgärder genom att ta i anspråk sammanlagt 580 Mkr ur finanslerlr.gsfOOden. Yltetllgsre poster på sammanlagt 45 Mkr har bokförts mot eget kapital. bl a upplösning en tidigare reserva- tionavseende ombyggnad ev KonseMuset samt upplösning ev kursfönustfonden.

2) Avser "bruttos!<atterntäktec·, före s!at!ig skatteutjämningsavgift och regleringsavgift.

3) PJeum:når uppgift.

13

l

i

_l

Ii

~L)QG#il E!S'rlllG' t.

.r.

Fast och lös egendom avsedd för stadigva- rande innehav.

AVSI< IV H

n

E~LIDT P .. AH

Successiv fördelning av totalkostnaden for en anläggningstillgång över det antal år som den används i verksamheten.

l L '>l l V D TEl

Förhållandet mellan omsättningstillgång- arna och de kortfristiga skulderna.

L IJ ' l G

Sammanställningsrapport som beskriver en resultatenhets tillgångar, skulder och eget

.

kapital. Beskriver det ekonomiska

ti

ilståndet vid ett tillfålle.

1EI.!H KAPnU

Eget kapital är skillnaden mellan verksam- hetens totala tillgångar och totala skulder enligt balansräkningen.

f l l f l ~

Vid aggregering av ekonomiska data sker en eliminering (botttagniog) av de interna transaktionerna/mellanhavandena

i

syfte att ej blåsa upp omsättning samt fordringar och skulder.

fl !IISI fl O'U lVS

Beräknar fram summa tillförda medel

. och

sununa använda medel för en definierad period och verksamhet Differensen mel. - lan tillförda medel och använda medel ger förändringen av rörelsekapitalet.

FÖR VA ~TN/NGSBERÄTTELSE

DEFINITIONER

Htotlt suno

Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i en resultaträkning.

ltONSOl. DER Nt'

Åtgärden an - efter eliminering av alla interna koncernmellanhavanden - sam- mandra

landstingets och dotterföretagens

räkenskapsposter for presentation

i

en koncernredovisning.

O -rA STtrA UlDf

tU:.SiiLTUl:~ ET

Enhet som ansvarar för och har befogenhet att påverka det ekonomiska resultatet för hela eller delar av organisationen. Motsva- rar inom landstinget akutsjukhus, sjuk- vårdsområden, styrelser, nämnder samt

landstingets bolag.

IESiH.U.H

Ä ·nnt~

Sammanställning av periodens intäkter, kostnader och resultat.

Skulder som forfaller till betalning inom ö

^El

s

^f A PI TA l

ett år eller mindre från balansdagen. Ett mått på den kortsiktiga betalningsfor- mågan.Omsättningstillgångarna minus de

LA c

rR l

s

T l

a

^{5 " t D E R}

kortfristiga skulderna.

Skulder som förfaller mer än ett år efter

räkenskapsårets utgång.

s o

l

o

1 T

r

1

Ett mått på den långsiktiga betalningsför-

H~TTOihVESTERINCAR

mågan. Eget kapital

i

procent av balans- Utgifter för investeringar minskade med omslutningen vid årets utgång.

statsbidrag och forsäljningsinkomster.

U f IU' ~Ii

!OF.rTOKOSTNADER l f6RKÅLUNDt

Värdet av en anläggningstillgång skrivs

l L S Un'tl f" t<tE •

Visar huruvida skatteintäkterna är tillräck- liga för den verksamhet som bedrivs.

Ju

lägre värde desto bättre.

o ISAn N sT llC N

Tillgångar som förbrukas

i samband med

framställningen av produkter/prestationer eller på annat sätt används i rörelsen,

t

ex förråd, lager, fordringar hos kunder till skillnad mot anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk.

14

upp i räkenskaperna. Uppskrivningen har sin grund i att tillgångens verkliga värde överstiger bokfört värde.

6"E

Sl<l"l Il C.

Avskrivning som uppgår till högre belopp

än motsvarande avskrivning enligt plan.

Trafik

19

96 "6.400 Mkr

SUtr:sbldreg 11% 3. 732 Mkr

: ,

. ,

l

•l

:·l

l' r

i

BALA N S RÄKN IN G

Belopp i Mkr TILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Likvida medel

Korttristiga fordringar Förråd och lager

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

AN LÄGG N l NGSTI LLGÅNGAR Värdepapper, andelar mm Utlämnade lån

Andra långfristiga fordringar Maskiner och inventarier Byggnader och anläggningar Mark

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER OCH EGET KAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER Checkräkningskredit, utnyttjad del Avräkning förvaltade fonder Semester-och löneskuld Övriga kortfristiga skulder

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

LÅNGFRISTIGA SKULDER Pensionsskuld

Reservering för överavskrivning SL Andra långfristiga skulder

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER

EGET KAPITAL Ingående eget kapital

Förändring av ingående eget kapital Årets resultat

SUMMA EGET KAPITAL

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Not

1

2 3

~

4 5

6 7

2 8 9

10

11

12

13

14

Koncernen

19M ¹⁹⁹³ ... .

·3.287 3862

-~767

1844

.250 221

8304 5 927

58

51

. .

61 68

. .

'16 7 261

.1.127 1292 13.967 16 455

·2649 504

. ' 18029 18631

24333

24558

~

-

'

77 157

1096 1 041 6035 4898 7201 6096

. 12829 11548

.·-

-

1793 1 773 :1.4622 13321

5141 5 327

-6~4

21

-~2014

- 207

2503· 5141

24333 ²⁴⁵⁵⁸

Landstinget

':;.'· 1994 1993

..

-

- ¹⁴¹

6957 5 943

96 91

.. _{·7 . 0ia 6175}

. . _{.. ..}

,·'.

. ·14 56

4' 079 4 760

7 10

448 766 8$18 11 658

. :· . 2 '561 417

11987 17 667

23040 23842

l _{1133 -}

i1 ¹⁵⁷

926 1005 4631 3 982

8787

5144

12:579 11332

·· - ⁷¹⁴

1·530 1718 . :1.4109 13 764

4934 5028 ... '-626.

..

21 -2~44. ^-115

21&4.

4934

23040

23842

Bolagen

.·: . .tiM 1993

.

.

..

. .

•..

4.~28

3 721 1266' 1000

..

. 155 130

. 184t 4851

·'

. .

· . . ' ,.

- 14 14

~

65 161 251 679 526 S148 4 796

..

· ss 87

..

8110

5 739 119M 10 590

-

^-

- -

. ·.~

1 71 35 6866 6194 7037 6229

c

251 216

. - ^-

4341 4633

45$2

4849 ..

'

^•.

-488 - 1083

...

· 13 -45

845

640

.· 370 - 488

. .

. 1.1999 10590

l tabeller och noter används begreppen koncernen, landstinget och bolagen. Med koncernen avses en konsolidering av landstingets förvaltningar och bolag. Med landstinget avses landstingets förvallningar och med bolagen, de bolag som landstinget äger. l många fall är inte beloppet för koncernen lika med summan av beloppen för landstinget och bolagen. Det beror på att det finns interna mellanhavanden mellan landstinget och bolagen och att dessa 1 redovisningen för koncernen eliminerats.

.j

REsULTATRÄKNING

Koncernen Landstinget Bolagen

Belopp i Mkr Not

-1~ 1993

^·,···

1994 1993 .. . ·'199.4' 1993

;_.·. ;

Verksamhetens intäkter

15 ' ·-8

~53

7 466 ' - · 6.

41;3

4917 _.,. '5004 3106

Verksamhetens kostnader

16 -33072 - 29 778 .;.31531. - 27 811 . <;.7 i6~';' - 5854

.

'

VERKSAMHETENS

NETTOKOSTNADER

-24U8 -22 312 -25 osa - 22 894 -2 ol. t . ^{- 2 748}

' .

.

^'

..

Skatter

17 23451 23992 23 451 23 992 -

Inomregionatt skatteutjämningsbldrag

17

'•

-340- - 350

-340

- 350 . ... -

..

Tillskott från landstinget ^..;.

- ^{- - . aoo9 3 331}

Finansiella intäkter

18 345 429 6j,2 759 _{' 366} 301

Finansiella kostnader

19 -326 -486 -241 -574 ..

-71.8

-544

RESULTAT EFTER SKATTER ^{•. ,,}

OCH FINANSNETTO

- · ^{1273 - - 1578 933 _ 688 340}

Avskrivningar

20 -:1012 -1480 - -568 - 1048

^-

-444 -432

Extraordinära intäkter

21 - ^{- - - 714. 732}

Bolagsskatt

-13 - -

^--,.1.3

-

ÅRETS RESULTAT

-2 02,4 -207 : ^{-2144 -115 845 640}

FIN ANS I ERINGS AN ALYS

Koncernen Landstinget Bolagen

Belopp i Mkr Not

1994 1993 1994 1993 19M 1993

TILLFÖRDA MEDEL

'·' l Resultat efter skatter och finansnetto

-989 ^{1273 -1576 933} see ³⁴⁰

Bolagsskatt

- 13 - -. - ^{.. -13 -}

Minskning av långfristiga fordringar

101 251

684 -

95

^-

Ökning av långfristiga skulder

1301 ' 382 345 · .

- - 45

Rörelseeåverkande extraordinära intäkter '-

-

^..

^{- -}

^{. 714}

⁷³²

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL

AOO 1906 ..&47 933 . 1384 1117

ANVÄNDA MEDEL _{. ;.}

Nettoinvesteringar

-511 - 984

4'28'

-178

^,.,g

so -759

Ökning av långfristiga fordringar

-. - ^{- - 183} - ^{- 70}

Minskning av långfristiga skulder ^J ..

.

- - - ^{-464 -251 .} -

·

.

..

Ökning/minskning av ingående

eget kapital

13 . . ·-Q24 21

-

.. -626 21 .. 13 -45

SUMMA ANVÄNDA MEDEL

·- 1135 -963 · -4..98 -804 -,1194 -874

. ..

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL

22 - 7~5 943 . .:..746 129 i90 243

17

,j i ;p

r

-i

NOTER

Nol :L Redovl;r~!!'l!{;l~rlltelpel

l koocemen Stockholms låns lal'ldstlng l~r dotterföretag där landstinget har ett bestämmande eller ett väsentligt in11ytande. Utgå~spunl«en för koncernbokstutet är de styrelsebehandlade balans- och resurtatråknlngama föf respcktlve resu~atenhet .llandstll'€$fösvaltningen och dotter·

företag. EJtetSom koncernredoVIsningen skall avspegla koncernens relation till omvärlden etlm~

neras olla Interna mellanhavanden. Att efter eliminering sammanstAlla de oll<a enheternas räkenskaper kallas för att konsolidera. Koncernredovisningen har upprällats enligt föNärvsmeto- den med proportionell Konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att del IN landstinget vid fOr·

värvstillfället föMIM:lde egna kapitalet i dotterförel1ig har eliminerats. Oåref'.er ln~änat Knpilal räknas In l koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering avs<ilS att om dotterföreta- get ej är heliigt tas endast ägda andelar w nåkenskapcma In l koncemmdovisningen. Ootterfiife.

tagens obeskattade res~r betraktas i koncernbalansnåkningen som egot kar>ital. i enlighet med Komroonf<lrbundets rekommendationer.

NOTER Ttll IALIIHSI( KHUIQEfii ~!'Akr:

Nol 2 Ukvld\1

mod~;l•:>t.;h (:¹!~1C:ktii)mil'\f!.-;k.rGa1t Koncernen

1994 1993 Postgiro-och baoktfllgodohavanden 67 119

Place~r~ar 3 220 3 683

SurMla !'kvida medel

Ched<räi<ningskredit. utnytljad del Sunvna checkräkningskredit

3 287 3862

Landstinget 1994 1993

141

141

11.33~

1133

Bolagen 1994 1.993

1198 38

3230 3683

4428 3 721

1) Avser en intern checkräkningskredit Inom koncernen Stockholms läns landstir'.g, den utgö<

säledas ingen relation rneUan landstifl!et och landsti~ externa bankförbinderser.

Obligationer fordringar hos bolagen fordrtngar hos landstinget Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter statsbidragsfordringar ÖVriga fordringar Kundforclrif1!')lf

Summa kortfristigafordringar

Koncernen 1994 1993

20 20

645 452

1A 21

1667 966 521 385 2 767 1844

Landstinget 1994 1993

2.0 20 4847" 4441

338 347

14 21.

1322 795 416 319 6957 -5943

Bolagen 1994 1993

613 581

219 115

329 239 105 85 1.266 1000

1) Av bolopp<.1. avser 3 738 Mkr (4 243 Mkr) fordlan pli AB SU Internfinans och 823 Mkr fordran på koncernen AB Storstockholms Lokaltrafik.

Aktier i dottertJolag Andra aktier och förtagsbevis Bostadsnåtter

S\A'flma vfroepappar, andelar mm

Aktie< i dotterbolal, LanditJn&et Aktier i dotterbolag:

AB Storstockholms Lokaltrafik Lal'ldstlni{Shuset l StockhOim AB Somrna

Koncennen Landstinget 1994 1993

___

1994 ^.,_ 1993

30 1.9

8 3 4

50 48

58 51

Ägd andel Antal

%

Bolagen 1994 1993

3 11 1A

3 11 14

100 352000 18,0

1.00 1.000 12.0

_ 31),0

18

Dotl8rbolag l underkoncern

L.andstingsl1uset l Stockllo'm AB med dotterbolagen: AB Stockholms Låns lan(lsting lnternfi.

nans, Landstingshälsan i Stockhclm AB, $t0d<holm Care AB, Ambl.llansjukvårclen i Storstock- holm AB, Leasing AB Gam is, Waxholms Ångfartygs AB, Stockhclms Sjötrafik AB, S:t Görans Sjukhus AB. Västra Servicegruppen AB. AB Västerorts Halsoservi~. AB Vakansum. lnregia AB, Textilla tvätt & textilservice AB, AB Stocl<llolmregiOnens flygplatsinvesteringar, Locum AB med dotterbOlagen: länSOyggen l Stockholms län AB, AB Tenene och Locum Drift AB.

AB Storstockholms Lokaltrafik med dotterbolagen: AB SL Anans, SL Buss AB. SL Fastigheter AB, SL Tunnelbana AB. SL Aygbussar AB, SL Specialbuss AB, Sl Tåg AB, Sl Udlngö AB, Sl B<ln- system AB, SL Lidingö Trafik AB.

No+

~.

Ut!<ii.mMc:t.:;.

~·

Korleemen

Större låntagare 1994 1993

AB Storstockholms Lokaltrofik Waxholms Ångfartygs AB locum AB-koncernen AB SLL Internfinans Landstingshusal i Stockholm AB

ALM1 Rlretag.'ipartner Stoc.l<holm AB 48 48 lån tJIIlandstinget

övriga

Summa uUämnade lån

Koncemen

Ilieskiner och inventarier Sumrna

Landstinget Masl<iner och inven1arier Summa

Bolapn

Maskln-er-oct~o-:-ln-,...,-n-t-ar-le_r _ _ Summa

13 20

61 68

Anska1fningsvärden

:1.994 1993 2074 2 046 2074 2046

Anskalfn:ngsvärden

1994 .1993 903 1212 903 1212

Anskaffningsvärden

1994 1993 1171 834 1171 834

Landstinget 1994 1993 3205 3864 121 140 12 .12 586 642

94 34

48 48

13 20 4079 4 760

Ack avskrivn enl plan 1994 1993 -947 -754 -947 -754

Ack avskrivn enr plan 1994 1993 -465 -446 -455 -446

ACk avskrivn enl plan 1994 1993 -492 -308 -492 -308

Bolagen 1.994 1993

60 65

60 6~

Restvärde eftl)r avskriVn en! plan

1994 1993 1U7 1292 11.27 1292

Restvärde efter 8'1SkliVn e ni plan 1994 1993 448 766 448

Restvärde efter avskrl\in enl plan .1994 1993

679 679

·'

F ORT S N O TE R

AnSI<alfn~rden Acka.slu1\llt Restvtlrde e1\et enl p!an avstvtvn enl plan

Konccmcn 1994 1993 1994 1993 1994 1993

Byggnader 1) 15 720 17 856 -640:1. -5257 9319 12599

Skepp 18!1 186 -64 -55 121 131

ÖV~ga anläggningar 6861 7001 -1434 -3276 4!127 3 725

Suntrna 22666 25043 -8899 -8588 13967 16455

1) Alla !andstil'l@!l.s fastigheter och huvudilelen r.. kooc:emens l""~ finns i LOC\.ITl fdlwltnlngsup;xlrag. En värdefina av samtll!lll fasligileter har s1<ett uncer liret. Oet setniade väJ. del 'I!N ~nader och mat1< llid wrde<lngen motsvarade det bOkförde wrdet. lnklusM! restvärdet av 1991 års uppslqivni'1lo av~ antaggn~. Med motivet an skapa ett l~hetsn>

r ..

^{~er etolgt} bokfö~ngslagoos krav beslOts att värderingen skUie bilda underlag för den fortsatta -~M1if'€en, d v s motsvara ett nytt anskaflnTngsvårde. Värderingen halleil. un en omk!a5sifioering

mellan byggnader och mark vilket får effel<ter på avskrillltingsl<ostn!ldema. VIdare har en utrectling liiO<ts fOr att fördela det tolafa b'~dsvärdet på byggnad OCh byggrladSin'J<Jntarier. Av det totala

~värdet utgör c:a 30 ~ b)Wlad$illWI1tao1er. GenomsnlttPg avskrM11ngssats för byggnader är 2 ~och för ~lfflentll!1er 6 91;.

Allska!rnlngsvärden Ackavsl<rMl Restvärde efter enl plan avstvtvn en l plan

Landstinget 1994 1993 1994 1993 1994 1993

Byggnader l) 12403 15960 -4897 -4655 7506 11305 Övriga anläggnh-.gl>r 1348 376 -36 -23 1.312 353

Sunvna 13761 16336 -4933 -4678 8818 11658

1) Se motsvarande not fOr koncernen

Allskaffnlngsvårllen Ackavsi<INn Restvätde efter enJ Plan avstvtvn enl plao

Bolallen 1.994 1993 1994 1993 1994 1993

i!y(!gnader 3317 1895 -16G4 -602 1813 1293

Skepp 1.86 186 -64 -55 121 131

ÖVriga anläWingar 5612 6625 -2396 -3253 3214 3372

Summa 911.4 8706 -3966 -9910 61A8 4 796

N~·'t ~. Avri''\nlllf_; ~"'~l~ 'l F• ·fvrn!<:.r

~otsvarar

den del av landstingets fårvalt.ade donatJonsfunders eget kapilal som Ingår l

v ~$

likvida lillgångar.

Koi'IO!lfll<ln Landstinget Bolsgen

l 1994 1993 1994 :1.993 :1.994 1993

Slw!åer Ull bolagen :1.430~ 587

Sk\Jlde< tilllal1dslif16et 4033m 4312

Leverantörsskulder 18!1 1678 1184 1146 665 531

SkaUeskuld 23 8 9 13 7

Upplupna kostnader OCh

förutbetalda lnti!kter 2286'' 1615 682 571 1815" 1044 Öv~ga skuld"' 1755<i 1550 1212 1673 509 256

Förskott rrbn kunder 120 47 1.1.4 4 31 44

Summa {Nriga kortfristig;; skuklilr 6 035 4898 4631 3982 6666 6194

1) Av beloppet avser 923 M'.r(140 Mkr) landstingets skuld Ull koncernen AB StorstockhOims l..okalltaftk.

2) Av beloppet avser 3 738 Mkr (4 243 Mkr) AB SLL Internfinans skuld tllllandsllngeL 3) Av beloppet för bolagen och koncernen avser 983 Mkr (591 Mkr) erhållna nMngsbidfag för lnvosteringar i anläggningstillgångar l koncernen AB Storstockholms Lokaltrafik.

4) Av koncernens öw"tga skulder avser 408 Mkr 1995 års amorte~ngar av ~noemei\S lflngfris- tlga låneskUid.

19

Penstonsskuld enligt balam•fåkning per 93-12-91

Penslonsskuld upptagen uneler ansvarsfarb ndelser per 93-12-31 Summa penslonsskuld

ÅlderspenslonsSiwld m m enligt balansråkn'ng per 94-1.2·31 Garemlpenslonsskuld redovisad bland balansposten andra IMgllistig;l skulder per 94-1.2-31

Föråndrlrg av penslonsskulden under året

Utbetalda pensioner ullCe< året

Kostnadsfäring 11994 års boKslut av penslonsskuld som redovisats bland ensvars1ör1>1ndelsor i 1993 års boks M

Summa årets penslonskostnad

Koncernen 1994 1:1.548 500 12048

12829

222 :1.003

439

500

1942

Under de senaste åren har ett anta! YOrksamheter bolllf)serats inom Stocliholms läns land~­

LandS"Jnget har ~it sig att ansvara f O< dessa bolags pens!onsförpllkteiSer l awaktao pa bestut om hur framtida penslonsfO<plildelser för personall för-iaJtningar oeh bolag sk& hanteras.

För AB Storstockholms Lokaltlank, t.ooum AB-koncernen och Wa.hOims Ångfart)gS AB finns sllr- skilda avtal.

11990 lits bo~ut avsatleS 3 217 Mkt till en reserv llandsrjnget för att täcka ettöveri.MSktiv.

nlngsbehov hos AB Storstod<holms lo keltiafik (Sl). Under åtet har 714 Mkr (732 Mkr 1993) åwffå<ts från landstingets reserv till Sl ror att täcka kostnaderna för årets överavskllvning.

Reserven är l och med 1994 års boksM helt upplöst.

Utlandslål Obllgatlonslål l..l!n hos bolagen Lån hos landsU~t GaranUpensfonsSiw'd ÖVliga SYenSI<a lån

Konoornen 1994 1993

s

11.03

222 463

15 888

870 Summa andra ~ngfrlstiga skulder 1 793 1773

Landstinget 1994 1993

5 11.03 56

:1.5 888 65

750 1530 1718

Bolagen 1994 1993

401.8~ 4 514

323 119

4341 4639

1) Av beloppet avser 3 205 Mkr (9 686 Mkr) koncernen AB Ston>tockholms lol<alltafl<s skuld Ulllandsting<>t.

Not :U. Eg ..

-;+

k

pital

Koncernen Landstinget Bolagen

Eget kapital per 93·12-31 5141 4934 -488

Arets förändrtngar:

Nyemission 13

Av Landstingsfullmäktige OCh

Landsting.ss~yrelsen

beslutade driftskostnader

bokföraa dlrel<t mot Eget kapital -580 -580

Ufll)tösnlng av Eget kapital -10 -10

Ufli)IÖ$nlng av Eget kapital tar

omb\'l!gnod av Konse<thuset -31 -31

UpplÖsning av kursför1Ustfond -8 -B

ÖWtga fllrilndring!lr av Eget kapital 5 3

Årets resul'.at -?.01.4 -2144 ^jj4;1

Eget keptta\ per 94-12-31 2503 1164 370