KOPPARBERG STORA

(1)

STORA

KOPPARBERG

Arsredovisning 1983

o

(2)

den 15 februari 1984, 55 år gammal.

Redan när Etik Sundblad som ung man for snart 20 år sedan kom till Stora Kopparberg hade han gjort insatser som skicklig industri- ledare och det ställdes stora fOrväntningar på honom, som han forstod att infria. Stora Kopparberg var inte något lättmanövrerat fOretag. Det var inte bara stort och mångförgrenat, det hade också långa och starka traditioner som inte var lätta att ändra på. Erik Sundblad hade både på grund av utbildning och familjebakgrund anknytning till bolaget och fann sig snabbt tillrätta.

Många av de initiativ och insatser som Erik Sundblad stod fOr blev accepterade. Ibland gick det dock inte att undgå att de väckte kritik och skapade diskussion, inte minst bland dem som såg sina intressen hotade. I sådana fall var Erik Sundblad obrottsligt lojal mot sitt fOretag och dess intressen fOr framtiden. Erik Sundblad hävdade alltid utan tvekan den ståndpunkt han ansåg rätt. Detta ledde till att han tog bestämd ställning även i obekväma frågor.

Erik Sundblads ansträngningar gav resultat. De stora strukturella

de i Stora Kopparberg under detta sekel. I dag framstår därfor Stora Kopparberg som ett av landets mest framgångsrika skogsbo- lag med en forstklassig produktionsapparat och god ekonomi.

Erik Sundblad var en utomordentligt begåvad person med solida kunskaper i tekniska och kommersiella ting. Han hade en snabb uppfattning och hade lätt a~t umgås med människor både i Sverige och utomlands. Han ägde en ovanlig arbetskapacitet. I likhet med många andra hån arbetande pliktmänniskor var han en fordrande chef, men också i hög grad en generös människa och snar att visa andra uppskattning och ge god stimulans. Han var en varm vän.

Han visade ofta starka reaktioner, vilket inte sällan tog sig uttryck i sprudlande glädje och leklynne. Vänskap var fOr Erik Sundblad något osvikligt och helt.

När han nu gått bort lämnar han en stor och fruktbar livsgärning bakom sig och ett fint och tacksamt minne bland vänner, anställda, kolleger och många andra.

(3)

o

STORA

KOPPARBERG

Arsredovisning 1983

Innehåll

6 Förvaltningsberättelse 9 Kraft

';}Q Skog

11 Massa 12 Papper 14 Nova Scotia 15 Trä

16 Övrig verksamhet 17 Utvecklingscentrum 18 Personal

18 Aktiesparfond 18 Finansiering

19 Gruppens resultaträkning 20 Gruppens balansräkning 23 Moderbolagets resultaträkning 24 Moderbolagets balansräkning 26 Finansieringsanalys

26 Gruppens förädlingsvärde 27 Kommentarer till boksluten

-~2 Aktier och andelar

)3 Förslag till vinstdisposition

~3 Revisionsberättelse 34 Minskat oljeberoende -

förbättrad energiekonomi -''16 Resultaträkningar och balans-

räkningar i sammandrag 37 Produktionsstatistik och

fakturering

38 Stora Kopparberg-aktien 39 Marcus Wallenberg-priset

Omslag

Stora Kopparberg introducerar under våren 1984 ett nytt grafiskt profilpro- gram för hela företagsgruppen. Här visas en variant av huvudlogotypen.

Kraft

Produktionen av vattenkraft låg något över 10 års medelvärde. Av den totala elenergiomsättningen kom 64% från vattenkraft.

Skog

Resultatet f"örbättrades kraftigt. A v- verkningen på egna skogar understeg tillväxten. Självförsörjningsgraden var cirka 51%.

Massa

Ökande efterfrågan medförde att lagren reducerades till normal nivå. Fort- satt förbättring förutses såväl v~lym

som prismässigt.

Papper

Kapacitetsöverskott förelåg för tidnings- och journalpapper men leveranstakten förbättrades mot årets slut.

Finpappersmarknaden var växande.

Trä

Efterfrågan på sågade trävaror var god. Produktionsrekord slogs vid såg- verken.

Övrig verksamhet

Faluverkens resultat var tillfredsstäl- lande. Falu rödfarg ökade försäljning- en med 15% fOr andra året i rad. Leve- ranserna av fibertyg ökade.

(4)

Året i korthet

Omsättning: 5.710 Mkr, en ökning med 20%.

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader:

516 Mkr, en ökning med 231 Mkr eller drygt 80%.

Nominell räntabilitet:

på totalt arbetande kapital11,5% (8,8) på eget kapital 9,6% (5,6) Investeringar:

i anläggningar 371 ,O Mkr (640,7) i värdepapper 10,7 Mkr ( 2,8) Antal anställda är i medeltal9.396 (9.948) Vinst per aktie: 35:35 kr (19:55)

Föreslagen utdelning: 16:50 kr per aktie (14:00)

Aktiens nominella värde ändras till 25:- kr genom s k split 4: l

Definitioner återfinns på sid 27.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i Falun på bolagets huvudkontor, Åsgatan 22, måndagen den 7 maj 1984 k/16.00.

För att få rätt att deltaga i bolags- stämman måste aktieägare

- dels vara registrerad i bolagets aktiebok senast fredagen den 27 april 1984,

- dels ha anmält sin avsikt att deltaga i bolagsstämman senast onsdagen den 2 maj 1984 kl 16.00.

Anmälan om deltagande i bolags- stämman kan göras per tel 023/800 00 eller per post till Stora Kopparberg, 791 80 Falun. Anmälan kan också gö- ras på bifogade svarskort.

Stora Kopparbergs aktiebok fors av Värdepapperscentralen VPC AB. Ak- tierna i Stora Kopparberg är antingen

Förslag till vinstutdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 1983 lämnas med 16:50 kronor per aktie samt att avstämningsdag skall vara den 10 maj 1984.

ägarregistrerade eller fOrvaltarregistre- rade. Endast aktieägare med ägarregi- strerade aktier har rätt att deltaga i bolagsstämman.

Aktieägare som har aktier i förvar hos banks notariatavdelning eller hos enskild fondhandlare kan ha valt att låta förvaltarregistrera sina aktier. För att aktieägare med förvaltarregistrera- de aktier skall ha rätt att deltaga i bo- lagsstämman fordras att aktierna ägar- registreras. För att aktierna skall kunna ägarregistreras i tid, bör aktieägare som har fOrvaltarregistrerade aktier i god tid före den 27 april1984 hos den bank eller fondhandlare som forvaltar aktierna begära (tillfållig) ägarregistre- ring.

Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av Värdepappers- centralen VPC AB den 17 maj 1984.

(5)

styrelse

Stig Synnergren, ordförande Invald 1979 (ordf sedan 1981) Född 1915

General, f d överbefälhavare, chef H M Konungens stab

Ordf Svenska Turistföreningen

Styrelseledamot LKAB, Saab-Scania, Saal>- Scania Combitech

.Peter Wallenberg, vice ordförande

)Invald 1976 (suppleant 1974)

Född 1926

l :e v ordf i Skandinaviska Enskilda Banken Styrelseordf Atlas Copco, Investor, Providen-

tia, Papyrus, NymöUa, SKF, Enskilda Se- curities (England), Knut och Alice Wallen- l bergs stiftelse m fl

_;V ordf ASEA, Broströms, Electrolux, L M Ericsson

Styrelseledamot eUer suppleant Incentive, SAS, Aerotransport, SILA, Sv Industriförbund, Per Jacobsson Faundatian (USA), Advisory Board - The Wharton Center for Interna- tional Management Studies, University of Pennsylvania (USA).

PederBonde

Invald 1983 Född 1923

StyrelseordfBohusbanken, Finans Vendor V ordflnvestor, Providentia, Alfa-Laval,

KemaNobel

Styrelseledamot eUer suppleant Astra, Saab- Scania, Skandia, Aerotransport, SILA, Fläkt, SPP m fl

Lars Eggertz

·· -~nvald 1978 (suppleant 1977) )ödd 1936

'Lantmästare, kommunstyrelsens 2:e v ordf, Falu kommun

Styrelseordf Götabanken, Falun, Gävle-Dala Hypoteksförening, Dalarnas Försäkrings- J bolag

Styrelseledamot Faluhus

Eric Eriksson

Arbetstagarledamot sedan 1973 Född 1925

Ordf SPIAF avd 50 Kvamsveden, ledamot SPIAF:s förbundsstyrelse

Pehr G Gyllenhammar

Invald 1983 Född 1935 Koncernchef Volvo Styrelseordf AB Volvo

Styrelseledamot Atlas Copco, Skandinaviska Enskilda Banken, SILA, United Technolo- gles Corp. (Hartford, USA), S Pearson &

Son plc (London), Kissinger Ass. (New York)

Ledamot av •International Advisory Commit- tee• The Chase Manhattan Bank (New York)

V ordf i ·Board of Trustees• Aspen Institute (USA)

Stora Kopparbergs Bergslags AB

BemtHägg

Arbetslagarledamot sedan 1977 Född 1928

Kamrer, Kvarnsvedens Pappersbruk V ordfSIF-klubben, Kvarnsvedens Pappers-

bruk

Jacob Palmstierna

Bankdirektör, VD Skandinaviska Enskilda Banken, Chef SEB International styrelseordf VBB

Styrelseledamot Electrolux, Saleninvest, Ny- möUa, A Johnson & Co HAB

Bo Turesson

Invald 1979 (styr led även 1975-76) Född 1914

F d överlantmätare

Förutvarande statsråd och chefför Kommuni- kationsdepartementet

styrelseordf Svensk Bilprovning styrelseledamot Skånska Cementgjuteriet Ledamot. av Havsresursdelegationen

Erik Sundblad t 15 febr 1984 Född 1929

VD Stora Kopparberg 1967- 84

Styrelseledamot Hytte Bruk, Oy Kaukas Ab, Finland

Bo Berggren, verkställande direktör Född 1936

Invald 1981 (suppleant 1979)

VD Incentive t o m bolagsstämman 1984 VD Stora Kopparberg mars 1984, vVD 1975-

78

styrelseledamot lncentive, Garphytte Bruk, SKF Steel, Försäkringsbolaget Ansvar

styrelsesuppleanter

Gösta Loock

skogsarbetare, Strömsbergs skogsforvallning Ordf SSAF:s avd 25, Uppland-Västmanland Ledamot skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län,

Yrkesrådet vid Skogsbruksskolan, JäUa

Börje Olsson

Ekhef, Grycksbo Pappersbruk

Ordf SALF avd 99 Grycksbo, SALF:s sam- arbetskommitte inom Stora Kopparberg- Bergvik

3

Suppleant skogsindustrins sektionsråd (SALF)

Assar Svensson

styrelseordf Skega, AB U, Orrefors Giasbruk, DIAB-Barracuda och Hesselman (alla i Incentive-gruppen), Industriellt Utveck- lingscentrum IUC, SkeUefteå, skandinaviska Enskilda Banken, SkeUefteå, Skega Däckservice, Contorta

V ordf lncentive Group Inc. (USA)

Styrelseledamot lncentive, Hägglund & Söner, Boliden, Boliden Mineral

Margaretha af Ugglas

Riksdagsledamot, ledamot av Europarådet Ansvarig utgivare Svensk Tidskrift Styrelseledamot Boliden, Swedish Match,

SIDA

Revisorer

Sten Nackstad, aukt revisor

Sven Lekman, aukt revisor

Anders Carlehäll Hans Gezelius

Revisorssuppleanter

Rune Nylander, aukt revisor

Torbjörn Hanson, aukt revisor

Sven Selling Per Lundberg

(6)

Fakturerad försäljning 1983 rordelad på marknader

Totalt 5.710,2 Mkr 100%

EG 2.196,6 Mkr 38% ________ ---'--:'--- - -

Fakturerad forsäljDing 1983 fördelad på divisioner

Totalt 5.710.2 Mkr 100%

Kemi209,1 Mkr3,7%

Massa 1.038,9 Mkr 18,2% _ _ _ _ _ _ _

Resultat efter fmansieiiB intäkter och kostnader

_____ USA och Kanada 539,7 Mkr9% ·

..,.___ -:. __ Papper 1.432,1 Mkr 2.5,0%

_ _ _ NSFI673,1 Mkr 11,8%

---Kraft 600,0 Mkr 10 . .5%

_ Skog 21,0 Mkr 0,4%

_ _ L . _ _ _ :_ Trä 1.379,4 Mkr 24,2%

Mkr 900 750

- - --- - --- - - - - -

Vinst per aktie

Kr 60

50 40 30 20 10

1979 1980 1981 1982 1983 o

(7)

Räntabilitet

Investeringar, avskrivningar och självfmansiering

Antal anställda

Totala personalkostnader

% 15,0

2,5 1979 1960 1961 1982 1983 o

Mkr 900

750 Inkmt tillförda medeld)

··-c:

. . _ 1 __ . _:

r t , .,

_J _:i, ^~ ⁴⁵⁰

~

^~ ^! ³⁰⁰

r 150

~ ~

~·

^F^!_

P.. :

' 1979 1980 1981 1982 1983 o

Antal 12000

Mkr 1500

~--~----=· ₁₂₅₀ 1000 750 500

250 1979 1980 1961 1982 1983 o

Investeringar {2)

Kalkylmässiga meravskrivningar (3) Avskrivningar enligt plan (4}

(8)

Förvaltningsberättelse

Över verksamheten 1983 inom Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag med dotterbolag¹⁾avger styrelsen och verkställande direktören följande berättelse.

Verksamhetens utveckling

Det samlade ekonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev 80% bättre än föregående år och översteg också betydligt den prognos som lämnades i oktober månad. Resul- tatf'örbättringen är en följd av uppnåd- da prisökningar och ett högre kapacitetsutnyttjande.

Lönekostnaderna utgjorde 24%

(26)2) av faktureringen.

Gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev 516 Mkr (286), vilket utgör 9% (6) av faktureringen.

Styrelsen föreslår en utdelning av 16:50 kr per aktie. Utdelningsbeloppet blir då 120,5 Mkr, vilket motsvarar 9%

av lönekostnaderna.

För att underlätta spridningen av aktierna föreslår styrelsen att vaije aktie delas på fyra nya aktier. Det nominella värdet ändras från JOO kr till 25 kr.

Utbytet beräknas ske med början den 25 september 1984.

Under 1983 förbättrades marknads- läget successivt för de flesta av bolagets produkter. Förbättringen har dock varit olika markerad och infallit vid olika tidpunkter.

Konjunkturuppgången för trävaror påbörjades redan under 1982 och har fortsatt under hela 1983. Kapaciteten vid sågverken kunde utnyttjas till fullo och betydande prisförbättringar upp- nåddes. För furuvaror blev priset får 1983 nära 25% högre än föregående år medan prisförbättringen för granvaror blev cirka 15%.

Efterfrågan på fönster var fortsatt svag. Trots rationaliseringar och pro- duktionsbegränsningar blev därför re-

sultatet otillfredsställande. Kapacite- ten inom den svenska lönsterindustrin är alltför hög med hänsyn till nuvarande byggnadsverksamhet. Som ett led i en möjlig strukturförbättring har där- för med Swedish Match inletts diskussioner om bildande av ett f'önsterbo- lag, där SP-gruppen skulle komma att ingå.

För såväl massa som tidningspapper blev det nödvändigt att anpassa produktionen till rådande avsättningsmöj- ligheter.

I början av året måste produktions- inskränkningar vid massafabrikerna genomföras. Under andra halvåret kunde kapaciteten utnyttjas helt. Vid de svenska tillverkningsenheterna var produktionen endast 13% högre än fö- regående år. I Nova Scotia var kapacitetsutnyttjandet högre men medelpriset sjönk samtidigt med cirka 15%

jämfört med fåregående år. Trots det låga produktionstillskottet vid massa- enheterna i Sverige kunde resultatet fördubblas. Priset uttryckt i US-dollar per ton steg med cirka 5% men huvud- delen av resultatförbättringen är att hänföra till den högre dollarkursen.

Utsikterna till ytterligare resultatför- bättring under 1984 syns goda.

Marknaden för tidnings- och journalpapper präglades av betydande ka- pacitetsöverskott och för tidningspapper vid K varosveden låg utnyttjandet kvar på samma låga nivå som 1982, dvs cirka 75%. Utvecklingen för journalpapper var däremot betydligt gynnsammare och tillät ett kapacitetsutnyttjande på cirka 85%. Priserna va- rierade starkt mellan olika marknader.

Tidnings- och journalpapper säljs van-

1) Förteckning sid 32.

2) Siffror inom parentes a v ser här och i det föl- jande är 1982.

(9)

ligtvis i köparlandets valuta. US-dol- larns uppgång innebar inom den svenska valutakorgen en motsvarande ned- gång i kursen for de europeiska valu- torna.

Detta fOrhållande tillsammans med vissa störningar vid igångkörning och intrimning av ny- och ombyggda av- delningar innebar att Kvarnsvedens resultat for 1983 blev lägre än 1982. De förbättringar av kvalitet och produk- tionsekonomi som eftersträvades vid ombyggnaden i Kvarnsveden har nu uppnåtts. Kvaliteten på det journalpapper som körs på den nya tillverk- ningslinjen har rönt mycket stor uppskattning hos kunderna. En betydande resultatförbättring for 1984 kan forvän- tas.

Marknaden för finpapper var bra och pappersbruket i Grycksbo körde fOr fullt under hela året med undantag ,av ett stopp för ombyggnad på den )största pappersmaskinen. Som resultat av en målmedveten strävan att förbätt- ra kvaliteten, särskilt för de bestrukna , finpapperen, effektivisera forsäljning- . ) en och lämna god service lyckades

Grycksbo ytterligare stärka sin ställ- ning på marknaden. Resultatet for

1983 blev bra och utsikterna for 1984 bedöms vara goda.

I Nova Scotia kunde produktionsre- surserna för tidningspapper utnyttjas till cirka 85%. Priset for tidningspapper sjönk och trots en successiv for- bättring under senare delen av året blev medelpriset cirka 7% lägre än fö- regående års. Tack vare bättre kapacitetsutnyttjande och bättre bränsleeko- nomi kunde tillverkningskostnaderna sänkas. Detta kunde emellertid inte kompensera de försämrade priserna och resultatet fOr hela verksamheten i Nova Scotia blev därfor otillfredsstäl- lande med endast ett mycket svagt po- sitivt resultat efter avskrivningar. För

1984 kan en klar resultatforbättring forutse s.

Stora Kopparberg utsattes från vissa håll för kritik i debatten om den skogs- vård som enligt myndighetemas fore- skrifter utförs i Nova Scotia. För att söka ge en saklig redogörelse for för- hållandena kommer att utges en s k vitbok som intresserade aktieägare kan rekvirera från bolagets informa- tionsavdelning i Falun.

Resultatet för kraftrörelsen var för 1983 204 Mkr, 78% av föregående års.

Resultatet har belastats med 56 Mkr fOr den nya skatt på produktion av vattenkraft, vilken infördes l januari 1983. Reparationsarbetena efter haveriet i Trängslets vattenkraftverk hös- ten 1982 pågick även hela 1983 och beräknas bli slutförda sommaren 1984.

Kostnader på nära 25 Mkr har belastat 1983. Härtill kommer konsekvenserna av produktionsbortfallet. Återstående arbeten kommer att endast i ringa omfattning påverka resultatet för 1984.

Under året genomfördes transaktioner som starkt påverkade bolagets finansiella ställning. I maj månad emit- terades till AB Volvo ett konvertibelt forlagslån om 495 Mkr. Lånet har under 1983löpt med 9% ränta. Volvo har under februari 1984 begärt konverte- ring av detta lån. Konverteringen inne- bär att antalet aktier i moderbolaget ökar med 900.000 st. Utdelningen på dessa aktier sker första gången 1985.

Någon ränta erläggs icke till Volvo fOr 1984.

I juni erhölls likvid med 205 Mkr för de till Vattenfall försålda aktierna i AB Bergslagens Gemensamma Kraftfor- valtning.

Den 30 september förvärvades från AB Skandinaviska Elverk 50% av aktierna i Vesterdalelfvens Kraft AB som därigenom blev helägt dotterbolag. Köpeskillingen, som uppgick till

7

(10)

150 Mkr, har erlagts kontant.

Under oktober överläts till Mo och Domsjö AB gruppens aktieinnehav i AB Iggesund s Bruk. Priset för aktierna utgjorde 380 kr per styck och hela kö- peskillingen uppgick till 297 Mkr.

Nämnda summa överstiger med 114 Mkr aktiernas bokförda värde och med 70 Mkr aktiernas sammanlagda inköpsvärde.

Ovannämnda transaktioner har möj- liggjort en minskning av bolagets korta skulder och en ökning av de likvida medlen samt medfört en förbättring av finansnettot med drygt 20 Mkr. Ränte- saldot under 1984 kommer att förbätt- ras ytterligare.

De två senaste åren har Stora Kop- parberg genomfört ett omfattande investeringsprogram. Investeringarna i Kvarnsveden på nära 800 Mkr har gjort bruket väl rustat att i framtiden hävda sig vad avser både kvalitet och effektivitet. Vid Grycksbo pappersbruk fullföljs ett investeringsprogram som avser att ytterligare förbättra brukets konkurrensförmåga och höja produktionen till 90.000 årston. Ä ven vid övriga verk har produktionsapparaten effektiviserats inte minst avseende en- ergikostnaderna.

Under mars månad 1984 fattades beslut om förvärv av två pappersbruk.

Vid halvårsskiftet 1984 förvärvas 25%

av aktierna i Cartiere del Garda, belä- get i Riva i Norditalien. Om två år övertas ytterligare 50% av aktierna.

Säljare är den tyska företagsgruppen Berteismann AG. Cartiere del Garda tillverkar bestruket och abestruket kvalitetspapper och har en kapacitet på 125.000 ton/år. Omsättningen är närmare 700 Mkr per år och bruket sysselsätter omkring 550 personer.

Avtal har också träffats om förvärv av samtliga aktier i Newton Falls Pa- per Mill, Inc., i staten New York i USA. Säljare är förlaget McGraw-Hill, lnc. Newton Falls har en kapacitet på cirka 115.000 årston bestruket och abestruket finpapper. Omsättningen var 1983 cirka 70 miljoner US-dollar och antalet anställda nära 500.

Förvärven är ett naturligt komple- ment dels till pappersbruket i Grycks- bo, dels till massafabrikerna i Skutskär och Nova Scotia.

Den nuvarande konjunktursituatio- nen ger anledning att räkna med ett högre kapacitetsutnyttjande än under föregående år. Nedgången av kursen på US-dollar i böljan av 1984 kompen- seras i betydande omfattning av ter- minsaffårer. Genomförda prishöjning- ar samt ett bättre utnyttjande av produktionskapaciteten vid industrierna kommer att innebära ett ytterligare förbättrat resultat för 1984.

(11)

KRAFT

Vattenkraftproduktion något över lO års medelvärde.

Driftsäker kärnkraft.

Vattenkraftskatten en stor belastning.

1983 1982

Produktion och inköp: GWh

Fran vattenkraftverk 3.633 3.519

Från kärnkraftverk 1.060 1.045

Från oljekraftverk 229 230

Inköp av tillfällig kraft 735 338

Total omsättning 5.657 5.132

. Leveranser, summa 5.423 4.938

varav externa 4.066 3.859

och interna 1.357 1.079

Ledningsförluster 234 194

. Fakturerad försäljning, Mkr 779 702

~~~~--~--~~~---~~----~~

' varav extern 600 568

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 204 262 Investeringar (under året nedlagda kostnader), Mkr 41 41

Räntabilitet,% 19 25

Medeltal anställda 317 314

I) En miljon kWh

A v gruppens totala omsättning av elenergi kom 64% (69) från vattenkraft.

Produktionen av vattenkraft i Dalälven och Ljusnan var något över 10 års me- delvärde.

Vid årets slut var vattenmagasinens fyllnadsgrad 64% såväl i Dalälven (81) som i Ljusnan (62).

Kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark hade mycket god driftsäker-

'~et och kärnkraft svarade för 19% (20)

;av gruppens omsättning av elenergi.

För askarshamnsverkets andra aggre- gat höjdes nettoeffekten från 570 till

···.595 MW.

1 Den egna oljeproducerade kraften utgjorde endast 4% av omsättningen av elenergi. De ökade inköpen av till- fållig kraft är delvis en följd av haveriet i Trängslets kraftverk hösten 1982. Re- parationsarbetena pågick hela året och beräknas bli slutförda sommaren 1984.

I januari 1983 kunde ett av aggregaten tas i provisorisk drift och från hösten 1983 har två av de tre aggregaten varit tillgängliga för drift. Resultatet för 1983 har belastats med kostnader för reparationerna med nära 25 Mkr.

Leveranserna av fast kraft ökade med 8% (0). Leveranserna till större industrier ökade med 12% (-5), medan återdistributörernas m fl inköp ökade med 8% (2). Leveranserna av tillfällig kraft var stora.

Den särskilda skatt på vattenkraftproduktion som infördes den l januari 1983 belastade gruppen med 56 Mkr.

I egna kraftstationer investerades 4 Mkr (7) och i anläggningar för överfö- ring av elkraft och för detaljdistribu- tion m m 37 Mkr (34).

Aktierna (14,2%) i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning såldes för 205 Mkr. Genom förvärv av aktier i Vesterdalelfvens Kraft AB för 150 Mkr blev detta ett helägt dotterbolag.

Stora Kopparberg bildade tillsammans med Orsa kommun Oreälvens

Kraft AB, som hos vattendomstolen ansökt om tillstånd att bygga ut Nedre stackmora kraftverk.

AB Amskraft byggde om ett av sina tidigare endast oljeeldade kraftverks- block till koleldning. Stora Koppar- bergs andel i Araskraft är 27,5 %.

Produktion och köp av elkraft

1979 1980 1981 1982 1983

Köpt kraft (4) Oljekraft (3) Kärnkraft (2) Vattenkraft (l)

9

o

(12)

SKOG

Starkt förbättrat resultat.

Luftföroreningar hotar bli stort problem.

1983 ¹⁹⁸²

Avverkning på egna skogar inkl stubbar, milj m³fub¹⁾ 1,8 1,8 Totala virkesleveranser till industrierna, milj m³fub 3,3 3,0 Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 133 69 Investeringar, Mkr

Antal anställda

1) Fast mätt under bark

A v verkningarna på egen skog var av ungefår samma storleksordning som uttagen under de närmast fOregående åren och understeg tillväxten. Själv- försötjningsgraden var cirka 51%. Vä- derleksförhållandena var mycket gynnsamma och medforde att driv-

ningskostnaderna kunde hållas på en rimlig nivå. Detta bidrog tillsammans med höjda virkespriser samt en hög andel timmer i det egna uttaget till ett starkt forbättrat resultat.

Virkespriserna för säsongen 1983/84 steg för massaved med 11% jämfört med fOregående år. För talltimmer och grantimmer steg priserna med cirka 27% respektive 15%.

skogsvårdsåtgärder utfördes i nor-

24 33

1.784 1.834

mal omfattning. Undantag utgjorde be- kämpning av lövsly. Lövslyproblemet är betydande och ökar som en följd av lagstiftningen och dess tillämpning.

I ett vidare perspektiv har de av luft- fororeningar och markförsurning orsa- kade skogsskadorna blivit det allt överskuggande problemet. skadeverk- ningarna har i vår världsdel än så länge varit mest påtagliga i Mellaneuropa, som under de senaste åren drabbats av en omfattande skogsdöd, men företag- na undersökningar visar att lokalt all- varliga skador på växande skog upp- kommit också här i landet, hittills främst inom vissa for luftföroreningar särskilt utsatta delar av Sydsverige.

Det är med tanke på skogsnäringens

framtid ytterst angeläget att forskning- en får resurser fOr att klarlägga orsaks-(' sammanhangen och att alla åtgärder vidtas som befinns erforderliga for att bevara eller återskapa normala skogli- ga produktionsbetingelser. strävande- na frän svensk sida att hos andra stater ffi vinna gehör fOr ett samarbete kring

4t

dessa frågor bör fortsättas och intensi- fieras.

Det skall i detta sammanhang noteras att några skador av här ifrågava- rande art ännu inte iakttagits i våra egna skogar.

Stora Kopparberg producerar nästan hela sitt behov av plantor själv. Den dominerande plantskolan ligger i Sör Amsberg utanför Borlänge, där drygt 20 miljoner plantor per år drivs upp.

(13)

MASSA

Fördubblat resultat. Goda utsikter för 1984.

1983 1982 Produktion, ton

Skutskär 353.000 322.000

Sandarne 85.000 65.400

Fakturerad f"Orsäljning, Mkr 1.039 770

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 204 103 Investeringar, Mkr

Räntabilitet, % Antal anställda

:Marknad

Efterfrågan i Våsteuropa, som är vår huvudmarknad, var mycket svag under årets första månader. Orsaken här- . till var att produktionen av papper var

l 'låg och att lagren av massa var stora.

Konkurrensen på marknaden var hård med negativ inverkan på prisläget.

För att undvika att lagren ökade ytterligare begränsades produktionen vid flertalet massafabriker. De största svårigheterna förelåg för blekt och oblekt långfibrig sulfatmasssa, medan marknaden för blekt björksulfat och fluffmassa var bättre.

Efter sommaren förbättrades läget successivt. Produktionen på kontinen- ten av främst tryck- och skrivpapper ökade och i takt med detta även efter- frågan på massa.

På grund av det förbättrade kon- junkturläget i USA och Kanada redu- 'cerades utbudet av massa därifrån till

··Europa.

Under andra halvåret har produktionskapaciteten kunnat utnyttjas till

· fullo och lagren har reducerats till nor- : mal nivå i alla kvaliteter.

Priserna, som huvudsakligen noteras i US-dollar, kunde höjas med 5%

under senare delen av året. Också den med cirka 10% successivt förbättrade dollarkursen bidrog till den positiva re- sultatutvecklingen.

Vid årets slut kunde en fortsatt för- bättring för 1984 förutses för samtliga kvaliteter såväl volym- som prismäs- sigt.

16 30

20 10

1.275 1.314

Produktion och leveranser

Vid Skutskärsverken måste under vå- ren produktionsanpassning vidtagas i omgångar, varvid enskilda linjer stop- pades. Under senare delen av året lOr- anledde ökad efterfrågan en successiv höjning av produktionen. Avtal har träffats som möjliggör att fabriken körs även under storhelger från l december 1983.

Leveranserna uppgick till 380.200 ton (300.200).

För att ytterligare höja kvaliteten på björkmassan byttes saxen för torkma- skinen till en lämpligare typ. Därmed kunde olägenheter med den s k knut- halten i snittytorna sänkas till en tred- jedel av tidigare värden.

För att minska kemikalieförbruk- ningen i blekerierna installerades ytterligare två klordioxidmixar. Kom- pletteringen gav gott resultat.

Produktionskapaciteten på torkma- skinen för fluffmassa ökades till 75.000 ton/år.

Ä ven i Sandarne vidtogs produk- tionsbegränsningar under årets första del. Ökad efterfrågan under andra halvåret krävde dock full drift efter sommarstoppet.

Leveranserna uppgick ti1188.100 ton (75.600).

Inga större investeringar gjordes.

Den mottagningsanordning för trä- bränsle som fårdigställdes 1982 med- förde att en stor del av ångan för Berg- vik Kemi kunde produceras med fast- bränsle i stället för med eldningsolja.

11

Prisutvecklingen 1974-1983

f'ör blekt sulfatmassa

· Kr/ton 3000 2500

- ---- -

1500

1000

- ---·-- -·-···--··---···-- - -

1974 1977 1980 1983

Fakturerad f'örsäljning av kemisk massa

500

o

- - - -- -- - - ' -- - ' - - Mkr

~ron

(14)

PAPPER

Grycksbo framgångsrikt.

K varosveden nu fårdigt och förbättrar sitt resultat.

1983 1982

Produktion, ton

Kvarnsveden 303.900 285.500

varav tidningspapper 207.200 209.800

journalpapper 41.800 31.800

specialkvaliteter 54.900 43.900

Grycksbo, finpapper 74.700 66.500

Fakturerad försäljning, Mkr 1.432 1.203

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 131 134 Investeringar, Mkr

Marknad

Marknaden för tidningspapper och journalpapper präglades under huvud- delen av året av ett betydande kapaci- tetsöverskott För journalpapperet för- bättrades dock avsättningen markant och vid årets slut var balansen mellan utbud och efterfrågan tillfredsställan- de. Ä ven leveranstakten för tidningspapper förbättrades, men överutbudet bestod.

Världsmarknaden för trähaltiga tryckpapper är i mycket stor utsträck- ning beroende av utvecklingen i Nord- amerika. I USA förbättrades konjunk- turen och tryckta media visade en oväntad styrka i konkurrensen om an- nonsörernas ökade budgets. För bestrukna journalpapperskvaliteter upp- stod till och med en brist som bidrog till en stark ökning av efterfrågan på abestruket superkalandrerat journalpapper. För tidningspapper låg leve- ransökningen på 4

a

5% klart över den historiska trenden. Förbrukningen av mediapapper förutses öka starkt även under 1984.

Kapacitetsutnyttjandet låg kvar på samma låga nivå som 1982, cirka 75%.

Den förbättrade leveranstakten mot årets slut pekar dock på en möjlig får- bättring av kapacitetsutnyttjandet 1984. Journalpappersskeppningarna från skandinaviska tillverkare ökade med cirka 7%, vilket tillät ett kapacitetsutnyttjande på cirka 85%, margi- nellt bättre än föregående år. Produk- tionskapaciteten torde dock bli väl ut- nyttjad 1984.

Prisbilden påverkades starkt av ut-

190 400

11 15

2.024 2.193

budssituationen och valutarörelserna och visade därför stor splittring. I syn- nerhet på de översjöiska marknaderna blev priset, som noteras i US-dollar, utsatt får press. Den under senare delen av året förbättrade efterfrågan i USA möjliggjorde en återgång till den prisnivå soin rådde under 1982. I Sve- rige kunde priset på tidningspapper ochjournalpapper höjas med 7

a

8%.

Finpappersmarknaden var i tillväxt under året och tillkommande kapacitet får abestruket papper i Skandinavien absorberades utan kraftigare störning- ar. Jämfört med 1982 ökade exporten av abestruket finpapper från Skandi-

navien med närmare 30% och av bestrukna kvaliteter med 13%. För de senare, som har det största intresset för Stora Kopparberg, spelade tillväx- ten på de översjöiska marknaderna en stor roll. Utsikterna får finpappersex- porten under 1984 synes gynnsamma, då konsumtionsökningen på den europeiska marknaden kan bedömas bestå och kapacitetstillskotten är begränsa- de. Den långsamma åtstramningen av massapriserna och den bättre balansen mellan utbud och efterfrågan verkade stödjande lår priserna. Prisnivån på de europeiska marknaderna var emellertid ännu vid årets slut otillfredsställan- de får pappersbruken. På den svenska marknaden ökade förbrukningen av finpapper kraftigt, med 12%. Syssel- sättningen inom den grafiska industrin var god och efterfrågan på kontorspap- per ökade också starkt. Prisnivån på hemmamarknaden höjdes i snitt med 8%.

Prisutvecklingen

1974-1983 för tidnings- och journalpapper

(Kr/ton. Exkl. NSFI. Avser medelpriset för resp. år)

- --- - - - - -

1977 198CI 1983

Fakturerad försäljning a v papper

o

(15)

Produktion och leveranser

Leveranserna från K varosveden uppgick till304.300 ton (292.500).

Under åren 1981-1983 genomför- des ett omfattande investeringsprogram, vars totala kostnader uppgår till nära 800 Mkr. De viktigaste delarna är:

anläggning för mottagning, Jagring och beredning av kemisk massa och returpapper

- anläggning för framställning av ter- momekanisk massa

- ny tillverkningslinje för journalpapper

- centraliserad milpackning och au- tomatiserad rullhantering

- ny ångpanna for eldning med fasta bränslen

- anläggning för biologisk rening av avloppsvatten.

Några delar av projektet slutfördes 1982, medan de huvudsakliga delpro- jekten programenligt togs i drift under

1983. Kvarnsveden är nu mycket väl rustat för att hävda sig i konkurrensen i fråga om såväl kvalitet som effektivitet.

Produktionen av tidningspapper i Kvarnsveden sjönk jämfört med tidigare år, medan tillverkningen av högre kvaliteter ökade, huvudsakligen beroende på att kapacitet fordes över från tidningspapper till journalpapper i och med att den moderniserade pappersmaskinen PM 8 togs i bruk i början av 1983. Igångkörningen medforde stör- , ningar som under årets första del inne-

bar betydande kostnadsökningar, bl a för fiberråvara och energi, men den eftersträvade höga produktkvaliteten uppnåddes snabbt. Under sommaren togs den nya anläggningen fOr termo- mekanisk massa i drift. Massakvalitet och energibesparande åtgärder utfOll väl och avsedda effekter uppnåddes i fråga om pappersegenskaper och fiber- ekonomi. Under hösten kördes den nya ångpannan för eldning med kol och biobränsle i gång. En avsevärd sänkning av bränslekostnaderna kunde därigenom uppnås, då oljeförbruk- ningen minskade till cirka 35% av tidigare nivå.

Leveranserna från Grycksbo uppgick till77.500 ton (63.800). Därav gick två tredjedelar genom Pegenova, det hälftenägda marknadsföretaget i Sveri- ge, Norge, Danmark och Storbritan-

nien.

Produktionskapaciteten utnyttjades till fullo med undantag för tre veckors ombyggnadsstopp på den största pappersmaskinen. Beslut fattades om en betydande trimning och modemisering av denna maskin under sommaren 1984. Härigenom skall brukets årska- pacitet kunna öka till cirka 80.000 ton år 1984 och senare, när komplettering- ar skett i flera av brukets övriga delar, till cirka 90.000 ton. De beslutade investeringarna uppgår till drygt 50 Mkr, medan programmet i sin helhet beräk- nas kosta cirka 90 Mkr. I huvudsak kommer den ökade tillverkningskapa-

13

citeten att inriktas på Gryeksbos lätt- bestrukna matta specialkvalitet G- Print, som redan under 1983 utgjorde mer än hälften av brukets produktion.

G-man

G-man-gruppen, som består av AB G- man i Trelleborg med anläggningar i Trelleborg och Bro, AB Typochroma i Stockholm, A/S G-man i Köpenhamn samt drygt 50% i Farvejacob A/S utanför Oslo, sålde for 127 Mkr (99).

Därav hänforde sig 91 Mkr (72) till de svenska fabrikerna. G-mans andel av de svenska fårgtillverkarnas leveranser på Sverige blev i stort sett oforänd- rad.

Det svenska behovet av tryckfårger täcks till närmare 35% av import, som delvis sker till mycket låga priser. Den svenska exporten har hittills varit obe- tydlig. G-man har under senare år byggt ut sin kapacitet och uppnått pro- duktkvaliteter som hävdar sig väl i konkurrensen på den internationella marknaden. Det har därför successivt blivit möjligt att avsätta en ökande del av produktionen på export. Under 1983 uppgick exporten till 20% av G- mans svenska tillverkning.

Det stora investeringsprogrammet i Kvarnsvedens Pappersbruk fullborda- des under året.

(16)

NOVASCOTIA

Sänkta tillverkningskostnader men helt otillfredsställande priser. Förbättring 1984.

1983 1982

Produktion, metriska ton

tidningspapper 127.700 103.500

avsalumassa 143.000 106.000

Fakturerad rörsäljning, Mkr 673 496

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 4 37

Investeringar, Mkr 8 69

Räntabilitet, % l 6

Antal anställda 880 950

Omräkningskurs för Can. dollar:

Försäljning, resultat exkl avskrivningar och

investering till resp års medelkurs 6:21 5:08

Avskrivningarna har omräknats efter anläggningarnas investeringskurser.

Leveranserna uppgick till 128.000 ton (105.000) tidningspapper och 142.000 ton (110.000) avsalumassa.

Marknaden för fabrikens produkter, blekt sulfitmassa och tidningspapper, var utomordentligt svag under senare delen av 1982 och de inledande måna- derna 1983. Avsättningen förbättrades emellertid successivt, och under andra halvåret 1983 utnyttjades kapaciteten i stort sett fullt och lagren normalisera- des. För året var kapacitetsutnyttjandet ror massa cirka 93% och ror tidningspapper cirka 85%.

Priset på både massa och tidningspapper sjönk kraftigt under 1982. För massan fortsatte prisfallet under de första månaderna 1983, och först kring halvårsskiftet uppnåddes åter den nivå som rådde vid årets ingång. Därefter skedde en successiv Iörbättring, men ännu vid årets slut var priset otillfreds- ställande. Medelpriset för 1983 blev endast cirka 85% av 1982 års pris. För tidningspapperet förbättrades priset gradvis, men det uppnådda medelpriset låg trots detta cirka 7% under medelpriset 1982.

Under årets första månader togs en ångpanna för eldning med biobränsle i bruk och intrimmades. Eldning sker med fallande och tidigare deponerad bark samt med skogsbränsleflis från insektsskadad ved och lägre kvalitet lövved. Fabriken kunde därigenom på- tagligt förbättra sin värmeekonomi.

På grund av bättre kapacitetsutnyttjande och lägre bränslekostnader vid användning av mera biobränsle i en ny panna kunde tillverkningskostnaderna trots kraftiga löneökningar sänkas nå- got under 1982 års nivå. Denna sänk- ning kunde emellertid inte kompensera de försämrade priserna, och resultatet blev därför otillfredsställande. Särskilt för avsalumassan blev utfallet dåligt.

Resultatet förbättrades emellertid successivt under årets senare del och utsikterna för 1984 är förhållandevis gynnsamma.

Tillgången på vedråvara var riklig på grund av att utbudet från de privata skogsägarna var stort som en Iöljd av insektsangrepp på skogarna. Rätte- gången inför The Supreme Court of Nova Scotia rörande herbicidbesprut- ning slutade med att rätten avvisade kärandepartens krav på förbud. Miljö- gruppemas kampanjer i samband med och efter rättegången hade sådana in- slag av osaklighet som bolaget fann svårt att bemöta, bl a med hänsyn till rättspraxis i Kanada. Det betänkande med förslag rörande skogspolitiken som en Royal Commission väntas pre- sentera för provinsregeringen i Nova Scotia under 1984 får stor betydelse för de framtida möjligheterna att bedri- va ett rationellt skogsbruk.

(17)

l

TRÄ

Ökad försäljning. Förbättrat resultat.

1983 1982

Produktion, sågade trävaror, 1000-tal m³ 459 414

Fakturerad försäljning, Mkr 1.379 1.180

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 57 - 27 Investeringar, Mkr

Omstruktureringen av divisionen fortsatte. Det målmedvetna arbetet inrik- tat mot marknadsföring till kunder när- mare slutförbrukning bötjade ge påtag- liga resultat. 40% av de sågade träva- rorna levereras nu till egna försälj- ningsbolag eller till egna vidareföräd- lande industrier. Målsättningen är att nå 60% inom två år.

Nordansjö sågverk och lådfabrik såldes. Pilgrimstads AB och bmirdfab- riken i Ljusne överläts till Fiberinvest AB, i vilket bolag gruppen äger 3,8%.

Efterfrågan på sågade trävaror var god och produktionskapaciteten kunde utnyttjas till fullo. Vid samtliga tre såg- verk slogs produktionsrekord. Som ett resultat av devalveringen, bättre marknad och marknadsföring och vidtagna rationaliseringsåtgärder kunde lön- samheten vid sågverken höjas avse- värt.

Lönsamheten för tillverkningen av träkomponenter och hyvlade trävaror i Ljusne var fortfarande negativ.

SP-Snickerier

Efterfrågan på fönster var fortsatt svag och fönstertillverkningen gav därför otillfredsställande lönsamhet. Driften vid fabriken i Gnarp upphörde.

Lönsamheten för BorDörren var till- fredsställande.

Som ett led i strävandena att komma till rätta med den svenska fönsterindu- strins påtagliga strukturproblem inled-

22 34

9 negativ 2.098 2.207 des diskussioner med Swedish Match om bildandet av ett gemensamt föns- terbolag. I detta skulle ingå SP- och Etrigruppemas fönsterfabriker. Etri ägs av Swedish Match till 25% och av ASSI till 75%. ASSI:s andel avses bli förvärvad av Swedish Match.

Fredriksson & Co

Grossistverksamheten vid Fredriksson

& Co fortsatte att utvecklas väl och lönsamheten var god.

Shipway

Ä ven Shipway, gruppens grossistföre- tag i Birmingham, hade en positiv utveckling och lönsamheten var god.

Schoenmakers Beheer

Den under 1982 påbötjade omstruktureringen av företaget slutfördes. Den holländska trämarknaden var emellertid alltjämt svag, varför lönsamhete.n fortfarande var otillfredsställande.

Ja bo

Verksamheten vid hyvleri- och föräd- lingsföretaget Jabo i Tranemo var framgångsrik. Omsättningen steg främst genom ökad försäljning, huvudsakligen på export, och lönsamheten var tillfredsställande.

15