OBS!! innehållet måste anpassas till projektet
SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 859 gång- och cykelväg samt korsningarna Rosersbergsvägen Säbyholmsvägen
Sigtuna Kommun, Stockholms Län November 2013
Projektnummer: 131788
Dokumenttitel: Samrådsunderlag Skapat av: Christina Eklööf
Dokumentdatum: November 2013 Dokumenttyp: Rapport
Publikationsnummer: 2013:143 ISBN: 978-91-7467-534-4
Ärendenummer: TRV 2013/83595 Projektnummer: 131788
Version: 1.0
Publiceringsdatum: 2013-11-15 Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Christina Eklööf Uppdragsansvarig: Christina Eklööf Tryck: Trafikverket
Fotograf: Anders Lundmark
Distributör: Trafikverket, Postadress: 781 89 Borlänge, Telefon: 0771‐921 921
Innehåll
1 Sammanfattning... 4
2 Beskrivning av projektets bakgrund... 5
2.1 Bakgrund ... 5
2.2 Behov av förändringar ... 5
2.3 Ändamål ... 5
2.4 Analys enligt fyrstegsprincipen ... 6
2.5 Planläggningsprocess ... 6
3 Befintliga förhållanden ... 7
3.1 Geografisk avgränsning ... 7
3.2 Markanvändning ... 8
3.3 Miljöförutsättningar ... 10
3.4 Brister och möjligheter i landskapet ... 15
3.5 Trafik och trafikanter ... 15
4 Funktionsanalys ... 17
5 Projektmål ... 18
6 Effekter och konsekvenser ... 19
6.1 Miljöeffekter och miljökonsekvenser ... 19
6.2 Påverkan på allmänna intressen ... 19
6.3 Övriga effekter och konsekvenser ... 20
7 Fortsatt arbete ... 21
1 Sammanfattning
Märstastråket är ett c:a 39 km långt cykelstråk mellan Stockholm och Märsta. Mellan Upplands Väsby och Rosersberg saknas dock två länkar. Avsikten med detta projekt är att bygga bort dessa saknade delar och skapa ett sammanhängande cykelstråk.
I samband med detta avses också att utföra åtgärder för att öka trafiksäkerheten i korsningarna mellan väg 859 och Rosersbergsvägen samt mellan väg 859 och Säbyholmsvägen.
Den planerade gång‐ och cykelvägen ansluts till befintligt cykelstråk strax norr om bron över E4 i Upplands‐Väsby och förläggs parallellt med väg 859, fram till utbyggd gång och cykelbana söder om trafikplats Rosersberg. Norr om trafikplatsen byggs den längs vägen för den del som saknas.
För den södra delen korsas dels Verkaån, dels Arlandabanan. På bron över
Arlandabanan finns idag ett gång‐ och cykelfält, vilket gör att åtgärder här blir relativt enkla. Vid korsningen med Verkaån är det viktigt att den utförs så att ingen påverkan sker på vattnet.
Blivande utfart från Kilenkryssets planerade exploatering mellan Ostkustbanan och väg 859 skall beaktas så att en trafiksäker korsning utförs.
Effekten av att projektet utförs är en säkrare trafikmiljö.
Konsekvenserna för miljön är positiva, då gång‐ och cykelvägen följer den befintliga vägen. Troligen kommer även byggandet att innebära att bilåkning på kortare sträckor kommer att minska.
Projektet kräver anläggningsarbeten som medför buller‐ och vissa trafikstörningar.
Konsekvenserna bedöms som måttliga, då de är övergående och vägen inte är högtrafikerad.
Noggrannhet måste iakttas fram för allt vid korsningen med Verkaån.
Området är klassat som riksintresse för kulturmiljö varför aktsamhet ska iakttas.
Arkeologiska utredningar har utförts i tidigare projekt och förläggning av cykelban görs så att fornlämningar inte blir påverkade.
2 Beskrivning av projektets bakgrund
2.1 Bakgrund
Märstastråket är ett ca 39 km långt cykelstråk och sträcker sig mellan Stockholm och Märsta. Stråket passerar Solna, Sollentuna, Rotebro, Upplands Väsby och Rosersberg och utgör ett av länets viktigaste stråk för arbetspendling. Märstastråket pekades ut som regionalt cykelstråk på mitten av 1990‐talet. Sedan dess har Sigtuna kommun byggt och bekostat delsträckan mellan Rosersberg och Märsta.
Mellan Upplands Väsby kommun och Sigtuna kommun (Rosersberg) finns dock två avsaknade länkar, längs dessa sträckor sker gång‐ och cykeltrafik i blandtrafik. På dessa sträckor föreligger ett behov att bygga en gång‐ och cykelväg , framförallt för att knyta samman Upplands Väsby och Märsta för att underlätta arbetspendling med cykel.
Sigtuna kommun har framfört önskemål om åtgärder i korsningen mellan väg 859 och Rosersbergsvägen samt mellan väg 859 och Säbyholmsvägen.
Parallellt pågår även detaljplaneplanering för Kilenkryssets exploatering av området söder om Skansvägen och väster om väg 859.
2.2 Behov av förändringar
Det finns ett behov för gång‐ och cykeltrafikanter att på ett säkert sätt röra sig mellan Verka/Umla och Rosersberg. En utbyggnad av de saknade länkarna, där gång‐ och cykelvägar saknas, kommer att öka möjligheten till framförallt arbetspendling men även turism‐ och rekreationscykling.
Höga hastigheter och tung trafik på väg 859 upplevs som ett problem av Sigtuna kommun och boende i Rosersbergs villastad. De har också framfört att korsningen mellan väg 859 och Rosersbergsvägen bör förbättras för att öka trafiksäkerheten. Även korsningen mellan väg 859 och Säbyholmsvägen har bedömts som trafikfarlig.
Byggandet av trafikplats Rosersberg har inneburit en minskad trafikbelastning, främst av tung trafik mellan Upplands Väsby och Rosersberg.
2.3 Ändamål
Målet är att ta fram handlingar för en separerad cykelförbindelse mellan Verka/Umla och Rosersberg samt korsningslösning för korsningarna mellan väg 859 och
Rosersbergsvägen samt mellan väg 859 och Säbyholmsvägen. Bättre lösningar för dessa korsningar kommer att öka trafiksäkerheten.
En separerad gång‐ och cykelväg är angelägen för att få ett sammansatt gång‐ och cykelstråk vilket bidrar till ökad cykelanvändning. En systematisk utbyggnad av cykelvägar med hög standard skapar möjligheter för fler att cykla, till både arbete, skola och fritid. Detta är bra för miljö, hälsa, trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklister likväl som bilister.
2.4 Analys enligt fyrstegsprincipen
En förenklad åtgärdsvalsstudie har genomförts enligt fyrstegsprincipen.
Steg 1 och 2: Finns inga tekniskt/ekonomiskt rimliga åtgärder som uppfyller målen avseende trafiksäkerhet och framkomlighet.
Steg 3 och 4: Gång‐ och cykelväg längs sträckan, samt korsningslösningar, uppfyller målen avseende trafiksäkerhet och framkomlighet.
2.5 Planläggningsprocess
Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Ett av syftena med den nya lagen är att den fysiska planläggningen ska bli effektivare och mer
situationsanpassad än tidigare.
De första tre skedena, förstudie, vägutredning och arbetsplan, har ersatts av en sammanhängande planläggningsprocess. För att underlätta kommunikation och för att veta var i processen man befinner sig har Trafikverket identifierat statusbegrepp för planläggningsprocessen vägplan, se figur 1.
Figur 1.
Den första delen i planläggningsprocessen är huvudsakligen ett program‐ och inventeringsskede och är dessutom del i en samrådsprocess. Avgränsning görs av området som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets effekter beskrivs.
Ett samrådsunderlag tas fram. Med detta som underlag beslutar länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken.
Projekt som inte bedöms utgöra betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens kapitel 6. En MKB och lokaliseringsalternativ utförs vid behov. Efter detta utformas planen, benämns samrådshandling. Planförslaget ställs därefter ut för granskning. I sista delen av planläggningsprocessen skickas planen för fastställelse.
Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen och plan‐
och bygglagen. Vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner.
3 Befintliga förhållanden
3.1 Geografisk avgränsning
Utredningsområdet sträcker sig från porten under E4 fram till korsningen mellan väg 859 och väg 891 (Slottsvägen) med en bredd av 30 meter på ömse sidor av väg 859. Det planerade förslaget till utbyggnad av gång‐ och cykelväg framgår av röd linje i figur 2.
Figur 2. Planerad gång‐ och cykelväg
3.2 Markanvändning
3.2.1 Befolkning
I Upplands Väsby kommun bor drygt 40 000 invånare (2012) och i Sigtuna kommun drygt 42 000 invånare (2012) varav i Märsta tätort drygt 24 000 invånare (2010) och i Rosersbergs villastad ca 1 700 invånare (2010). Befolkningen är koncentrerad till tätorterna, i övrigt består området av glest befolkad landsbygd .
3.2.2. Bebyggelse
I norra delan av Upplands Väsby finns något enstaka bostadshus utmed väg 859. I Rosersbergs villastad som ligger intill E4 finns koncentrerad bebyggelse, främst småhus, i övrigt finns enstaka gårdar.
3.2.3 Näringsliv och sysselsättning
I Upplands Väsbys kommun, angränsande till utredningsområdet, finns ett antal småindustrier och verksamheter samt Löwenströmska sjukhuset.
I Rosersberg finns ett arbetsområde, södra industriområdet. I detta industriområde inryms företag inom framför allt logistik‐ och lagerhållning, till exempel verksamheter som Lidl, Dustin, Bonniers, DHL och Nokian. Pågående etableringar är bland annat en postterminal och ett utvecklingscenter för Ericsson.
Största arbetsplatsen inom Sigtuna kommun är Arlanda flygplats med närmare 20 000 anställda och därefter Arlandastad/ Märsta arbetsområde. I Arlandastad finns ca 350 företag. företrädelsevis butiker, restauranger, hotell samt en golfbana.
3.2.4 Målpunkter
Målpunkter är arbetsplatser, bostäder och service. De viktigaste är norra delen av Upplands Väsby, såsom arbetsplatserna i Hagängen och Löwenströmska sjukhuset, industriområdet och villasamhället i Rosersberg, samt Märsta, Arlandastad och Arlanda flygplats
Rekreationsområdet kring Fysingen är en målpunkt av regionalt intresse.
3.2.5 Kommunala planer
Kommunplanen/ översiktsplanen för Upplands Väsby kommun antogs 19 december 2005 och aktualitetsförklarades den 13 september 2010. Hela Upplands Väsbys tätort är detaljplanelagt.
http://www.upplandsvasby.se/2/samhallsutveckling‐trafik‐och‐teknik/kommunens‐
planarbete/detaljplaner‐gallande.html
För Sigtuna kommun antogs översiktsplanen 13 juni 2002. Just nu pågår arbetet med framtagande av ny översiktsplan 2014.
http://www.sigtuna.se/sv/Bygga‐bo‐‐Trafik/Planering/oversiktsplan‐2014/
http://www.sigtuna.se/sv/Bygga‐bo‐‐Trafik/Planering/oversiktsplan‐
2014/Oversiktsplan‐2002/
Detaljplanearbete pågår för Kilenkryssets exploatering väster om väg 859. Tillfart till detta område kommer att samordnas i samband med det fortsatta arbetet.
3.2.6 Ledningar och annan infrastruktur
Inom området finns ett antal befintliga markförlagda ledningar. Ledningsägare till dessa är EON, Norrvatten, Skanova, Eltel Networks, Stokab, Vattenfall och Trafikverket samt Upplands Väsby kommun.
3.2.7 Rekreation och friluftsliv
Inom utredningsområdet finns inga utpekade objekt för rekreation och friluftsliv.
I nära anslutning till utredningsområdet finns området runt Fysingen och Verkaån som är viktiga för det rörliga friluftslivet i länet. E4:an och Arlandabanan innebär kraftiga fysiska barriärer mellan trafikplatsen och Fysingen vilket medför att området inte upplevs som orört. För att nå Fysingen från Rosersberg finns det två vägar över Arlandabanan och E4. Strax norr om trafikplatsen finns en bro som leder till
naturreservatet. I den södra delen av naturreservatet finns det ett bad vid Åholmen och i den norra delen finns det ett fågeltorn. Söder om trafikplatsen går den andra vägen över Arlandabanan och E4, vilken passerar Verkaån och leder upp till Vallstanäs.
I skogen väster om väg 859 norr om Skansvägen finns ett motionsspår, vilket används flitigt av de boende.
3.3 Miljöförutsättningar
3.3.1 Landskap
Landskapsbildsskydd är utpekat i ett område kring korsningen med Slottsvägen, se figur 3.
Landskapet karaktäriseras av ett sprickdalslandskap, som i huvudsak sträcker sig i öst‐
västlig riktning. Sprickdalslandskapet kännetecknas av en variation mellan lågt belägna lerområden och moränhöjder. Dessa naturgeografiska förhållanden utgör grunden för dagens landskapsbild. Här ligger Rosersbergs villastad med 1400 invånare i kanten av ett skogsbevuxet höjdparti.
Väster om E4 och väg 859 är jordbruksmarken av småskalig karaktär med åkerholmar och lövdungar. Dagens landskap präglas av storstadens framväxt, särskilt längs det stora kommunikationsstråket E4.
Landskapsbilden är starkt påverkad av väg‐ och järnvägsstråken. Väg E4, väg 859 och Arlandabanan går i nord‐ sydlig riktning genom landskapet.
Den planerade gång‐ och cykelvägen är belägen inom riksintresse för kulturmiljö.
Området har klassats som riksintresse på grund av dess värdefulla fornminnes‐, bebyggelse‐ och kyrkomiljöer. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600‐
talets säterier till dagens jordbrukslandskap.
Figur 3. Riksintresse för kulturmiljö och Landskapsskydd.
3.3.2 Riksintressen
Riksintressen täcker stora mark‐ och vattenområden i kommunen. För
utredningsområdet är det fram för allt kulturmiljövård då området är utpekat som riksintresse för kulturmiljö (se nedan under kulturmiljö).
Andra riksintressen som influensområdet för Arlanda flygplats, järnvägarna
Ostkustbanan och Arlandabanan, påverkar inte detta område. Ytterligare spårkapacitet på Ostkustbanan måste dock beaktas i planeringen.
3.3.3 Växt‐ och djurliv
Fysingen är en av länets främsta fågelsjöar och sjön med omgivning har höga naturvärden.
Verkaån har en längre strömmande sträcka, där bottnen består av sten och grus, vilket är bra för syresättningen och gynnar bottenfaunan. Verkaåns bottenfauna motsvarar opåverkade vattendrag i regionen. Verkaåns ekologiska status är klassad som god enligt vattenförvaltningen och den får inte försämras.
I ån leker aspen, en rödlistad fisk i klassen sårbar. Leken sker i april‐maj och aspen behöver ha ett tillräckligt vattendjup samt syrerikt vatten för sin lek. Det finns även musslor i ån.
Utter vandrar upp längs Verkaån, tills den stoppas vid trummorna under E4.
3.3.4 Våtmarker och vatten
Utredningsområdet ligger väster om sjön Fysingen och dess utlopp genom Verkaån som via Oxundasjön rinner ut i Mälaren.
Fysingen är en måttligt näringsrik slättsjö med höga natur‐, kultur‐ och friluftsvärden.
Den har ett maxdjup på 4,5 meter och medeldjup på två meter. Fysingen är en referenssjö, vilket innebär att den ingår i ett miljöövervakningsprogram med kontinuerliga provtagningar. Vattnet i Fysingen står i direkt förbindelse med
grundvattenmagasinet för Ströms gård och Hammarby reservvattentäkt. Fysingen har sitt utlopp genom Verkaån vars ekologiska status är klassad som god och inte får försämras enligt vattenförvaltningen.
Vid badet vid Åholmen strömmar vatten från åsen ut i sjön. Fysingen är sedan 1940‐
talet dämd strax efter utloppet och är därmed ett markavvattningsföretag. I samband med dämningen anlades även en 800 meterlång jordvall norr om ån vid Wallstanäs Säteri.
Länsstyrelsen i Stockholm har 2008 utsett Fysingen och Verkaån till särskilt värdefulla natur‐ och fiskeområden enligt delmål ett i miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag.
3.3.5 Kulturmiljö
Området är utpekat som riskintresse för kulturmiljö. För tidigare och planerade projekt har arkeologiska utredningar utförts.
Figur 4. Fornlämningar.
I samband med detaljplanen för Kilenkryssets exploatering har arkeologisk utredning utförts av Länsstyrelsen Stockholm, se figur 5. En stensträng fanns tidigare i Norrsunda 168:1 men den försvann tidigare i samband med bygget av väg 859.
Boplatsen Norrsunda 202:1 låg också i vägområdet men fortsätter inte på västra sidan av vägen.
Figur 5.
3.3.6 Byggnadstekniska förutsättningar
Det finns en befintlig bro med träöveryta över Verkaån direkt väster om väg 859.
Om en ny bro ska byggas ska den utföras så att den inte påverkar Verkaån, i annat fall krävs en miljödom.
På befintlig bro över Arlandabanan finns idag ett gång‐ och cykelfält och de åtgärder som kan behöva vidtas kan göras direkt på bron.
3.4 Brister och möjligheter i landskapet
Landskapet i anslutning till vägen syd Skansvägen är jordbrukslandskap och ligger mellan Ostkustbanan och E4. Denna infrastruktur har en stark påverkan på området.
Väster om Ostkustbanan pågår byggnation av en kombiterminal, som kommer att förändra landskapsbilden.
Kilenkryssets framtida exploatering gör att landskapet kommer att förvandlas till en mer urban miljö.
3.5 Trafik och trafikanter
3.5.1 Fordonstrafik
Väg 859 är en sekundär länsväg och har en högsta tillåtna hastighetsgräns på 70 km/tim. Förbi trafikplats Rosersberg är hastighetsgränsen 50 km/tim. Belagd vägbredd är nio meter. Huvuddelen av vägsträckan är idag obelyst.
Norr om utredningsområdet på väg 859 mellan väg 891 (Slottsvägen) och väg 893 uppmättes trafikmängden till 6 200 fordon per veckomedeldygn i maj 2007.
Lastbilsandelen var 7%. (De uppmätta veckomedeldygnstrafiken bedöms motsvara årsdygnstrafiken, ÅDT). Söder om Skansvägen har Vägverket i maj 2007 mätt upp en trafikmängd på 6 200 fordon per veckomedeldygn. Andelen tung trafik uppgick till 10%.
ÅDT bedöms öka med cirka 2 % per år.
I och med nya trafikplatsen har trafiken på väg 859 söder om cirkulationsplats Rosersberg minskat, framför allt avseende tung trafik.
Figur 6. Utdrag ur Arbetsplanen för E4 trafikplats Rosersberg, Tekniskt PM Trafik
3.5.2 Kollektivtrafik
SL trafikerar idag väg 859 med linjerna 538, 576, 577, 585 och 592 (nattbuss). På sträckan berörs knappt tio busshållplatser i vardera riktningen, inklusive de som byggdes i samband med utbyggnaden av trafikplats Rosersberg. Pendeltågstation finns vid Rosersbergs centrum.
Det pågår en diskussioner med Sigtuna kommun, Kilenkrysset och SL kring förändringar av busstrafiken i Rosersbergs industriområde.
3.5.3 Oskyddade trafikanter och tillgänglighet
Ett regionalt gång‐ och cykelstråk finns längs väg 859 mellan Upplands Väsby och Märsta. Idag finns gång‐ och cykelbana utbyggt mellan Upplands Väsby till porten under E4, delen förbi trafikplats Rosersberg samt från Slottsvägen upp till Märsta.
Resterande delar inom utredningsområdet saknar separerad gång‐ och cykelväg och de oskyddade trafikanterna är hänvisade till att gå och cykla i blandtrafik.
3.5.4 Olycksstatistiken
Antalet polisrapporterade personskadeolyckor på väg 859 mellan porten under E4 och korsningen med väg 891 ( Slottsvägen) uppgick under perioden 2007‐01‐01 tom 2012‐
12‐31 till 17 stycken. Elva av dem klassas som lindrig olycka, fyra klassas som svår olycka och två (2012) hade dödlig utgång.
Personskadeolyckor 2007‐01‐01 tom 2012‐12‐31
Dödsolyckor Svåra personskadeolyckor Lindriga
personskadeolyckor
2 4 11
Figur 7. Personskadeolyckor på väg 859.
4 Funktionsanalys
Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Den övergripande målsättningen är indelad i två delmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som tillsammans utgör det övergripande målet.
Funktionsmålet – tillgänglighet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att göra det mer tillgängligt och användbart, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Målet säger också att transportsystemet ska vara jämställt.
Hänsynsmålet – Säkerhet, miljö och hälsa, innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Hänsynsmål
Trafiksäkerhet ‐ trafiksäkerheten är idag generellt låg för gående och cyklister då det inte finns någon gång‐ och cykelbana i dagsläget. Cyklister och övriga oskyddade trafikanter måste samsas med motortrafiken om utrymmet.
Miljön ‐ den lokala miljön bedöms inte påverkas negativt på ett påtagligt sätt, av en utbyggd gång och cykelväg. Dagens avsaknad av en separat gång och cykelväg kan innebära att bilen används även för kortare delsträckor.
Hälsa ‐ en förbättrad cykelförbindelse kommer att öka antalet personer som cyklar, något som ur generell synvinkel är positivt ur hälsosynpunkt.
Funktionsmål
Tillgänglighet ‐ Bristande säkerhet, enligt analys av hänsynsmål ovan, ger sämre tillgänglighet. Om man upplever det som otryggt att färdas på och vistas längs vägen, är sannolikheten att man avstår från att färdas stor. Trafiksäkerheten är bristande för gående, bussåkare som väntar på bussen, för cyklister och motionärer. Därför är även tillgängligheten för dessa trafikanter begränsad.
Regional utveckling ‐ Bostadsbebyggelsen har/ska förtätats i området. Infrastrukturen har därmed inte hängt med i utvecklingen och brister därför i tillgänglighet för nya behov. I förlängningen försämrar brister i utformning och trafiksäkerhet möjligheten att bo och arbeta i området, att arbetspendla samt företagens möjligheter att verka i området. Vägens nuvarande utformning och standard motverkar därmed målet om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till den regionala utvecklingen.
5 Projektmål
Projektets övergripande mål är förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister, i första hand att möjliggöra cykelpendling till/från Rosersberg söderut.
Detta är bra för miljö, hälsa, trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklister likväl som för bilister.
Innebär:
Att skapa ett sammanhängande cykel‐ och gångstråk längs väg 859 från befintlig GC‐
väg i Upplands Väsby till Rosersberg.
Konfliktsituationer mellan oskyddade trafikanter och fordon ska så långt som möjligt undvikas.
6 Effekter och konsekvenser
Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att dagens problem med trafiksäkerheten kvarstår eller förvärras i takt med att eventuellt ökande trafik. Nollalternativ förändrar inte vägens miljöpåverkan.
6.1 Miljöeffekter och miljökonsekvenser
Kulturmiljö
Under förutsättning att gång‐ och cykelvägen placeras på västra sidan av befintlig väg 859 norr om korsningen med den enskilda vägen till Vallstanäs, så påverkas ingen fornlämning. Placeras gång‐ och cykelvägen på den östra sidan om väg 859 kan konflikt uppstå med grav och boplatslämning (objekt 11).
Hushållning med naturresurser
Jordbruksmark tas i anspråk för utbyggnaden av gång‐ och cykelvägen. Jordbruket är redan nu småskaligt och påverkat av trafikanläggningar.
Ytvatten
Gång‐ och cykelvägen kommer att passera Verkaån på bro. Vid anläggandet av en ny bro är det viktigt att Verkaån inte påverkas. Vattenkvaliteten i Verkaån bedöms bli oförändrad efter att gång‐ och cykelvägen är byggd.
6.2 Påverkan på allmänna intressen
Jordbruksmark kommer att tas i anspråk för anläggandet av gång‐ och cykelvägen. Den jordbruksmark som tas i anspråk är mycket liten (anläggande av gång‐ och cykelbana) och påverkan på odlingslandskapet bedöms bli mycket begränsad. Projektet kommer att ta viss jordbruksmark i anspråk men det kommer inte att försvåra brukandet av marken.
6.3 Övriga effekter och konsekvenser
Trafik
Gång‐ och cykelvägen kommer att gå utmed väg 859 och blir en kompletterande del i det övergripande cykelstråket mellan Upplands Väsby och Märsta. De föreslagna åtgärderna bedöms inte påverka motorfordonstrafikmängderna på väg 859.
En separerad gång‐ och cykelväg samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningarna medför både en ökad framkomlighet och en ökad trafiksäkerhet.
En ny belyst gång‐ och cykelväg längs väg 859 ökar tillgängligheten för oskyddade trafikanter vilket antas medföra en ökning av antalet gång‐ och cykeltrafikanter längs sträckan.
Boendemiljö
Den bebyggelse som berörs av den nya gång‐ och cykelvägen och de nya korsningarna är huvudsakligen Rosersbergs villastad och södra industriområdet.
Byggtiden
Grumling och annan påverkan på vatten är den viktigaste konsekvensen under
byggtiden. Genom att markområden friläggs under byggtiden kan erosion och grumling uppkomma vid kraftig nederbörd och uppgrumlat vatten kan komma ut i Verkaån och påverka dess värden. Schaktarbeten i vatten kommer inte att utföras.
För att vidta anlägga gång‐ och cykelvägen samt bygga om de berörda korsningarna krävs mark‐ och anläggningsarbeten längs det tänkta läget. Dessa arbeten kommer att medföra buller och en del trafikstörningar. Konsekvenser av dessa störningar bedöms som måttliga då de är övergående och vägen inte är högtrafikerad.
7 Fortsatt arbete
Beträffande den fortsatta processen, se bilagd Planläggningsbeskrivning.
I det fortsatta arbetet kommer att studeras på vilken sida av väg 859 som gång‐ och cykelvägen placeras. Då anslutning i söder ligger på östra sidan och vid trafikplatsen Rosersberg på västra sidan måste väg 859 korsas. Detta måste ske på ett trafiksäkert sätt. En lösning kan vara att samordna detta med utfarten till Vallstanäs och/eller till Kilenkryssets framtida exploatering.
Trafiksäker lösning till utfarten från Rosersbergsvägen studeras i samråd med Sigtuna kommun.
Eventuell avstängning av utfarten från Säbyholmsvägen, eller annan åtgärd, bör utredas för att öka trafiksäkerheten. Sigtuna kommun och Trafikverket har enats om att avvakta en eventuell avstängning eller annan åtgärd, till dess att det kan ske i samband med till exempel utbyggnaden av gång‐ och cykelvägen.
Korsningen med Verkaån studeras så att en eventuell ny bro utförs så att vattenmiljön inte påverkas.
Solna, 2013‐11‐15 Ort, datum
Christina Eklööf Projektledare
