Administrativa uppgifter

(1)

Innehållsförteckning

Administrativa uppgifter ... 3

1 Verksamhetsbeskrivning ... 5

1.1Organisation ... 5

1.2Verksamhetsområde ... 5

1.3Avloppsvattenrening ... 5

1.4Beskrivning av styr- och driftövervakning ... 6

1.5Slambehandling ... 6

1.6Kemikaliehantering ... 6

1.7Energianvändning ... 6

1.8Ledningsnät och pumpstationer ... 7

1.9Recipient ... 7

1.10Påverkan på miljön och människors hälsa ... 7

2 Tillstånd ... 7

2.1Tillståndsbeslut och villkor ... 7

2.2Kontrollprogram ... 8

3 Anmälningsärenden beslutade under året ... 8

4 Andra gällande beslut ... 8

5 Tillsynsmyndighet ... 8

6 Tillståndsgiven och faktisk belastning ... 9

7 Gällande villkor i tillstånd/förelägganden ... 9

7.1Gällande villkor ... 9

7.2Gällande föreläggande ... 12

8 Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar ... 14

8.1Periodisk besiktning ... 14

8.2Kontrollresultat ... 14

8.3Energiförbrukning ... 15

8.4Kemikalieförbrukning ... 15

8.5Transporter... 15

9 Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner ... 16

9.1Drift ... 16

9.2Kontrollfunktioner ... 16

10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella

driftstörningar, avbrott olyckor mm ... 17

(2)

2

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge

upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa ... 19

14.1Förändringar och åtgärder sedan föregående år ... 19

14.2Planerade förändringar och åtgärder ... 19

15 Ej tillämplig på denna verksamhet ... 20

16 Naturvårdsverkets föreskrifter ... 20

17 Industrikontroll ... 20

18 Miljöhänsyn ... 21

BILAGOR

Bilaga 1 Anslutning och belastning Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Bilaga 3 Bräddning

Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Bilaga 5 Slam

Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7 Villkorsuppföljning

Bilaga 8 Redovisning av beräkningssätt Bilaga 9 Organisationsschema

Bilaga 10 Kontroll av flödesmätare

Bilaga 11 Föroreningsmängder från textilindustri

Kinna 2018-03-28 Namnunderskrift:

Namnförtydligande: Magnus Palm

Förvaltningschef

(3)

Administrativa uppgifter

Anläggningsnamn: Skene avloppsreningsverk Besöks- resp. postadress: Hedbovägen 45

511 63 Skene Telefonnummer: 0320-21 76 60

Huvudman: Marks kommun, Teknik- & Serviceförvaltningen Postadress: 511 80 Kinna

Telefonnummer: 0320-21 70 00 (växel) Fastighetsbeteckning: Håven 1:58

Organisationsnummer: 15 212 000 1504

Plats nr: 1563-010

Verksamhetsnummer: 90.10

Kontaktpersoner: Åsa Evaldsson Anders Olofsson Ingenjör, VA Drifttekniker tel. 0320-21 71 41 0320-21 76 60 Kommun och län: Marks kommun, Västra Götalands län

Tillstånd: Tillstånd enligt miljöskyddslagen 1994-03-25 med ändring av villkor 1999-11-17

Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götaland Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Marks kommun

(4)

4

(5)

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation

Ansvarsfördelning, rutiner för drift och kontroll, riskanalyser och

kemikaliehantering finns dokumenterade i Marks ledningssystem för va- avdelningen.

Organisation se bilaga 9

1.2 Verksamhetsområde

Skene avloppsreningsverk byggdes 1974. Vid verket omhändertas spillvatten- avlopp från tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene Skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt 13 000–14 000 m³ från enskilda slambrunnar. Även industriavlopp från textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahl-Kinna, Kinnalin Tapet &

Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB leds till avloppsreningsverket.

Antalet anslutna fysiska personer är ca 17 500. Den totala BOD7-belastningen på verket 2017 var ca 12 800 pe, då en pe motsvarar 70 g BOD7/dygn.

Textilindustriavloppet stod för ca 2 000 pe utslaget på hela året.

Mängden avloppsvatten till Skene avloppsverk 2017 var 3 609 000 m³. Den debiterade avloppsvolymen var 1 225 000 m³. Andelen tillskottsvatten till verket var 66 %.

1.3 Avloppsvattenrening

Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Den mekaniska reningen består av rensgaller, renstvätt, sandfång, sandtvätt samt försedi- mentering. Den biologiska reningen består av biobädd, aktiv slamanläggning med luftnings- och anoxsteg för kvävereduktion samt mellansedimentering.

Den kemiska reningen består av inblandningsfack, flockningskammare och avslutningsvis ett flotationssteg. Under året användes Ekoflock 90 som fällningskemikalie.

Figur 1. Processutformning vid Skene avloppsverk, vattendelen

Galler Sandfång För

sedimentering Anox

Mellan sedimentering

Anox Aerob Flotation

Biobädd Rejekt vatten

(6)

6

1.4 Beskrivning av styr- och driftövervakning

Avloppsverket är heldatoriserat och flödes- och nivåproportionellt styrt.

Optimering sker fortlöpande. Driftövervakning sker med automatiska dygns- rapporter. Driftjournal förs digitalt, dels genom manuell inmatning som görs utav ordinarie personal och jourpersonal, dels genom automatisk överföring av data från övervakningssystemet. I journalen noteras avläsningar, drift- störningar och analysresultat från driftkontroll.

1.5 Slambehandling

Slam uppkommer vid tre olika ställen i processen. Primärslammet från försedimenteringen förtjockas i en gravimetrisk förtjockare. Bioslammet från mellansedimenteringen förtjockas med hjälp av flotation. Förtjockat primär- och bioslam går direkt till blandslamlager. Kemslammet går utan förtjockning till blandslamlager. Blandslammet avvattnas med tillsats av polymer i

centrifug till en TS-halt på minst 20 %. Det avvattnade slammet hämtas av LBC Borås AB. Se bilaga 5 del 1 och 2.

I avtalet med LBC Borås AB kräver kommunen att företaget ska följa all befintlig lagstiftning gällande entreprenaden.

2017 har det totalt producerats 891 ton TS slam.

Någon rötning av slammet förekommer inte sedan 1995 p g a stora värmeförluster från rötkammarna och periodvis svårnedbrytbart slam.

Externslam tas emot från kommunens yttre avloppsreningsverk samt från enskilda slambrunnar. Se bilaga 5 del 1.

1.6 Kemikaliehantering

Kemiska produkter i form av fällningsmedel och polymerer används vid Skene avloppsreningsverk. Ekoflock från Feralco har använts som fällningskemikalie, vilken är en polyaluminiumkloridlösning.

Polymer av sorten Eka PAM C2402 tillsätts vid slamavvattningen. Tillverkare är Eka.

Fällningskemikalien Ekoflock 90 är klassificerad som irriterande.

Fällningskemikalie förvaras i två glasfiberarmerade plasttankar, en på 35 m³ samt en på 15 m³. Båda tankarna är invallade.

Polymer förvaras i anslutning till slamcentrifug.

Övriga kemikalier förvaras i ett särskilt förråd. För farligt avfall finns ett plåtskåp med uppsamlingsbehållare.

Åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skador på miljön eller människors hälsa till följd av läckage.

1.7 Energianvändning

För uppvärmning av lokaler utnyttjas elenergi. Den totala elförbrukningen på avloppsverket under 2017 var 1 862 MWh.

(7)

1.8 Ledningsnät och pumpstationer

Avloppsnätet i Kinna, Skene, Örby, Berghem och Fritsla består i huvudsak av ett duplikat ledningssystem, vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar. Dräneringsvatten avleds främst till spillvatten- ledningen.

Spillvattennätets längd är totalt ca 130 km. De flesta ledningarna är av betong, men det finns även en del PVC-rör. Vid nyanläggning läggs numera oftast polypropylen och polyeten.

Avloppsvattnet avleds via 44 avloppspumpstationer. Pumpstationerna är försedda med larm som varnar vid bräddning. Bräddning kan ske till Viskan och Häggån via 47 stycken bräddavlopp. Volymmätning med induktiv flödes- mätare sker i en pumpstation. Vid övriga punkter registreras tid och frekvens för bräddningarna. Av de pumpstationer som är belägna nära Viskan och Häggån är flertalet försedda med backventiler (WAPRO) för att förhindra att åvatten rinner in till pumpstationerna vid högt vattenstånd.

Dagvattnet leds i huvudsak direkt till recipienten. En liten del går till avloppsverket och ca 3–4 % behandlas enligt principen för ekologisk dagvatten- hantering.

Drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät sker med hjälp av DUF-modellen.

1.9 Recipient

Viskan utgör recipient för avloppsreningsverket.

1.10 Påverkan på miljön och människors hälsa

Påverkan utgörs av utsläpp till vatten, luft och mark. Viss belastning på recipienten av bl a näringsämnen och tungmetaller. Utsläpp till luft sker genom att verksamheten kräver en hel del transporter. Visst buller kan också förekomma. Det avvattnade slammet kan påverka mark genom att omhänder- tagande entreprenör slutanvänder det som jordförbättringsmedel.

Verksamheten innebär även stora hälso- och miljömässigt positiva effekter.

Verksamheten är en stor bidragande orsak till bra folkhälsa och miljö. Detta genom bortledande och behandling av spillavloppsvatten.

2 Tillstånd

2.1 Tillståndsbeslut och villkor

Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 1994-03-25 Länsstyrelsen i

Älvsborgs län Tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl.

(8)

8

2.2 Kontrollprogram

Datum Beslutsmyndighet 1997-12-19 Länsstyrelsen i

Älvsborgs län Programmet, som omfattar anläggningskontroll, besiktning, recipientkontroll och rapportering, började tillämpas 1998-02-01. Senaste revidering 2007-04-12

3 Anmälningsärenden beslutade under året

Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2017-02-21 Miljönämnden i

Marks kommun Komplettering av ”Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöprövningsförordningen 2013:251 avseende anslutning av ledningsnät med tillhörande avloppspumpstationer till Skene avloppsreningsverk” gällande Hyssna Miljönämnden i

Marks kommun Ytterligare en Komplettering av

”Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöprövningsförordningen 2013:251 avseende anslutning av ledningsnät med tillhörande avloppspumpstationer till Skene avloppsreningsverk” är inlämnad 2017-11- 02. Miljönämnden har ännu inte lämnat något beslut gällande detta.

4 Andra gällande beslut

Datum Beslutsmyndighet Föreläggandet avser 2012-04-16 Miljönämnden i

Marks kommun D § 313, dnr 2012/643 424 Föreläggande att inkomma med uppgifter, Teknik- och service- nämnden.

2013-02-05 Miljönämnden i

Marks kommun D § 9, dnr 2012/643 424

Föreläggande avloppsreningsanlägg- ningar, Teknik- och servicenämnden

5 Tillsynsmyndighet

Miljönämnden i Marks kommun är tillsynsmyndighet för verksamheten.

(9)

6 Tillståndsgiven och faktisk belastning

Tabell 1. Belastning Skene avloppsverk

Parameter Årsmedel-

belastning 2017

Dimen- sionerad belastning

Anmärkning

pe* 12 800 50 000 Tillståndsgiven dimensionerande belastning, 75g BOD7 /p,d)

Max GVB 30 000

Flöde (m³/dygn) 9 900 32 400

BOD7 (kg/dygn) 900 3 750

Fosfor (kg/dygn) 33 80

Kväve (kg/dygn) 220 400

*1 pe=70 g BOD7/dygn

Beslutstexten i tillståndet anses vara uppfylld.

7 Gällande villkor i tillstånd/förelägganden 7.1 Gällande villkor

Villkor Kommentar

1. Om ej annat framgår av nedanstående villkor skall verksamheten bedrivas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Verksamheten har bedrivits enligt villkor 1.

Saneringsplan med åtgärdsförslag och tidplan lämnades till

länsstyrelsen på 90-talet enligt ansökningshandlingarna. Planen har på grund av resursbrist inte kunnat följas.

Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en ny förnyelse- och underhålls- plan för ledningsnätet.

2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås.

3. Vid haveri, ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen eller avloppsledningsnätet helt eller delvis måste tas ur drift skall kommunen vidta åtgärder för att motverka vattenförorening eller

(10)

10

Villkoret uppfyllt.

5. Slam skall som riktvärde och medelvärde för kalenderår avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 20%. Om slammet inte komposteras skall det avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 25 %.

Slammet har avvattnats till 23 % som årsmedelvärde.

Villkoret uppfyllt.

6. Villkoret utgår.

7. Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att industriellt avloppsvatten, kemikalier från industri och hushåll inte tillförs reningsanläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffen- het att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägen- heter uppkommer i omgivningen och recipienten eller påverkar nyttiggörandet av slammet.

Teknik- och serviceförvaltningen tar del av industriernas analysresultat.

Teknik- och serviceförvaltningen försöker i möjligaste mån att delta när textilindustrin har periodiska besiktningar. 2017 deltog Teknik- och serviceförvaltningen vid periodisk besiktning av AB Ludvig Svensson samt Almedahls.

Under 2017 har ett antal

pumpstationer provtagits för att förbättra kunskapen om hur avloppsvattnet ser ut i olika områden. Resultatet kommer att bland annat användas som underlag vid informationsinsatser.

Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en tidsplan för uppströms- arbetet. Se kommentar till föreläggandet under punkt 9.2.

8. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostads- bebyggelse som riktvärde inte överskrider

50 dB(A) dagtid kl 07.00-18.00 45 dB(A) kvällstid kl 18.00-22.00 samt sön- och helgdagar kl 07.00-18.00

40 dB(A) nattetid kl 22.00-07.00 Högre momentant buller än 55 dB(A) får ej förekomma nattetid (kl 22.00- 07.00).

Inga klagomål på buller har kommit till Teknik- och serviceförvaltningens kännedom.

9. Om klagomål på lukt uppstår

skall kommunen vidta åtgärder. Det har varit återkommande klago- mål på lukt i och utanför en industri/

kontorsfastighet vid slamtömnings- platsen i Skene. Åtgärder har vidtagits, men fler åtgärder kan komma att behövas. Se vidare under punkten 17.1.

Villkoret anses vara uppfyllt.

(11)

10. Förslag till reviderat kontrollprogram skall inlämnas till läns- styrelsen senast 4 månader efter den dag då detta beslut vunnit laga kraft.

Villkoret uppfyllt.

11. Resthalter av syreförebrukande material, mätt som BOD7 i utgå- ende avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l.

Både riktvärdet 10 mg BOD7/l som kvartalsmedelvärde och gränsvärdet 10 mg BOD7/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7.

12. Resthalter av fosfor, mätt som totalfosfor i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal inte överstiga 0,3 mg/l och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l.

Riktvärdet 0,3 mg totalfosfor/l som kvartalsmedelvärde har uppfyllts och gränsvärdet 0,4 mg totalfosfor/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7.

13. Resthalterna av kväve, mätt som totalkväve, i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid verket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 15 mg totalkväve /l.

Riktvärdet 15 mg totalkväve/l som årsmedelvärde. inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7.

14. Avloppsreningsverket och ledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten samt att minimera bräddning.

Verksamheten har bedrivits enligt villkor 14, utifrån de resurser och tilldelade medel Teknik- och

serviceförvaltning har haft att tillgå.

Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en ny förnyelse- och underhålls- plan för ledningsnätet. Se kommentar till föreläggandet under punkt 9.2.

15. Bräddningar från reningsverket och ledningsnätet samt utförda åtgärder för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt planerade åtgärder skall redovisas varje år i miljörapporten för reningsverket.

Redovisning sker enligt villkor 15.

Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en ny förnyelse- och underhålls- plan för ledningsnätet. Se kommentar till föreläggandet under punkt 9.2.

(12)

12

7.2 Gällande föreläggande

D § 313, dnr 2012/643 424 Föreläggande att inkomma med uppgifter, Teknik- och servicenämnden.

Villkor Kommentar

1. En redovisning av hur man arbetar med systematisk förnyelse av avloppslednings- nätet samt hur man i övrigt arbetar med att minska mängden ovidkommande vatten till

avloppsreningsverken. I redovis- ningen av förnyelseplanen ska finnas en karta med beräknad livslängd för ledningsnätet och beräknad utbytestakt för varje verksamhetsområde.

2. En tidsplan för när risk- och sårbarhetsanalyser av samtliga avloppsreningsverk kan vara klar.

3. En tidsplan för när uppdaterade rutiner för drift, underhåll och kontroll kommer att finnas/

användas ute på avloppsreningsverken. Samt när och hur

dokumentation kommer att ske enligt rutinerna.

4. En tidsplan för när och hur uppströmsarbete med avseende på industrier och hushåll kommer att bedrivas. Tidsplanen ska vara baserad på riskanalyser för de olika verksamhetsområdena.

5. Samtliga begärda uppgifter ska inkomma till miljönämnden senast 2012-11-01.

Teknik- och servicenämnden har lämnat in uppgifter till miljönämnden 2012-11-05 (TSN au) samt 2012-11- 13 (TSN). Förseningen berodde på att TSN:s nämndsammanträde inte inföll förrän den 8 november

D § 9, dnr 2012/643 424 Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknik- och servicenämnden

Villkor Kommentar

1. Senast 2018-01-01 ska en förnyelse- och underhållsplan av VA-nätet inkomma till miljö- nämnden. Planerna ska grunda sig på Svenskt Vatten handbok rörande förnyelse av VA-

ledningar (utgiven 2011).

Förnyelseplanen ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden när

Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden 2017-09-27.

I rapport, som lämnades in 2016-09- 28, begärdes även uppskov med att inkomma till miljönämnden med en förnyelse- och underhållsplan för VA- ledningarna till 2019-01-01.

(13)

den inkommer. Åtgärdsplanen ska stäcka sig minst 3 år framåt i tiden när den inkommer. Till grund för planerna ska det finnas en uppdaterad kartdatabas.

Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start 2013.

Uppskov beviljades av miljönämnden 2017-03-01 t. o. m. 2018-12-31.

2. Senast 2014-04-30 ska en risk- och sårbarhetsanalys inkomma till Miljönämnden. Risk- och sårbarhetsanalysen ska omfatta följande avloppsreningsverk:

Skene ARV, Björketorps ARV, Öxabäcks ARV, Torestorps ARV, Rydals ARV och Horreds ARV.

Risk- och sårbarhetsanalysen ska grunda sig på den modell som Lunds tekniska högskola (LTH) tagit fram för Karlskrona kommun (den modell som TSN föreslagit i sitt svar till

Miljönämnden 2012-11-14).

Teknik- och servicenämnden har under arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) haft samråd med miljönämnden.

Arbetsmaterial överlämnades 2014- 05-09 till miljönämnden och färdig RSA överlämnades 2014-07-04.

2014-10-03 överlämnades en

reviderad version utifrån synpunkter från miljönämnden.

Den 2 december 2015 inkom Miljönämnden med en begäran om uppgifter om hur arbetet med Risk- och sårbarhetsanalysen för

avloppsreningsverken fortgår. Svar lämnades 2016-04-23.

3. Senast 2017-01-01 ska uppdaterade rutiner beskriv- ningar och instruktioner för avloppsreningsverken och pumpstationerna finnas och användas ute i verksamheten.

Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start 2013.

Avloppsreningsverk och

pumpstationer som kommer att tas bort i samband med att överföringsledningen byggs samt markbäddar omfattas inte av punkt 3.

Driftinstruktioner, för i villkoret gällande avloppsreningsverk och avloppspumpstationer, är nu framtagna eller uppdaterade.

Samtliga driftinstruktioner finns samlade i datasystemet MimerVA.

Driftpersonalen har god kännedom om att och var de finns. Teknik- och serviceförvaltningen anser härmed att villkor 3 är uppfyllt.

Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden 2017-09-27. I och med att villkoret nu är uppfyllt kommer ingen

ytterligare årlig rapportering att ske.

(14)

14 4. Senast 2014-03-01 ska en

tidsplan för uppströmsarbetet inkomma till miljönämnden.

Tidsplanen ska vara baserad på en riskanalys. Senast 2 år efter att tidsplanen inkommit till miljönämnden ska uppströms- arbetet vara genomfört.

Teknik- och servicenämnden lämnade in projektplan inklusive tid- och aktivitetsplan för uppströmsarbetet 2014-02-28 till miljönämnden. En mer konkret tidsplan lämnades in 2014-11-07.

Miljönämnden inkom med en begäran om uppgifter den 25 februari 2016.

Svar lämnades 2016-03-23.

Uppströmsarbete är ett ständigt pågående arbete och är därför inte slutfört.

5. Uppföljning av näringsläckage från bräddningar ska ske utifrån den senaste beräkningsmodellen.

Teknik- och serviceförvaltningen har muntligt frågat miljöenheten vad miljönämnden menar med detta föreläggande och fått till svar att det är enligt modell som teknik- och serviceförvaltningen nämnde vid ett samverkansmöte med miljöenheten där en av miljönämndens ledamöter deltog.

Det teknik- och serviceförvaltningen, sedan några år tillbaka, har ändrat är hur vi beräknar mängden bräddat vatten vid avloppspumpstationerna. I övrigt har vi inga förändrade

beräkningsmetoder. Teknik- och serviceförvaltningen avser därför att fortsätta att beräkna utsläpps- mängder som tidigare.

8 Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar

8.1 Periodisk besiktning

Periodisk besiktning utfördes i november 2015. Nästa besiktning ska utföras 2018.

8.2 Kontrollresultat

8.2.1 Utsläppskontroll

Verket har gått bra under 2017 med låga utsläppshalter och hög reduktion av fosfor (0,20 mg/l och 94 %), BOD7 (3,1 mg/l och 96 %), CODCr (<30 mg/l och 94 %) samt kväve (8,5 mg/l och 64 %). Samtliga utsläppsvillkor är uppfyllda.

Villkorsuppföljning 2017, se Bilaga 7.

Årssammanställning 2017, se Bilaga 2.

(15)

8.2.2 Kontroll av slam

Resultaten av slamanalyserna finns i Bilaga 5. Analysresultaten har löpande översänts till LBC Borås AB. Analysvärdena ligger under gränsvärden för jordbruksändamål i SFS 1998:944, 20§.

8.2.3 Recipientkontroll

Recipientkontroll utförs av Viskans vattenråd. Rådet tar fram en årsrapport som finns på vattenrådets hemsida. Granskning av rapporten visar att Skene avloppsreningsverk står för en liten del av den totala påverkan av Viskan.

8.2.4 Kommentar

Kontrollresultaten visar att verksamheten bedrivits för att minimera påverkan av miljön och människors hälsa.

8.3 Energiförbrukning

Nyckeltal för energiförbrukning redovisas i tabell 5.

Tabell 5. Energiförbrukning

2015 2016 2017

Elenergiförbrukning kWh/år 1 985 000 1 930 000 1 862 000

Elenergiförbrukning kWh/m³ 0,51 0,62 0,52

Elenergiförbrukning kWh/pe 154 144 145

Elenergiförbrukning kWh/ton BOD7 6 015 5 660 5 690

8.4 Kemikalieförbrukning

Nyckeltal för kemikalieförbrukning redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Kemikalieförbrukning

2015 2016 2017

Fällningskemikalie (ton/år) 563 397 454

Fällningskemikalier (ml/m3) 106 94 92

Dosering aluminium (ton/år) 51 36 41

Dosering aluminium (g/m³) 13 12 11

Dosering aluminium (g/g P-red) 4,9 3,6 3,6 Polymer till centrifug (ton/år) 2,1 1,8 1,8 Förbrukning polymer (kg/ton TS) 2,4 2,2 2,0

Dosering av fällningskemikalie har minskat sedan översynen efter föregående periodiska besiktning.

(16)

16 Tabell 7. Transporter

Typ av transport Transportmedel Frekvens

Slamtransport från yttre verk till

Skene Slamsugningsbil LBC

Varberg 30 /år

Slamtransport från Skene ARV Lastbil LBC 150 / år

Persontransporter Pickup, diesel

Personbil, diesel Skåpbilar, diesel

Dagligen Dagligen Dagligen Polymer och fällningskemikalie Tankbil/Lastbil 20 /år Slam från enskilda brunnar Slamsugningsbil LBC 1 100 /år

Farligt avfall Stenas miljöbil 1 /år

9 Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner

9.1 Drift

Den enskilt största uppsäkringen av driften, som utförts under året, är byggnationen av en ny elkraftanläggning. Den försörjer hela avloppsreningsverket med ström. Den gamla elkraftsanläggningen var uttjänt. I övrigt har normalt underhåll med mindre renoveringar och service av olika anläggnings- delar och maskinutrustning utförts för att säkra driften både vad gäller avloppsreningsverket och tillhörande avloppspumpstationer. Bland annat har sandfånget renoverats med nytt skrapspel och nya rör.

9.2 Kontrollfunktioner

9.2.1 Provtagningsutrustning

Provtagningsutrustningen har fungerat utan anmärkning under året.

Rengöring och kontroll av provtagarna sker en gång i veckan. Notering sker i driftjournalen.

9.2.2 Provhantering

Provtagning på inkommande och utgående vatten sker flödesproportionellt.

Provet på inkommande vatten inkluderar dekantat från bioslamförtjockarna.

Prov på inkommande vatten tas ut efter rensgaller och sandfång. Prov på utgående vatten tas precis före skibord i utgående ränna.

Veckosamlingsprov på inkommande och utgående vatten bereds av sju stycken flödesproportionella dygnsprover. Konservering sker med syra enligt Svensk Standard. Veckosamlingsprover surgörs med 4 M svavelsyra. Prover som ska analyseras med avseende på metaller och AOX konserveras med koncentrerad salpetersyra. Prov för kvicksilveranalys förvaras i glasflaska, vilket hindrar tungmetallen från att försvinna från provet.

Dygnssamlingsproverna tas ut på rullande veckodagar tisdag till fredag. På måndagar tas helgprov. Dygnsprov och helgprov skickas direkt för analys.

Provtagning av avvattnat slam sker från en provtagningskran direkt efter centrifugen. Ett primärprov per vecka tas ut löpande fördelat på olika

veckodagar. Primärproven, vilka förvaras frysta, skickas till laboratoriet där de tinas och blandas noga till ett slutprov för analys en gång per månad.

(17)

9.2.3 Analyser

ALcontrol laboratories AB, Linköping har svarat för analyser av vatten och slam enligt kontrollprogrammet under 2017. Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC.

Under 2017 har endast 51 dygns-/helgprov analyserats. Ett prov under semesterperioden har missats att skickas in. Även ett prov på inkommande metaller saknas och det provet har med största sannolikhet kommit bort i hanteringen på laboratoriet.

9.2.4 Flödesmätning

Flödesmätning sker på utgående vatten med en tryckgivare över ett

rektangulärt överfall. Kontroll och kalibrering av flödesmätare görs minst 2–3 ggr/år. Resultatet av kontrollerna finns redovisade i Bilaga 10.

9.2.5 Övrig mätutrustning

Övrig mätutrustning har fungerat utan anmärkning under året.

10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm

10.1 Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt

Bräddning vid verket har skett vid ett tillfälle under 2017, totalt 2 956 m³, se bilaga 3. Bräddningen orsakades av strömavbrott och därför stod också provtagaren still och inget prov kunde tas ut. Utsläppen i samband med bräddningen har beräknats utifrån ordinarie inkommande dygns- och veckoprov i anslutning till bräddningen.

Lågt utgående pH under ca 1,5 timme i maj på grund av fällningskemikalie från Sätila avloppsreningsverk, i samband med rengjöring av tank, tömts på kulverten. Orsakade ingen ytterligare störning.

I mitten på augusti gick växellådan till en av omrörarna i efterdenitrifikationen sönder. Växellådan läckte olja och var därför tvungen att tas bort och det innebar att omrören hängde löst. Bassängen fick pumpas ner, då det annars var risk för omröraren gav sig iväg. Det var ca 14 dagars leveranstid på en ny växellåda och efterdenitrifikationen stod nedpumpad under den tiden. Ingen påverkan på kvävereningen kunde ses.

I samband med att lågspänningen till avloppsreningsverkets olika delar kopplades in till den nya elkraftsanläggningen i december var strömmen bruten i fyra timmar. Under tiden kördes inloppsdelen med reservkraft och avloppsvatten pumpades till magasinen på ledningsnätet. Omkoppling flöt på bra och gick snabbare än beräknat. Ingen påverkan kunde ses på

veckoprovet. Omkoppklingen anmäldes till bygg- och miljökontoret skriftligen

(18)

18

På grund av höga flöden har det vid några tillfällen förekommit problem med slamflykt till utgående.

Problem med lukt förekommer inne i och utanför en fastighet vid

slamtömningsplatsen i Skene. En backventil har satts på utgående ledning från fastigheten för att förhindra att luftstötar från huvudledningen tömmer fastighetens vattenlås. Åtgärden verkar ha gett avsedd effekt. Fastighets- ägaren har dessutom synpunkter på lukt från själva tömningshuset, vilket uppstår när tömning sker från slamtömningsbilar. Handhavandet vid tömningsstationen kommer att ses över.

Problem med trasor förekommer i AP Jobs samt AP Tvättstugan.

Bräddningar från ledningsnätet uppgick till ca 37 000 m³. Se Bilaga 3. Ytterst ringa del beror på haveri och redovisas inte närmare. Till allra största delen beror bräddningarna på kraftig nederbörd som i sin tur genererar höga nivåer i vattendragen och på grundvattnet.

11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens

förbrukning av råvaror och energi

Vid inköp av nya större pumpar görs en livscykelanalys.

Verksamheten arbetar ständigt med att hitta förbättringar för att minska förbrukning av råvaror och energi. Varmvattenberedarna i samtliga avloppspumpstationer är utbyta mot genomströmningsberedare, vilket innebär att inget vatten står och varmhålls i beredaren.

12 Ersättning av kemiska produkter mm

Kemikalielagret har delvis inventerats, efter tidigare års rensningar fanns det inga produkter att ta bort. Inga nya produkter har tillkommit. Verksamhetens dokumentation av kemikalier t ex kemikalielistor, riskbedömningar finns i en pärm på anläggningen.

13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet

Farligt avfall uppkom i små mängder under året. Detta förvaras på verket. Allt farligt avfall hämtas av Stenas miljöbil, vilka Teknik- och serviceförvaltningen har samarbetsavtal med.

Tabell 8

Typ EWC-kod Mängd Slutbehandling

Slam 23 % TS 19 08 05 3 800 ton Kompostering

Rens 19 08 01 12 ton Förbränning

Brännbart 19 08 99 3,6 ton Förbränning

(19)

14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa

14.1 Förändringar och åtgärder sedan föregående år

Under året har normalt underhåll med mindre renoveringar och service av olika anläggningsdelar och maskinutrustning utförts för att minska risker för drifthaveri, som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Detta gäller både avloppsreningsverket och tillhörande avloppspumpstationer.

Översyn av alla pumpar i pumpstationer sker en gång per år.

Pumparna i AP Jobs har renoverades och fick nya pumphjul 2016 för att klara trasor bättre och därmed minska pumpstopp på grund av det. Tyvärr hjälpte inte detta utan trasor har fortsatt att ställa till problem i pumpstationen.

Därför byttes ånyo till en annan typ av pumphjul, så kallade friströmshjul, i november 2017 och sedan dess har det inte varit stopp orsakade av trasor i pumparna.

AP Svenljungavägen och AP Risma har fått nya pumpar.

Arbete med att filma avloppsledningsnätet pågår ständigt. Under 2017 har vi TV-inspekterat ledningssträckor där vi haft eller misstänkt problem för att kunna välja ut sträckor att förnya.

Under året har knappt 200 m spillvattenledning inklusive servisledningar renoverats i Andra Vallåsgatan i Kinna. Även dagvatten- och

dricksvattenledningar har bytts ut. Orsaken till omläggningen är att ledningarna var gamla, feldimensionerade och i dåligt skick.

VA-ledningar har byggts ut i området Solvik i Örby.

14.2 Planerade förändringar och åtgärder

Byggnationen av den nya slamavvattningsanläggningen är igång och beräknas vara klar till semestern 2018.

För att minska risken för översvämning av AP Kinnamark planeras för Farligt avfall: EWC-kod Bortkörd

mängd Lagrad mängd 2017-12-31 Sprayburkar 15 01 10 110 kg 15 st

Lysrör 20 01 21 6 kg 6 st

Elskrot 20 01 35 0 kg 90 kg

Småbatterier 20 01 33 0 kg 10 kg Spillolja 13 02 05 240 liter 230 liter Oljefilter 16 01 07 0 kg 10 kg Absorbenter 15 02 02 0 kg 15 kg

(20)

20

avloppspumpstationen i Hyssna försenats. Målet är nu att den ska vara klar under 2018.

Projektering av utbyte av en spillvattenakvedukt och projektering av sanering av området vid Kvarnvägen finns med i planeringen. Kommer att utföras efter de projekt som pågår nu.

15 Ej tillämplig på denna verksamhet

16 Naturvårdsverkets föreskrifter

Föreskrift Namn Kommentar

SNFS 1994:2 Skydd för miljön, särskilt marken när avloppslam används i jordbruket.

Teknik- och serviceförvalt- ningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften.

Se bilaga 5 NFS 2016:6 Naturvårdsverkets föreskrifter

om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse.

Teknik- och serviceförvalt- ningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften.

Se bilaga 1-4

17 Industrikontroll

För textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahls, Kinnalin Tapet &

Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB sker kontroll genom att Teknik & Serviceförvaltningen tar del av analys- rapoorter från industriernas provtagning enligt kontrollprogram. Redovisning av föroreningsmängder från dessa industrier redovisas i Bilaga 11.

Teknik- och serviceförvaltningen ställer följande krav som riktvärden, räknat som kvartalsmedelvärden, på anslutna industrier:

pH lägst 6,5, högst 8,5 Susp 350 mg/l

BOD7 800 mg/l COD 3 000 mg/l N-tot 25 mg/l P-tot 8 mg/l

Svårnedbrytbara fosforföreningar, som exempelvis pyrovatex, får ej förekomma.

Riktvärden räknat som årsmedelvärde:

NH4 20 mg/l Cd 0,005 mg/l

Zn 0,5 mg/l Ni 0,2 mg/l

Cu 0,5 mg/l Hg 0,002 mg/l

Cr 0,2 mg/l AOX 0,5 mg/l

Pb 0,5 mg/l Tot extraherbara ämnen 100 mg/l

För övriga organiska och oorganiska ämnen gäller VAV:s gränsvärdeslista M20.

(21)

Fr o m 1 juli 2009 betalar industrierna för extra föroreningsmängd endast beräknat utifrån TOC-halten. Som extra föroreningsmängd räknas en TOC-halt utöver 350 mg/l.

Det speciella industriavtalet som kommunen hade med textilindustrierna och Hagmans har sagts upp av kommunen och slutade att gälla 31/12 2014.

18 Miljöhänsyn

För att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler har följande åtgärder vidtagits.

Kunskapskravet

Verksamhetsutövaren och all personal innehar nödvändig kunskap för att bedriva denna typ av verksamhet. Fortbildning genomförs vid behov.

Försiktighetsprincipen

Nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skada eller olägenhet för hälsa och miljö.

Lokaliseringsprincipen

Under 2017 har ingen verksamhet bedrivits eller åtgärd vidtagits som tagit ytterligare mark i anspråk, dock har byggnationen av den nya

slamavvattningsanläggningen påbörjats inom befintligt område. Avståndet till närmsta granne är ungefär samma som tidigare. Ingen verksamhet eller åtgärd har vidtagits som tagit ytterligare vattenområden i anspråk.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Arbetet med att minimera behovet av energi och kemikalier pågår ständigt.

Produktvalsprincipen

De kemiska produkter och biotekniska organismer som används i

verksamheten är de som utgör minst risk för hälsa och miljö bland de som är bäst lämpade för ändamålet.

Ansvar för att avhjälpa skada

Teknik- och serviceförvaltningen tar ansvar för att avhjälpa och återställa de skador och olägenheter som uppstår till följd av störningar i

avloppsreningsverk eller distributionsledningar.

(22)

22

(23)

B i l a g o

r

(24)

(25)

Marks kommun ARV1601 Skene

Bilaga 1

Anslutning och belastning

Bilaga 2

Utsläppskontroll vatten

Bilaga 3 del 1

Bräddning - Bräddat vatten vid reningsverket

Bilaga 3 del 2

Bräddning - Föroreningsmängder vid reningsverk, pumpstationer och ledningsnät

Bilaga 3 del 3a

Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Kinna

Bilaga 3 del 3b

Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Skene och Örby

Bilaga 3 del 3c

Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Fritsla och Berghem

Bilaga 4

Totala utsläpp till vatten

Bilaga 5 del 1 Slam, årsvärden

Bilaga 5 del 2

Slam - sluthantering, behandling

Bilaga 6

Avfall, kemikalier och energihushållnig

Bilaga 7 del 1

Villkorsuppföljning - Årsmedelvärden

Bilaga 7 del 2

Villkorsuppföljning - Kvartalsmedelvärden

Bilaga 7 del 3

Villkorsuppföljning - Månadsmedelvärden

(26)

Marks Kommun ARV1601 Skene 2017

Anslutning till verket

Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p)

Antal fysiska personer anslutna till reningsverket (p) 17500 Tot antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD- Medelvärde Maxdygn

belastning i ink. vatten (70g/person, dygn) 12799 34203

- därav från industri 2 000 pe

- därav externbelastning (uppskattat antal pe)

- mottagning av slam från enskilda avl.anläggningar (uppskattat antal pe)

- slam från industri 0

- slam från andra reningsverk m3 4456

- ange ev. förbehandling

Dimensionering (pe eller BOD (kg/d)) 50 000 pe

Max GVB 30000

Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden

Medelvärde (m3/h) 412

Medelvärde (m3/dygn) 9887

Maxvärde (m3/dygn) 26079

Minvärde (m3/dygn) 3648

Totalt årsflöde (m3/år) 3608619

Mängd tillskottsvatten * (m3/år) 2383239

Del av totala flödet (%) 66

Debiterad mängd (m3/år) 1225380

*Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten

Utgående vattenflöde från verket, årsvärden

Medelvärde (m3/h) 412

Medelvärde (m3/dygn) 9887

Maxvärde (m3/dygn) 26079

Minvärde (m3/dygn) 3648

Totalt årsflöde (m3/år) 3608619

Dimensionerande flöde

m3/h 1400

m3/dygn 33600

(27)

Marks kommun ARV1601 Skene 2017

Ingående vatten, årsvärden

Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d bidrag från rejekt bidrag från rejekt (dp, vp, hp) st

BOD7 85 896 290 2394 327 dp/hp 51

CODCr 277 2824 570 6498 1031 vp 52

P-tot 3,2 33 9 119 12 vp 52

N-tot 21 223 52 413 81 dp/hp 51

NH4-N 13 138 38 267 50 dp/hp 51

Ingår ej Rejektvatten ingår ej i provtagning på inkommande vatten.

Prov Uppgift om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning.

Utgående vatten, årsvärden

Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal

mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år % (dp, vp, annat) st

BOD7 3,0 31 9 104 11 97 dp/hp 51

CODCr 16 165 46 593 60 94 vp 52

P-tot 0,20 2,0 0,66 8,6 0,74 94 vp 52

N-tot 7 71 19 161 26 68 dp/hp 51

NH4-N 1,7 17 7 85 6 87 dp/hp 51

Metaller, Ingående årsvärden

Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av prov Antal

mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år (dp, vp, annat) st

Hg 0,00005 0,000 0,00005 0,001 0,17 vp 11

Cd 0,00008 0,001 0,00035 0,002 0,26 vp 11

Pb 0,0015 0,013 0,0030 0,022 5 vp 11

Cu 0,039 0,36 0,09 0,5 131 vp 11

Zn 0,07 0,7 0,18 0,897 244 vp 11

Cr 0,0019 0,017 0,0033 0,023 6 vp 11

Ni 0,0022 0,020 0,00370 0,030 7,4 vp 11

AOX 123 1,22 220 3,8 445 vp 5

Ag 0,00009 0,001 0,00025 0,002 0,29 vp 11

Sb 0,019 0,17 0,03 0,3 63 vp 11

Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning.

Metaller, Utgående årsvärden

Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal

mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år % (dp, vp, annat) st

Hg 0,00005 0,000 0,00005 0,001 0,17 0,0 vp 12

Cd 0,00003 0,0003 0,00036 0,002 0,10 65 vp 12

Pb 0,0002 0,002 0,0006 0,008 0,7 87 vp 12

Cu 0,0028 0,026 0,020 0,09 10 93 vp 12

(28)

Marks kommun ARV1601 Skene 2017-01 - 2017-10

Bräddat vatten vid reningsverket

Antal bräddningar Bräddad tid (h) Bräddad mängd Orsak / m3 Starttid Behandlat Obehandlat Behandlat Obehandlat Antal m3 Hydraulisk/ drifthaveri*

01-01 0:00 0 X

04-01 0:01 0 X

07-01 0:00 0 X

10-01 5:30 2956 X

*Drifthaveri eller planerade repartioner/renoveringar

Summa 2956 m3 bräddad mängd under perioden Medel % bräddad volym av totala årsflödet

Summa Total bräddad volym pga drifthaveri/planderade renoveringar m3/år Summa 0 Total bräddad volym pga hydraulisk belastning m3/år

Typ av behandling av bräddat vatten Ingen

(29)

Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket

Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg

mg/l mg/l

BOD7 110 110 0,3 ton

CODCr 130 130 0,4 ton

P-tot 3,0 3,0 0,009 ton

N-tot 31 31 0,09 ton

NH4-N 16 16 0,05 ton

Pb 0,0021 0,0021 0,006 kg

Cd 0,00009 0,00009 0,000 kg

Cu 0,047 0,047 0,14 kg

Cr 0,0021 0,0021 0,006 kg

Hg 0,00005 0,00005 0,0001 kg

Ni 0,0027 0,0027 0,008 kg

Zn 0,084 0,08 0,25 kg

Sb 0,026 0,026 0,077 kg

Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde X Flödesproportionell provtagning

Tidsproportionell provtagning

Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer 36745 Mängd bräddat vatten totalt (m3/år)

Mängd bräddat vatten pga drifthaveri (m3/år)

Mängd bräddat vatten pga hydraulisk överbelastning (m3/år)

Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg

mg/l mg/l

BOD7 85 290 3 ton

CODCr 277 570 10 ton

P-tot 3 9 0,12 ton

N-tot 21 52 0,8 ton

NH4-N 13 38 0,5 ton

Pb 0,0015 0,0030 0,1 kg

Cd 0,00008 0,00035 0,00 kg

Cu 0,039 0,088 1,4 kg

Cr 0,0019 0,0033 0,07 kg

Hg 0,00005 0,00005 0,00 kg

Ni 0,0022 0,0037 0,08 kg

(30)

Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer

Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak

Kinna (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år

1101 Kinnaström 2b Viskan 16 45:51 12788 Hydraulisk

överbelastning

1102 Mor Kerstins väg 2d Viskan 0:26 0

1201 Kasthall 3 Häggån 17 3:31 382 Hydraulisk

överbelastning

1202 Jobs 2b Häggån 7 0:34 17 Hydraulisk

överbelastning

1203 Kinnapack 2b Häggån 8 16:03 11383 Hydraulisk

överbelastning

1301 Kinnamark 2b Häggån 31 8:03 1235 Hydraulisk

överbelastning

1302 Sveas 2d Häggån 0:37 0

1304 Lydde 2b Häggån 0 0:00 0

1305 Tvättstugan 2b Häggån 8 3:20 109 Hydraulisk

överbelastning

1609 Viskarängsgatan 2b Viskan 40 68:24 6538 Hydraulisk

överbelastning

1610 Näringsbro 2b Viskan 26 42:43 2040 Hydraulisk

överbelastning

1407 Brättingstorp 2b Häggån 3:56 3 Hydraulisk

överbelastning

1614 Näs 2d Viskan 0:27 0

Kontrollmetoder:

1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet

3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell

2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

(31)

Skene / Örby (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år

1602 Göteborgsv. 2b Skrålabäcken 105 52:48 374 Hydraulisk

överbelastning

1604 Nilsagården 2b Viskan 21 1:31 327 Hydraulisk

överbelastning

1605 Gränevägen 2b Viskan 11 11:26 1019 Hydraulisk

överbelastning

1501 Källdalen 2b Viskan 16 0:45 17 Hydraulisk

överbelastning

1502 Västergårdsg. 2d Viskan 8:19 79 Hydraulisk

överbelastning

1612 Backa 2b Skrålabäcken 11 16:02 118 Hydraulisk

överbelastning

1401 Svenljungav. 2b Ljungån 10 0:26 7 Hydraulisk

överbelastning

1405 Öresjövägen 2d Öresjön 1:02 0

1402 Månsavägen 2d Ljungån 12 0:35 0

1403 Kungalid 2d Viskan 14 2:07 1 Hydraulisk

överbelastning

1408 Övre Krok 2d Öresjön 0:45 0

1409 Mos Strand 2d Öresjön 3:56 0

1611 Axelbergeng. 2d Viskan 1:17 4 Drifthaveri

Kontrollmetoder:

(32)

Fritsla / Berghem (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år

2103 Risma 2b Häggån 3 0:23 1 Hydraulisk

överbelastning

2104 Bergklintsvägen 2d Häggån 11 0:31 0

2105 Industriområdet 2d Häggån 9 0:23 0

2106 Hjälltorp 2d Häggån 31 0:33 35 Hydraulisk

överbelastning

2107 Getakärrsvägen 2d Häggån 11 0:29 0

2108 Danska vägen 2d Häggån 11 0:39 0

2111 Korvkiosken 2d Häggån 22 2:36 0 Saknar brädd

anger hög nivå

1606 Viskadalen 2d Viskan 9:42 310 Hydraulisk

överbelastning

1607 Åkrabäck 2d Viskan 0:00 0

Kontrollmetoder:

(33)

Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket

Mängd/år ton / kg

BOD7 15 ton

CODCr 110 ton

P-tot 0,73 ton

N-tot 25 ton

NH4-N 6 ton

AOX 0,33 ton

Pb 1,0 kg

Cd 0,2 kg

Cu 10 kg

Cr 2,1 kg

Hg 0,4 kg

Ni 3,3 kg

Zn 64 kg

Totala utsläpp beräknas på följande sätt

Totala utsläpp = Medelhalt på utg. vatten x tot flöde ut + Medelhalt på bräddat vatten x tot bräddflödet

Medelhalt (mg/l) = (C1*Q1)+(C2*Q2)+....+(Cn*Qn) Q1+Q2+....+Qn

(34)

Slam, årsvärden

Medel Maxvärde Gränsvärde* Mängd Typ av prov Antal mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS kg /år

Hg 0,23 0,35 2,5 0,21 sam.prov/kv 12

Cd 0,40 0,47 2 0,36 sam.prov/kv 12

Pb 7,5 9,9 100 6,7 sam.prov/kv 12

Cu 238 280 600 212 sam.prov/kv 12

Zn 365 400 800 325 sam.prov/kv 12

Cr 14 18 100 12 sam.prov/kv 12

Ni 9,6 12,0 50 8,5 sam.prov/kv 12

Ag 0,7 1,6 0,6 sam.prov/kv 12

Al 53250 71000 47453 sam.prov/kv 12

Mg g/kg TS 1,46 1,80 1,30 sam.prov/kv 12

K g/kg TS 1,75 2,20 1,56 sam.prov/kv 12

Ca g/kg TS 8,69 10,00 7,75 sam.prov/kv 12

N-tot g/kg TS 35,8 41,0 319322 sam.prov/kv 12

P-tot g/kg TS 15,8 18,0 140353 sam.prov/kv 12

NH4N g/kg TS 5,5 9,2 48938 sam.prov/kv 12

Toulen 4,1 13 3,6 sam.prov/kv 5

PCB, summa 0,01 0,01 0,008 sam.prov/kv 5

PAH, summa 0,23 0,61 0,21 sam.prov/kv 5

Nonylfenol 2,2 3 1,9 sam.prov/kv 5

pH 6,8 7,2 sam.prov/kv 12

Glödgningsf. % av TS 72 78 sam.prov/kv 12

* Gränsvärde för jorbruksändamål enligt SFS 1998:944, 20 §.

Slammängder totalt inkl. externslam

Producerad mängd 3838 ton/år

Mängd TS totalt 891 ton TS/år

TS-halt 23 %

Mottaget externslam Externslammängd

till vattenfas, tot 17214 m3/år ton TS/år

Externslammängd

till slambehandling, tot 742 m3/år ton TS/år

-Från enskilda VF *

avloppsanläggningar 13500 m3/år ton TS/år

-Från andra SB *

reningsverk 742 m3/år ton TS/år

-Från andra VF *

reningsverk 3714 m3/år ton TS/år

-Från andra

verksamheter m3/år ton TS/år

* VF-vattenfas, SB-slambehandling

(35)

Lagrat slam

m3 ton TS

Årets början Årets slut Lagrets kapacitet

Behandling Ja Nej

Rötning X ton TS/år

Kompostering X ton TS/år

Vassbäddar el. liknande X ton TS/år

Annat X 891 ton TS/år

Om annat, vad Avvattning

Sluthantering Ja Nej

Åkermark 0 ton TS/år

Energigröda ton TS/år

Energiskog ton TS/år

Täckning deponi 0 ton TS/år

Övrig markanvändning X 891 ton TS/år

Deponering ton TS/år

Till annat reningsverk ton TS/år

om ja vilket

Förs register över ton TS/år

åkermark där slam sprids Vem för register Annat

Om annat, vad Vem för register

(36)

Avfall

Typ EWC-kod Ursprung Mängd ton Slutbehandling

Rens 19 08 01 12 Förbränning

Brännbart 19 08 99 3,6 Förbränning

Kemikalier

Typ Mängd (/år)

Fällning Ekoflock 90 454 ton

Polyaluminiumklorid 92 ml/m3

Slambehandling Eka PAM C2402 1798 kg

Polymer Annat

Energihushållning

Energi Mängd

Energiförbrukning (MWh/år) 1862 MWh/år

Annat

Ja Nej

Gasproduktion X

Energibesparande åtgärder Ja Nej

utförda under året X