• No results found

Habitatval och sisongsaktivitet hos Agonum mannerheimii (Cole- optera, Carabidae) i en upplindsk sumpskog

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Habitatval och sisongsaktivitet hos Agonum mannerheimii (Cole- optera, Carabidae) i en upplindsk sumpskog"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Habitatval och sisongsaktivitet hos Agonum mannerheimii (Cole- optera, Carabidae) i en upplindsk sumpskog

AKE LINDELOW

Inledning

Den 25 april 1987 1ctade jag eftcr lampliga br_

ksomraden mcd granbarkborrc i skogarna ca 4 mil norr om Uppsala i Uppland.Min dotter Stina var mcd och vi rastade pa en ganllnal kolbottcn alldeles intill en skogsbilvag. Jag passade pa att salla mossa pa en grOv granlump.ヽ Zid hemkoms―

ten befanns sallgOdset innehalla cn(1)skalbaggc

― И gO″ ′″ ′ ηα″″θ ttθ ′ ″″ (Fig.1)!Denna art har tidigarc betraktats sonl mycket sallsynt rned fё

rc―

komst i norra Svcrige fё rutom ctt isolerat″ nd i varmland(Ehnstrё m&Wald6n 1986).Vid ett nytt

besё k dcn 27 aprillyckades Martin Schroeder hit―

ta ctt exemplar uppkrupen i cn torr bjё rkstubbc och jag ctt under barkcn pa en granrot. Lokalen utgOrs av ett ca O,5 hektar stort fOrsumpat gran―

skogsparti pa i Ovrigt fast mark med grandonlinc―

rad barrblandskog.Genom omradct rinner cn li―

ten back,cftcr vilken nagra bjorkar och klibbalar vaxcr. skOgen ar ca 80 ar. En dcl undervaxt av gran utgOr buskskikt. I botten vaxcr vitmossa

(身

,力

α g″

777 Sp.),husmOssa(乃 レわεο /77″ ″〉 OCh vaggmOssa(P/a′ rο

zノ

″″ ).Kabbleka(Cα

rr力

α ρα

_

ノ バ rrJsl,algort(fヤ 屁ρθ″グ′″ タルηα′ ため OCh Skogsfra―

ken(Eα ″お

`′

夕″

sノ

ルα′ ′ c夕 ″)domincrar Ortvegcta―

tioncn.Nagra badratmetcr Oppet vatten finns har Och dar.spridda aldrc vindfallen av ta1l och gran

rekominer.

Den 3 maicrh。 1lS annu ett cxcmplar av И.″α″―

″ erhθ im″ som tvingadcs franl genom att halla vat―

ten pa vitmOssan.Lokalen besOktes i sallskap rncd Einar 01ofsson den 9 mai oCh mcd vattenbegiut―

ning kundc vi da fanga 14 cxemplar.Skalbaggarna kom omedelbart upp nar vattnet halldcs pa rnOss_

tuvorna.Sista besё ket for aret gjOrdes 24 mai da yttcrligare 5 exemplar fangades.

Under 1988 besё ktes lokalcn 21 ma OCh mcd myckcn mOda kundc ctt exemplar hittas under barken pa cn tallaga. Trots riklig bevattning fangadcs inte fler djur. Under vintern mognade planerna pa att undersё ka lokalcn mer systema―

tiskt samt fOrsOka inna nya lokaler i omradct.

MCd hialp av fallfanor ville jag bcskriva fOre―

komst och aktivitet undcr cn sasong. Jag villc avcn undcrsOka carabid― faunans sammansattning i ctt typiskt ''inannerheiln五 ‐ karr". stormfanning 1988/89 mcdfё rdc gallring inom ungcfar halftcn av lokalens areal,varfOr aven dcn dirckta effektcn av detta ingrepp kundc studeras.

Material och metod

Till fallfa110r anvandcs plastburkar(9 Cm diamc―

ter)med litet vatten och diskmedel i.TiugO fallor sattes ut i den orOrda delen 15 april och 10 till l Lindel6w, A.: Habitatval och siisongsaktivitet hos Agonum mannerheimii (Coleoptera, Cara- bidae) i en uppliindsk sumpskog. [Habitat preferences and seasonal activity of .4gonum man- nerheimii (Coleoptera, Carabidae) in a Swedish spruce bog.l - Ent. Tidskr. lll:163-166.

Umei, Sweden 1990. ISSN 0013-886x.

The seasonal activity of a local population of Agonum mannerheimii (Dejean) in a spruce bog was investigated with pitfall traps in 1989. From April to November 330 specimens of A. man- nerheimii and622 beetles of l7 other species of Carabidae were caught. The activity abund- ance of ,4. mannerheimii peaked in early spring, and in late summer and autumn no specimens were caught. The main cause for this absence was probably drought. Pterostichus nigrita (Paykull) [inclusive of P. rhaeticus (Heer)] was seemingly not influenced in the same way. The collecting of A. mannerheimiiin different habitats indicates that it is not the habitat specialist as previously suggested. It is probably overlooked in Swedish forests.

A. Lindel|w, SLU, Deportment of Forest Entomology, P.O.Box 7044, 5-750 07 Uppsalo,

Sweden.

(2)

164 Иた

`乙 ″グθわ″

dcn gallradc dcn 19 april. Fa1lorna vittiadeS med 3-1l dagars incllanrum t o n1 3 novcmber(uppe―

ha11 18/6-1/7),da burkarna plockadcsin.Utifran biotopernas utsccnde misstankte iag att И .″ α″―

″′″ 力θ ,“ ″ ocksa kunde innas pa 4 andra lokaler pa varierandc avstand (max 7 ki10mcter)fran ovanstaendc. Pa dcssa sattes vardcra 15 fa1lor ut undcr 2 veckor i mai.

Prθ rOs′ ′ cヵ ン s ″′ g″ ′ α (Paykull)bchandlas har w″ sク Lindroth(1986),dvs P″ αθ′ た′ s(Heer)har Ci SkiltS ut pga svarighcterna att skilja arterna at.

Det verkar dock sonl onl huvuddclen av rnatcrialct tillhor 2 ″ 力αθ′ ′ c“s.

Resultat och ko■ 1lnentarer

Saminanlagt fangades fran 15 aprilti11 3 novcmber 952 jord10parc brdclade pa fOttande 18 arter[ノ お′

げ ψθC′

Cο //aα

′グブ″ρ′

r/ar/s rο g`′

力″ ″′″力rο′α′

″夕″ bθ ″げ ″冴ッ〃

“ α /S]:

ι′

Isr′

s rerm,77αんな (HCIW.)16,Nor● ρ力

Iん

6bな ″″αん

6

(F)5,EIap力 ′ι

6cψ

″お Dufts.3,Lο ′,c`″ ρ 1/た 0″ お (F) 46,ル ′ ″ ο b″ s α ssf″

J/お

Chaud.2,2α ′ ″

0′

ごus(Strё m)3,

7racカ ン s sacα /J9(Payk.)2,7″ ルク″rls(Gyll.)1,Prerο s″

_ cカ

ン s ο bわ ″ gρ ρ″″ crar′

s(F)66,P″

θ″″α″ ′ ″ s(111.)4,2

″ JgrJrα (Payk。

)355,P

″′ ″ο′ (Gyll.)1,P S′ ″′″

“ s (PanZ.)2,2 diligθ s(Sturm)5,Cararヵ ぉ ″た″ρた′″s (Dufts)1,И gο ″″″ ル ′ rgレο

s″

″ (PanZ)50,И ″ッ

as

(Gyll.)53,4.〃 α″″

`′

`′

″″(D● .)330.

Talrikast var Pr`″ ο

s′

た力暦 ″な″′ α med 355 exem―

plar och ノ 4. ″α″″

`″

力θ im″ med 330 cxemplar (146cr 1849).Bland arterna inns nagra allmanna skogsarter, tex Pr`″ ο

s′

′ cカ タ s ο

b′

ο″ goρ ′″

c′

α′

s,

som inns i alla typer av skogar.Nagra arter som

redrar b10ta,garna skuggiga biotoper ar」 R″

rg‐

″rα

gο

“″ ″ν

`″

s,ス .メ

ンノな″ο

s″

`お

r“

s rθ

r‐

″″α′ ″ s och ιο riccrα ρ′ ricο ′ ″お .Dessa ar dOck in―

te bundna till speciella sumpskogsbiOtOper utan kan patraffas badc i rika lovkarr och ganska fatti―

ga barrskogskarr mel nagOt l。 宙 nsiag(Lindroth 1986). ■ ecカ ン S″ ブ ックノ α ris ar kanske den art som le―

vcr incst stenOtOpt fё rutomノ4.“ α″″θ″ 力θルη′ ′ 。 Ri―

ka skogskarr,garna med myckct alsom t cx Ric―

kcbasta alkarr(20 km S Uppsala)ar en lamplig bi‐

otop for τ ″ック″″ た .Da ctt exemplar fangades 21-28 juli inns fOrmodⅡ gen en liten population pa den undcrsё kta lokalen.

FOrsё ken att fanga И .“ α″″

`″

力θ′ ′ η″ pa ytterli_

garc till synes lampliga lokalcr lyckades ё vcr fOr‐

vantan. Pa vardera av de 4 utvalda lokalerna fangades l-6 exemplar.En av lokalerna Ovcrcns‐

stammcr med huvudlokalcn i frtta om vegctation,

I

Fig. l. Agonum mannerheimli (Dejean), cr, habitus.

Liingd I I mm. Foto: R. Axelsson.

exponcring m m.Av ё vriga trc ar en narmast att likna vid cn ё ppcn tallmosse mcd bjё rkinslag och de bada andra ar iOvdOminerande(a10Ch bjё rk) tata karr med ganska ung skog.

Mitt intryck ar attノ 4. ′ ηα″″

`′

力θ inブ ノfOrekom―

mer i ganska ollka typer av sumpskogar, vilket stammer bra med Saalas(1917)som mCnadc att artcn intc ar bunden till granskog.Nienlila et al.

(1987)havdadc darcmOt att И .″ α″″

`滋 ′

7777″

ar bcrocnde av grankarr.Flera av nlina lokaler upp―

visar inte hellcr nagot naturskogstillstand sonl ar_

ten ocksa anses vara bcroende av(EhnstrOnl &

Wald6n 1986). Under senarc ar har nya lokaler uppdagats i Gastrikland och Dalarna(Ehnstrё m

pers.medd.1989)samt Angcrmanland(Gran―

strё m pers.medd. 1990).Yttcrligare tva lokaler har aven hittats i Uppland (Linde10w opubl.).

/

(3)

rn 0

_C 0

:a

ci

O c

Apr. Maj Juni

Agonum mannerheimii i Uppland 165

•—• Agonum mannerheimii x x Pterostichus nigrita

x

x

_X

x_ _

_x- -x, x

1 x -

Juli Aug. 1 Sept. Okt,

Fig. 2. Fångst av Agonum mannerheimii (Dejean) och Pterostichus nigrita (Paykull) (sensu lato) i en sumpskog i Uppland från april till november 1989. Värdena avser 20 fallfällor fram till 19 april och 30 fällor därefter, med av- brott mellan 18 juni och 1 juli.

Number of individuals of Agonum mannerheimii (Dejean) and Pterostichus nigrita (Paykull) (sensu kto) collected in pitfall traps in a spruce bog in Uppland in central Sweden during 1989. Values represent 20 and 30 traps before and after 19 April respectively. No traps operated from 18 June to 1 July.

Med ökad kännedom om artens levnadssätt och användning av fällor kommer säkert ytterligare lo- kaler att upptäckas i landet.

Möjligen går det att med ett litet antal fallfällor konstatera om A. mannerheimii finns eller inte på en lokal. Användning av vattenbegjutning kan också vara en bra metod att fastställa artens even- tuella närvaro. Metoden bör tillfogas de av Niemi- lä et al. (1987) föreslagna för kvantitativa studier.

Vattenbegjutning av en viss areal kan utgöra ett stickprov.

Den relativa frekvensen fångade A. mannerhei- mii och P. nigrita visas i Fig. 2. Eftersom skillna- den i fångstfrekvens var liten mellan områdena har fångsten summerats för alla 30 fällorna. Total- fångsten av A. mannerheimii varierade avsevärt mellan olika fällor, från noll till 60 individer. Tre fällor placerade i ren vitmossa fångade vardera 1-7 ind. Höga fångster (16-60 ind/fälla) fick jag i tre fällor belägna intill lågor av tall eller gran. Lå- gorna var rätt klena (15-20 cm), men hade legat

5-10 år på marken och var delvis mossbevuxna.

Effekten av gallringen märks nog inte första sä- songen eftersom de exemplar av A. mannerheimii som fångats övervintrat på platsen. Biotopföränd- ringen bör i stället påverka äggläggning och larv- utveckling och därmed den nya generationen.

Den ovanligt torra sommaren (Anonym 1990) har förmodligen haft en avgörande inverkan på populationen. Inga exemplar av A. mannerheimii fångades under sensommar eller höst. Min tolk- ning är att ingen reproduktion ägt rum under 1989. Nykläckta exemplar har i Ångermanland fångats på hösten (Granström in litt.). P. nigrita har däremot klarat torkan eftersom flertalet exemplar fångade fr o m augusti (Fig. 2) var ny- kläckta. Detta är något överraskande eftersom P.

nigrita anses vara extremt känslig för uttorkning (Thiele 1977). Eventuellt är P. rhaeticus inte lika känslig. A. mannerheimii har flygvingar, men en- ligt Lindroth (1986) är de inte funktionsdugliga.

Om arten är känslig för torka eller skogliga för-

︵ o 、 o   つ C o   α o デ ﹂ ヽ\、 い o

一 ヤ 0

〇 0 一   o   o Z ︶

0 0 0   工 0 0  

〓 0

︸ 0 ヽ\

﹂ o O O o o 一 0 メ 0   一 0

″ C く

Agonum mannerheimii i Uppland 165

-

Agonum monnerheimii Pterostichus nigrito

0,2

Apr. Mo j uni

Aug

Se pt. Okt.

Fig. 2. FAngst av Agonum mannerheimii (Dejean) och Pterostichus nigrita (Paykull) (sensu loto) i en sumpskog i Uipland frln april t-ill november 1989. Viirdena avser 20 fallfiillor fram till l9 april och 30 fiillor diirefter, med av- brott mellan 18 juni och I juli.

Number of individuals of Agonum mannerheimii (Dejean) and Pterostichus nigrita (Paykull) (sensu lato,) c-ollected in pitfall traps in a spruce bog in Uppland in central Sweden during 1989. Values represent 20 and 30 traps before and after 19 Apiil respectively. No traps operated from l8 June to I July.

Med ё kad kannedOm om artens ievnadssatt och anvandning av falor ko■ lmcr sakert ytterligarc lo―

kaler att upptackas i landet.

Mё jligen gar det att med ett litet antal fallfa110r

konstatera om/4.″ α″″θ

r力

θ′ ′

"″ finns eller intc pa

cn lokal. Anvandning av vattenbe』 utning kan Ocksa vara en bra mctod att faststalla artens even―

tuella narvarO.Metoden bё r tillfogas de av Nicmi―

la ct al.(1987)fё reSlagna fOr kvantitativa studier.

Vattenbcgiutning av cn viss arcal kan utgOra ett stickprov.

Den rclativa frckvenscn fangade И.″ α′′θ″ 力θ′ ―

″″ och P″ な″ ′

ViSas i Fig.2.Eftersom skillna―

den i fangstfrekvens var liten mellan omradena har fangStCn summcrats fё r alla 30 fa1lorna.Total‐

fangstcn av ノ 4. ″α″ 77erhθ:“ ′ ノvarierade avscvart mellan olika fal10r,fran■ oll ti11 60 individer.Tre fanOr placerade i ren vitmossa fangade vardera l-7 ind.HOga fangSter(16-60 ind/falla)fick jag i trc fal10r bclagna intill lagOr av tan ellcr grano La‐

gorna var ratt klcna(15-20 cm),men hade lcgat

5-10 ar pa marken Och var dclvis mossbevuxna.

Effektcn av gallringen marks nOg inte fё rsta sa―

songen eftcrsom de exemplar avノ 4.“ Fα ″″′′ 力

`i凛 ″ som fangats Overvintrat pa platsen.Blotopforand―

ringen bё r i stallet paverka agglaggning och larv―

utveckling och darmed den nya gcnerationcn.

Dcn ovanligt torra sommaren(Anonym 1990) har fOrmodligcn haft cn avgorande inverkan pa populationcn.Inga cxemplar av И .″ α′

77`″

力θ :“ ブ ブ fangadcs under sensomlnar cllcr hOst. Min tolk―

ning ar att ingcn reproduktion agt rum under

1989。 Nyklackta exemplar har i Angermanland fangats pa hosten(GranstrOm in litt.).2″ な″′ α har darcmOt klarat torkan eftersom flertalct exemplar fangade fr o m augusti(Fig.2)var ny―

klackta.Detta ar nagot ё verraskande eftcrsom P

P71g′ ノ ′ α anscs vara extremt kanslig fё r uttorkning (ThielC 1977). Eventuellt ar P ′ ヵα

`′

′ ε′ s inte lika kanslig。 ノ 4.″ α″″θ′ 力θ :“ ′ ′har flygvingar,men en―

ligt Lindroth(1986)ar de inte funktionsdugliga.

01n arten ar kanslig fё r torka cller skogliga fOr―

(4)

166 Åke Lindelöw

ändringar som kan leda till uttorkning förefaller brist på flygförmåga att vara en riskabel egenskap med tanke på populationernas överlevnad. Om A.

mannerheimii försvunnit från lokalen eller ej visar sig till våren. Mer detaljerade studier kan kanske avgöra om spridningsförmågan medger en migra- tion till gynnsammare lokaler i närheten.

Ett varmt tack till Rune Axelsson för hjälp med il- lustrationerna och till Bengt Ehnström och Einar Olofsson för inspirerande samtal och synpunkter under arbetets gång. Anders Nilsson, Umeå, har bidragit med många förslag till förbättringar av manuskriptet och tackas därför.

Litteratur

Anonym. 1990. Väder och vatten. SMHI.

Ehnström, B. & Walckn, H.W. 1986. Faunavård i skogsbruket. Den lägre faunan. Jönköping (Skogs- styrelsen).

Lindroth, C.H. 1986. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. — Fauna ent. scand.

15(2): 233-497.

Niemilä, J., Haila, Y., Halme, E., Pajunen, T., Puntti- la, P. & H. 1987. Habitat preferences and conservation status of Agonum mannerheimii Dej.

in Häme, southern Finland. — Notulae ent. 67:

175-179.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands. I. — Ann.

Acad. Sci. Fennicae (A) 8(1): 1-547.

Thiele, H-U. 1977. Carabid beetles in their environ- ments. Heidelberg (Springer—Verlag Berlin).

Recension

Gilbert, P. & Hamilton, C.J. 1990. Entomology.

A Guide to Information Sources. Second edition.

London. Mansell Publishing. ISBN 0 7201 2052 7.

259 sidor. Pris 30 GBP.

Första upplagan av denna mycket värdefulla in- formationskälla till entomologin trycktes 1983 [se Ent. Tidskr. 106(1985):37 för recension.] Boken har nu utökats väsentligt och omfattar 1854 objekt. Speciellt har antalet listade tidskrifter (nu 334) och s k newsletters ökat. Nya sektioner har tillkommit om: 'Angling entomology', 'Conserva- tion' och 'Butterfly gardening and houses'.

Det förefaller som om författarna inte uppdate- rat eller rättat alla uppgifter från originalutgåvan.

För Sveriges del kan man konstatera att Ent.

Tidskr. fortfarande ges ut i Lund och av entomo-

logiska föreningar har vi bara den i Stockholm — men med adress i Lund! Av entomologiska biblio- tek har vi två på riksmuseet — med olika adresser.

Vi får hoppas att andra länder behandlats mer korrekt.

Trots att förlaget arbetat snabbt är många upp- gifter redan inaktuella. Bland tidskrifterna är t ex de finländska Acta Entomologica Fennica, Anna- les Entomological Fennici och Notulae Entomolo- gicae nu nedlagda.

Brister till trots är detta en förnäm information- skälla och de intressenter som sparat sig till andra upplagan är bara att gratulera. Själv väntar jag nog till den tredje.

Anders Nilsson 166 Иたθι″αθわ″

andringar som kan lcda till uttorkning forefaller brist pa flygfё rmaga att vara en riskabcl cgenskap med tanke pa pOpulationernas Ovcrlcvnad.Omノ 4.

″α″″ erhθ ′ ″″ forsvunnit fran 10kalcn cller● viSar sig till varen,Mcr dctalierade studicr kan kanskc avgOra onl spridningsformagan medger cn nligra‐

tion till gynnsanllnare lokaler i narhctcn.

Ett varmttack till Runc Axclsson br hjalp med il_

lustrationcrna och till Bcngt EhnstrOm och Einar 01ofsson fOr inspircrande samtal och synpunkter under arbetcts gang. Andcrs Nllsson, umea,har bidragit med manga Fё rslag till fё rbattringar av manuskriptet och tackas darfor.

Litteratur

Anonym. 1990. Vader Och vatten. SMHI

EhnstrOm, B. & rald6n, H.W 1986 Faunavard i skogsbruket.Den lagre faunan Jё nkOping(SkOgs―

styrelsen).

Lindroth,CH. 1986.The Carabidac(COleoptera)。 f

Fennoscandia and Denmark.― ― Fauna ent scand.

15(2):233-497

Nicmila,J,Haila,Y,Halmc,E,Pttunen,T,Puntti―

la, P &Tukia, H. 1987 Habitat prefcrences and conservation status of Agonum mannerheimii DeJ.

in Hame, sOuthern Finland. ―― Notulac ent 67:

175-179.

Saalas,U.1917.Dic Fichtenkafer Finnlands I ―― Ann.

Acad Sci.Fennicac(A)8(1):1-547

Thiclc, H― U. 1977. Carabid beetles in their environ―

ments Hcidelberg(Springer― Verlag Berlin).

Recenslon

Gilbert,P.&Hamilton,C.J.1990.E″rο

″οわ gy.

И G“ノ α

`′ ο ttsr″ α′ わ″ Sο ′rcas.Second edition.

Londono Mansell Publishing.ISBN 0 7201 2052 7.

259 sidor.Pris 30 GBP.

Fё rsta upplagan av denna myckct vardcfulla in―

formatiOnskalla till entomologin trycktes 1983[se Ent.■ dskr.106(1985):37 br reccnsion.]BOken har nu utё kats vasentligt och omfattar 1854 objekt.Spcciellt har antalet listade tidskrifter(nu 334)och s k ne、 vslettcrs ё kat. Nya scktioner har tillkommit om:Angling cntomology','COnserva―

tion'Och'Buttcrfly gardcning and houscs'.

Det fOrcfaller sonl onl fOrfattarna inte uppdate―

rat cller rattat ana uppgifter fran Originalutgavan.

FOr Sverigcs del kan man konstatcra att Ent.

Tidskr.fortfarande gcs uti Lund och av entOmo‐

logiska fOreningar har vi bara den i Stockholm―

men lned adressi Lund!ノ ヽ v entomologiska biblio―

tek har vitva pa riksmuseet― ―med olika adresscr.

、 ri far hoppas att andra landcr behandlats mer korrekt.

Trots att fOrlaget arbetat snabbt ar rnanga upp―

giftcr rcdan inaktucHa.Bland tidskrifterna ar t ex de finlandska Acta Entomologica Fennica,Anna―

les Entomological Fennici och Notulac Entomolo‐

gicac nu nedlagda.

Brister till trots ar detta en fOrnam infOrmation‐

skalla Och dc intressenter som sparat sig till andra upplagan ar bara att gratulcra. Sjalv vantar iag nog till den tredjc.

И″″ ars Nilssο ″

References

Related documents

De rödgröna vann tack vare ett mycket starkt val av de norska socialdemokraterna som gick fram till dryga 35 procent.. Den stora förloraren hos de rödgröna blev SV,

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Flera av lärarna upplever att de inte själva styr över yrket, varken externt i form av de förutsättningar som finns för deras yrkesutövning eller internt gällande

Några få exempel på våra ännu la,ggiltiga sorter ha likväl afsigtligt blifvit i sammanhang med läran om decimaler här och der inrymda, hvärförutom en sannolikt grundad

Föräldraförmåga som att tillgodose en nära och god kontakt till den andre föräldern visas i domskälen genom att fäder och mödrar framställs som att de, för att

Mehdi beskriver också missuppfattningen kring att där finns en illvilja bakom kampen, men lägger också till det som tidigare nämndes; att alla som tränar och tävlar förtjänar

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Desto muntrare släpper han sin ironi lös i de båda kapitlen Ett kungligt be­ sök och Akademiska festkantater. Det är nu övervägande »klerikala» svagheter, som