• No results found

juni 2001

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "juni 2001"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svenskt

entomologmöte i Göteborgl5-L7 juni

2001

cÖReN RNDERSSON. BERTIL ANONBN & BENGT CARLSSON

Två toppmöten

Årets svenska entomologmöte ägde rum på Gö- teborgs Naturhistoriska Museum samtidigt som det pågick många andra aktiviteter i stan, varav en de1 mindre fredliga. Det var nämligen EU- toppmöte i Göteborg - ett par dagar som mer är ihågkomna för sina våldsamma kravaller än för det politiska innehållet. Vårt möte förlöpte dock utan några allvarliga incidenter, om man inte räk- nar det envisa regnandet under exkursionen till

Änggårdsbergen.

Mötet bevistades av ca 45 entomologer från hela landet. Årsmötesförhandlingarna förlades

till fredagskvällen och löpte som planerat. Till ordförande för stämman valdes Sten Jonsson, som med god hjälp av Västsvenska Entomolog- klubbens eleganta ordförandeklubba (signerad

K.-A. Gadd), smidigt lotsade sällskapet igenom dagordningen. Föreningens ekonomi diskutera- des naturligtvis. Läget är något bättre än förra året men framtiden är mycket osäker. Stämman

beslöt dock att låta prenumerationsavgifterna vara oförändrade. Styrelsens ledamöter omval- des med ett undantag. Lars Imby slutar efter lång och trogen tjänst och ersätts av Johannes Bergs- ten, Umeå. Lars hamnade i stället i valberedning- en, ddr han ersatte Alan Dufberg. En motion från Föreningen Sörmlandsentomologerna om beho- vet av en ny Handledning för ttmatörentomolo- ger behandlades välvilligt av stämman. SEF-sty- relsen fick i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp och genomföra projektet.

Kvällen avslutades med lite förtziring och samvaro i museet.

En våt dag med hav och regn

Lördagen inleddes med några föredrag, som skulle anknyta till det närbelägna havet, även om insekterna är den djurgrupp som kanske allra minst har anknytning till den marina miljön.

Torkel Hagström inledde med att ge en över- sikt över insekternas förhållande till havsmiljön i sitt föredrag Havet, möjlighet eller begrcinsning .för insekterna.

Håkan Ljungberg drog sig något inåt land när han talade om Vcistsvenska kusthedar ur skal' baggsperspektiv.

Slutligen tog Jens Rydell med oss långt norrut och gav några mycket intressanta inblickar i lev- nadsvillkoren för Arktiska fj cirilar.

Ett självkJart inslag i programmet var en vis- ning av Naturhistoriska museets samlingar. Ted

von Proschwitz, Göran Andersson och Torkel Hagström hjälptes åt med detta.

Diirpå följde en uppföljning av diskussionen entomologmötet i Uppland om hur vi tar hand om våra samlingar för framtiden. Göran Anders- son, som höIl i denna programpunkt, konstate- rade att de uppgifter som en arbetsgrupp fick Upplandsmötet var genomförda långt gruppen förmår. Ett pressmeddelande om vikten av att museer med naturhistoriska samlingar får resur- ser nog att bevara och vårda dessa samlingar har skickats ut. En artikel i ET och ett diskussions-

forum SEFs hemsida har också tillkommit.

SEFs begäran om en skådesamling av insekter på Naturhistoriska riksmuseet har inte besvarats ännu av museet. Fler påstötningar skall göras.

Före lunchen hann vi med den obligatoriska mötesfotograferingen också (se nästa sida).

Tyvärr stördes lördagseftermiddagens tur till

Änggårdsbergen av ett ihållande regn. Det var ändå en tapper skara, som drog iväg under Gun- nar Alroths och Torulf Greeks ledning.

Ett alternativ till regnet var att stanna inomhus

och fortsätta studierna av museets samlingar.

Rätt många av entomologerna passade detta

tillfälle att gå igenom museets rikhaltiga material av insekter. Det var en fröjd att se hur varje vrå i

museets entomologiska magasin och arbetsloka-

ler var fylld av idogt studerande entomologer, som livligt diskuterade de ädla krypen. skall samlingar användas!

Dagen avslutades med middag och samvaro på Naturhistoriska museet. Den planerade ljus- fångsten i Särö Västerskog fick tyvärr inställas grund av dåligt väder.

23

(2)

GöranAnder.sson, Bertil Andrln & Bengt Carl,s.gon Ent. Tidskr. 123 (2002)

omgångar, kunde man efter behag bilrja vand- ringen längs de lättgångna småvägarna, dels rnot Sandvik-Dalviken, dels rnot Utkåiften. Det sju- dande livet i det näraliggande sommar-Mar- strand blev med ens väldigt avlägset, och man slogs av stillheten och ron i det ålderdomliga och pastorala landskapet liksom av den frodiga vegetationen på iingar och i brynen.

Fyndrapporter och kommentarer har inläm- nats av Julio Ferrer (JF), Niklas Frank (NF), Carl-Axel Gertsson (C-AG), Torulf Greek (TG), Bert Gustavsson (BG), Ulf Larsson (UL), John- ny Lindquist (JL), Håkan Ljungberg (HLj), Ted von Proschwitz (TvP), Per Priitz (PP), Henrik Ridderstad (HR) och Ingvar Svensson (IS).

Fynd utan initialer är gjorda av 1'örf'attarna. Ett stort tack till dessa rapportörer, samt till Pelle Dalberg, Jan Eriksson, Elin Börjesson och di- striktsansvarige Roger Gahnertz, vilka lät oss ta del av basrapporterna över Klåveröns f-lora.

Soliga Klåverön

Söndagens heldagsexkursion gynnades däremot av sol och i övrigt gott väder. Den gick till natur- reservatet Klåverön, strax söder om Marstrand.

Ön har fått sitt namn av de sprickdalar, klåvor, som i iistsydöstlig- västnordvästlig riktning ge- nomkorsar ön, och som tack vare ett gynnsamt mikroklimat och skaldepositioner 1ätt en mycket särpräglad flora och tauna.

Genonr den bof'asta jordbrukarbefolkningens nit och naturintresse samt avsaknaden av fästa land- och färjefirrbindelser har ön bevarat myck- et av det lbrna kustlandskapets prägel. Alltefter- som de äldrejordbrukarna drar sig tillbaka, väx-

er dock vissa delar av ön mer och mer igen.

Kontinuerlig hävd upprätthålls fbrttarande, fiamfbr allt genom betning, men man har här som i rnånga andra reservat hafi brist djur och under senrste tiden varit t\ungen illt intportera djur från fastlandet.

När alla de 42 deltagarna skeppats över i tre

24

Deltctgore uncler tolJie svenska entdtlologmötet i Göteborg,.jun.i 2001. Fctto: Per Alntkvist. *

(3)

Ent. Tidskr. 123 (2002)

Redan i början siktades en färggrann maka-

onfjiiril (Papilio machaon) (UL) och många överraskades av att se hämpling. För andra blev hagtornsfjäril (Aporia uataegi) (BG m.11.) en nostalgisk syn.

Vid en avstickare in mot Prästegården togs kortvingen Ocypus nero och svartbaggen Hyme- nalia rufipes, båda nya för Bohuslän (JF).

Nästan framme vid Bremsegården noterades vid en hagtornshäck intill en trädgård en flygan- de dvärgmalmätare (Ewpithecia pygmaeata), ny för Bohuslän (IS).

Några av deltagarna valde sedan att ta vägen mot stränderna vid Utkäften, och här syntes en annorlunda form av rönnbärsmalen (Argyresthitt conjugella) (IS) och i dalgången mot Solvik på- träffades larver av kungsljusmalen (Nothri,s ver- bascella), ny för Bohuslän (BG, IS). Hemtagna larver kläcktes 10-20juli (IS). Vid stränderna av Utkäften togs också saltstrandlöp aren (B embidi- on minimum) (NF) och den gulkantade kärrlöpa- ren (Agonum marginatum), rödlistad NT, (NF).

Bland öns många spetsvivlar noterades vidare den sydliga Apion pisi.

Många i sällskapet tog i stället vägen genom Långedalen tvdrs över ön. Hiir påträffades också många intressanta arter som bladbaggen Crypto- cephalus labiatus (NF) och fuktbaggen Atom- aria rhenana (NF). Bland långhorningarna no- terades Pogonocherus hispidus (NF) och flera

En av exkursionsgrupperna på Klåverön, Bohuslän,

juni 2001. Foto: Per Almkvist.

Entomolog,mötet i Göteborg 2001 blombesökande Leptura nlgra (NF, JF) samt i slutet av dalen en kraftig, krypande videbock (Lamia textor) (C-AG, HR).

Vid Sandvik gjordes en paus, och här kunde man i klippornas hällkar se den stora marmore- rade dykaren Rhantus suturalis, som mot nord- västgänsen av sitt utbredningsområde blir ex-

klusivt kustbunden, och bland smådykarna märktes Hydroporus pubescens. På de sandiga markerna, som var fårbetade, noterades nordlig dyngbagge (Aphodiu s b o re ali s).

I en liten bergsdamm strax intill påträffades den sällsynta smala dammsnäckan (Omphiscola glabra), rödlistad VU, i stort antal (>30 exem-

plar). Artens totalutbredning är västeuropeisk och en stor del av de nutida svenska förekom- sterna är belägna i den kustnära zonen av Hal- land-Västergötland-B ohuslän (TvP).

Vid Dalviken med de artrika, mångskiftande strandängarna togs bl.a. knäpparen Cidnopus minutus, ny för Bohuslän (NF).

De, som med PerAlmkvist som guide foftsat- te den svåra vägen och glorde klättringen över Lindeberget, öns högsta punkt, ca 50 m.ö.h., be- lönades med en för dagen strålande utsikt över Marstrandsfjorden med Marstrands fästning i förgrunden och Heidenstam-fyren på Pater Nos- ter i fjärran.

Andra arter, som påträffades på ön, var små- fj ärilarna bj örnbärsdvär gmal (S ti gme lla auro -

marginella), larver på Rubus, och silvergräsmi- nerarmal (Elachista argentella) (båda BG), den metallglänsande gröna styltflugan Dolichopus plumitarsis (PP) och sköldlössen Eulicanium ti- liae pä slån och Diaspidiotus bavaricus ljung, båda nya för Bohuslän (C-AG). Se arti- keln om sköldlöss i Aromia nr 12002.

Ödsmå|, Ölmanäs och Nääs

På hemvägen från Klåverön kunde intresserade göra ett snabbt besök vid Ödsmåls kile. Vicl till- fället var det gynnsamt vattenstånd och en stor del av de strandnära lersandbottnarna var blott- lagda. Här fanns den vackra och unika gulvinga- de saltlöparen (P o g onus luridip ennis), rödlistad

VU, i lersprickor och under stena. Samtidigt kunde man, mycket tack vare den lågt stående solen, upptäcka hundratals högar av den lilla

25

(4)

Göran Andersson, Bertil Andrön & Bengt Carl,sson tunnelgrävande kortvingen Bledius diota, och

vid vattenbegjutning tvingades också jägaren, kustgrävaren (Dyschirius salinus), fram. I den kortsnaggade vegetationen i strandkanten fanns även den rödvingade tunnelgrävande kortvingen BLedius tricornis.

De mötesdeltagare, som var kvar över mån- dagen, hade möjlighet att göra ytterligare upp- täckter i den västsvenska naturen. Som mål val- des Ölmanäs och Nääs.

Ölmanäs ligger vid kusten i norra Halland

strax söder om Onsalahalvön och består av klap- perstensområden med olika typer av strandängar samt kärr och småvatten men även kala klippor.

I området, som är fårbetat, noterades bl.a. Apho-

diu,s - arterna rödspets ad dyn gbag ge (A. hae mo r -

rhoidalis) och mattsvart dyngbagge (A. ater). I

grunda vatten innanför strandkanten simmade vattenbaggen Berosu.s luridus och i hällkaren

smådykarna Hydroporus morio och H. pube- scens. Lite längre upp påträffades ljung sköldlusen Dictspidiotus bavaricus, ny för Hal- land, (C-AG).

Det andra exkursionsalternativet omfattade de intressanta lövskogsområdena vid Nääs slott vid Sävelången i Västergötland inte långt från Alingsås. Här kunde man under Torulf Greeks

Ent. Tidskr. 123 (2002) sakkunniga ledning påvisa ett antal intressanta skalbaggar såsom rödaxlad lundknäppare (Ca- lambus bipustulatus) (PP) och smalknäppare (.Procraerus tibialis) (TG), båda rödlistade VU.

Dessutom fann man tvåvingarna Pherbellia sc- hoenherri (PP), en kärrfluga, vars larver parasi- terar Succinea-sndckor, den stora brunvinga- de Phytomyza nigripenni,s (PP), minerarfluga vitsippa, och rovflugan Dioctria oelandica (PP).

Men man behöver inte långt för att göra

fynd. Bert Gustafsson tog under mötet en 1ör Västergötland ny malfjäril, Argy re sthia tnfu sci- ara (Staudinger, 1871), utanför entr6n till muse- et! Arten, som lever pä Juniperus sinensis, dr

förut känd endast från Skåne och Blekinge.

Samtliga mötesfynd, som rapporterats, kommer för övrigt att publiceras i Aromia under 2002.

Slutligen vill vi som arangörer framföra ett stort tack till alla positiva mötesdeltagare som bidrog till att göra 2001 års entomologmöte till

en trevlig tillställning.

*Du som önskar bestcilla gruppJ'otot över alla mötesdeltagarna per e-post kan kontakta Per Almkvist. p å : <per. almkvist @ te lia. c om>

Deltagare under det Tolfte Svenska Entomologmötet i Göteborg 15-17 juni 2001 Sven-ErikJohansson Mölndal Jan Jonasson Västra Frölunda Gullvi Jonsson Storvreta

Sten Jonsson Storvreta

Hans Jälminger Munsö

Ulf Larsson Göteborg Johnny Lindquist Göteborg Håkan Ljungberg Lund

Kennet Lundin Lerum

Gary Lång Bollebygd Birgitta Marttala Stockholm Christer Olsson Nykvarn

Gule Olsson Nykvarn

Cecilia Priitz Landskrona

Per Priitz Landskrona

Henrik Ridderstad !örnarp

Jens Rydeli Ulricehamn

Lennart Sjösten Hägersten

Irdne Sundberg Bollebygd

Ingvar Svensson Kristianstad Bert Viklund Vaxholm

Ted von Proschwitz Göteborg

Johan Abenius Nynäshamn

Kerstin Almkvist Kungiilv

Per Almkvist Kungälv

Gunnar Alroth Göteborg Göran Andersson Mölndal Ulla Andersson Mölndal BertilAndrdn Svanesund

Bengt Å. Bengtsson Färjestaden

Johan Berg Stockholm

Karl-Axel Broholm Hjo Bengt M. Carlsson Kungälv

Barbro Falk Sala

Thomas Falk Sala

Julio Ferrer Haninge

Markus Forslund Kalmar

Niklas Franc Kalmar

Carl-AxelGertsson Lund Toruif Greek Göteborg Bert Gustafsson Stockholm

ElisabethHagström Göteborg Torkel Hagström Göteborg Eric Jacobsson Göteborg 26

References

Related documents

Matti Viitasaari själv har gjort bestäm- ningstabeller till de nordeuropeiska arterna av spinnarsteklarna (Pamphilidae).. Shinohara behandlar systematik och fylogeni inom de

Det finns också ett positivt signifikant samband mellan WLB och att vara nöjd med sitt jobb med en R2 som förklarar 6.6% av variansen i utfallet vilket är dubbelt så

Genomgående för dessa fiskeredskap är att männen till dubbelt så stor andel har tillgång till eller äger dessa jämfört med kvinnor.. Stratumindelningen visar att det är männen

Region Skåne (2018) var år 2014 först i landet med att starta äldrevårdsmottagningar på vårdcentraler för patienter som är 75 år eller äldre och syftet med uppstarten var

Många av dessa brister beror på att det saknas resurser, inte minst vad gäller bemanning, vilket exempelvis leder till ensamarbete, ökade risker för brandmän vid

Det är heller inte ovanligt att elen ingår i priset för en hyrd parkeringsplats, där kunden betalar mer per månad än för en parkeringsplats utan laddmöjlighet.. Syftet med att ta

Baserat på insamlade data rörande samtliga produkter som fraktas som flytande bulk gjordes en indelning i fem olika grupper, främst baserat på de respektive ämnenas spridning

Eftersom åtgärderna mot för stor tillförsel till havsbassängerna vidtas på land blir det vatten- myndigheternas fem åtgärdsprogram för vattenförvaltningen som i praktiken och