”Liv, arbetstid och inre frid”
Svenskars balans mellan arbetslivet och privatlivet
Linda Forssander och Miranda Lundell
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Vt 2021
Handledare: Anna Kahlmeter
Sammanfattning
Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år.
Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler. Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.
Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför
resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.
Nyckelord
Work-life balance, arbetstid, kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Avgränsning 2
1.2 Studiens syfte och frågeställning. 2
Disposition 2
2 Teori och tidigare forskning 3
2.1 Work-life balance (WLB) och work-family balance (WFB) 3
2.1.1 4
2.1.2 Andra viktiga faktorer 6
2.2 Hypoteser 7
3. Data och metod 7
3.1 Tvärsnittsdesign 7
3.2 Datamaterial 7
3.3 Urval och bortfall 8
3.4 Viktning 9
3.5 Operationalisering av variabler. 10
3.5.1 Operationalisering av beroende variabeln upplevelse av WLB. 10
3.5.2 Arbetstid 10
3.5.3 Egenkontroll över arbetstid och arbetsuppgifter 11
3.5.4 Nöjd med sitt jobb 11
3.5.7 Kontrollvariabler 12
3.6 Analysmetod 13
3.7 Regressionsdiagnostik och modellanpassning 14
3.8 Tillförlitlighet 15
3.9 Etiska överväganden 16
4. Resultat och analys 17
4.1 Bivariata analyser 18
4.2 Mulitvariata regressionsanalyser 20
5. Diskussion 24
5.1Begränsningar 27
5.2 Vidare forskning 27
5.3 Slutsats och implikationer 28
Referenser 29
Bilaga 32
1
1. Inledning
Det moderna arbetslivet har förändrats, arbetsintensiteten har ökat och
kommunikationsteknikens utveckling gör att många upplever sig vara nåbara och kapabla att arbeta dygnet runt (Roberts 2007:340f). Detta kan vara en av orsakerna till att det i vardagen ofta talas om avsaknad av balans, att livspusslets alla bitar inte passar in och att tiden inte räcker till. Att på ett tillfredsställande sätt fördela tiden för arbete, barnomsorg, matlagning, hushållssysslor, fritid och sociala tillställningar kan upplevas som omöjligt. Roberts (ibid.) benämner att allt fler dessutom arbetar obekväma arbetstider, samt att möjligheten att arbeta utan en bestämd plats och viljan att göra ett bra jobb kan medföra att privatlivet blir lidande.
Detta är faktorer som kan påverka ens work-life balance negativt. Det finns otaliga artiklar med tips och råd för hur människor bäst uppnår balans i livet, en enkel sökning av “work-life balance”1 genererar 1500 000 000 resultat. Work-life balance handlar om hur arbete och fritid ska gå ihop. Faktorer som är relaterade till en sämre interaktion mellan arbete och privatlivet är långa arbetsdagar, låg kontroll över arbetet och hög arbetsbelastning (Pockock, Williams &
Skinner 2012).
SCB genomför återkommande undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC). I undersökningen från 2016/2017 uppgav 40 % av de förvärvsarbetande respondenterna i åldrarna 16-64 att de minst en gång per vecka hade kontakt med arbetet även på sin fritid.
Drygt 35 % hade svårt att koppla bort arbetet på sin fritid (SCB 2018:3:38). 25 % av
respondenterna uppgav att de minst en gång per vecka hade svårt att förena arbetet med familj och fritid, vilket är en ökning från 2010-2011. Dessa 25 % motsvarar en miljon människor (SCB:a u.å.).
Mycket forskning har genomförts om work-life conflict och work-family conflict, något som däremot är mer sällsynt är studier som fokuserar på de positiva aspekterna med att inneha flera roller, där man inte enbart studerar individer som ingår i familjekonstellationer utan inkluderar samtliga anställda vilket benämns work-life balance (Haar 2013). Något annat som det forskats lite om är arbetstidens korrelation med work-life balance (Valcour 2007).
1 Sökmotor https://www.google.se/ 18/5 2021.
2 Work-life balance tycks vara ett vanligt förekommande fenomen både i media och vardagliga situationer där tips och råd för hur balans bäst uppnås diskuteras. Begreppet används även i vetenskapliga undersökningar, dock fortfarande i låg omfattning. Utifrån detta bidrar denna uppsats till forskningsfältet genom att studera just associationen mellan arbetstid och work- life balance för att poängtera vikten av en god balans snarare än konflikter, vilket tidigare forskning fokuserat på genom begreppen work-life conflict och work-family conflict.
Uppsatsens bidrar vidare till forskningsfältet genom att studera om faktorer som kontroll över arbetet och nöjdhet med arbetet modererar sambandet mellan arbetstid och work-life balance.
1.1 Avgränsning
Uppsatsen har avgränsat till att studera förvärvsarbetande i Sverige som är mellan 20-65 år.
Avgränsningen gällande ålder gjordes delvis för att respondenterna skulle vara av myndig ålder samt förmodas förvärvsarbeta i någon utsträckning. Uppsatsen har därmed inkluderat samtliga respondenter som uppgett någon form av anställning. Det har även gjorts en
avgränsning gällande studiens inriktning, uppsatsen har valt att studera work-life balance som är ett mer inkluderande begrepp än work-family balance. I och med denna avgränsning ingår förvärvsarbetande med och utan barn.
1.2 Studiens syfte och frågeställning.
Uppsatsen åsyftar bidra till förståelse kring vilka faktorer som påverkar upplevelsen av WLB i Sverige genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar arbetstiden individers upplevelse av work-life balance? Ser sambandet likadant ut oavsett individens välmående, kontroll över sitt arbete och huruvida man är nöjd med sitt jobb eller inte?
Disposition
Uppsatsen består av 5 kapitel, vilka kommer avhandla teori och tidigare forskning, uppsatsens frågeställning och hypoteser, metod och datamaterial, resultat, diskussion samt en slutsats.
3
2 Teori och tidigare forskning
2.1 Work-life balance (WLB) och work-family balance (WFB)
Work-life Balance och work-family balance är två begrepp som fokuserar på de positiva aspekterna av balans mellan arbetsliv och familjeliv (Valcour 2007). Enligt Frone (2003) är den vanligaste definitionen på WFB en frånvaro av konflikt eller inkräktande mellan arbets- och familjerollen, medan work-life balance är ett mer inkluderande begrepp som inte enbart fokuserar på familjelivet utan privatlivet i sin helhet (Greenhaus & Allen 2011).
Nedan kommer huvudsakligen WLB beskrivas och styrkas av tidigare forskning. Dock kommer teoretiska argument och tidigare forskning kring WFB tas med, detta då mer
forskning har gjorts om WFB och principerna kring balans och obalans är desamma för båda begreppen.
Haar (2013) ämnade beskriva work-life balance som ett teoretiskt begrepp. Begreppet skulle användas för att förklara vikten av god balans mellan arbetsliv och privatliv, samt vilka fördelar alla som innehar en anställning kan ta del av när de upplever en balans. Som tidigare nämnt är WLB ett mer inkluderande begrepp än WFB, då det till skillnad från tidigare teoretiker och forskning breddar bilden till att inte enbart fokusera på familjelivet utan privatlivet i sin helhet (Haar 2013).
Haar (2013) beskriver vidare att balansen mellan arbetslivet och privatlivet inte handlar om en 50/50 uppdelning mellan två roller utan snarare om möjligheten att tillfredsställa de krav som finns i flera olika sociala roller såsom roller på arbete, i familjen, bland vänner och i andra sociala sammanhang. Detta är något som även Greenhaus, Collins och Shaw (2003) betonat då dessa menar att poängen med balans mellan rollerna inte går ut på att tid ska fördelas jämnt utan snarare en subjektiv upplevelse av att räcka till och hinna med. WLB uppnås således olika beroende på individen och hur många roller denne innehar (Haar 2013). Att inneha en god WLB bidrar till ett flertal fördelar, detta då förmågan att balansera flera roller leder till bättre självförtroende (Haar 2013). Andra fördelar med en god WLB menades vara större tillfredsställelse gentemot arbetet, privatlivet och livet i sin helhet (ibid.).
4 Frone beskriver sociala roller som en viktig funktion, och rollerna formar hur människor beter sig, interagerar, tänker samt hur de spenderar sin tid (Frone 2003:143). Inom dessa roller skapas gränssättningar. Frone menar att ett problem med gränssättningar är att de inte alltid går att förhålla sig till, då det finns för starka förväntningar på individer att hålla kvar dessa roller längre (ibid.). Ett exempel är när en arbetsgivare ber en anställd att jobba över, när individen håller sig kvar i arbetsrollen tar det tid från andra roller. Detta kan leda till en stress och sämre välmående då det skapar en obalans mellan rollerna (ibid; Ashforth et al. 2000;
Clark 2000). Denna obalans medför negativa konsekvenser såsom sämre välmående, låg tillfredsställelse med jobb och till livet samt ångest (Frone 2003:150). Några andra konsekvenser av WLB beskrivs av Haar (2013) som menar att låg WLB kan leda till känslomässig utmattning, ångest och depression.
WLB och WFB har en motpol, denna benämns work-family conflict (WFC). Tidigare
forskning har utgått ifrån ett fokus på just WFC, där de negativa aspekterna av att inte inneha balans och de konflikter som kan uppkomma till följd av detta studerades. Greenhaus och Beutell (1985) tog fram begreppet WFC som åsyftade förklara den konflikt som kan uppstå som följd av en obalans mellan arbete och familjeliv. Greenhaus och Beutell fick inspiration till WFC från teorier om interrole conflict (Kahn 1964), som menade att kraven från flera roller kan skapa konflikt för individer. WFC menas uppstå när en person upplever obalans mellan arbetsrollen och familjerollen (Greenhaus & Beutell 1985).
Faktorer kopplade till WLB
En av de faktorer som undersökts kopplat till tillfredsställelse i WLB är arbetstimmar. Roberts (2007:339) menar att inverkan av arbetstimmar på WLB inte nödvändigtvis handlar om tiden som läggs på arbetsrollen utan snarare om den tiden som hotas att fråntas från andra roller.
Enligt Roberts (ibid.) är inte antalet timmar på arbetsplatsen nödvändigtvis samma sak som låg WLB, utan det handlar snarare om en känsla av att tiden inte räcker till att fördela på samtliga roller. Detta är något som även styrks av Southerton and Tomlinson (2005). Roberts (2007:340f) menar vidare att förväntningar på utökad arbetstid, intensifierade arbetspass med få pauser, oregelbundna och obekväma arbetstider kan inverka på WLB negativt. En annan faktor enligt Roberts (2007:341) är teknologin som gör det möjligt att vara uppkopplad till jobbet hela tiden, trots att detta inte nödvändigtvis räknas in som arbetstid så tar det
5 fortfarande tid från andra sociala roller och förpliktelser.
Även om Roberts (2007) menar att det inte ovillkorligt är tiden spenderad på arbetsplatsen som genererar lågt WLB så finns det studier som påvisat motsatsen. Valcour (2007) påvisade just ett negativt samband mellan arbetstimmar och WFB. Respondenterna i studien som arbetade längre arbetsdagar upplevde lägre WFB än de respondenter som arbetade kortare dagar. Detta menade Valcour (2007) berodde på att arbetet stal tid från familjen, då tiden inte kan expanderas. Ju mer tid som lades på arbetet desto mindre tid gick åt att tillfredsställa kraven i familjerollen, vilket resulterade i en obalans.
Kontroll över arbete och arbetets komplexitet har undersökts i samband med WLB. Valcour (2007) påvisade att jobbets komplexitet och kontroll över arbetstiden genererade ett positivt samband med WFB. Kontroll över arbetstiden modererade sambandet då endast anställda som hade låg kontroll över sin arbetstid och längre arbetstimmar hade sämre tillfredsställelse med WFB. Detta kan bero på att ju fler timmar som lades på arbete sänkte förmågan att uppnå kraven i andra roller, vilket ledde till en låg upplevelse av balans (ibid.). Valcour (2007) påvisade hur det finns ett samband mellan arbetstimmar, jobbets komplexitet, kontroll över arbetstimmar och tillfredsställelse i WFB. Inom kontroll på arbetet ingår flexibla arbetstider.
Just denna faktor råder det tvetydighet då vissa menar att flexibla arbetstider och möjlighet att påverka sitt arbetsschema kan vara en skyddande faktor och ett bra sätt att få ihop livspusslet (Haar et.al. 2014). Andra har påpekat att flexibla arbetstider även kan ses som en riskfaktor för stress, då dessa kan sudda ut gränser och göra det svårt att frigöra sig från arbetet och således ta med sig jobbet hem (Abendroth & den Dulk, 2011).
Haar et al. (2014) gjorde en tvärkulturell studie som var baserad på respondenter från sju länder: Malaysia, Kina, Italien, Spanien, Frankrike samt den europeiska och maoriska delen av Nya Zeeland. Studien fokuserade på sambandet mellan WLB och upplevd subjektiv tillfredsställelse till jobb och livet, samt negativa aspekter av mående i form av ångest och depression (Haar et al. 2014:16). Studien påvisade att det fanns ett starkt positivt samband mellan högre upplevd tillfredsställelse gentemot sitt jobb och livet i sin helhet och WLB, det vill säga att de som upplevde sig ha en god tillfredsställelse inför sitt arbete och livet hade en tendens att uppleva en bättre balans (Haar et al. 2014:16f). Studien påvisade även att lägre upplevelse av balans hade ett starkt samband med ångest och depression, de som hade dålig balans mellan arbete och privatliv tenderar således att ett sämre välmående (Haar et al.
6 2014:18). En förklaring till varför tillfredsställelse med jobb anses vara viktigt diskuteras av Spector et al. (2007), som menar att vara missnöjd med sitt jobb kan komma att påverka ens välmående i övrigt. Detta då ett missnöje med sitt jobb kan komma att gå ut över andra delar av livet, vilket kan skapa en känsla av allmän otillfredsställelse som sedan leder till en låg upplevelse av WLB (ibid.).
2.1.2 Andra viktiga faktorer
Det finns även andra faktorer som varit förekommande vid genomgång av tidigare forskning och litteratur om WLB och WFB. Några av dessa faktorer är: kön, inkomst, utbildning och barn. Eftersom dessa faktorer är så pass vanligt förekommande kommer de att beskrivas utifrån tidigare forskning i uppsatsen.
Det har funnits ett antagande om att det finns könsskillnader gällande upplevelsen av WFB.
Strand & Nordenmark (2006) påvisade att kvinnor i Sverige upplever en högre konflikt mellan arbete och familjeåtaganden än andra europeiska länder. Deras förklaring till detta var samspelet mellan mäns och kvinnors attityder till könsroller och hur arbetet bör delas upp i en familj. Även Hämmig & Bauer (2009) hittade stöd för att kvinnor hade svårare än män att kombinera arbete med familjeåtaganden när man jämförde kvinnor och män i
samma positioner. SLOSH-studien (2012) kom fram till att kvinnor upplevde en något högre konflikt mellan arbete och familjelivet. Det var något vanligare bland personer som hade högre utbildning, arbetade heltid och hade flera barn hemma. Det finns även forskning som visat att det inte finns ett samband mellan kön och WFB. Valcour (2007) påvisade att
sambandet mellan arbetstimmar och WFB inte skiljde sig signifikant mellan könen. Däremot fick Valcour samma resultat gällande barn, då hemmavarande barn var något som påverkade WFB negativt (ibid.), detta då det är tidskrävande med barnomsorg vilket kan leda till att det är svårt att uppnå kraven i både arbetet och i andra sociala roller (Valcour 2007). Med anledning av ovan är det av intresse att även kontrollera för kön, utbildning och hemmavarande barn i denna studie.
Under senare år har många studier gått över till att fokusera på WFB och WLB, vilket även vi har valt att göra. En låg upplevelse av WLB kan innebära att det finns en konflikt mellan arbetsliv och familjeliv/privatliv med ett antagande om att konflikten är baserad på tidsbrist.
I uppsatsen används därmed WLB som teoretiskt ramverk med inslag av forskning på WFB
7 för att förklara konflikten. I likhet med Haars (2013) studie inkluderar vi även anställda som inte har familj och barn då Haar påvisade och argumenterade för att WLB är viktigt även för denna grupp. Att inneha flera roller och uppnå en balans mellan rollerna kan vara förmånligt för alla anställda (ibid.).
2.2 Hypoteser
Utifrån tidigare forskning och teori ställs följande hypoteser upp:
H1: Det finns ett negativt samband mellan antal arbetstimmar och work-life balance.
H2: Det finns ett positivt samband mellan kontroll över arbetet och work-life balance.
H2B: Hög kontroll på arbetet modererar sambandet mellan antal arbetstimmar och WLB.
H3: Det finns ett positivt samband mellan att vara nöjd med sitt jobb och work-life balance
H3B: Att vara nöjd med sitt jobb modererar sambandet mellan arbetstimmar och WLB.
3. Data och metod
3.1 Tvärsnittsdesign
Tvärsnitt är data som är insamlad vid en och samma tidpunkt, detta kan göras genom att skicka ut en enkät till ett stort antal människor i ett land eller genom att samla in data från flera länder under ett specifikt år (Teorell 2009:196). Designen utgörs av kvantitativa
variabler som gör det möjligt att se samband, eventuella samband kan sedan generaliseras mot en population (Bryman 2011:64). Tvärsnittsdesign medför en del fördelar exempelvis hög extern validitet (Bryman 2011:63). Det finns även vissa brister exempelvis låg intern validitet.
Låg intern validitet innebär att det kan vara svårt att avgöra vilka kausala samband som finns, med andra ord vad som är orsak och vad som är verkan (Bryman 2011:64).
8
3.2 Datamaterial
Uppsatsen utför en sekundäranalys, vilket innebär att datamaterialet redan är framtaget av andra forskare/myndigheter (Bryman 2011:300). Datamaterialet bygger på ett dataset framtaget av European Social Survey (ESS) utförd 2010/11 (omgång 5). ESS är en
multikulturell studie som har gjorts i över 30 länder (ESS 2016a). ESS har tre målsättningar (1) se över och tolka förändringen i allmänhetens attityder och värderingar inom Europa, samt undersöka hur respondenter interagerar med europeiska institutionernas förändringar. (2) utveckla en avancering och förstärka tvärsnittsundersökning som metod och
mätningsinstrument i Europa (och utanför). (3) Utveckla en serie av europeiska sociala indikatorer, däribland gällande attityder (ESS 2016a).
Totalt var 29 länder med i undersökningen, både länder som tillhör EU exempelvis Sverige, men även länder som inte är med i EU såsom Norge och Schweiz (ESS 2016a). Data har tagits fram genom strukturerade intervjuer som genomfördes antingen via en datorassisterad personlig intervju (CAPI) eller via intervju med papper och penna. Sveriges intervjuer är utförda enligt det första alternativet (ESS 2016a). Sverige har som tidigare nämnt, enbart använt datorassisterad personlig intervju (CAPI) (ESS 2016a). CAPI anses öka kontrollen över intervjuprocessen och kan medföra en bättre standardisering av frågor och registrering av svar (Bryman 2011:210f).
Intervjuerna behandlade flertalet ämnen, däribland finns det permanenta ämnen som tas upp vid varje undersökning samt nya ämnesspecifika frågor. Jobb, familj och välmående infördes som nytt ämne inför omgång 2, och togs upp på nytt under omgång 5 (ESS 2016a). Omgång 5 är genomförd 2010/11 och är därmed den senaste omgången som tagit upp frågor om jobb, familj och välmående, vilket är anledningen till att materialet valdes ut för uppsatsen.
3.3 Urval och bortfall
Undersökningen bestod av strikt slumpmässigt sannolikhetsurval, det fanns ett mål att nå en svarsfrekvens på 70 %, utöver det fanns höga krav på att översättningen av enkäten görs likvärdigt av samtliga deltagande länder (ESS 2016a). Med sannolikhetsurval menas att urvalet har tagits fram slumpmässigt, sannolikheten att enheterna i urvalet valts ut är känd.
9 Sannolikhetsurval används för att minimera samplings- och urvalsfel, samt att urvalet ska vara representativt (Bryman 2011:179). Det fanns vissa krav på urvalet, delvis fanns det krav på att alla respondenter skulle ha fyllt 15 år vid tillfället samt att de skulle ingå i ett privat hushåll.
Däremot fanns det inga krav på nationalitet, språkkunskap eller medborgarskap (ESS 2016a).
Sveriges respondenter är hämtade genom folkbokföringen, vilket inkluderar samtliga boende i Sverige. Urvalsramen anses vara välanpassad för att få ett representativt urval då det erbjuder en full täckningsgrad av populationen. En av anledningarna till att urval genom
folkbokföringen anses vara ett bra tillvägagångssätt är då det uppdateras kontinuerligt, därmed minimeras risken att personer som exempelvis dött eller flyttat utomlands tas med i urvalet. Det finns även tillvägagångssätt att få tag på de personer som inte bor på angiven adress då dessa kan spåras via andra register (ESS 2016a).
I uppsatsen analyseras enbart Sverige. Detta medförde ett urval av 1497 respondenter i åldrarna 15-95 (ibid.). Då undersökningen berör arbete och privatliv, gjordes ett nytt urval.
Respondenterna som inkluderades i studien är mellan 20-65 år gamla där samtliga arbetar.
Utifrån dessa ändringar och de frågor som behövde vara besvarade bestod analysen av ett urval på totalt 741 personer.
Bortfall innebär en felkälla som inte beror på urvalsprocessen, men som uppkommer vid urvalet av individer. Ett bortfall kan vara externt eller internt, externt bortfall handlar om att individer exempelvis vägrar delta eller inte kan hittas i samband med att studien ska utföras (Bryman 2011:179). Sverige hade ett urval på 3000 respondenter med ett externt bortfall på 1503 personer. Anledningen till bortfallet varierade, exempelvis vägrade 929 stycken delta i studien, medan 126 föll bort till följd av misslyckad kontakt efter minst fyra försök. I och med bortfallet bestod svarsfrekvensen av 50.99% (ESS 2016a). Det externa bortfallet är stort, vilket är vanligt vid surveystudier (Bryman 2011:192). Internt bortfall innefattar uteblivna svar, exempelvis till följd av att en respondent missförstått eller inte velat svara på en fråga (Bryman 2011:192). I studien av ESS har svarsalternativen ”Not applicable”, ”Refusal”,
”Don’t know”, ”No answer” ansetts vara internt bortfall. I datasetet förekommer ”.”, vilket också är ett internt bortfall. ”.” består av variabler som tagits bort av olika anledningar, exempelvis då inte alla variabler är relevanta för samtliga länder (ESS 2016a).
10
3.4 Viktning
Viktning är den mest kostnadseffektiva metoden för att minska skevheter i datamaterialet.
Detta krävs då urvalsramen ser olika ut beroende på land och således resulterar i olika urvalsstorlekar vilket medför att inom vissa länder har individer olika stor chans att komma med i urvalet (ESS 2016a, Kaminska 2020). Då ESS studerar flera länder samtidigt, leder viktning till att materialet blir representativt för en population bestående av flera länder (Kaminska 2020). Viktning görs i två steg. Den första viktningen görs med anledning av att justera icke representativa datamaterial. Detta med anledning av länders olika
urvalssannolikhet, där agerar viktning ett viktigt verktyg för att undvika att urvalen får kluster eller bli stratifierade och således undviker materialet att bli skevt (Kaminska 2020). Denna form av viktning är redan gjord på datamaterialet som används. Vidare görs viktning via tillägg av variabler i efterhand. I uppsatsen lades variabeln ”anweight” in i datamaterialet.
Anledningen till att viktning läggs på ett material är för att minska risken för täcknings- och samplingsfel (ibid.), och minska risken för att materialet ska bli skevt till följd av uteblivna svar (ESS 2016a). Ett oviktat material kan innehålla felaktiga standardfel,
regressionskoefficienter och materialet kan framstå som att det har en svarsfrekvens på 100
%. Dessa problem innebär att resultaten inte är trovärdiga (Kaminska 2020), vilket är en av anledningarna till att materialet har blivit viktat.
3.5 Operationalisering av variabler.
Avsnittet inleds med att beskriva operationalisering av den beroende variabeln WLB för att sedan beskriva samtliga oberoende variabler.
3.5.1 Operationalisering av beroende variabeln upplevelse av WLB.
Work-life balance (WLB) mäts genom en fråga om subjektivt upplevd balans mellan arbete och fritid. Frågan formulerades som följande: Hur nöjd är du med balansen mellan den tid du ägnar åt ditt arbete och den tid du ägnar åt andra saker i ditt liv? (ESS 2010a). Frågan mäts genom en gradskala där 0 är (Extremt missnöjd) till 10 som är (extremt nöjd) (ibid.).
Variabeln behandlas som kontinuerlig.
11 3.5.2 Arbetstid
Variabeln är kontinuerlig och mäts i antal timmar man arbetar i genomsnitt per vecka.
Arbetstiden inkluderar övertid. Frågan är formulerad: Oavsett din arbetstid enligt avtal, hur många timmar arbetar du normalt per vecka? (ESS 2010).
3.5.3 Egenkontroll över arbetstid och arbetsuppgifter
Hur mycket kontroll man har på sitt arbete mäts genom ett Index där tre variabler ingår.
Frågorna formulerades som följande: Hur mycket ledningen tillåter dig: att bestämma över ditt eget dagliga arbete; att påverka principiella beslut som rör organisationens verksamhet och inriktning, att välja eller förändra din arbetstakt (ESS 2010). Frågorna mättes var för sig i en gradskala från 0 (Jag har inget inflytande) till 10 (Jag har full kontroll) (ibid.).
Alfareliabiliteten för frågorna är α = .76. Egenkontroll i Index går från 0 till 30 poäng där låga poäng innebär låg egenkontroll och höga poäng innebär hög egenkontroll på arbetet.
Variabeln har gjorts till en dummy där värdet 0 till och med 15 motsvarar att man har en låg egenkontroll på arbetet och 16 till och med 30 motsvarar att man har hög egenkontroll på sitt arbete. När det gäller index används i praktiken ofta ordinalskalor där svarsalternativen ska vara fem eller fler vilket fungerar utmärkt att använda kvantitativt enligt Barmark (2009:78) Vi har utgått ifrån rekommendationen att man ska ha minst 3 variabler med minst 5 stycken svarsalternativ vid utformning av en faktorsanalys eller index (ibid.).
3.5.4 Nöjd med sitt jobb
Huruvida man är nöjd med sitt arbete eller inte mäts genom en fråga som formulerades som följande: Hur nöjd är du i ditt huvudsakliga jobb? (ESS 2010). Frågan mättes med ett
svarsalternativ som gick i en gradskala från 0 (extremt missnöjd) till 10 (extremt nöjd) (ibid.).
Frågan har även gjorts om till en dummy där värdet 0 innehåller de som svarat 0-5 och innebär att man är missnöjd med sitt arbete och värdet 1 innehåller de som svarat 6-10 vilket motsvarar att man är nöjd med sitt arbete.
Egenkontroll på arbetet och att vara nöjd med sitt jobb har gjorts till, och använts som dummies i regressioner samt i interaktionstermer. Detta med anledning av att en eventuell interaktion lättare kan åskådliggöras i en marginsplot då diagrammet visar exempelvis
12 kontroll över arbetstid indelat i två grupper som representeras med en linje för vardera
gruppen.
3.5.7 Kontrollvariabler
Välmående mäts i ett Index, bestående av tre variabler som mäter välmående inom tre olika områden: hur avslappnad och energisk man känner sig, samt hur glad man är. Frågorna formulerades som följande: Hur ofta har du känt dig så här under de senaste två veckorna:
Jag har känt mig glad och på glatt humör, jag har känt mig lugn och avspänd, jag har känt mig aktiv och energisk (ESS 2010). Varje fråga har sex stycken svarsalternativ som går från 0 : Aldrig, 1: ibland, 2: mindre än hälften av tiden, 3: mer än hälften av tiden, 4: mestadels, 5:
hela tiden (ibid.). Låga värden ger lågt välmående och höga värden ger högt välmående. Alfa reliabiliteten för frågorna är α = .76. Välmående i Index går från 0 till 15 poäng där låga poäng motsvarar lågt välmående och höga poäng motsvarar ett högt välmående.
Hemmavarande barn har tagits med då det finns ett antagande att yngre barn och fler antal barn kräver mer arbete. Huruvida man har hemmavarande barn under 13 år mäts genom att man ställt fråga om hur många familjemedlemmar respondenten bor tillsammans med och vilket år de är födda. Frågan ger svar på hur många barn respondenten har boendes hos sig som är under 13 år. Variabeln är gjord som en dummy. Svarsalternativen är 0 som innebär att man inte har något barn hemma under 13 år (ESS 2010). Att notera är att hemmavarande barn över 13 år finns med i 0 tillsammans med de respondenter som inte har några hemmavarande barn. Svarsalternativet 1 innebär att man har 1 eller flera hemmavarande barn som är under 13 år.
Inkomst mäts genom att använda en variabel som mäter hushållets totala inkomst då många respondenter som ingår i studien, bor med någon som kan vara en partner, barn eller annan vuxen. Frågan formuleras som följande: Om du lägger ihop alla inkomstkällor, vilken bokstav beskriver ditt hushålls totala nettoinkomst i månaden? Gör en uppskattning om du inte vet den exakta siffran (ESS 2010a). Inkomsten är uppdelad i decentiler där 1= upp till 11499 kr.
2= 11500-1399kr 3= 14000-1699kr. 4= 17000-19999 kr. 5= 20000-23999kr 6= 24000- 27999 kr. 7= 28000-31999 kr. 8= 32000-35999kr. 9= 36000-43999 kr. 10= 44000 kr eller mer (ibid.). Respondenten instruerades att inkludera lön, barnbidrag, föräldrapenning,
13 arbetslöshetsersättning, sjukpenning, kapitalinkomster mm. Variabeln gjordes till en dummy där värdet 0 innehåller en hushållsinkomst mellan 0 kr upp till 23999 kr och värdet 1
innehåller en hushållsinkomst mellan 24000 kr till 44000 kr eller mer. Inkomst gjordes till dummy för att på ett tydligt sätt åskådliggöra låg och hög inkomst.
Utbildning mäts genom frågan: Vilken är din högsta avslutade utbildning? (ESS 2010).
Frågan har gjorts om till en dummy där värdet 0 innehåller respondenter som har
grundskola/gymnasial/ eftergymnasial, eller högskola som inte inneburit en kandidatexamen och värdet 1 innehåller de respondenter vars högsta avslutade utbildning är minst en
kandidatexamen på universitet eller högskola på minst 3 år eller längre.
Kön mäts genom frågan om respondenten är man eller kvinna. Man har värdet 0 och kvinna har värdet 1.
Variabeln ålder är kontinuerlig och mäts genom att respondenten uppgett sin ålder i siffror (ESS 2010). Datamaterialet innehåller respondenter mellan åldrarna 15 år till 95. Eftersom denna studie endast studerar individer som förvärvsarbetar har personer uteslutits som är under 20 år och över 65 år.
3.6 Analysmetod
För att besvara uppsatsens frågeställning har multipel linjär regressionsanalys använts och analysarbetet genomfördes i programmet STATA. Multipel linjär regressionsanalys valdes eftersom den beroende variabeln (Y) behandlas som kontinuerlig. Genom linjär
regressionsanalys framkommer bland annat hur mycket en oberoende variabel (X) påverkar den beroende variabeln, exempelvis framkommer det hur mycket Y förändras vid en enhets förändring i X (Edling & Hedström 2003:87). Analysmetoden bygger på ordinary least square (OLS) och tar fram en linje som på bästa sätt sammanfattar sambandet mellan variablerna, desto brantare linje ju större samband (ibid.). Den regressionslinje som tas fram ska på bästa sätt minimera summan av alla kvadrerade avvikelser mellan linjen som beskriver sambandet mellan variablerna och de observerade Y-värdena. Detta görs genom den räta linjens
ekvation: Y = a + bX (Edling & Hedström 2003:88). Sambandet ska sedan tolkas utifrån dess signifikansnivå, signifikansnivån ger en indikation på resultatens tillförlitlighet, vilken kan röra sig mellan 90, 95 och 99 procent (Bryman 2011:333f). I uppsatsen används en risknivå
14 på 5 % (p < 0,05), vilket innebär att en risk på 5 %, att utifrån samplet dra slutsatsen om ett samband som inte finns i populationen, accepteras (Bryman 2011:334).
3.7 Regressionsdiagnostik och modellanpassning
En diagnostik och kontroll för multikollinariatet, heteroskedasticitet och outliers har
genomförts. Specifikationsfel kan uppstå antingen om man har tagit med irrelevanta variabler som inte förklarar modellen särskilt bra eller om man har missat att ta med relevanta variabler i modellen (Edling & Hedström 2003:141). Vi har valt ut variabler baserat på tidigare
forskning för att på så sätt minska risken för specifikationsfel.
Multikollinearitet uppstår när en eller flera av de oberoende variablerna är starkt korrelerade med varandra (Edling & Hedström 2003145). För att undersöka huruvida det föreligger multikollinaritet genomfördes ett VIF-test (variance inflation factor) för de oberoende variablerna. Enligt Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2018) brukar ett värde som överstiger 2,5 signalera problem med kollinearitet. Om en oberoende variabel är multikollineär med en eller flera andra oberoende variabler ökar variansen i dess b-värde (Ibid.). Medelvärdet för VIF i modellen är 1.14 och inget enskilt värde översteg 2,5 vilket innebär att
mulitkollinearitet inte är ett problem i modellerna.
Heteroskedasticitet kan uppstå när feltermen i en regressionsmodell har en varians som inte är konstant (Edling & Hedström 2003:163). Det innebär att variansen kan vara skevt fördelade över svarsalternativen. Många har svarat på vissa svarsalternativ och andra svarsalternativ har väldigt få svar. Större vikt läggs på de observationer med stor felvarians än de observationer med mindre varians, vilket innebär att skattningen inte blir så effektiv (Edling & Hedström 2003:164). Ett Breusch-Pagan test genomfördes på modeller som påvisade heteroskedasticitet i samtliga modeller förutom modell 1. Heteroskedasticiteten åtgärdas genom viktning av datamaterialet.
Det har även kontrollerats för outliers i datamaterialet. Om outliers är inflytelserika innebär det att ett fåtal avvikande observationer påverkar resultatet och då bör detta åtgärdas (Edling
& Hedström 2003:168f). I variabeln arbetstimmar har fyra personer uppgivit att de arbetar i
15 genomsnitt 80 timmar per vecka. Eftersom detta är ett ovanligt värde kan detta betraktas som en outlier. Regressioner genomfördes där dessa observationer uteslöts för att jämföra
regressionskoefficienten med regressioner där observationerna ingår. Det framkom vid jämförelse att dessa outliers inte är inflytelserika. Observationerna kan därför vara kvar.
3.8 Tillförlitlighet
För att kunna beskriva studiens tillförlitlighet kommer begrepp som validitet, reliabilitet och replikerbarhet förklaras och appliceras på uppsatsen i stycket nedan.
Reliabilitet utröner huruvida resultatet från en undersökning är tillförlitligt eller om det kan ha uppstått som följd av tillfälligheter (Bryman 2011:160). Sett till att samma frågor redan har använts vid tidigare omgång 2004 (ESS 2016b) finns indikation på att vald data innehar en god reliabilitet. Intern reliabilitet har att göra med mått med flera indikatorer då man behöver vara säker på att indikatorerna på måttet har samband med varandra (Bryman 2011:161) Ett index som består av sammanslagna variabler bör därmed ha samband med varandra. Ett sätt att kontrollera för intern reliabilitet är metoden Cronbachs alfa. Måttet beräknar genomsnittet av alla tänkbara reliabilitetskoefficienter där en sammanräknad alfa-koefficient kan variera mellan 0 och 1 där 1 är en perfekt intern reliablitiet och 0 är ingen intern reliabilitet (Bryman 2011:162). Det skiljer sig åt lite mellan forskare vad som anses vara en acceptabel nivå då vissa anser att 0,8 är acceptabelt och andra anser att 0,6 är en tillfredställande nivå (Ibid.) Vi följer rekommendationen på en alfa-koefficient som är över 0,7 som acceptabel nivå
(Barmark 2009:100).
Validitet handlar om huruvida det som avsetts mätas faktiskt mäts korrekt, det finns två typer av problem som kan påverka validiteten (Gustafsson 2009:284). Det första problemet
innefattar eventuella systematiska fel, såsom att urvalet är snedfördelat ett exempel på detta är hur utsatta grupper ofta är underrepresenterade. Då datamaterialet har blivit viktat minskar risken för snedfördelning. Ett annat exempel på systematiskt fel är om urvalet är för litet kan resultatet bli felaktigt (ibid.), vilket leder till låg extern validitet (Bryman 2011:66).
Det andra problemet som kan uppkomma handlar om huruvida ett begrepp mäts korrekt eller inte, huruvida alla aspekter av ett begrepp fångas upp eller enbart några (Gustafsson
16 2009:284), vilket även kallas mätningsvaliditet. Det handlar om huruvida ett begrepp faktiskt mäter det som begreppet avser mäta, om det finns ett fel i mätningsvaliditeten kan resultaten bli ifrågasättbara (Bryman 2011:50). Som tidigare nämnt har ESS använt enkätfrågorna vid tidigare tillfälle (ESS 2016b), därmed anses mätningsvaliditeten för uppsatsen vara uppfylld.
Intern validitet behandlar huruvida en slutsats om kausala samband är hållbart eller inte, huruvida det går att fastställa vad som är orsak och vad som är verkan. Med andra ord kan hög intern validitet fastställa om det verkligen är en oberoende variabel X som orsakar en
variation i en beroende variabel Y (Bryman 2011:50). Eftersom uppsatsen utgår ifrån en tvärsnittsdesign så innehar uppsatsen en låg intern validitet, eftersom data är insamlat vid en och samma tidpunkt (Bryman 2011:66).
Avslutningsvis behandlar begreppet replikation studiens möjlighet att replikeras och
förhoppningsvis ge liknande resultat (Bryman 2011:49). Då uppsatsen är baserad på data från ESS finns det chanser för replikation, det går exempelvis att använda sig av deras datamaterial från 2004 (ESS 2016b) för en jämförelse. Förhoppningsvis kommer samma frågor tas upp vid framtida undersökningar, vilket möjliggör en replikation av senare data. För att möjliggöra replikation behöver det tydlighet i vad som gjorts i en undersökning (Bryman 2011:66).
Genom att utförligt beskriva vilka variabler som tagits med, varför och hur dessa har byggts upp anses chanserna för att replikation ska vara möjlig som goda.
3.9 Etiska överväganden
Etiska överväganden är något som genomförs vid all forskning, då uppsatsen använder sig av ett färdigt datamaterial kommer dessa överväganden appliceras på valet av datamaterial samt hur studiens resultat framtagits. Avsnittet kommer genomföras med hjälp av information – och samtyckeskravet, samt fyra begrepp från Vetenskapsrådet (2017) vilka är: anonymitet, konfidentialitet, tystnadsplikt samt sekretess.
Med informationskravet menas att forskaren har skyldighet att informera om undersökningens syfte och hur den är upplagd. Deltagande har även en rättighet att bli informerade om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att dra tillbaka sitt deltagande (Bryman 2011:131).
Samtyckeskravet poängterar att ingen ska tvingas delta i en undersökning utan att det ska vara frivilligt, minderåriga som vill delta i undersökningar behöver vårdnadshavares godkännande
17 (Bryman 2011:132). ESS har sammanställt den information som skickas ut till respondenter, i informationen framkommer det bland annat studiens syfte, hur denna är uppbyggd och vilka ämnen som kommer tas upp samt tillvägagångssätt. Det tas även upp att den som är under 16 måste ha målsmans godkännande för deltagande, samt att deltagande är frivilligt (Eklund &
Hjerm u.å.). I och med detta anses informationskravet och samtyckeskravet vara uppfyllda.
De begrepp som Vetenskapsrådet (2017) tar upp behandlar hur respondenternas integritet måste förbli intakt. ESS arbetar utifrån General Data Protection Regulation (GDPR) och deltagande länder måste även ta hänsyn till nationella lagar och regler vid hantering av uppgifter (ESS u.å.), vilket görs för att skydda deltagarnas uppgifter. Det material som finns tillgängligt har därmed blivit anonymiserat, det har även tagits åtgärder för att
anonymiseringen inte ska kunna rubbas när sammanslagning av flera datamaterial görs.
Materialet från Sverige samlades in genom intervjuare från SCB (Statistiska centralbyrån), vilka har tystnadsplikt (SCB:b u.å.). Respondenterna blev även informerade om att deras personuppgifter och information de angett är skyddade och att varken forskarna eller
utomstående kan ta reda på vilka det är som deltagit i studien (ibid.) vilket medför att kraven på konfidentialitet, sekretess, anonymitet och tystnadsplikt anses vara uppnådda.
4. Resultat och analys
Avsnittet inleds med univariat analys i form av deskriptiv statistik för de undersökta
variablerna, och följs av bivariata analyser. Avsnittet avslutas med multivariata analyser där regressioner gjorts med sju modeller, varav de två sistnämnda modellerna innehåller
interaktionstermer.
18 Tabell 1: Deskriptiv Statistik n=741
Variabler Mean (SD) Andel
WLB 6.43 (2.12)
Arbetstimmar 40.32 (9.94) Kontroll
arbete låg kontroll hög kontroll
19 % 81 % Nöjd jobb
Inte nöjd Nöjd
11 % 89 % Barn hemma
Inga barn <13 år
Barn <13 år
66 % 33 %
Välmående 10.24 (2.48)
Inkomst Låg inkomst Hög inkomst
31 % 69 % Utbildnings-
nivå Icke
universitetsutbil dning
Universitetsutbil dning
69 % 31 %
Kön Man
Kvinna 50 %
50 % Ålder (20-65 år) 44.2 (11.58)
Standardavvikelse visas inom parentes. Medelvärde och standardavvikelse redovisas för kontinuerliga variabler. Procent redovisas för dummies.
4.1 Bivariata analyser
Inledningsvis görs bivariata analyser för att kontrollera om det finns korrelationer mellan work-life balance och alla oberoende variabler som redovisas i tabell 2. Tabellen visar koefficienter för varje bivariat regression.
Regression mellan work-life balance och arbetstimmar visar ett negativt signifikant samband.
Det finns ett positivt signifikant samband mellan WLB och kontroll över sitt arbete med en R2 som förklarar 3.3% av variansen i WLB. Det finns också ett positivt signifikant samband mellan WLB och att vara nöjd med sitt jobb med en R2 som förklarar 6.6% av variansen i utfallet vilket är dubbelt så hög förklaringsgrad i jämförelse med arbetstimmar och att ha kontroll över sitt arbete. Välmående får ett positivt signifikant samband och förklarar 14 % av variansen i WLB. Övriga kontrollvariabler ger inte statistiskt signifikanta samband.
19 Tabell 2. Bivariat linjär regression mellan WLB och de studerade variablerna
Variabler 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1. Arbetstimmar -0.04***
2. Kontroll 0.98***
3. Nöjd jobb 1.77***
4. Välmående 5. Barn hemma 6. Inkomst 7. Utbildning 8. Kön
0.32***
-0.29
0.03
-0.20
-0.09
9. Ålder 0.02
Konstant N
8.02***
741
5.69***
741
4.90***
741
3.19***
741
6.58***
741
6.47***
741
6.54***
741
5.40***
741
5.40***
741
R2 0.034 0.033 0.066 0.14 0.004 0.00 0.00 0.00 0.02
*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
20
4.2 Mulitvariata regressionsanalyser
Regressionsanalysen i tabell 3, modell 1 visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan arbetstid och work-life balance. När arbetstiden ökar med en timme, minskar WLB med 0,04 enheter på gradskalan. Modellen förklarar 3,4 procent av variationen i utfallet. När kontroll över sitt arbete läggs till i modell 2, ökar sambandet något mellan arbetstid och WLB.
Det finns ett signifikant positivt samband mellan att ha kontroll över sitt arbete och WLB.
Hypotes 2: Hög kontroll på arbetet har positivt samband med WLB får därmed stöd. För individer som har hög kontroll över sitt arbete har 1,23 enheter högre WLB på gradskalan i jämförelse med individer som upplever låg kontroll över sitt arbete, när arbetstiden hålls konstant. Modell 2 har en förklarad varians på 8.4%. I modell 3 har nöjd med sitt jobb lagts till. Det finns ett positivt samband mellan WLB och att vara nöjd med sitt jobb. De individer som är nöjda med sitt jobb har 1,69 enheter högre WLB på gradskalan i jämförelse med de som inte är nöjda med sitt jobb när arbetstid och kontroll över sitt arbete konstanthålls.
Modellen förklarar 14 % av variansen i utfallet. I modell 4 har välmående lagts till. Det finns ett positivt signifikant samband mellan WLB och välmående. När välmående ökar med en enhet ökar WLB med 0.27 på gradskalan när övriga variabler konstanthålls. Modell 4
förklarar 23,5% av variansen i WLB, vilket är signifikant högre än tidigare modeller. Modell 5 har med kontrollvariablerna hemmavarande barn under 13 år, inkomst, utbildningsnivå, kön och ålder där ingetdera är statistiskt signifikanta. Modell 5 förklarar 24,5% av variansen i WLB.
Modellerna 6 och 7 har med en interaktionsterm vardera. Modell 6 har en interaktionsterm mellan kontroll över arbete och arbetstid. I och med att interaktionstermen inte är statistiskt signifikant och den ej heller ökar förklaringsnivån, hjälper därmed inte interaktionstermen att förklara sambandet bättre. Kontroll över arbete modererar därmed inte sambandet mellan arbetstid och WLB. Modell 7 visar en interaktionsterm mellan nöjd med jobb och
arbetstimmar. Interaktionstermen är inte statistiskt signifikant och förklaringsnivån är densamma som i modell 5. Vi kontrollerade även för om interaktionstermen blev signifikant genom att låta kontroll över arbete samt nöjd med jobb att vara kontinuerliga vilket ej heller påvisade signifikanta interaktionstermer. Att notera är att tabell 3 inte visar variablerna som kontinuerliga.
21 Tabell 3. Regressioner med WLB som beroendevariabel
Variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Modell 7
Arbets- timmar
Kontroll arbete (0=låg kontroll)
-0.04***
(-4.65) ---
-0.05***
(-6.00)
1.23***
(5.81)
-0.05***
(-6.68)
0.93***
(4.41)
-0.05***
(-6.82)
0.76**
(3.91)
-0.05***
(-6.82)
0.76***
(3.84)
-0.05**
(-2.96)
0.83 (1.12)
-0.08***
(-3.51)
0.78***
(3.93)
Nöjd jobb (0=ej nöjd) Välmående
Barn hemma (0=ej barn)
---
---
---
---
---
---
1.69***
(6.12) ---
---
1.21***
(4.41) 0.27***
(9.00) ---
1.21***
(4.30) 0.26***
(8.68) -0.16 (-0.93)
1.20***
(4.30) 0.26***
(8.68) -0.16 (-0.93)
0.14 (0.14) 0.26***
(8.70) -0.14 (-0.84)
22 Inkomst
(0=låg inkomst) Utbildning (0=låg utbildning) Kön
(0= man) Ålder
Karb#arba
Njobb#arbhb
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
---
-0.13 (-0.78) 0.01 (0.04) -0.26 (-1.78) 0.01 (1.83) ---
---
-0.13 (-0.79) 0.01 (0.04) -0.26 (-1.77) 0.01 (1.83) -0.00 (-0.10) ---
-0.13 (-0.77) -0.00 (-0.02) -0.24 (-1.62) 0.01 (1.89) --- ---
0.03 (1.22) Konstant
N
8.02***
(23.98) 741
7.41***
(21.21) 741
6.30***
(15.97) 741
3.99***
(8.90) 741
3.98***
(12.14) 741
5.73***
(7.77) 741
4.83***
(5.35) 741
R2 0.03 0.08 0.14 0.24 0.25 0.25 0.25
T-värden inom parentes. a = kontroll över arbetet # arbetstid b = nöjd med jobbet # arbetstid
*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
23 Figur 1: Interaktionsterm mellan nöjd med arbetet och arbetstimmar
Figur 1 visar att interaktionstermen mellan nöjd med jobb och arbetstimmar inte är statistiskt signifikant i sin helhet. Dock finns det en signifikant skillnad mellan grupperna från cirka 30 arbetstimmar fram till cirka 70 arbetade timmar. Vid samma antal arbetstimmar rapporterar gruppen som är nöjda med sitt jobb i genomsnitt en högre work-life balance än gruppen som inte är nöjda med sitt jobb. Vid lågt antal arbetade timmar rapporterar grupperna liknande WLB men ju fler timmar som rapporteras, desto större blir skillnaden mellan grupperna.
24 Figur 2: Interaktionsterm mellan kontroll över arbete och arbetstimmar
Figur 2 påvisar att det inte finns en interaktion mellan kontroll på arbetet och arbetstimmar.
Det finns en liten icke signifikant skillnad mellan gruppen med hög kontroll och låg kontroll på sitt arbete. I gruppen för hög kontroll rapporterar man en något högre WLB oavsett antal arbetade timmar, än gruppen som har rapporterat låg kontroll på sitt arbete.
5. Diskussion
Syftet med denna uppsats har varit att bidra med förståelse kring vilka faktorer som påverkar upplevelsen av WLB i Sverige. Utifrån syftet har uppsatsen undersökt frågeställningen: Hur påverkar arbetstiden individers upplevelse av work-life balance? Ser sambandet likadant ut oavsett individens kontroll över sitt arbete och huruvida man är nöjd med sitt jobb eller inte?
Nedan diskuteras uppsatsens resultat kopplat till teori och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med en presentation av studiens begränsningar och förslag på vidare forskning.
Den första hypotesen om att arbetstid ska ha en negativ inverkan på WLB var ett antagande
25 som gjordes utifrån tidigare forskning om obalans till följd av tidspress. Valcour (2007) menar att personer som behöver spendera mycket tid i sin arbetsroll kommer ha mindre tid att spendera i sin familjeroll (men även andra roller), vilket kan leda till en konflikt till följd av obalans (ibid.). Resultatet från analysen bekräftade hypotes 1 då modell 1 påvisade ett negativt samband mellan arbetstimmar och WLB. Resultatet stämmer således även överens med resultatet från Valcour (2007), då de som arbetar fler timmar rapporterade en lägre WLB.
Att sambandet ser ut som det gör skulle kunna bero på att de som jobbar längre arbetsdagar inte anser sig uppfylla kraven som finns i deras andra sociala roller, vilket Haar (2013) är en viktig förutsättning för god WLB. Modellen mellan WLB och arbetstid förklarade 3,4 procent av variationen i utfallet, detta kan tyda på att det finns andra variabler som förklarar
sambandet bättre. En av anledningarna till att arbetstid inte behöver vara den främsta anledningen till variation i WLB beror på att WLB är en subjektiv upplevelse (Greenhaus, Collins och Shaw 2003). I och med detta kan olika respondenter reagera mer eller mindre på olika faktorer, exempelvis finns således dem som påverkas negativt av långa arbetsdagar medan de även kan finnas andra som påverkas mer av att inte ha kontroll över sitt arbete eller inte känner tillfredsställelse inför sitt arbete.
Uppsatsens andra hypotes handlade om att det skulle finnas ett positivt samband mellan hög kontroll över arbetet och WLB. Hypotesen skapades då det fanns ett antagande om att den som har kontroll över sitt arbete både gällande arbetstid, men även disponering av uppgifter och tidstakt bör uppleva en större balans. Antagandet bekräftas i modell 2, vilket stämmer överens med tidigare forskning, bland annat har Valcour (2007) påvisat att det finns ett positivt samband mellan kontroll över arbete och WLB. Sambandet skulle kunna förklaras av att den som har kontroll över sitt arbete lättare kan få ihop livspusslets alla delar då möjlighet till flexibilitet finns vid behov, något som även nämns av både Haar et al. (2014) och Thomas
& Ganster (1995). Frone (2003:143) menar att det är viktigt med gränssättningar för att uppleva WLB. Det kan tänkas att den som har hög kontroll över sitt arbete i detta fall också har möjlighet att dra gränser mellan arbete och privatliv, vilket leder till en högre upplevelse av WLB.
Kontroll över arbetet modererade inte sambandet mellan arbetstid och WLB vilket innebär att hypotes 2B inte får stöd. Tvärtom ser sambandet mellan arbetstid och work-life balance likadant ut oavsett om man har hög kontroll över sitt arbete. Det förväntades att hög kontroll över arbetet skulle ge en skyddande effekt (Haar et al. 2014) och ge den anställda bättre
26 förutsättning att arbeta fler timmar utan att uppleva en lägre work-life balance, vilket inte blev fallet. Istället talade resultatet för Abendroth & den Dulk (2011) som menade att kontroll över arbetet och arbetsdagens struktur kan medföra att det är svårt att släppa arbetet. Att kontroll inte var en så pass skyddande faktor som förväntat kan således bero på att respondenterna med hög kontroll tar med arbetslivet in i privatlivet.
Den tredje hypotesen handlade om att det skulle återfinnas ett positivt samband mellan att vara nöjd med sitt jobb och WLB. Hypotesen fick stöd i modell 3, det påvisades att de som var nöjda med sina jobb även upplevde en högre WLB. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning då även Haar et al. (2014:16f) påvisat samband mellan tillfredsställelse med jobb och livet generellt och högre WLB. Anledningen till att WLB är högre bland dem som känner sig nöjda med sina jobb kan tänkas bero på att en tillfredsställelse med jobb ökar det allmänna välmående, vilket går att jämföra med Spector et al. (2007) som påvisade att låg tillfredsställelse med jobb påverkar det allmänna måendet negativt, vilket kunde komma att påverka familjelivet. Således kan resultatet om att vara nöjd med arbete leder till högre WLB antas vara rimligt.
Att vara nöjd med sitt jobb modererade delvis sambandet mellan arbetstid och WLB och därmed får hypotes 3B delvis stöd. Interaktionstermen i figur 1 påvisade att det finns en signifikant skillnad mellan de som är nöjda med sitt jobb och de som inte är nöjda med sitt jobb, från cirka 30 arbetstimmar i veckan fram till cirka 70 timmar i veckan. Det innebär att de som är nöjda med sitt jobb har större utrymme att arbeta fler arbetstimmar utan att uppleva en sämre work-life balance men bara till en viss gräns. Vid lågt och högt antal arbetstimmar finns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Att vara nöjd med sitt jobb kan med andra ord ge en skyddande effekt för respondenterna som arbetar heltid, vilket även har diskuterats i ovan stycke utifrån Haar et al. (2014) och Spector et al. (2007). Effekten av interaktionen försvinner med en arbetstid som överstiger långt över ett normalt heltidsarbete, vilket även stämmer överens med tidigare forskning (e g. Valcour 2007).
Gällande uppsatsens övriga bakgrundsvariabler: hemmavarande barn, utbildning, inkomst, kön och ålder påvisades inga statistiskt signifikanta samband. Detta går till viss del emot tidigare forskning som bland annat påvisat att de som är högutbildade och har hemmavarande minderåriga barn upplever en högre obalans mellan arbete och privatliv än de som har en lägre utbildningsnivå och inga minderåriga barn i hushållet (SLOSH 2012). Både Strand &
27 Nordenmark (2006) och Hämmig & Bauer (2009) har påvisat att kvinnor löper större risk att uppleva obalans än män, vilket inte heller går att påvisa i uppsatsen. Att det inte fanns något statistiskt samband mellan könen är således i linje med Valcour (2007) som inte heller kunde påvisa att sambandet mellan WFB och arbetstid förändrades beroende på kön.
5.1Begränsningar
Uppsatsen genomförde en sekundäranalys på ett färdigt datamaterial, vilket medför vissa begränsningar. Exempelvis finns det ingen kontroll över hur datasetet är uppbyggt eller hur frågorna är ställda. En annan begränsning är att valet av variabler att studera är begränsade till de som ingår i datasetet (Bryman 2011:305). Studien hade således kunnat se annorlunda ut, ifall fler önskade variabler eller valda variabler hade varit disponerade annorlunda. Önskan om annorlunda disponering kan appliceras på några av uppsatsens bakgrundsvariabler, däribland variabeln för barn som var svår att koda om till följd av variabelns utformning. En efterklok tanke ämnas kodningen av variabeln för hemmavarande barn. Variabeln för barn beräknades för de som hade barn under 13 år (ja) och de som inte hade det (nej). I
svarsalternativet ”nej” ingick även de som hade barn över 13 år, i efterhand skulle indelningen av variabeln kunnat göras annorlunda genom exempelvis tre kategorier istället för två. Den andra variabeln som kan anses vara problematisk är den som mäter välmående. Denna har använts som en oberoende variabel i regressionsmodellen men hade lika gärna kunnat kategoriseras som beroende då det är svårt att avgöra huruvida välmående påverkar eller bli påverkat av exempelvis WLB.
En sista begränsning gällande uppsatsens bortfall och urval. ESS (2016a) hade ett stort externt bortfall, vilket resulterade i att lite mindre än hälften deltog enbart 1497 av 3000. Urvalet blev desto mindre eftersom det fanns vissa krav på respondenternas ålder, krav på att vara
förvärvsarbetande och på vilka frågor som behövde vara besvarade. Dessa krav ledde till att urvalet bestod av 741 personer totalt. Stort externt bortfall är att förvänta vid enkätstudier (Bryman 2011:192), men inte desto mindre utgör det en felkälla (Bryman 2011:179).
5.2 Vidare forskning
Vad som påverkar work-life balance är ett intressant ämne, men även ett viktigt då stress och
28 obalans är ämnen som det talas om mycket i vardagen. Om vi hade fått chansen att göra om studien och ha inverkan på datainsamlingen hade vi önskat tillägga flera mer uttömmande variabler. Exempelvis genom att tillföra variabler som mäter krav på arbetet hade den teoretiska krav-kontroll modellen kunnat tillämpas i undersökningen (Karasek & Theorell 1990). Vidare påvisade studiens resultatdel att hög kontroll har en skyddande effekt på WLB, men däremot inte en skyddande effekt när arbetstid tas med i bilden. Konsekvenserna av lång arbetstid har således större effekt på WLB än vad hög kontroll har. I och med detta skulle det vara intressant att undersöka vidare i vilken grad individer med hög kontroll över arbetet jobbar hemifrån. En sådan studie skulle exempelvis kunna utföras genom en jämförelse av de som har flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån med dem som har platsbundna arbeten. Detta anses vara särskilt intressant med anledning av den pågående pandemin.
5.3 Slutsats och implikationer
Uppsatsens resultat påvisar att arbetstid tycks vara en viktig variabel vid undersökning av WLB. Detta eftersom arbetstidens samband kvarstod när interaktionstermen av kontroll över arbetet togs med, vilket innebär att hög kontroll inte genererar en skyddande effekt för WLB i samma utsträckning som långa arbetsdagar genererar en negativ effekt på WLB. Den andra interaktionstermen, nöjd med jobb, ger däremot en skyddande effekt för WLB för de
respondenter som arbetar heltid. Denna skyddande effekt avtar vid högre arbetstimmar, vilket också påvisar tyngden av arbetstimmars effekt på WLB. Utifrån detta dras slutsatsen att förutom arbetstid är också kontroll över arbetet, tillfredsställelse med arbetet samt välmående viktiga variabler för att förklara förändringar i WLB. Därmed anses det av vikt att vidare forskning fortsätter ta hänsyn till dessa variabler. Genom fortsatt forskning på ämnet kan det tänkas ge förutsättningar för att förbättra individers hantering och gränssättning i sina olika sociala roller. Detta kan med tiden tänkas medföra positiva effekter på samhället, delvis skulle det kunna medföra en högre WLB på individnivå då arbetsgivare skulle kunna få utbildning kring hur dessa på bästa sätt kan skapa förutsättningar för WLB på arbetsplatser. En annan positiv påföljd kan te sig genom förbättring av folkhälsan om den generella upplevelsen av WLB skulle öka.
29
Referenser
Abendroth, A.-K., & den Dulk, L. (2011). Support for the work-life balance in Europe: The impact of state, workplace and family support on work-life balance satisfaction. Work, Employment and Society, 25(2), 234–256. https://doi.org/10.1177/0950017011398892
Ashforth, B. E., Kreiner, G. E., & Agate, M. (2000). All in a day’s work Boundaries and micro role transitions. Academy of Management Review, 25, 472-491
Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Clark, S. C. (2000). Work/Family Border Theory: A New Theory of Work/Family Balance.
Human Relations, 53, 747-770
Djufeldt, G., Barmark, M. (2009) Statistisk verktygslåda 2. Lund: studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1. Lund:
Studentlitteratur.
Edling, C & Hedström, P (2003), Kvantitativa metoder, Studentlitteratur.
Eklund, J. [SCB] & Hjerm, M. (Umeå Universitet) (u.å.). Den europeiska
socialundersökningen 2010. [Informationsblad]. Statistiska centralbyrån, Umeå universitet sociologiska institutionen.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round5/fieldwork/sweden/ESS5_letter_to_respon dents_SE.pdf
Eliasson, A (2018). Kvantiativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
European Social Survey, (2010). ESS Round 5 Source Questionnaire. London: Centre for Comparative Social Surveys, City University London.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round5/fieldwork/sweden/ESS5_main_questionn aire_SE.pdf
European Social Survey (2016a): ESS-5 2010 Documentation Report. Edition 4.2. Bergen, European Social Survey Data Archive, NSD - Norwegian Centre for Research Data for ESS ERIC.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round5/survey/ESS5_data_documentation_report _e04_2.pdf
European Social Survey (2016b): ESS-2 2004 Documentation Report. Edition 3.6. Bergen, European Social Survey Data Archive, NSD - Norwegian Centre for Research Data for ESS ERIC.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round2/survey/ESS2_data_documentation_report _e03_7.pdf
