UPPSALA UNIVERSITET 2009-08-19
Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT-09
Handledare: Kerstin Collman
Räntebeläggning av periodiseringsfonderna
En studie av effekterna för mindre företag i Uppland
Författare
Jessica Eriksson
Camilla Karlsson
2
Förord
Vi vill tacka vår handledare, Kerstin Collman, som har hjälpt oss i vårt arbete och gjort denna uppsats möjlig. Vi vill även tacka revisor Linda Sandler på Folkesson Råd & Revision AB som tog sig tid för en givande telefonintervju, samt Jan Kulin, revisor på KPMG och Tomas Lindgren, revisor på Grant Thornton. De två sistnämnda har hjälpt oss genom att besvara vårt frågeformulär. Till sist vill vi tacka de tio företag som ställt upp, samt våra seminarekamrater som kommit med konstruktiv kritik.
Jessica Eriksson Camilla Karlsson
Uppsala, 2009–05-24
3
Sammanfattning
Periodiseringsfonder har använts som ett resultatutjämnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsättningar. Förutsättningarna förändrades dock när den nya lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft år 2005. Den dåvarande räntefria avsättningen belades i och med den nya lagen med en ränta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att använda sig av denna bokslutsdisposition. Innan räntebeläggningen avsatte i princip alla företag maximalt till periodiseringsfonden, utan större reflektion över beslutet (Carpenter, V. och Feroz, E. 2001). Efter räntebeläggningen stod företagen inför en valsituation; att lösa upp sina periodiseringsfonder eller fortsätta att avsätta.
Syftet med studien är att beskriva och analysera hur mindre aktiebolag agerat och agerar med avseende på upplösning och avsättning av periodiseringsfonderna i och med räntebeläggningen. Genom att tillämpa en av oss reviderade version av Dalman och Saurs modell ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar” (2006) har vi studerat indikationer på hur mindre aktiebolags val har påverkats sedan lagändringen 2005.
Vår undersökning består av tre revisorers professionella åsikter angående räntebeläggningen av periodiseringsfonder samt tio företags åsikter och agerande gällande valet att avsätta eller lösa upp sina periodiseringsfonder sedan lagändringen 2005. Den slutsats vi drog var att Dalman och Saurs modell (2006) nästan kunde tillämpas fullt ut för de företag som valt att fortsätta avsätta till periodiseringsfonder med undantag av en faktor ”bolagsskatten förväntas minska”. För de av oss undersökta företag som valt att upplösa sina periodiseringsfonder sedan lagändringen har vi funnit en viss koppling med Dalman och Saurs modell (2006).
Slutsatsen är att endast en faktor, ”inget behov” från den av dem utvecklade modell kan tillämpas på våra undersökta företag. Vidare har vi funnit ytterligare två faktorer som påverkar företags val att lösa upp sina fonder. Dessa två faktorer är ”olönsamt” samt
”krånglig”. Våra resultat medförde att vi anpassade modellen så att den kan tillämpas på de
mindre aktiebolagen i vår studie. "För att vi skulle kunna genomföra vår undersökning
4
behövde vi utveckla modellen ytterligare, detta genom att definiera de olika begrepp som
används i Dalman och Saurs modell (2006)."
5 Innehållsförteckning
1. Inledning... 7
1.1 Problemformulering och syfte ... 7
2. Metod ... 8
2.1 Val av metod ... 8
2.2 Kvalitativ undersökning... 8
2.2.1 Insamling data - revisorer ... 8
2.2.2 Insamling data - företag ... 9
2.3 Kvantitativ undersökning... 12
2.3.1 Insamling data - årsredovisningar... 12
2.4 Litteraturinsamling... 12
2.5 Validitet... 12
2.6 Reliabilitet... 13
3. Referensram ... 15
3.1 Skattereformen 1990 ... 15
3.2 Periodiseringsfondens syfte ... 15
3.3 Lagändringen 2005 – Räntebeläggning av periodiseringsfonderna... 16
3.3.1 Innebörd med lagändringen ... 16
3.4 Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar... 17
3.4.1 Modell 1 – ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”... 19
4. Empiri... 21
4.1 Revisorer ... 21
4.1.1 Revisorernas åsikter angående avsättning till periodiseringsfonder... 21
4.1.2 Revisorernas åsikter angående upplösning av periodiseringsfonder ... 22
4.2 Mindre aktiebolag i Uppland ... 23
4.2.1 Företag som fortsatt att avsätta till sina periodiseringsfonder ... 24
4.2.2 Företag som löst upp sina periodiseringsfonder ... 25
4.3 Årsredovisningar 2004-2007 ... 25
6
4.3.1 Företag som fortsatt avsätta till periodiseringsfonder ... 25
4.3.2 Företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder ... 26
5. Analys... 27
5.1 Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar ... 27
5.2 Kvalitativ data ... 29
5.2.1 Revisorernas åsikter om räntebeläggningen ... 29
5.2.2 Företag som valt att fortsätta avsätta till periodiseringsfond... 30
5.2.3 Företag som valt att lösa upp periodiseringsfonderna ... 31
6. Slutsats ... 33
6.1 Förslag till framtida forskning ... 35
Källförteckning……….35
Bilagor Bilaga 1 – Frågeformulär till revisorerna……….……….39
Bilaga 2 - De undersökta företagens olika verksamhetsbranscher………40
Bilaga 3 - Frågeformulär till företag som fortsätter avsätta till sina periodiseringsfonder..….41
Bilaga 4 - Frågeformulär till företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder……...42
Tabellförteckning Tabell 1 - Företags procentuella avsättning i förhållande till resultat efter finansiella poster……….…43
Tabell 2 - Företags procentuella upplösning av periodiseringsfonderna………..44
Tabell 3 - Faktorer som påverkat beslutet att fortsätta avsätta till periodiseringsfonder……..45
Tabell 4 - Faktorer som påverkat beslutet att lösa upp periodiseringsfonder…………...……46
Figurförteckning Modell 1 - ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”…...…19
Modell 2 - Vår reviderade modell utifrån Dalman och Saurs ”Räntebeläggning avperiodiseringsfonder - modell med två inriktningar”………...……….34
Modell 3 – Dalman och Saurs arbetshypotes ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder –
modell med två inriktningar”………...……...………..47
7 1. Inledning
Svenska företag har sedan 1990 haft möjlighet att skjuta upp en del av skatten genom avsättning till den obeskattade reserven periodiseringsfond (Lodin, S.O. et al. 2007). Vid ingången av år 2005 ändrades villkoren, då en ny lag Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) infördes (Tjernberg, M. 2004). Det räntefria lån som periodiseringsfonden tidigare innebar belastades nu med en extra skatt, vilket medförde att företag var tvungna att betala för att skjuta på sin beskattning (Engström, S. 2005).
Anledningen till lagändringen var bland annat att arvs- och gåvoskatten slopades, och att staten var tvungen att finna en ny finansieringskälla för de skatteinkomster som gick förlorade (Prop. 2004/05:38). Innan räntebeläggningens införande avsatte i princip alla företag maximalt till periodiseringsfonden, utan större reflektion över beslutet (Carpenter, V. och Feroz, E. 2001). I och med räntebeläggningen stod företagen inför en valsituation; att antingen lösa upp sina periodiseringsfonder eller fortsätta att avsätta.
1.1 Problemformulering och syfte
Under samma år som den nya lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trädde i kraft fick ATL Marknadsinformation i uppdrag av Svenskt Näringsliv att genomföra en studie rörande hur företag hanterat räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Resultatet visade att 63,7 procent av de företag som hade periodiseringsfonder vid årsskiftet 2004/2005 valt att helt och hållet återföra sina periodiseringsfonder på grund av räntebeläggningen medan resterande fortsatt att avsätta (ATL Marknadsinformation 2005). Studien visar alltså att svenska aktiebolag ändrade sitt agerande rörande avsättning respektive upplösning av periodiseringsfonder efter det att räntebeläggningen infördes. Detta resultat fick oss att ställa frågorna:
1. Hur har mindre aktiebolag agerat gällande den nya lagen?
2. Vilka är de främsta faktorer som påverkat hur mindre aktiebolag valt att hantera räntebeläggningen?
Syftet med studien är att beskriva och analysera hur mindre aktiebolag agerat och agerar med
avseende på upplösning och avsättning av periodiseringsfonderna i och med
räntebeläggningen.
8 2. Metod
2.1 Val av metod
Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie kombinerad med en kvantitativ. I den kvalitativa studien har vi intervjuat tre revisorer samt representanter från tio aktiebolag. Vi ville ha med revisorernas syn på räntebeläggningen då små aktiebolag tenderar att rådfråga sin revisor och lägger stor vikt vid dennes åsikt angående ekonomiska beslut (Cooper, D. J. och Robson, K.
2006). Orsaken till valet att avgränsa oss till aktiebolag är att lagen endast påverkar juridiska personer och inte enskilda näringsidkare och handelsbolag (IL 30 kap). Vid insamlandet av data kom vi i kontakt med modellen ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar” utvecklad av Dalman och Saur (2006). Modellen är utvecklad för att gälla stora aktiebolag, vilket fick oss att undra om den även kunde tillämpas på mindre aktiebolag eller vad som eventuellt skulle behöva utvecklas. I den kvantitativa studien har vi granskat företagens årsredovisningar.
2.2 Kvalitativ undersökning
En kvalitativ undersökning är mest lämpad när en djupare och mer fullständig uppfattning om den undersöktes perspektiv vill skapas (Holme, I. M., Solvang, B. K. 1997). Vi har valt att lägga störst vikt vid den kvalitativa studien, och kommer endast komplettera med en mindre kvantitativ studie. Anledningen till att vi valde att lägga störst vikt vid en kvalitativ metod var att vi ville få en djupare bild av vad som påverkat företagens beslut att fortsätta avsätta eller lösa upp sina periodiseringsfonder.
2.2.1 Insamling data - revisorer
Vi inledde vår undersökning med att kontakta 20 revisorer i Uppsala län, vilka valdes utifrån
sökmotorn http://www.eniro.se den 27 mars 2009 med sökord ”revisionsbyråer i Uppsala
län”. Vi valde att kontakta de 20 första revisionsbyråer som sökningen angav. De kontaktades
via e-post där vi kort beskrev vårt ämne samt undrade om de hade möjlighet att ställa upp på
en intervju angående den nya lagen om Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL
2004:1323). Anledningen till att vi valde att kontakta revisorerna via e-post istället för via
telefon var framförallt med tanke på tidsaspekten samt att vi även skulle kontakta ett stort
9 antal företag.
Svarsfrekvensen var inte så stor, endast åtta revisorer svarade, varav tre var villiga att ställa upp på intervju. Övriga fem svarade att de inte hade tid eller att de inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskap för att hjälpa oss. De tre revisorer som tackade ja är oberoende av varandra och har ett flertal olika aktiebolag inom olika branscher i Uppsala län som sina klienter. Vi är medvetna om att svarsfrekvensen är låg vilket kan bero på valet att kontakta revisorerna via e-post, men den begränsade tid vi hade till vårt förfogande var avgörande för vårt val. Några generella slutsatser kommer vi inte att kunna dra utifrån intervjuer med endast tre revisorer. Vi hoppas trots detta kunna finna indikationer på hur räntebeläggningen har påverkat mindre aktiebolag. Anledningen till att vi beslutade oss för att inte kontakta fler revisorer var att vi valde att lägga större fokus på företagen och endast komplettera med revisorernas professionella åsikter.
Ursprungligen hade vi tänkt genomföra personliga intervjuer, men av de tre revisorer som svarade var det två som föreslog att ett frågeformulär
1skulle besvaras via e-post, eftersom de ansåg detta vara mindre tidskrävande. Vi funderade på huruvida vi skulle genomföra den tredje intervjun personligen eller även här skicka ett frågeformulär via e-post. Vi kom fram till att samtliga intervjuer borde ske på lika villkor. Den tredje revisorn ansåg dock att en telefonintervju var mer tidseffektiv vilket vi anpassade oss efter, och vi fick genom denna möjlighet till djupare svar på våra frågor samt möjlighet att ställa följdfrågor.
2.2.2 Insamling data - företag
I vår studie utgår vi från företag som hade periodiseringsfonder innan lagändringen 2005.
Urvalet av dessa företag har skett utifrån urvalskriteriet ”omsättning” som vi har tagit del av via Affärsdatas
2tillgängliga information. Valet att använda omsättning som urvalskriterium grundar sig i att Dalman och Saur definierat större företag med avseende på omsättning i sin
1 Se bilaga 1 - Frågeformulär till revisorerna.
2 Affärsdata tillhandahåller komplett bokslutsinformation om samtliga Sveriges aktiebolag samt basinformation om övriga företag (www.ad.se).
10 modell. Vi valde slumpmässig ut 20 av 2 074 aktiva aktiebolag i Uppsala län med en omsättning mellan 1 och 20 miljoner kronor genom att överföra samtliga företag inom vald omsättning till kalkylprogrammet Microsoft Excel och använda oss av programmets slumpgenerator. Anledningen till att vi inte valde att kontakta de allra minsta aktiebolagen var att vi ansåg omsättningen vara för låg för att intresse att avsätta till periodiseringsfond skulle finnas, då vissa företag hade en omsättning på endast ett fåtal tusen kronor. Den 27 mars 2009 kontaktade vi samtliga 20 företag via e-post men endast ett företag svarade, och dess svar var negativt.
Eftersom vi inte fick några positiva svar så utökade vi det geografiska området till att gälla hela Uppland. Vi ökade även omsättningen till att maximalt uppgå till 50 miljoner kronor vilket ökade populationen till att omfatta 48 943 aktiva aktiebolag. Den 16 april 2009 kontaktade vi ytterligare 20 företag via slumpmässigt urval. Även dessa kontaktades via e- post. Tio av dessa svarade, varav tre var villiga att ställa upp i studien. Ett av företagen hörde senare av sig och uppgav att de ej hade tillräckligt med kunskap för att besvara våra frågor. Vi insåg i efterhand att valet att utöka populationen inte var optimalt. Vi hade istället kunnat kontakta ytterligare företag inom vår först valda urvalsgrupp, men detta hade vi inte i åtanke vid utökandet av antal respondenter.
På grund av att svarsfrekvensen bland företagen enligt oss inte var tillräckligt hög valde vi att återigen, den 7 maj 2009, använda Affärsdata för att komma i kontakt med aktiebolag inom Uppland med en omsättning mellan 1 och 50 miljoner. Vi valde slumpmässigt ut 20 nya företag med samma tillvägagångssätt som tidigare och kontaktade samtliga via telefon. Vi fick då positiv respons från åtta aktiebolag. Samtliga var villiga att svara på vårt frågeformulär. Sammanlagt blev vår svarspopulation följaktligen tio företag. Det förekommer branschvariation
3i det slumpmässiga urvalet, vilket kan ge en bredare bild av räntebeläggningens påverkan på mindre aktiebolag.
3 Se bilaga 2 - De undersökta företagens olika verksamhetsbranscher.
11 Då två av revisorerna föredragit att svara på ett frågeformulär
4via e-post valde vi samma tillvägagångssätt för företagen. Vi utvecklade två olika frågeformulär
5för företagen, där det ena riktade sig till företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder, och det andra till företag som fortsatt avsätta till periodiseringsfonderna sedan lagändringen 2005. Vi är medvetna om att telefon- eller personliga intervjuer kunde ha gett oss mer ingående svar samt möjlighet att ställa följdfrågor, men vi valde att tillämpa samma tillvägagångssätt för insamlingen av data oberoende av vilka parter som svarade. Vi lade därför stor vikt vid utformandet av frågeformulären för att kunna få en tillräckligt djup bild av räntebeläggningens påverkan.
Besvarandet av frågeformulären skedde i nio fall med ekonomiansvarig på företaget och i ett fall med företagets revisor. I samtliga fall var det företagets specifika påverkan och agerande som belystes. Att företagets revisor och inte dess ekonomiansvarige svarade på våra frågor i ett av fallen kan medföra att vi får en bredare bild, då revisorn har en extern syn på företaget som inte alltid stämmer överens med den interna. Anledningen till att frågeformuläret besvarats av revisorn för ett av företaget var att företagets ekonomiansvarige inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskap om periodiseringsfonderna utan hänvisade oss vidare.
Vi är införstådda med att det även gällande företagen är för lågt antal för att kunna dra några generella slutsatser, men att det trots detta möjligen kan peka på huruvida Dalman och Saurs modell (2006), kompletterad med våra definitioner av begreppen, kan tillämpas på mindre aktiebolag. Det faktum att vi hade begränsad tid, samt att flera företag inte ansåg sig insatta i hur periodiseringsfonder fungerar, försvårade insamlingen av information. Även det faktum att vi är inne i en lågkonjunktur, och flera företag har tidsbrist, medförde att vi inte kunde genomföra en större undersökning.
4 Se bilaga 1 - Frågeformulär till revisorerna.
5 Se bilaga 3 - Frågeformulär till företag som fortsätter avsätta till sina periodiseringsfonder samt bilaga 4 - Frågeformulär till företag som valt att upplösa sina periodiseringsfonder.
12 2.3 Kvantitativ undersökning
En kvantitativ undersökning är ofta mer inriktad på siffror och inte lika djupgående som en kvalitativ metod (Holme, I. M. och Solvang, B. K. 1997). Vi har valt att komplettera vår undersökning med en mindre kvantitativ studie, där vi granskar företagens årsredovisningar för att se hur de agerat efter det att periodiseringsfonderna räntebelades.
2.3.1 Insamling data - årsredovisningar
I den kvantitativa studien har vi granskat företagens årsredovisningar mellan åren 2004 och 2007. Årsredovisningarna har vi tagit del av via Affärsdata. Vi är intresserade av hur stor andel av resultatet som företag valt att avsätta, samt undersöka om den procentuella avsättningen varit jämn över åren eller om den har minskat eller ökat efter räntebeläggningen.
Vi är även intresserade av att se hur stor del av periodiseringsfonderna som företagen valt att lösa upp.
2.4 Litteraturinsamling
I informationssamlingen för vårt arbete studerade vi andra uppsatser som rörde räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Uppsatserna tog vi del av via hemsidan http://www.uppsatser.se med sökordet ”räntebeläggning av periodiseringsfonder”. Genom att söka i uppsatsernas källförteckning fick vi vägledning till användbar litteratur för vår uppsats, som vi genom Ekonomikums bibliotek fick tillgång till. Artikelsökning skedde via hemsidan http://www.balans.se samt via Ekonomikums biblioteks artikelsök. Ytterligare litteratur fann vi genom Uppsala universitetsbiblioteks online-katalog DISA med sökorden
”periodiseringsfonder”, ”räntebeläggning”, ”skattereformen” samt ”skatter”. Proposition till lagen angående räntebeläggning av periodiseringsfonderna finns tillgänglig på regeringens hemsida. Gällande lag har vi tagit del av i inkomstskattelagen.
2.5 Validitet
Validitet förekommer när det finns en konformitet mellan språk och verklighet, alltså när det
som avses mätas är det som mäts (Smith, D. 2006).
13 För att öka validiteten i vår uppsats har vi definierat samtliga begrepp som Dalman och Saur använt i sin modell, då författarna själva ej definierat begreppen. Genom att definiera begreppen har vi gjort klart för oss vad det är vi vill mäta och läsare kan lättare följa vårt resonemang. När vi definierade begreppen ställdes vi inför tolkningssvårigheter, flera av begreppen var svårtolkade då de är generella och kan tydas på olika sätt. Till exempel begreppen ”irritation” samt ”behov” kan tolkas på ett flertal sätt beroende på bakomliggande faktorer. Vi är medvetna om att vi eventuellt ej tolkar begreppen på det sätt som Dalman och Saur avser, men vi ansåg att vi inte kunde använda modellen utan att definiera vad som skulle mätas. Detta kan minska validiteten i jämförelsen mellan våra och Dalman och Saurs resultat då vi eventuellt ej mäter samma sak. Hade vi valt att inte definiera begreppen hade problemet dock kvarstått. Vi har därmed ökat validiteten för vår uppsats genom att definitionerna möjliggör en tydlighet att vad som mäts. Definitionerna har utformats efter diskussion mellan oss och det är vår subjektiva tolkning av begreppen som definitionerna avser. Vi har använt oss av tillgänglig information i Dalman och Saurs uppsats (2006) för att så långt som möjligt förstå vad de avser med begreppen.
För att få ökad validitet i vår uppsats har vi varit noggranna med att komma i kontakt med rätt person, alltså den person som haft tillräckligt med kunskap för att besvara våra frågor angående räntebeläggningen av periodiseringsfonderna. Detta har medfört att vi i ena fallet har varit i kontakt med revisorn för företaget, då företagets ekonomiansvarige inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskap angående hur räntebeläggningen påverkat företaget. I övriga fall har vi varit i kontakt med ekonomiansvarig, då det var denne som vi blev hänvisade till.
Orsaken till detta var att ekonomiansvarig ansågs ha mest kunskap gällande periodiseringsfonderna och därmed ansågs mest lämplig att svara på våra frågor.
2.6 Reliabilitet
Reliabilitet hänförs till egenskapen tillförlitlighet som förklarar hur bra avbildningsförmåga
något har, alltså förmåga att avbilda verkligheten och att valda tillvägagångssätt inte är alltför
osäkra (Smith, D. 2006). Dalman och Saurs modell (2006) utvecklades av dem i deras
kandidatuppsats vilket kan påverka reliabiliteten, bland annat då kvalitetsgranskningen inte är
14 lika hög som om vi hade använt oss av till exempel en doktorsavhandling. Detta har vi haft i åtanke vid tillämpandet av deras modell.
Genom att definiera de olika faktorer som Dalman och Saur fann påverkade större aktiebolags val att fortsätta avsätta till eller lösa upp sina periodiseringsfonder, kan vi skapa en större förståelse för vad modellen avser att mäta. Definition av begreppen ökar även reliabiliteten inför eventuellt kommande undersökningar. Genom att ställa öppna frågor
6uppmärksammar vi inte endast de faktorer som Dalman och Saur fann påverkade företagen, utan även andra faktorer som har påverkat beslutet att avsätta eller lösa upp periodiseringsfonder tas i beaktning. Vi har valt att ställa öppna frågor för att mer tillförlitligt kunna testa om modellen kan tillämpas även på mindre aktiebolag, utan att respondenten påverkas i någon riktning.
Något som minskar tillförlitligheten i vår uppsats är att frågor kan tolkas på olika sätt, och genom att använda ett frågeformulär har möjligheten att ställa följdfrågor begränsats. Vi har dock inte sett detta som något problem, då vi enbart behövt ställa följdfrågor i enstaka fall, och då fått snabba och uttömmande svar.
Reliabiliteten kan ha påverkats negativt på grund av att det har gått dryga fem år sedan lagändringen gällande räntebeläggning av periodiseringsfonder genomfördes, vilket kan medföra att respondenterna inte minns vilka faktorer som påverkade deras beslut att fortsätta avsätta till eller lösa upp periodiseringsfonderna.
6 Öppna frågor har inga givna svarsalternativ utan man är ute efter respondentens egna tolkningar, förståelse och reflektioner (Dysthe, O. 1996).
15 3. Referensram
3.1 Skattereformen 1990
År 1990 genomfördes en stor skattereform i Sverige, med syfte att få ett samhällsekonomiskt effektivare skattesystem genom minskade skattekilar och en mer likformig och rättvisande beskattning (Hansson, Å. 2006). Reformerandet fortsatte under 1990-talet, framförallt på kapital-, företags- och tjänstebeskattningsområdet. 1995 infördes en ny allmän reserveringsmöjlighet för företag, genom avsättning till periodiseringsfond (Pelin, L. 1995).
Fonden ersatte den tidigare skatteutjämningsreserven (SURVEN)
7(NE:
periodiseringsfonder).
3.2 Periodiseringsfondens syfte
Möjligheten att avsätta en del av vinsten till periodiseringsfonder medförde att företagen kunde skjuta beskattning av denna del av vinsten framåt. Syftet med periodiseringsfonder är att underlätta för företagen så att investeringar ska kunna ske till större del med eget kapital, samt ge en möjlighet till resultatutjämning (Pelin, L. 1995).
Reglerna om periodiseringsfonder återfinns i inkomstskattelagen (IL) och innebär att juridiska personer årligen kan avsätta max 25 procent av den skattepliktiga vinsten och därmed skjuta upp bolagsskatten på denna avsättning. För övriga företagsformer tillåts en avsättning på maximalt 30 procent. Företag kan för närvarande maximalt ha sex periodiseringsfonder samtidigt, vilket innebär att avsättningarna måste återföras till beskattning senast sex år efter avsättningen. Inget hindrar dock att de återförs tidigare (Svensson, U. 2001).
7 SURVEN fungerade liksom periodiseringsfonden som en resultatregleringsmöjlighet, men fick kritik för att vara krånglig. Företag kunde påverka resultatet före skatt genom att i bokslutet redovisa en SURV som var större eller mindre än föregående boksluts SURV. SURVEN redovisades som en bokslutsdisposition och endast förändringen påverkade resultatet. Underlag för beräkning av högsta tillåtna SURV utgjordes av utbetalda löner, alternativt det egna kapitalet samt resultatet (Karlsson, I. 1992).
16 3.3 Lagändringen 2005 – Räntebeläggning av periodiseringsfonderna I 2005 års budgetproposition gav regeringen ett förslag att slopa arvs- och gåvoskatten för att därmed lätta på förmögenhetsbeskattningen. Dessa förlorade skatteintäkter föreslogs från regeringens sida att finansieras från företagssektorn. Detta skulle ske genom en räntebeläggning av juridiska personers avsättning till periodiseringsfonder (Prop.
2004/05:38). Regeringen angav i sin budgetproposition tre olika tillvägagångssätt för att strama upp periodiseringsfondsystemet. Förslagen var att den maximala avsättningsprocenten sänktes, att tidsperioden för att behålla fonden kortades ned samt att avsättningarna skulle beläggas med ränta. Alla åtgärder medförde olika ekonomiska konsekvenser. De två första förslagen var tänkta att minska resultatutjämningsegenskaperna och öka skatten på egenfinansierade investeringar. En räntebeläggning skulle endast orsaka en ökad skatt på egenfinansierade investeringar (Prop. 2004/05:38). Lagen om Räntebeläggning av periodiseringsfonderna trädde i kraft 2005 och återfinns i inkomstskattelagen 30 kap (IL 30 kap).
3.3.1 Innebörd med lagändringen
Avsättning till periodiseringsfond innebär att man skapar en obeskattad reserv som baseras på näringsverksamhetens årsvinst (Skatteutskottets betänkande 2004/05:skU17). Lagändringen innebär att när juridiska personer väljer att avsätta till periodiseringsfonder skall en schablonintäkt tas upp till beskattning. Schablonintäkten består av summan avsättningar till periodiseringsfonden vid beskattningsårets början, multiplicerat med 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret (IL 30:6a)
8. Den valda räntesatsen är tänkt att motsvara företagets räntekostnad efter skatt på jämförbara lån (Prop. 2004/05:38). Genom de komplicerade regler som räntebeläggningsmetoden medför har man valt att lagen inte skall tillämpas för enskilda näringsidkare och handelsbolag.
Huvudsaklig fördel med periodiseringsfond som kvarstod efter räntebeläggningen är att företag har möjlighet att utjämna sitt resultat mellan de olika beskattningsåren, i utbyte mot att
8 Exempel: Summa avsättningar vid årets ingång: 500 000 kronor, statslåneräntan november andra året före taxeringsåret: 5 procent Schablonintäkten= 500 000 * 0,72 * 0,05 = 18 000 kronor.
17 betala en ränta på den skattekredit som tas upp genom avsättning till en periodiseringsfond.
Trots att de företag som avsätter till periodiseringsfond betalar för krediten behöver de ej kreditbedömas av låneinstitut. Det var även så att avvikelsen mellan den effektiva
9och den formella bolagsskatten var tänkt att minska (Prop. 2004/05:38).
3.4 Räntebeläggning av periodiseringsfonder – modell med två inriktningar Dalman och Saurs modell ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar” i deras kandidatuppsats från 2006, är utformad för att kunna förklara företags agerande gällande vilka faktorer som har påverkat deras beslut i valet att lösa upp alternativt fortsätta att avsätta till periodiseringsfonder. Modellen innehåller en abstraktion, vilket innebär att den fokuserar på egenskaper som anses viktiga i sammanhanget, genom att bortse från vissa egenskaper (Hägg, I. och Wiederheim-Paul, F. 1984). De egenskaper som uppsatsförfattarna har bortsett från är företag utan periodiseringsfonder, samt företag med oförändrade periodiseringsfonder (Dalman, J. och Saur, L. 2006).
Dalman och Saur bygger sin modell på en hypotes
10, vilken innehåller två möjliga effekter till följd av räntebeläggningen av periodiseringsfonder; att företagen har löst upp eller fortsatt att göra avsättningar till sina periodiseringsfonder. Modellens antagande är att företag som hade periodiseringsfonder när räntebeläggningen infördes ställdes inför ett val. Företagen kunde antingen undvika räntebeläggningen genom att lösa upp befintliga periodiseringsfonder, eller fortsätta att avsätta till fonderna. Möjliga anledningar bakom beslutet att lösa upp periodiseringsfonderna tror Dalman och Saur kan vara irritation, eller att företagen har hittat andra finansieringsalternativ som varit mer lönsamma. En annan möjlighet anser författarna är att företagen ej hade behov av periodiseringsfonder (Dalman, J. och Saur, L. 2006).
Anledningar som Dalman och Saur anser kunna ligga bakom beslutet att fortsätta avsätta en
9 Den effektiva skatten är vanligtvis lägre än den formella, då hänsyn tas till bokslutsdispositioner och skattemässiga justeringar. Företag kan därmed minska den effektiva skatten genom att till exempel avsätta till periodiseringsfonder (Bruzelius, A. 2000).
10 Se modell 3 - Dalman och Saurs arbetshypotes ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”.
18 del av vinsten till periodiseringsfonder är att företaget ej har de likvida medel som krävs för att betala den extra skatt som uppkommer vid upplösningen av fonderna, att företaget finner att ett fortsatt behov av periodiseringsfonder finns samt att andra finansieringsalternativ varit dyrare (Dalman, J. och Saur, L. 2006).
Dalman och Saur (2006) testar sin hypotetiska modell med en kvalitativ studie där de genom intervjuer med fyra av Uppsala läns femtio största aktiebolag, mätt i omsättning
11, undersöker vilka faktorer som påverkar företagens agerande till följd av den nya lagen. Därefter modifierar de sin modell, då de funnit att bakomliggande orsaker till att lösa upp periodiseringsfonderna även kan vara omstrukturering av företaget, samt att inget av företagen valt att lösa upp sina fonder på grund av att de ansåg dessa vara olönsamma. I övrigt anger författarna att den hypotetiska modellen överensstämmer med utfallet av den kvalitativa studien (Dalman, J. och Saur, L. 2006). Nedan följer Dalman och Saurs modifierade modell (2006) utvecklad efter deras empiriska undersökning:
11 Dalman och Saur har begränsat sin undersökning till att gälla företag med en omsättning på minimalt 170 miljoner kronor.
19 3.4.1 Modell 1 – ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”
Dalman och Saurs modell (2006) urskiljer olika faktorer som påverkat större aktiebolags val att avsätta eller lösa upp sina periodiseringsfonder. Då författarna ej har definierat faktorerna följer här vår tolkning av begreppen.
Faktorer som antas påverka valet att fortsätta avsätta till periodiseringsfonder:
y Kostsamt att lösa upp - Kostsamt för företag att lösa upp periodiseringsfonderna då de måste betala skatt på den uppskjutna vinsten då fonderna löses upp
y Lönsamt - Fortfarande lönsamt att avsätta till periodiseringsfond då företag kan resultatutjämna och skjuta på beskattning
y Alternativ finansiering dyrare - Företag ser periodiseringsfonder som ett fördelaktigt lån, trots räntebeläggningen, då räntan är högre på alternativa finansieringssätt
y Behov - Det finns ett behov av att vänta med att betala en del av skatten, på grund av
låg likviditet
20 Faktorer som antas påverka valet att lösa upp periodiseringsfonderna
y Irritation – Irritation inom företaget när en lag som ska ge företaget en lättnad nu måste finansieras med interna medel
y Bättre alternativ - Företag har funnit andra bättre alternativ för att finansiera sig och väljer då att lösa upp sina periodiseringsfonder
y Omstrukturering - Vid omstrukturering av företaget ändrades stora delar av det ekonomiska systemet och i samband med detta löstes periodiseringsfonderna upp
y Inget behov – Företag som har stabil likviditet har inget behov av att skjuta på
beskattning eller resultatutjämna mellan åren
21 4. Empiri
Den empiriska studien är uppbyggd i tre olika delar där den första delen består av tre revisorers åsikter angående lagen Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323).
Den andra delen består av tio företags åsikter relaterade till bakomliggande orsaker till företagens agerande, gällande fortsatt avsättning eller upplösning av periodiseringsfonder efter det att den nya lagen trädde i kraft. Sista delen i detta avsnitt består av en granskning av företagens årsredovisningar, med fokus på procentuell avsättning alternativt upplösning av periodiseringsfond.
4.1Revisorer
De tre revisorer som har besvarat vårt frågeformulär är Linda Sandler från Folkesson Råd &
Revision AB, Tomas Lindgren från Grant Thornton samt Jan Kulin från KPMG. Alla tre har mindre aktiebolag i Uppland som klienter. Nedan har vi sammanfattat revisorernas professionella åsikter utifrån Dalman och Saurs modell - Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar (2006).
4.1.1 Revisorernas åsikter angående avsättning till periodiseringsfonder
De faktorer som Dalman och Saur (2006) fann påverkade de studerade företagens val att fortsätt att avsätta till periodiseringsfonder var att det är kostsamt att lösa upp, lönsamt, alternativ finansiering är dyrare samt att det finns ett behov av fonderna.
Kostsamt att lösa upp
Ingen av revisorerna nämnde att företag väljer att avsätta till periodiseringsfonderna på grund av att det är kostsamt att lösa upp dem.
Lönsamt
Sandler tror att en faktor bakom valet att fortsätta avsätta till periodiseringsfond är om företag
kan använda de likvida medlen till en investering som ger högre avkastning än vad
räntekostnaden för periodiseringsfonderna medför. Om detta är fallet så är
22 periodiseringsfonder fortfarande lönsamt för företaget. Även Lindgren nämner denna faktor som möjlig bakomliggande orsak till att ett företag fortsätter avsätta till periodiseringsfond.
De flesta av Lindgrens kunder valde att ha kvar periodiseringsfonderna eftersom de är en bra möjlighet till förlustutjämning de år företagen genererar negativa resultat. Lindgren tror att valet att avsätta till fonderna påverkas av vilken bransch företaget är verksamt inom. Om företaget är i en bransch där det är vanligt att resultatet är positivt ett år för att vara negativt nästkommande år finns det ett behov av att resultatutjämna via periodiseringsfonder. Sandler ser att ett särskilt behov av periodiseringsfonder finns vid lågkonjunktur, då företags resultat kan påverkas negativt. Kulin nämnde inte denna faktor som en anledning att fortsätta avsätta till periodiseringsfonderna.
Alternativ finansiering dyrare
Ingen av de tre revisorerna nämnde att avsättning till periodiseringsfond väljs eftersom alternativ finansiering är dyrare.
Behov
Ingen revisor nämnde att företag avsätter till periodiseringsfonder för att de har ett behov av det på grund av låg likviditet.
4.1.2 Revisorernas åsikter angående upplösning av periodiseringsfonder I Dalman och Saurs studie (2006) kom de fram till att de faktorer som hade påverkat de undersökta företagens val att lösa upp sina periodiseringsfonder var irritation, bättre alternativ, omstrukturering samt att inget behov fanns av att använda periodiseringsfonder.
Nedan behandlar vi faktor för faktor för att se huruvida revisorerna finner att dessa faktorer påverkar valet att lösa upp periodiseringsfonderna eller ej.
Irritation
Lindgren nämner att räntebeläggningen av periodiseringsfonder enligt honom är ”svajig
politik”. Detta kan möjligtvis skapa irritation bland företagen och bidra till att de väljer att
23 lösa upp sina periodiseringsfonder. Sandler och Kulin nämnde inte irritation som en faktor som kan ha påverkat ett företags val att lösa upp sina periodiseringsfonder.
Bättre alternativ
Enligt Sandler kan företagens beslut att lösa upp periodiseringsfonderna ha sin grund i att det inte är lika förmånligt att avsätta till fonderna efter räntebeläggningen. I och med att förmånen med fonderna minskar kan andra alternativ nu vara bättre för företagen. Även Lindgren och Kulin nämner att en del av fördelarna försvinner i och med räntebeläggningen.
Omstrukturering
Ingen av revisorerna nämnde att omstrukturering av företagen kan påverka deras val att lösa upp periodiseringsfonderna.
Inget behov
Faktorn inget behov nämnde inte någon av revisorerna som en anledning till att upplösa periodiseringsfonderna.
4.2 Mindre aktiebolag i Uppland
För att samla in empirisk data från företagen har vi använt oss av två frågeformulär
12beroende på om företagen valt att lösa upp eller fortsätta avsätta till periodiseringsfonder. I vår studie har fem företag valt att lösa upp sina periodiseringsfonder och fem företag har fortsatt att avsätta till periodiseringsfonder sedan lagändringen 2005. Vi kommer att redovisa företagens ståndpunkt utifrån Dalman och Saurs modell Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar (2006).
12 Se bilaga 3 - Frågeformulär till företag som fortsätter avsätta till sina periodiseringsfonder samt bilaga 4 - Frågeformulär till företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder.
24 4.2.1 Företag som fortsatt att avsätta till sina periodiseringsfonder
Kostsamt att lösa upp
Alking AB har valt att fortsätta att avsätta till sina periodiseringsfonder, och företaget anser att kostnaden för att lösa upp fonderna är för stor för att vara ett alternativ.
Lönsamt
JE:s Bil & Elservice AB anser att den kostnad som räntebeläggningen av periodiseringsfonder innebar inte var tillräckligt stor för att företaget skulle sluta att avsätta till fonderna.
Funktionen som resultatutjämnare samt möjligheten att bygga upp en reserv gör att fonderna är lönsamma för företaget även efter lagändringen. Även LS Kontor AB, Rumbline consulting AB samt Miljömålarna AB anser att funktionen som resultatutjämnare påverkar deras val att fortsätta att avsätta. Miljömålarna AB beaktade även att bolagsskatten väntades minska och att fortsatt avsättning därmed kunde vara mer lönsamt då företaget kunde beskattas med en lägre skattesats. För Alking AB var resultatutjämningen den främsta anledningen till att företaget valde att fortsätta avsätta till periodiseringsfonderna.
Alternativ finansiering dyrare
Inget av företagen har valt att fortsätta att avsätta på grund av att alternativ finansiering är dyrare.
Behov
Alking AB valde att fortsätta avsätta till sina periodiseringsfonder för att minska det
nuvarande årets skattekostnad samt att bygga upp likviditeten i företaget för att i framtiden ha
möjlighet att investera. JE:s Bil&Elservice anser att främsta fördelen med
periodiseringsfonderna är möjligheten att slippa betala skatt på hela vinsten ett bra år samt att
ha lite i reserv för sämre år. Även Miljömålarna AB och Rumbline consuling AB hade samma
uppfattning då periodiseringsfonderna medför en lägre omgående skattebelastning samt
uppbyggande av reserv mot framtida förluster.
25 4.2.2 Företag som löst upp sina periodiseringsfonder
Irritation
Inga av företagen i vår undersökning valde att lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av irritation för nya lagen.
Bättre alternativ Inga av företagen i vår undersökning valde att lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av
att de funnit bättre alternativ.
Omstrukturering
Inga av företagen har valt att lösa upp sina periodiseringsfonder som en följd av omstrukturering av företaget.
Inget behov
Munda AB löste upp sina periodiseringsfonder i samband med att de räntebelades. Företaget ansågs ha tillräckligt hög soliditet och likviditet för att lösa upp periodiseringsfonderna och hade därmed inget behov av att avsätta till fonderna. Detsamma gällde för RA Motor som har stabil likviditet och behovet av periodiseringsfonder finns inte.
4.3 Årsredovisningar 2004-2007
För att komplettera uppgifterna som enkätundersökningen gett valde vi att undersöka de mindre aktiebolagens årsredovisningar.
4.3.1 Företag som fortsatt avsätta till periodiseringsfonder
Vid granskning av företagens årsredovisningar 2004-2007 kom vi fram till att företagen såväl
ökat som minskat den procentuella avsättningen till periodiseringsfonderna över åren. De
flesta företag avsätter 20 till 25 procent samtliga år. Miljömålarna AB har minskat
avsättningen från att år 2004 ha avsatt 22,54 procent, till att år 2007 endast avsätta 11,47
procent av resultatet efter finansiella poster. Rumbline Consulting AB har ökat avsättningen
sedan räntebeläggningen infördes, från att år 2004 ha avsatt 16,4 procent till att avsätta 22,86
26 procent år 2007
13.
4.3.2 Företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder
När vi studerade årsredovisningarna för de företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder kom vi fram till att Mekantik AB samt Munda AB fortsatte att avsätta till periodiseringsfond direkt efter räntebeläggningen. Dessa företag har på senare år valt att lösa upp fonderna. RA Motor AB valde att lösa upp samtliga periodiseringsfonder år 2004, alltså precis innan räntebeläggningen genomfördes. Oktab Stockholm AB upplöste samtliga fonder år 2006. Emineo AB valde att varken lösa upp eller avsätta till periodiseringsfond år 2005, men valde att lösa upp fonderna år 2006 och framåt
14.
13 Se tabell 1 - Företags procentuella avsättning i förhållande till resultat efter finansiella poster.
14 Se tabell 2 - Företags procentuella upplösning av periodiseringsfonderna.
27 5. Analys
5.1 Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar Dalman och Saur (2006) har utvecklat sin modell
15utifrån större aktiebolag. Vi tillämpade modellen genom att studera tio företags val att fortsätta avsätta alternativt lösa upp sina periodiseringsfonder. I vår undersökning fann vi att faktorer som påverkat de studerade företagens val att fortsätta avsätta efter räntebeläggningen är:
1 Behov - Det finns ett behov av att vänta med att betala en del av skatten, på grund av låg likviditet
2 Lönsamt - Fortfarande lönsamt att avsätta till periodiseringsfonder då företag kan resultatutjämna och skjuta på beskattning
3 Bolagsskatten väntades minska - Bolagsskatten väntades minska vilket medför en lägre skattekostnad om företag skjuter på beskattning till det år skatten har sänkts
De faktorer i Dalman och Saurs modell (2006) som vår undersökning indikerar kan tillämpas även på mindre företag som valt att fortsätt avsätta till periodiseringsfond är att det är
”lönsamt” att ha kvar periodiseringsfonder samt att det finns ett ”behov” av att skjuta på skatten. Ytterligare bakomliggande faktorer som gäller våra studerade företag är att
”bolagsskatten väntades minska”. Inget av våra studerade företag valde att avsätta till periodiseringsfond på grund av att ”alternativ finansiering var dyrare”, vilket Dalman och Saur fann gällde större aktiebolag. Vi tror att detta kan ha att göra med att företagen svarat att de valt att avsätta till periodiseringsfonder då dessa är lönsamma, och då kanske företagen har i åtanke att andra alternativa finansieringssätt var dyrare. Vi har valt att använda den generella faktorn, ”lönsamt” för att genom en definition förklara vad vi anser att begreppet innebär.
Även ”behov” är en relativt generella faktor, men genom vår definition förklarar vi vad vi menar med behov i detta sammanhang.
En annan faktor som Dalman och Saur fann påverkade större aktiebolags val att avsätta till
15 Se modell 1 - Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar, s. 19
28 periodiseringsfonder var att det var ”kostsamt att lösa upp”. Detta finner vi märkligt då det endast borde påverka företags vilja att inte lösa upp fonderna. Det borde inte få företag att vilja avsätta mer då det inte blir mindre kostsamt för företagen att fortsätta avsätta. Denna faktor nämndes dock även av ett av våra studerade aktiebolag. Vi tror att svaret kan grundas i att den person som besvarade vårt frågeformulär inte är tillräckligt insatt i periodiseringsfondssystemet. Vi har därför valt att inte använda detta begrepp som en faktor som påverkat företags val att fortsätta avsätta till fonderna i vår utvecklade modell.
Faktorer som enligt modellen påverkat de studerade företagens val att lösa upp periodiseringsfonderna:
y Olönsamt - Företag anser att det inte är lönsamt att behålla periodiseringsfonderna då de måste betala ränta på dem
y Inget behov - Företag som har stabil likviditet har inget behov av att skjuta på beskattning eller resultatutjämna mellan åren
y Krånglig - Mindre företag har svårt att förstå hur den nya lagen fungerar
Endast en av de faktorer som Dalman och Saur fann påverkade större aktiebolag val att lösa upp sina periodiseringsfonder fann vi belägg för i vår studie, nämligen ”inget behov” om detta definierats som att företaget har en stabil likviditet. I Dalman och Saurs modell (2006) har de även funnit att faktorn ”irritation” har påverkat företags beslut att lösa upp sina periodiseringsfonder, vilket inte gäller våra undersökta företag. Detta då irritation skapas av en anledning och det borde vara den bakomliggande orsaken som ska vara den framhävande faktorn i modellen. I vår undersökning fann vi att det som skapade irritation bland mindre aktiebolag var att lagen ansågs ”krånglig” att förstå. Om Dalman och Saur (2006) hade valt att definiera sina faktorer, hade vi kunnat få ett tydligare svar på vad som skapade den irritation som aktiebolagen i deras studie angav som bakomliggande orsak till att lösa upp fonderna. En annan anledning som talar för att Dalman och Saur (2006) inte har med faktorn
”krånglig” i sin modell är att större aktiebolag oftast har särskilda ekonomiavdelningar med
större kunskap om ekonomiska aspekter. Detta kan vara en förklarad faktor att inte anse lagen
som ”krånglig”.
29 Faktorn ”bättre alternativ” nämnde några av våra studerade företag som en anledning att lösa upp sina fonder, dock menade de att den extra räntekostnad som företaget fick betala gjorde periodiseringsfonderna mindre lönsamma och därför fanns det billigare
finansieringsalternativ. Dalman och Saur hade med faktorn ”olönsamt” i sin hypotes
16, men fann att faktorn inte överensstämde med deras empiriska studie gällande stora aktiebolag. Vi har dock valt att återinföra faktorn ”olönsamt” i vår modifierade modell. Vi tror även att definitionen av olönsamt kan påverka huruvida faktorn stämmer in på företagen eller ej, då Dalman och Saur (2006) inte har definierat begreppen vet vi inte vad de avsåg med
”olönsamt”. Beskrivningen ”olönsamt” tycker vi blir intetsägande när det tas ur dess helhet.
Enligt vår definition av variablerna så stämmer företagens åsikter in på faktorn ”olönsamt”.
Vi anser att Dalman och Saur (2006) borde definierat sina faktorer för att skapa ett bättre förståelse för modellen i helhet samt för att tillämpning av modellen ska bli lättare att genomföra vid framtida studier.
5.2 Kvalitativ data
5.2.1 Revisorernas åsikter om räntebeläggningen
Små aktiebolag tenderar att rådfråga sin revisor om ekonomiska beslut, såsom att avsätta eller upplösa periodiseringsfonder (Cooper, D. J. och Robson, K. 2006). Denna uppfattning fick vi även vid den kvalitativa datainsamlingen. Således anser vi att revisorns åsikt väger tungt för företagens beslut angående hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder ska hanteras.
En negativ aspekt som Sandler angav var att räntebeläggningen av periodiseringsfonderna anses ”krånglig” och Lindgren menade att detta kunde anses som ”svajig politik”. I jämförelsen mellan vår och Dalman och Saurs modell (2006) kom vi fram till att mindre aktiebolag i större utsträckning än de större aktiebolagen anser att lagen är ”krånglig” och svår att förstå. Även det faktum att avsättning till periodiseringsfonder blev ”olönsamt” i och
16 Se modell 3 - Dalman och Saurs arbetshypotes ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”.
30 med räntebeläggningen, bland annat då det blev dyrare för företagen att avsätta till fonden har påverkat flera företags val att lösa upp fonden. Denna faktor togs även upp av samtliga revisorer och den återkommer i vår reviderade version av Dalman och Saurs modell (2006).
En annan anledning till valet att avsätta till periodiseringsfonder är enligt revisorerna om företaget väntas gå med förlust kommande år, eller om det är i en bransch där resultatet vanligtvis är positivt ett år för att vara negativt nästa år. Periodiseringsfondens funktion som resultatutjämnare nämndes även av flera företag och vi tolkar denna funktion som en av de viktigaste faktorer som får företagen att fortsätta att avsätta till fonderna. Anledningen till detta är framförallt att såväl revisorer som flera företag nämnde denna faktor som viktig, samt att vissa av företagen som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder nämnde att de saknade funktionen som resultatutjämnare när de inte längre använde sig av periodiseringsfonder.
Funktionen som resultatutjämnare förekommer i vår modell under begreppet ”lönsamt”.
5.2.2 Företag som valt att fortsätta avsätta till periodiseringsfond
I vår empiriska studie fann vi att Alking AB, JE:s Bil & Elservice AB, Miljömålarna AB samt Rumbline Consulting AB avsätter till periodiseringsfonder då de har ett ”behov” av fonderna.
Detta då de bland annat ger en lägre omedelbar skattebelastning, vilket medför att företagen inte behöver betala hela skattekostnaden nuvarande år och därmed har likvida medel över till investeringar och dylikt. Alking AB nämnde även att kostnaden att lösa upp periodiseringsfonderna var för stor, då företaget inte hade tillräckligt med likvida medel.
Alking AB, LS Kontor AB, Miljömålarna AB, JE:s Bil & Elservice AB samt Rumbline Consulting AB har valt att fortsätta att avsätta till periodiseringsfonder eftersom den ger en möjlighet till resultatutjämning, då upp- och nedgångar i resultatet kan jämnas ut genom denna obeskattade reserv. Företagen valde även att avsätta till periodiseringsfonder eftersom de anser att kostnaden för fonderna inte är stor nog för att utgöra ett hinder för att fortsätta att avsätta. Detta tror vi kan påverkas av om alternativ finansiering är dyrare samt om företaget kan finna en avkastning som är högre än räntekostnaden. Således fann vi att faktorn
”lönsamt” stämde överens med fem av aktiebolagen i vår studie. Att ”bolagsskatten väntades
31 minska” var en av faktorerna som påverkade Miljömålarna AB:s val att fortsätta avsätta till sina periodiseringsfonder.
Genom att studera företagens årsredovisningar mellan åren 2004 och 2007 har vi kommit fram till att företagen såväl har ökat som minskat den procentuella avsättningen till periodiseringsfonderna över åren. Majoriteten av företagen avsätter 20 till 25 procent av resultat efter finansiella poster samtliga år, och maximal tillåten avsättning är 25 procent
17. Miljömålarna AB har minskat avsättningen från att år 2004 avsatt 22,54 procent, till att år 2007 endast avsätta 11,47 procent av resultatet efter finansiella poster. Vi tolkar procentuell minskning av avsättningen som ett resultat av att det blev dyrare att avsätta till periodiseringsfond efter räntebeläggningen. Rumbline Consulting AB har ökat avsättningen sedan räntebeläggningen infördes, från att år 2004 ha avsatt 16,4 procent till att avsätta 22,86 procent år 2007
18. Vi är förvånade över att företaget har ökat avsättningen sedan räntebeläggningen infördes. Vår empiriska studie visade att anledningen till detta är den skattekredit som periodiseringsfonderna medför.
5.2.3 Företag som valt att lösa upp periodiseringsfonderna
Vi har valt att återinföra faktorn ”olönsamt”, som Dalman och Saur (2006) har med i sin hypotes, då nedanstående faktorer som de studerade företagen i vår studie nämner stämmer in på vår definition av ”olönsamt”. Företagen Emineo AB, Mekantik AB samt RA Motor AB anger att de har valt att lösa upp periodiseringsfonderna då de ej längre såg någon fördel med att avsätta till fonderna efter räntebeläggningen. Emineo AB valde även att lösa upp fonderna eftersom likviditeten väntades minska i och med den extra skatt som räntebeläggningen medför. Mekantik AB svarade också att det inte hade råd att betala den extra ränta som skulle uppkomma. Denna faktor anser vi är viktig då företaget hade behövt finansiera sig genom lån för att lösa upp fonderna, vilket kan bli dyrare än att betala den extra räntan som uppkom i och med lagändringen. Oktab Stockholm AB anger att den extra ränta som lagändringen
17 Avsättningen kan dock överstiga 25 procent av resultat efter finansiella poster då även tidigare års avsättningar som återförs ingår som underlag för avsättning till periodiseringsfond (IL 30 kap).
18 Se tabell 1 - Företags procentuella avsättning i förhållande till resultat efter finansiella poster.
32 medför påverkade valet att lösa upp fonderna.
Munda AB samt RA Motor AB nämnde att de hade god likviditet och därmed inte såg någon anledning att skjuta på beskattningen när det blev kostsamt för dem. De hade alltså ”inget behov” av att nyttja periodiseringsfonder. Även att den nya lagen ansågs ”krånglig”
påverkade Mekantik AB:s val att lösa upp fonderna.
Mekantik AB samt Munda AB avsatte till periodiseringsfonder direkt efter räntebeläggningen men har valt att lösa upp sina fonder under senare år . Detta tror vi kan vara ett resultat av att de märkt en negativ effekt av räntebeläggningen, i form av en fördyring. RA Motor AB valde att lösa upp samtliga periodiseringsfonder år 2004, alltså precis innan räntebeläggningen genomfördes. Detta kan vara en effekt av att företaget hade god likviditet och ville undvika att betala ränta på periodiseringsfonderna, vilket även framgår av vår empiriska studie. År 2006, ett år efter det att räntebeläggningen trädde i kraft, valde Oktab Stockholm AB att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Även i detta fall tror vi att valet grundar sig i att företaget vill undgå att betala den extra skatt som uppkom i och med räntebeläggningen och detta svar fick vi även vid företagets besvarande av vårt frågeformulär. Emineo AB valde att varken upplösa eller avsätta till periodiseringsfond år 2005. År 2006 och framåt har företaget dock valt att upplösa fonderna. Att Emineo AB fattade beslutet att avvakta med att lösa upp eller avsätta till fonderna tror vi har sin grund i att det ville se vilka effekter räntebeläggningen innebar för företaget
19.
19 Se tabell 2 - Företags procentuella upplösning av periodiseringsfonderna.
33 6. Slutsats
Modell 1 – ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”
Utifrån den av Dalman och Saurs tillämpade modell (2006) se ovan, har vi funnit att vissa faktorer som författarna funnit påverka större aktiebolags val att avsätta eller lösa upp periodiseringsfonder även överensstämmer med de mindre aktiebolag som vi har studerat.
Men mindre aktiebolagen i vår studie har även nämnt faktorer utöver de som speglas i Dalman och Saurs modell (2006).
För företag som valt att fortsätta avsätta stämmer nedanstående faktorer överens med Dalman och Saurs modell (2006):
1. Behov - Det finns ett behov av att vänta med att betala en del av skatten, på grund av låg likviditet
2. Lönsamt - Fortfarande lönsamt att avsätta till periodiseringsfonder då företag kan resultatutjämna och skjuta på beskattning
Men för två variabler finner vi inget belägg ( kostsamt att lösa upp och alternativ finansiering billigare)
Vi har vidare funnit en faktor som inte återfinns i Dalman och Saurs modell (2006):
3. Bolagsskatten förväntades minska - Bolagsskatten väntades minska vilket medför en
34 lägre skattekostnad om företag skjuter på beskattning till det år skatten har sänkts
För företag som valt att lösa upp sina periodiseringsfonder fann vi endast en faktor som stämde överens med Dalman och Saurs modell (2006):
1. Inget behov - Företag som har stabil likviditet har inget behov av att skjuta på beskattning eller resultatutjämna mellan åren
Men för tre variabler fann vi inga belägg ( irritation, bättre alternativ och omstrukturering )
Vi fann också två nya faktorer som påverkar företags val att lösa upp periodiseringsfonderna:
2. Olönsamt - Företag anser att det inte är lönsamt att behålla periodiseringsfonderna då de måste betala ränta på dem, vilket medför en extra kostnad
3. Krånglig - Mindre företag har svårt att förstå hur den nya lagen fungerar
Den slutsats vi kan dra är att Dalman och Saurs modell (2006), utökad med våra definitioner av de ingående variablerna, måste revideras för att på ett relevant sätt kunna användas för våra resultat. Detta har lett till nedanstående modell.
Modell 2 – Vår reviderade modell utifrån Dalman och Saurs
”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - modell med två inriktningar”
Räntebeläggning av periodiseringsfonder - utvecklad modell med två inriktningar (Eriksson & Karlsso10)
