Tegelfasad – Design för återbruk

(1)

Tegelfasad – Design för återbruk

Brick facade - Design for Deconstruction

Författare: Annika Larsson och Karin Strandberg Handledare: Carl Thelin

Handledare företag: Emma Tuvegran

Examensarbete i byggteknik

(2)

(3)

Sammanfattning

Utgångspunkten för arbetet har varit de rådande problemen med global uppvärmning och utsläpp av växthusgaser i världen. Byggbranschen står för 40 % av världens utsläpp av växthusgaser. I Sverige har miljöpåverkan från byggbranschen ökat, både genom den inhemska produktionen men också genom utsläpp från de byggprodukter Sverige importerar. Bygg- och fastighetssektorn står även för 31 % av allt genererat avfall i Sverige. Då detta har visats sig vara en ohållbar situation krävs förändringar i byggbranschen.Ett sätt att minska utsläpp av växthusgaser är att återbruka

byggnadsmaterial som har potential att återanvändas i nyproduktion. Ett material som har lång beständighet och som har möjlighet att återbrukas är tegelstenen.

Tidigare forskning visar på att implementering av återbrukat byggnadsmaterial i nyproduktion är fortsatt låg. Målet med denna undersökning var att hitta de brister i byggbranschen och marknaden som hindrar implementering av återbrukbart fasadtegel i nyproduktion. Förtydliga de svårigheter och hinder som finns i branschen och ge förslag på åtgärder. Intervjuer med branschspecifika grupper som är verksamma i

Göteborgsregionen jämförs med tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlar ämnen som medvetenhet kring återbruk, materialegenskaper i ett murverk och möjligheten att återbruka tegelstenar.

Resultatet av intervjuerna och tidigare forskning visar att medvetenhet kring återbruk är relativt låg i byggbranschen. Vidare menar flera av de svarande aktörerna att efterfrågan av återbrukade tegelstenar och implementering av återbrukade tegelstenar i nyproduktion är låg. Förslagen i rapporten är fördelade på fyra kategorier: Byggbranschen, Återbruk, Design for Deconstruction och Material. Inom varje kategori ges förslag om åtgärder och nya riktlinjer som behöver tas fram för att öka återbruk av tegelstenar. En ökad

implementering av återbrukade tegelstenar är beroende av flera faktorer. Utifrån analysen av resultatet i denna undersökning har ett antal faktorer fastställts. Dessa faktorer

påverkar återbruk av fasadtegel, några av dessa är: efterfrågan är för låg, cementbruk förhindrar medan kalkbruk möjliggör återbruk av den enskilda tegelstenen. Tydliga riktlinjer och bestämmelser saknas, ekonomiska faktorer förhindrar återbruk då processen för återbruk anses vara för dyr.

(4)

(5)

Abstract

I detta arbete beskrivs de brister som finns i byggbranschen och som hindrar

implementering av återbrukat fasadtegel i nyproduktion. Arbetet belyser den bristande efterfrågan på återbrukade tegelstenar i nyproduktion och ger förslag på åtgärder för att öka återbruk av tegelstenar. Undersökningen tar sin utgångspunkt i byggsektorns negativa miljöpåverkan, dels genom utsläpp av växthusgaser och att branschen genererar stora mängder avfall.

Studien baseras på intervjuer med olika aktörer inom byggbranschen som verksamma i Göteborgsregionen samt litteraturstudier av tidigare forskning. Resultaten visar på att medvetenhet kring och intresset för återbruk är bristfällig. Kostnaden för återbruk av tegelstenar är hög och i dagsläget lönar det sig inte att återbruka tegelstenar. Detta för att priset för en nyproducerad tegelsten är billigare än en återbrukad sten.

Nyckelord: avfall, hållbart-byggande, miljöpåverkan, murbruk, tegelsten

(6)

(7)

Abstract

This study describes the deficiencies that exist in the construction industry that prevent the implementation of reused facade bricks in building production. The study highlights the lack of demand for recycled bricks in building production and proposes measures to increase reuse of bricks. The study originated from the problem of negative

environmental impact of the construction sector. These impacts are emissions of greenhouse gases and that the industry generates large quantities of waste.

The study is based on interviews with various profession groups in the construction industry who are active in the Gothenburg region and studies of previous research. The results show that awareness of and interest in reuse is deficient. The cost of reusing bricks is high and currently it is not worthwhile to reuse bricks. This is because the price of a newly produced brick is cheaper than a recycled brick.

Keywords: environmental impact, mortar, recycling, sustainable construction, waste

(8)

(9)

Förord

Med detta examensarbete slutförs tre års studier till Byggnadsutformare vid

Linnéuniversitetet. Vi vill tacka alla respondenter som har medverkat i våra intervjuer och med det bidragit till resultatet i denna undersökning. Ett stort tack till Hanna Strand från Skanska Teknik Göteborg som bidragit till ämnet av detta examensarbete. Vi vill även tacka våra handledare Carl Thelin från Linnéuniversitetet för vägledning och konstruktiva granskningar av vår rapport. Emma Tuvegran på Skanska Region hus Göteborg för stöttning av detta examensarbete med hjälp av positiv förstärkning och hänvisning till relevanta respondenter. Vidare vill vi tacka Kristin Balksten för en inspirerande föreläsning i kursen Byggnadsvård som gjorde oss nyfikna på murverk och dess byggnadstekniska egenskaper.

Eftersom denna rapport är ett samarbete med Skanska Region hus Göteborg och Skanska teknik vill vi tacka Skanska för förtroendet.

Texten och innehållet i rapporten har gemensamt tagits fram, samt även bearbetats i samråd. Detta gav ett utvecklande och roligt samarbete under tiden av rapportskrivningen.

Annika Larsson & Karin Strandberg Växjö, 29 juni 2020

(10)

(11)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund och problembeskrivning ... 1

1.2 Syfte och mål ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2 Teori ... 3

2.1 Ord och begrepp ... 3

2.2 Teoretiska utgångspunkter ... 5

2.2.1 Byggbranschens brister och förutsättningar ... 5

2.2.2 Återbruk ... 6

2.2.3 Design for Deconstruction ... 8

2.3 Material ... 9

2.3.1 Tegel ... 10

2.3.2 Murbruk ... 11

2.3.3 Murverk ... 12

3 Metod ... 13

3.1 Ansats ... 13

3.2 Metoder för datainsamling ... 13

3.3 Representativt urval, validitet och reliabilitet ... 13

3.3.1 Intervjuer ... 14

4 Genomförande ... 15

4.1 Intervjuer ... 15

4.2 Litteraturstudier ... 15

5 Resultat ... 17

5.1 Experter ... 18

5.2 Återbruk ... 21

5.3 Bygg ... 22

5.4 Arkitekt ... 23

5.5 Leverantör ... 25

5.6 Rivning ... 27

6 Analys ... 29

6.1 Byggbranschen ... 29

6.3 Design for Deconstruction ... 31

(12)

(13)

7 Förslag... 33

7.1 Byggbranschen ... 33

7.3 Design for Deconstruction ... 33

7.4 Material ... 34

8 Diskussion ... 35

8.1 Metod ... 35

8.2 Resultat ... 36

8.3 Förslag... 37

9 Slutsatser... 39

Referenslista... 41

Bilagor ... 45

(14)

(15)

1 Introduktion

Industrialismen var startskottet för de snabbt växande utsläppen av växthusgaser, den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som startade redan på 1800-talet.

Detta är bara början då vi ännu inte sett de fulla konsekvenserna av de utsläpp som har fortsatt under hela 1900-talet och nu in på 2000-talet (WWF 2020). I världen står byggsektorn för nästan 40 % av alla växthusgasutsläpp (Architecture2030, 2020).

Eftersom detta har visats sig vara en ohållbar situation krävs förändringar i

byggbranschen. Det finns möjligheter att spara in på växthusgasutsläpp och i denna rapport undersöks återbruk av tegelstenar och hur det kan påverka framtiden.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

Miljöpåverkan från byggbranschen i Sverige ökar enligt Boverkets rapport från januari 2020. Det släpps ut stora mängder växthusgaser genom den inhemska produktionen, för år 2017 var denna siffra omkring 19 % av landets totala utsläpp. Dessutom påverkas andra länder av utsläpp vid tillverkning av byggprodukter som importeras till Sverige.

Bygg- och fastighetssektorn står även för 31 % av allt genererat avfall i Sverige

(Boverket 2020a). Byggsektorn och andra delar i samhället står inför stora förändringar för att minska sin negativa påverkan på miljön och den energiåtgång som krävs för de olika branschernas produktion (Boverket 2020b).

För hundra år sedan fanns principer om cirkulärt byggande, de principerna var kanske inte från början menade att underlätta återbruk. De metoder och material som användes gav dock möjligheten att återbruka de använda byggnadsmaterialen. Enligt rapporten Criteria for salvageability: the reuse of bricks ändras detta synsätt i början av år 1920 och bidrog istället till ökade avfall i samband med rivning av byggnader (Nordby et al. 2009).

Enligt tegelleverantören Tegelmäster (2020) har en tegelbyggnad en livslängd på omkring 150 år. Detta är en sanning med modifikation då vi i Sverige och världen finner exempel på tegelbyggnader som stått betydligt längre än så. Den äldsta daterade tegelbyggnaden som finns i norden är Gumlösa kyrka som stod klar år 1192 (Burström 2007 s.335).

Kyrkan är ett bra exempel som visar beständigheten hos tegelstenen. En annan byggnad som är ett bra exempel är kyrkan Haga Sofia i Istanbul som uppfördes under 500-talet e.Kr (Berggren 2017 s.77).

Tegelstenar kan med fördel återbrukas då materialet har flera användningsområden i en byggnad, detta accentueras som en fördel i studien Criteria for salvageability: the reuse of bricks (Nordby et al. 2009). Genom att återbruka 2000 tegelstenar minskar

koldioxidutsläppet med 1 ton (Arkitekt 2020). Detta är dels till fördel för Sveriges klimatmål som innebär att: Det skall inte finnas några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 (Naturvårdsverket 2020) men framför allt för att bidra till en hållbar framtid. I dagsläget är användningen av återvunna och återbrukbara material fortfarande låg vid nyproduktion (Nußholz et al. 2018). Göteborgs stad gjorde under år 2019 en studie där en rapport togs fram för att öka medvetenheten om Cirkulär ekonomi (Göteborg 2019). I studien föreslås till exempel att dela in rivningsskedet av en byggnad i fler delar och implementera återbruk i kretsloppet vid nybyggnation som några av det största stegen mot ett mer hållbart byggande.

(16)

1.2 Syfte och mål

Syftet med denna undersökning är att belysa problematik och brister i byggbranschen när det kommer till återbruk av fasadtegel och om det är något som diskuteras vid

nyproduktion. Resultatet och de förslag till åtgärder som presenteras ger ett underlag till byggbranschen för att möjliggöra en ökning av återbruk av tegelfasader.

Målet med undersökningen är att åskådliggöra de brister i branschen och marknaden som hindrar implementering av återbrukbart fasadtegel i nyproduktion. Förtydliga de

svårigheter och hinder som finns i branschen och ge förslag på åtgärder.

1.3 Avgränsningar

Undersökningen omfattas ej av befintliga tegelfasader och dess återbruksbarhet då målet är att förbättra framtida byggnader.

Tegelstenar som krossas eller återanvänds i andra former än hela stenar tas inte upp i rapporten, detta för att tegelstenen vid krossning förlorar sina egenskaper.

Regionsavgränsning, endast ett fåtal företag utanför Göteborg har intervjuats, i och med detta har undersökningens utfall högst applicerbarhet på Göteborgsregionen.

(17)

2 Teori

Här följer en ordlista som förklarar och definierar ord som används i rapporten. Sedan redovisas teoretiska utgångspunkter för denna rapportens resultat, utgångspunkterna sorteras in under fyra rubriker. Därefter redovisas egenskaper för de material som kommer att tas upp i rapporten.

2.1 Ord och begrepp

Cirkulär ekonomi ”I en cirkulär ekonomi bibehålls värdet av produkter och material så länge som möjligt. Avfall och resursanvändning minimeras, och resurser behålls inom ekonomin när en produkt har nått slutet av sin livscykel, för att användas på nytt och skapa ytterligare värde” (EC 2015).

Demontering/dekonstruktion “När en byggnad demonteras/dekonstrueras plockas den isär till dess ingående byggnadselement, delkomponenter och material” (Fahlén, Sidenmark, Löfås & Cusumano 2017).

Design for Deconstruction / Design för dekonstruktion (Dfd)

Hänvisar till att vid ett tidigt skede i

projekteringsprocessen applicera en plan för dekonstruktion av byggnaden. Ta hänsyn till en framtida renovering, ombyggnad och rivning av byggnaden. Detta för att materialen som använts i byggnaden skall kunna återanvändas med bibehållna egenskaper och i samma syfte som ursprungligen var tänkt.

Hydratisering “Kemisk reaktion där vatten reagerar med ett annat ämne. Ett exempel är framställning av släckt kalk genom reaktion mellan kalciumoxid (bränd kalk) och vatten. I vattenlösning är jonerna i allmänhet

hydratiserade” (Skogen 2020).

Livscykelanalys (LCA) Livscykelanalys är en metod för att beräkna hur en produkt påverkar miljön under hela sin livstid. Precis som namnet antyder tar analysen in miljöpåverkan under hela livscykeln – från det material som används i produktionen till transporter och energianvändning och slutligen hur avfallet tas om hand när produkten gått sönder eller tjänat ut sitt syfte, genom till exempel återvinning eller förbränning (Ramboll 2020).

Karbonatisering En kemisk process som bidrar till kalkbrukets hållfasthet.

(18)

Återbruk “Likvärdigt med begreppet återanvändning. Varje förfarande som innebär att produkter eller

komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda”

(2008/98/EG 2018).

Återvinning “Varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål, genom att det antingen vid anläggningen eller i samhället i stort ersätter annat material som i annat fall skulle ha använts för ett visst syfte eller förbereds för detta syfte; bilaga II

innehåller en icke uttömmande förteckning över återvinningsförfaranden” (2008/98/EG 2018).

(19)

2.2 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redogörs för tidigare studier, teorier och data som genomförts inom området som behandlas i studien. De fem valda vetenskapliga texterna behandlar ämnen så som återbruk, återvinning och Design for Deconstruction samt cirkulärt byggande.

Dessa artiklar tillsammans används som bakgrund och utgör ett underlag för analys av det slutgiltiga resultatet.

2.2.1 Byggbranschens brister och förutsättningar

Byggnader svarar för en tredjedel av alla globala växthusgasutsläpp.

I rapporten Circular building materials: Carbon saving potential and the role of business model innovation and public policy (Nußholz et al. 2018) undersöker de om återvinning av material och sekundär användning kan bidrar till minskade utsläpp. Återvinning av materialen kan bidra till ökade transporter och materialen behöver i många fall omarbetas detta kan vara en kostsam process. Affärsmodell och tillgänglighet kan bidra till ökat återbruk av materialen i sekundär bemärkelse. I dagsläget är återanvändningen av sekundärmaterial fortfarande väldigt låg i nyproduktion. Utöver affärsmodellerna behövs även en förändring i bestämmelser och riktlinjer när det kommer till återvinning och användning av återvunnet material. Målet i rapporten om cirkulära byggnadsmaterial är att öka branschens kunskaper om sekundärmaterial. Med hjälp av den utvecklade

kunskapen kan byggbranschen öka sina möjligheter att sänka sina utsläpp. Nußholz et al.

(2018) menar att byggbranschen kan uppnå målet för minskade utsläpp med hjälp av affärsmodeller och nya rekommendationer till branschen. Ett exempel på detta är att byggbranschen sedan en tid tillbaka ökat återvinning av metall. Ökningen av återvinning drevs fram av bland annat nya hårdare bestämmelser kring företags hantering av

materialet.

Författarna av rapporten Components reuse in the building sector: A systematic review (Rakhshan et al. 2020) har utifrån de vetenskapliga texterna som granskats i

undersökningen identifierat fem kategorier. Bristerna och de redan fungerande metoderna som behandlar återbruk kan sorteras in under dessa kategorier: Ekonomiska,

miljömässiga, sociala, tekniska, reglerande och organisatoriska är de fem kategorier som identifierats. Inom kategorin ekonomi är en observation att återbruk kan främjas utav de potentiella kostnadsbesparingarna vid användningen av återbrukat material. Om priserna för återbrukbart material är låga kan det bidra till att öka efterfrågan på marknaden. En annan ekonomisk påtryckning kan vara att öka kostnaderna för deponering som i sin tur kan göra återbruk och återvinning mer attraktivt.

Organisatoriska fördelar kan vara att öka konkurrenskraften hos företag genom en miljövänligare profil. För att uppnå den miljövänligare profilen kan företagen

implementera återbruk redan i design och projekteringsprocesserna. Vidare kan företagen göra Design for Deconstruction, återbruk och återvinning till avtalspunkter vid

kontraktsskrivning. Kunskaper och handböcker/listor på material som redan är beprövade skulle också underlätta i projekteringsskeden för en ökad användning av återbrukbart och återvunnet material. Materialproducenter kan också inkorporera cirkulära principer i affärsplanen, där företagen kvalitetssäkrar återbrukbart material (Rakhshan et al. 2020).

(20)

Socialt drivande aspekter är ökad medvetenhet hos samhället kring fördelarna med återbruk, medvetenheten kan då driva upp efterfrågan. Positiv syn på återbruk från beställare, arkitekter och entreprenörer är avgörande för en ökad medvetenhet hos samhället. Dock kvarstår problemet och osäkerheten kring kvalitetssäkringen av de byggnadsdelar som går att återanvända. Men problemet är inte oöverkomligt, med ökad medvetenheten kan samhället driva fram lösningar som kan leda till kvalitetssäkring av återbrukbara material (Rakhshan et al. 2020). Det bristfälliga intresset för återbrukat material i branschen är ett avgörande problem. Lågt intresse ligger till grund för den låga efterfrågan. I byggbranschen likt i många andra branscher drivs utveckling av efterfrågan.

Detta resulterar till att få företag väljer att inrikta sig på återbruk. Detta i sin tur bidrar till att om en beställare vill använda återbrukat material är detta svårt att få tag på. Det resulterar ofta i att beställaren i slutändan väljer nyproducerade material istället (Öhrn &

Isaksson 2014).

Brister på deponeringsplatser är en positivt drivande parameter som räknas in under miljökategorin. Rakhshan et al. (2020) har under studien lagt märke till att vid brist på deponeringsplatser ökar återvinning och återbruk av byggnadsmaterialen.

Återanvändning bidrar också till mindre användning av råmaterial och vattenkonsumtion dessa är båda positiva miljömässiga aspekter. Detta visar då att återanvändning kan hjälpa till att minska byggbranschens negativa fotavtryck på miljön. Med hjälp av

livscykelanalys av byggnader går det att sänka de negativa avtrycken på miljön som till exempel CO2-utsläpp (Rakhshan et al. 2020).

Göteborgs stad har genomfört studien Slutrapport Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen (Göteborg 2019) med målet att ta fram konkreta

rekommendationer och förslag till byggbranschen på hur cirkulära upphandlingskrav kan utformas och gradvis utvecklas fram till 2030. Undersökningen visar att en övergång från linjära till cirkulära material- och produktflöden kan minska användandet av jungfruliga och ändliga naturresurser inom byggbranschen. Genom att öka de cirkulära

materialflödena och hushålla med de resurser som finns tillgängliga kan byggbranschen minska sin miljö- och klimatpåverkan.

2.2.2 Återbruk

Enligt Gamle mursten (2020) förbrukas tio gånger mer energi vid nyproduktion av en tegelsten jämfört med återbruk av en gammal tegelsten. Dessutom minskar

växthusgasutsläppen med cirka 1 ton CO2 vid användning av 2000 återbrukade

tegelstenar istället för nyproducerade stenar (Gamle mursten 2020). En beräkning gjord av Öhrn och Isaksson (2014) visar på att vid byggnation av en tegelfasad där 20 % av stenarna är återbrukade sjunker energianvändningen från 900 MJ till 700 MJ. En fasad med 20 % återbrukade stenar blir dock dyrare då priset på en återbrukad sten är cirka 5 kr till skillnad från en nyproducerad som kostar 3,50 kr (Öhrn & Isaksson 2014).

Genom studier av tidigare publicerade vetenskapligt granskade artiklar har Rakhshan et al. (2020) kartlagt kunskaper om återbruk och återvinning av byggnadsmaterial.

Majoriteten av de byggnader som existerar idag är inte byggda utifrån Design for Deconstruction principerna och när de då rivs eller byggs om genereras stora mängder avfall. Om man ser till hierarkin när det kommer till energi- och avfallsbesparing går återbruk in överst på listan. Trots detta är det återvinning som är den vanligaste metoden för att ta hand om rivningsmassor.

(21)

Förr byggdes det för att husen skulle hålla länge, det fanns också en tanke på att det skulle vara lätt att återanvända materialen. Detta tankesätt frångicks runt år 1920, därefter producerades betydligt mer avfall. Värmebehovet av moderna byggnader tillsammans med arbetsbörda och tidsåtgång har satt stopp för den traditionella tegelväggen (Nordby et al. 2009).

Byggnadsdelar som bland annat tegelstenar, balkar och pelare har betydligt lägre miljöpåverkan vid återbruk jämfört med återvinning där byggnadsdelarna bryts ner och återvinns till komponenter i nyproduktion. De olika studierna som undersökts i rapporten Components reuse in the building sector – A systematic review (Rakhshan et al. 2020) visar på att det är viktigt för branschen att uppdatera sina kunskaper och regelbundet ha kontakt med experter. Detta för att löpande identifiera bristerna i branschen när det kommer till återbruk och återvinning av byggnadsmaterialen.

I rapporten Criteria for salvageability: the reuse of bricks (Nordby et al. 2009) skrivs det att en bidragande faktor på huruvida materialen är lätta att återvinna är antalet olika material som använts i byggnaden. Färre material underlättar rivning och sortering och i sin tur blir det enklare att återbruka och återvinna materialen. Detta bidrar då till

lönsamhet och effektivitet vid rivning av en byggnad. I urbana miljöer är detta särskilt viktigt eftersom det där ofta är begränsade ytor för sortering av rivningsmaterial. En annan fördel med begränsning av antal material är att kvantiteterna av de använda materialen blir större, det bidrar till att det blir lättare att sälja och återbruka materialen.

Möjligheten till återbruk av tegelstenarna beror på flera parametrar bland annat mängd material och konstruktionens uppbyggnad. När det kommer till fasadtegel är

konstruktionen avgörande, i de flesta fallen har tegel den längsta livslängden av de material som använts i en vägg. Det är då viktigt att det ska gå att komma åt

väggkonstruktionen utan att kompromissa teglet. När det blandas många material i en konstruktion blir livslängden likt det sämsta materialet i blandningen oavsett individuell livslängd (Nordby et al. 2009).

Flexibla fogar är en avgörande del i huruvida tegelstenarna går att återbruka. Cementbruk kan vara styvare och starkare än tegelstenarna och bidrar till att det är näst intill omöjligt att rensa stenarna från murbruk utan att skada stenen. Cementbruk släpper inte från teglet.

Kalkbruk visar dock bra egenskaper när det kommer till demontering av en

tegelkonstruktion. En kritisk punkt vid användning av kalkbruk är tiden, jämfört med cementbruk kräver kalkbruk längre torktid för att uppnå liknande beständighet. Kalkbruk är även känsligt för frost och kallt väder och bör därför begränsas till montering under de frostfria månaderna på året. Något som bör tänkas på är att i traditionella och historiska byggnader förlitar sig kalkbruket till viss del på tyngden av stenarna för stabilitet. Med tanke på detta krävs kunskaper kring materialen utifrån ett historiskt perspektiv vid utformning av en modern tegelvägg där kalkbruk ska användas (Nordby et al. 2009).

(22)

Kostnader är ofta ett hinder när man vill att produkten skall vara återbrukbar. Dock är det många som glömmer att i längden kan det vara till stor fördel ekonomiskt att materialen går att återbruka med så lite spill som möjligt. För att öka återbruket behövs ett

cirkulärekonomiskt tankesätt redan från början. Annars går man miste om fördelarna med återbruk. En tegelsten med dess små dimensioner är egentligen ett av de materialen som borde vara enklast att återbruka. Tegelstenens mångsidighet i användningsområden gör den lätt att återanvända då den kan ta plats i många olika delar av en byggnad. En av slutsatserna i rapporten Criteria for salvageability: the reuse of bricks (Nordby et al.

2009) är att en utveckling av kalkbruk är en av de mest lovande lösningarna för ett ökat återbruk av tegelstenar.

Resultatet i examensarbetet Återbruk av byggmaterial - En studie om effektivisering och avfallsminimering (Nguyen & Péter 2019) beskriver att inom byggbranschen är återbruk fortfarande ett diffust begrepp. Studien visar på bristande kunskap om ämnet och bristfälliga riktlinjer för återbruk som gör det svårt att mäta den verkliga

implementeringen av återbruk. Kunskapsläget bidrar därför till ojämnheter i branschen.

Återbrukets innebörd varierar från företag till företag och med det suddas riktlinjer och systematiken ut. Bristen på medvetenhet över branschgrupper gör det svårare att öka implementeringen av återbruk. Studien föreslår en fastställning av definition och riktlinjer för att öka kunskapen i branschen.

2.2.3 Design for Deconstruction

Trots alla kända fördelar med DfD är appliceringen av principen fortfarande låg i

branschen, det är få byggnader som är anpassade för demontering. I rapporten Design for Deconstruction (DfD): Critical success factors for diverting end-of-life waste from landfills (Akinade et al. 2016) undersöks vilka faktorer som påverkar användningen av DfD vid projektering. Slutsatserna är tänkta att ligga till grund för nya bestämmelser och rekommendationer för att öka appliceringen av DfD för att få en mer hållbar

byggnadsproduktion. Det finns flera rapporter som tar upp de ekonomiska fördelarna med cirkulära principer i byggbranschen. För att uppnå de potentiella miljömässiga och ekonomiska fördelarna bör sekundära material arbetas in redan i design- och projekteringsskeden (Nußholz et al. 2018).

Arkitekter, ingenjörer och entreprenörer har börjat implementera processer som bidrar till hållbart byggande, detta ska reducera de negativa effekterna branschen har på miljön (Akinade et al. 2016). Material och konstruktionsval har stor påverkan på Design for Deconstruction, därför bör arkitekter göra medvetna val redan vid inledande skedet av designen för en byggnad (Kanters 2018). Dock är en svårighet att säkerställa värdet och kvaliteten på materialen efter rivning. Om fallet är att byggnadens material inte kan användas efter demontering så motsäger detta anledningen till projekteringen för demontering. Om materialen i framtiden går att kvalitets- och värdesäkra uppväger det demonterings kostnaderna och kan då bli lönsamt (Akinade et al. 2016).

(23)

De traditionella rivningsmetoderna som består av att med kraft från maskiner och sprängämnen demolera byggnader är snabba lösningar. Denna typ av rivning är dock negativ både utifrån miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Demontering av en byggnad har till skillnad från demolering miljömässiga fördelar. Demontering innebär att en byggnad plockas ner bit för bit, med en varsam metod går det att maximera återbruk och återvinning av byggnadsmaterialen (Akinade et al. 2016).

Undersökningen i rapporten Design for Deconstruction (DfD): Critical success factors for diverting end-of-life waste from landfills (Akinade et al. 2016) har givit svar på att det ofta inte är nödvändigt med stora tunga maskiner vid demontering. Istället kan kunskap och rätt sorts verktyg ge upphov till en enklare demontering och då i sin tur bidra till större mängd återvunnet och återbrukbart material.

Kanters (2018) har baserat sitt resultat på granskning av vetenskapliga artiklar och professionella riktlinjer samt vanligt förekommande metoder i byggbranschen. Många av de artiklar som granskats i undersökningen inriktar sig på relaterade ämnen till Design for Deconstruction. Relaterade forskningsområden är bland annat livscykelanalys och

cirkulär ekonomi. Författaren har därför valt att avgränsa undersökningsresultatet till endast design relaterade delar av de undersökta artiklarna. Utifrån de granskade

vetenskapliga artiklarna kunde ett antal viktiga kategorier identifieras: Specifika material som har potential för DfD, användning av DfD under hela designprocessen, verktyg för DfD, de redan existerande byggmaterialens potential och barriärer och drivande faktorer för DfD.

Kanters (2018) har även kommit fram till att det inte finns någon generell definition på Design for Decontruction. Undersökningen visar att krav från lagar och

rekommendationer är en drivande faktor när det gäller brukandet av specifika principer.

Några viktiga punkter som bör tas i beaktning vid Design for Deconstruction är:

Användning av enklare modulbaserad design, använd ett öppet, flexibelt byggsystem som gör att funktionerna kan ändras i framtiden, använd ett modulärt konstruktionsnät,

konstruera byggnad så att element är skiktade enligt deras förväntade livslängd. se till att stabiliteten upprätthålls under dekonstruktionen och separera mekaniska, elektriska och VVS-system. För att lyckas med DfD bör dessa punkter gås igenom vid projektering av en byggnad. En lyckad implementering av punkterna bidrar till en byggnad som har en ökad livslängd på grund av flexibilitet och enkelhet att byta ut material som förbrukas.

Ytterligare ett tecken på lyckad implementering av DfD-principer ser man i byggnadens slutskede då demontering bidrar till bättre möjligheter för återbruk av

byggnadsmaterialen (Kanters 2018).

2.3 Material

Nedan följer en beskrivning av de material som en fasadbeklädnad i tegel består av. I kapitlet beskrivs tegelstenens råvarusammansättning, tillverkningsprocess och egenskaper. En närmare beskrivning görs även för olika typer av murbruk, som är det material som sammanfogar tegelstenarna i ett murverk

(24)

2.3.1 Tegel

Tegel är ett keramiskt material som framställs genom att bränna lera vid hög temperatur (Åhström 2010 s.39). Det huvudsakliga råmaterialet i byggnadstegel är kaolinit även kallat tegellera och utgörs i Sverige av järnhaltiga glacialleror (NE 2020). Leran innehåller viktiga mineraler såsom kisel samt aluminium- och järnföreningar (Åhström 2010 s.39).

Leran blandas ofta med sand och andra material för att påverka den råa lerans möjlighet till att bearbetas eller för att styra krympningen då leran torkar och när den bränns (Burström 2007 s.337). Materialet prepareras och formas för att slutligen brännas vid hög temperatur, vanligen 950 till 1100 grader Celsius (Åhström 2010 s.39). Enligt Burström (2007 s. 341) är bränntiden för tegelstenen i en tunnelugn vanligen mellan 50 till 70 timmar.

Tegel delas in i murtegel och fasadtegel. Murtegel ingår i murverk som skall putsas och har då inte samma krav som fasadtegel som skall tåla frost samt väder och vind (Åhström 2010 s. 39).

Storleksstandard för en svensk tegelsten är 250 × 120 × 62 mm. Ovansidan av tegelstenen kallas liggyta, långsidan för löpyta och kortsidan för koppyta (NE 2020) se Figur 1.

Tegelstenar utan håligheter benämns massivtegel och håltegel är stenar som har genomgående hål mellan liggytorna (Burström 2007 s.359). Håltegel är indelade i två grupper: Den första är fåhålstegel som har färre än eller lika med 21 hål och den andra månghålstegel vilken har fler än 21 hål (Åhström 2010 s.43).

Egenskaper

De keramiska byggmaterialen bestående av lera har flera kännetecknade drag. Till exempel är de värmebeständiga, volymbeständiga och har en stor beständighet mot kemiska angrepp med undantaget av starka syror. (Burström 2007 s.349). Det är typen av lera som använts i tegelstenen som bestämmer dess färg under bränning. En kalkfattig lera ger röd färg och en kalkrik lera ger tegelstenen en gul färg. Nyanserna i dessa

färgställningar varierar med mängdförhållandet mellan kalk och järnoxid i leran (Åhström 2010 s.43).

Figur 1 Tegelstenens ytor och mått

(25)

Tegel kan vara antingen svagt sugande eller starkt sugande. Svag vattensugning ger ofta problem vid murning i kall och fuktig väderlek. Ett starkt sugande tegel kan i sin tur, vid varmare väderlek dra vattnet för snabbt ur murbruket, något som kan bidra till en sämre och nedsatt vidhäftning och hållfasthet (Burström 2007 s.354). Tegel tar upp vatten vid regn och annan kontakt med fritt vatten. Även vid murning sugs vatten upp i stenen, något som leder till en utjämning av fuktnivån mellan bruk och sten (Burström 2007 s.354). För att tegel skall kunna användas som fasadtegel krävs att det är klassat som måttlig frostresistent (Åhström 2010 s.44).

Tegelstenen sammanfogas i en fasadbeklädnad med fogmaterial i form av murbruk.

Vilket leder till att en bedömning av en färdigställd konstruktions egenskaper endast kan genomföras med hänsyn till fogmaterialets egenskaper. För att upprätthålla ett stabilt och väl genomfört murverk är faktorer som brukstyp, underliggande material och murarens utförande avgörande för slutresultatet (Burström 2007 s.408).

2.3.2 Murbruk

Murbruk innehåller en sammansättning av ett eller flera bindemedel, natursand eller krossat stenmaterial och vatten. Bruket fungerar som sammanfogning av tegelstenarna i en fasadbeklädnad och genom det säkerställs ett tätt och stabilt murverk med en viss hållfasthet (Berggren 2017 s.9). En av grundförutsättningarna för att ett murverk ska fungera är att fogarna är väl fyllda samt att vidhäftningen till murstenarna är god. För att kunna välja murbrukskvalité behöver en hänsyn tas till tegelstenstypen och vilken typ av belastning murverkets-konstruktionen kommer att utsättas för (Burström 2007 s.421).

Murbruken är indelade i fem kvalitetsgrupper A, B, C, D och E. Grupp A har den högsta hållfastheten (NE 2020). Dessa grupper sammanförs numera under ett antal

murbruksklasser (Weber 2020), se Tabell 1.

Tabell 1 Murbruksklasser

Brukstyper

Nedan följer en beskrivning av de vanligaste murbrukstyperna. De benämns efter det bindemedel de innehåller samt blandningsproportioner.

Cementbruk (C-bruk)

Ett C-bruk har cement som bindemedel, som hårdnar genom att bindemedlet reagerar i en kemisk reaktion, hydratiseringen. Som startar redan när vatten tillsätts till bruket. Till

Murbruksklass Tidigare Användningsområde

M10 A-klass För murning med höghållfasta stenar i utsatt miljö M2,5 B-klass Vid fasadmurning i de flesta förekommande fall.

M1 C-klass Vid fasadmurning där man vill undvika delfogar. Används inte i utsatta lägen såsom sjö- och havsnära platser.

M0,5 D-klass Vanligt förekommande vid renovering av äldre byggnader. Där kalk eller hydrauliska kalkbruk använts tidigare.

(26)

Kalkcementbruk (KC-bruk)

Bruket innehåller två bindemedel som har olika egenskaper. KC-brukets egenskaper är därför beroende av måttförhållandet mellan dessa två, som är kalk och cement.

Tryckhållfastheten ligger mellan 1–10 MPa för kalkcementbruk (Åhström 2010 s.52). De båda bindemedlen i KC-bruk hårdnar var för sig. Kalken har en långsam

hållfasthetstillväxt medan cementen härdar snabbt i jämförelse med kalken. Kalkens uppgift är att förbättra brukets arbetbarhet (Burström 2007 s. 416).

Kalkbruk (K-bruk)

Ett kalkbruk består av en blandning av osläckt eller släckt kalk, sand, vatten och eventuella tillsatsmedel. Sand tillsätts för att dryga ut kalken, något som förbättrar konsistensen, gör bruket mer lättanvänt och minskar risken för sprickbildning vid torkning (Berggren 2017 s.9). En förutsättning för att kalk ska kunna fungera som bindemedel i murbruk är att det sker en karbonatisering av bruket för att på så sätt uppnå önskad hållfasthet. Karbonatisering innebär att kalciumhydroxid i bruket reagerar med koldioxiden i luften (Åhström 2010 s.53).

Hydrauliskt kalkbruk (Kh-bruk)

Bindemedlet i bruket är hydrauliskt kalk, det betyder att den innehåller kalk som utöver att den karbonatiserar även härdar hydrauliskt genom hydratisering (Målarkalk 2020).

Bruket har en tryckhållfasthet på mellan 1–3 MPa (Åhström 2010 s.53).

Lerbruk

Genom att blanda lera med vatten och sand erhålls ett lerbruk. Bruket är vanligt förekommande i murverk som skall tåla stark upphettning i till exempel en kakelugn (Slöjd och byggnadsvård 1992).

2.3.3 Murverk

Genom att sammanfoga enskilda murstenar med murbruk erhålls ett murverk (Burström 2007 s.408). När egenskaperna för ett murverk ska fastställas är det viktigt att se till samspelet mellan typ av mursten och fogbruk. Vidare behöver fog och förband med murkramlor och armering fästas i den bakomliggande konstruktionen (Åhström 2010 s.38).

Det moderna murverket

Under slutet av 1950-talet utformades den så kallade skalmurstekniken. Tekniken innebär att tegelfasaden har till uppgift att vara en renodlad fasadbeklädnad utan att ta upp konstruktionslaster.

Skalmuren byggs på utanför den bärande stommen (NE 2020). Skalmuren utformas för att kunna bära sin egen last samt uppta horisontell vindlast (Åhström 2010 s.74). Genom att förankra skalmuren mot den bakomliggande stommen med hjälp av kramlor

säkerställs skalmurens stabilitet (Joma 2020). Vidare armeras även skalmuren för att ytterligare ta upp de vindlaster som en oarmerad skalmur inte kan ta upp. Dessutom armeras till exempel balkar över fönster- och dörröppningar samt att armering även används som förstärkning om snitt finns i skalmuren. Detta för att med det förhindra uppkomsten av sprickor på grund av ojämna sättningar eller fukt- och temperaturrörelser (Murma 2020).

(27)

3 Metod

I avsnittet nedan presenteras metoder och tillvägagångssätt under studien.

3.1 Ansats

För att uppnå arbetets syfte och mål har en kvalitativ metod använts. En metod som innebär att datainsamling och analys sker parallellt under arbetets gång (NE 2020). De kvalitativa metoderna utgjordes av intervjuer och litteraturstudier. Dessa metoder ansågs vara lämpliga på grund av att syftet med undersökningen var att belysa problematik och brister samt om återbruk diskuteras vid nyproduktion. Med intervjuer kunde åsikter, kunskapsläge och medvetenhet kartläggas hos respondenterna. Litteraturstudierna möjliggjorde relevanta frågeställningar i intervjuerna samt lade grund för analysen.

3.2 Metoder för datainsamling

Den data som ingår i arbetet består av primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av vetenskapliga publikationer, läroböcker och internet.

Intervjuer

Intervjuerna genomfördes i form av intervjuformulär som mejlades ut till respondenterna med anledning av och med hänsyn till Coronapandemin. Intervjuformulären utformades i Google formulär som är ett digitalt program för att skapa formulär, dessa kan sedan skickas ut via en länk. Med detta tillvägagångssätt ökade risken för uteblivna svar, men motiverades med att respondenterna kunde genomföra formuläret när de själva hade tid.

Målet var att intervjua så många olika aktörer som möjligt för att erhålla en representativ bild av problematiken kring att implementera återbruk av tegelstenar i nyproduktion av byggnader.

Intervjuformulären utformades med inriktning mot sex olika aktörsgrupper inom

byggsektorn. Frågorna i formuläret utformades utifrån varje aktörsgrupp, detta innebar att varje grupp har fått svara på samma frågor i samma följd utan uppföljande frågor. Alla respondenternas intervjuformulär avslutades med två öppna frågor, där de tillfrågade aktörerna själva fick reflektera kring var de tror problemet i branschen finns och ge förslag på lösningar på problemet.

3.3 Representativt urval, validitet och reliabilitet

I detta avsnitt behandlas urvalet av individer, validiteten, reliabiliteten och

representativiteten till och i intervjuerna. Med validitet avses om studien har mätt det som den var avsedd att mäta och reliabilitet beskriver trovärdigheten av den insamlade datan.

Ett representativt urval är viktigt för att erhålla möjligheten för att möjliggöra en generalisering av resultatet. Det kan då endast generaliseras till att gälla den grupp som valts i studien (Höst, Regnell & Runesson 2006).

(28)

3.3.1 Intervjuer

Respondenterna valdes ut genom att i största möjliga mån använda sig av olika aktörer i byggsektorn inom Göteborgsregionen. De medverkande i studien var från olika företag och med olika yrkesroller. De olika rollerna var rivningsentreprenörer, produktionschefer, återbruksaktörer, arkitekt, experter och materialleverantörer. Regionsavgränsningen frångicks till viss del i intervjugrupperna för återbruk och experter. I återbrukgruppen valdes ett danskt företag in för att delta i intervjun. Detta för att Danmark är längre fram i utvecklingen när det kommer till återbruk av tegelstenar (Öhrn & Isaksson 2014). I expertgruppen frångicks regionsavgränsningen eftersom expertkonsulter vanligtvis arbetar över regionala gränser. Variationen i urvalet syftade till att belysa olika aktörers perspektiv för frågeställningen och på så sätt erhålla en representativ bild av

problematiken kring att implementera återbruk av fasadtegel i nyproduktion.

Respondenterna erhöll intervjuformulären via mejl i form av en länk. Med detta

tillvägagångssätt var respondenterna inte under tidspress av ett intervjutillfälle utan kunde i egen takt svara på frågorna. Med denna metod kunde en god validitet bibehållas. De medverkande aktörerna uppmanades att återkoppla med funderingar och om de fann oklarheter i någon utav frågorna.

Förutsättningen för reliabiliteten i studien har varit att finna respondenter som har olika erfarenheter från byggbranschen. Där de tillfrågade har relevanta positioner och

yrkesroller som ger möjligheten att undersöka respondenternas medvetenhet och kunskap kring återbruk och hållbart byggande.

(29)

4 Genomförande

I avsnittet nedan beskrivs genomförandet av arbetet, där det bland annat beskrivs hur intervjuerna och litteraturstudierna genomfördes. Även praktiska begränsningar samt avvikelser som kan ha påverkat studiens resultat redovisas här.

4.1 Intervjuer

Till att börja med genomfördes ett urval av respondenter som representerar olika delar av byggsektorn. En första kontakt togs med respondenterna genom e-post och en förfrågan kring deltagande i studien framfördes. Intervjuformulär skickades ut till sex olika yrkesgrupper inom byggbranschen: experter, återbruksaktörer, produktionschefer, arkitekt, materialleverantörer samt rivningsentreprenörer. Respondenten fick sedan en vecka på sig att besvara formuläret.

28 företag tillfrågades om att delta i undersökningen, varav 19 svarade ja till att medverka. Utav de 19 som svarade ja erhölls 12 svar. Tre av de 12 respondenterna föreslog ytterligare personer som passade in i svarsgrupperna. Utav de föreslagna respondenterna erhölls ytterligare tre intervjuer. Resultatet baserades på totalt 15 intervjuer.

En av respondenterna ville föra en muntlig dialog, därav genomfördes ett kompletterande samtal med respondenten för att denne skulle få chans att förtydliga sitt besvarade intervjuformulär.

4.2 Litteraturstudier

Under arbetets gång genomfördes informationssökning kring ämnet återbruk för att få en fördjupad kunskap i ämnet. Litteraturen som använts i teorin är baserat på vetenskapliga artiklar både från nordiska och internationella rapporter. För att hitta relevanta

vetenskapliga artiklar genomfördes litteratursökning på Linnéuniversitetets sökmotor Onesearch. Där sökfilter lades på för att endast få upp vetenskapligt granskade artiklar.

De sökord som användes var bland annat Design for Deconstruction, Reuse bricks, återbruk, tegelsten, murbruk, murverk, kalkbruk och kalkcementbruk.

Utöver sökning efter vetenskapliga publikationer genomfördes sökningar på internet för att finna andra artiklar och arbeten relaterade till ämnet, som exempelvis tidigare studier genomförda av studenter vid andra universitet och högskolor i Sverige.

Litteraturen som använts i teorin är baserat på vetenskapliga artiklar både från nordiska och internationella rapporter. Då ämnet Design for Deconstruction är högst aktuellt på flera platser i världen finns det flera studier där begreppet tas upp. Det finns även en norsk rapport kring återbruk av tegelstenar. Den största delen av litteraturen i arbetet är från år 2006 och framåt. Även äldre teorimaterial har använts för att kunna sätta ämnet i ett större sammanhang över det senaste seklet.

(30)

(31)

5 Resultat

Här följer resultaten från de intervjuer som genomförts i denna undersökning, se Tabell 2.

Resultatet delas in under de svarsgrupper som deltagit i undersökningen. Under varje grupp delades resultatet in i ytterligare underrubriker som är relaterade till de urval av frågor respondenterna fick svara på.

Tabell 1 Lista över respondenter

Svarsgrupp Namn, Företag

Expert A Tommy Fehrm, Tegelfogen fasadrenovering AB

Expert B Expert B, PE Teknik & Arkitektur

Expert C Kristin Balksten, Balksten byggnadsvård AB

Expert D Martin Mörnhed, Skanska Teknik

Expert E Tomas Gustavsson, Tomas Gustavsson konstruktioner AB

Återbruk F Johan Carlsson, Eldstad väst AB

Återbruk G Återbruk G, Brukspecialisten

Bygg H Lars Hagström, Skanska

Bygg I Daniel Himlevik, Skanska

Arkitekt J Anders Dahlberg, Arkitekterna Krook & Tjäder

Arkitekt K Arkitekt K

Arkitekt L Jimmie Forsman, Forsman arkitektur AB

Arkitekt M Anderas Åkerlund, Arkitekthuset Jönköping AB

Leverantör N Per Mathiesen, Tegelmäster AB

Rivning O Rivning O

(32)

5.1 Experter

För Expert-intervju se bilaga 1

Bransch

Nedan följer en sammanställning av intervjusvaren från de branschrelaterade frågorna.

Frågorna handlade om branschspecifika tillvägagångssätt och medvetenheten kring återbruk.

Varierande åsikter bland respondenterna och där flera av dem upplevde att det talas mer och mer om återbruk i byggbranschen. Medan en expert menade att det är talas en hel del om det men att det inte sker någon förändring i riktning mot att återbruka i större

utsträckning.

Fehrm och Mörnhed svarade kortfattat ja på frågan om det krävs olika kunskaper beroende på vilken typ av tegel man arbetar med. Balksten, Expert B och Gustavsson svarade att specifik kunskap krävs beroende på vilka material som ingår i murverken.

Experterna var överens om att kunskapsläget hos den som murar är viktig för att få ett bra och hållbart murverk.

Material

Nedan följer en sammanställning av svaren från de materialspecifika intervjufrågorna.

Frågorna under denna rubriken behandlar egenskaper hos de ingående materialen i ett tegelmurverk.

Enligt Expert B tas det ofta en färdig påse med murbruk men det behöver inte utesluta att de varit noggrann i sitt val av bruket. Fehrm och Balksten sa att när de är involverade i projekt, är de noggranna med att komponera bruk efter det objekt som är aktuellt.

Mörnhed menade att om steget tagits att använda tegel i sin produktion finns även en tanke på att välja rätt murbruk. Gustavsson sa att det finns många specialdesignade mur- och putsbruk för olika sorters blockmurverk men säger att eftersom tegel är ett komplext material som kan variera mellan starkt och svag sugande blir det där viktigare att välja rätt murbruk. Enligt Gustavsson har medvetenheten ökat kring teglets vattensugande egenskaper.

Experterna var eniga i att det är tegelstenens egenskaper som styr valet av murbruk.

Egenskapen som påverkar valet är om stenen är starkt eller svagt vattensugande. Enligt Balksten krävs det att tegelstenarna och murbruket har liknande egenskaper i bland annat temperaturutvidgning och fuktupptagningsförmåga för att de tillsammans ska bli ett hållbart murverk.

Fehrm nämnde att det finns tydliga skillnader på tegelkvaliteter. Han svarade att de haft erfarenheter av hundraårigt tegel som fortfarande är kvalitetsbeständigt medans de fick riva tegel från början av 2000-talet på grund av dålig kvalitet. Expert B, Balksten, Mörnhed och Gustavsson var alla överens om att tillsatser och bränningstemperatur påverkar tegelstenens egenskaper.

(33)

Balksten, Expert B och Gustavsson var överens om att kalkbruk har många fördelar, men att blandningsförhållandet är viktigt för att uppnå en god beständighet. Gustavsson svarade att om kalkbruk hade använts i nyproduktion skulle det bidra till lättare återbruk av teglet. Expert B sa att kalkbruk är elastiskt och svagare än cementrika bruk och gör att sprickor i tegelstenen undviks i större utsträckning. Enligt Balksten har fett bruk goda egenskaper men det krävs god hantverkskvalitet för att uppnå bästa möjliga hållbarhet.

Mörnhed svarade att det finns klimatpositiva fördelar med kalkbruk jämfört med cementbruk. Det finns arkitektoniska begränsningar i användningen av kalkbruk, en begränsning kan vara storleken på fasadöppningar. Gustavsson svarar att på grund av att kalkbruk klarar av fuktrörelser och temperaturförändringar bra minskar behovet av dilatationsfogar vilken då är en positiv arkitektonisk kvalitet. Mörnhed och Gustavsson lyfte fram ytterligare en nackdel med kalkbruk det är att murverken måste läggas under frostfria förhållanden.

Experterna är överens om att KC-bruk har bra hållfasthet som uppnås snabbt. Den höga hållfastheten kan också vara en nackdel då bruket i vissa fall är starkare än tegelstenen något som gör att stenen kan spricka. Några av experterna svarade att murare ofta

föredrar att arbeta med KC-bruk då det härdar fortare än kalkbruk. Gustavsson tog upp att KC-bruk är mindre känsligt för låga temperaturer vid murning jämfört med kalkbruk.

Gustavsson påpekade även att KC-bruk oftast är den starkare länken i ett murverk, men konstruktionsmässigt är det bättre om murbruket är den svagare länken.

Fehrm och Mörnhed svarade att de arkitektoniska kvalitéerna i byggnadens fasad påverkar valet av murbruksklass. Gustavsson upplever att vid nyproduktion väljer konstruktörer murbruk utefter en tabell, det finns då en risk att valet begränsas till cementbruk. Expert B, Gustavsson och Balksten svarade att vid renovering och ur antikvariska synvinklar styr komponeringen av murbruket efter byggnadens befintliga förutsättningar. Balksten påpekade också att om murbruket är välkomponerat blir det inte en svag länk utan samarbetar med tegelstenarna. Balksten nämnde att på platser med höga temperaturer till exempel en murstock är lerbruk bästa valet.

Gustavsson, Expert B och Balksten var överens om att kalkbruk är de bruk som åldras bäst. Expert B och Balksten gav exempel på hydrauliskt bruk med naturcement som funnits sedan romersk tid och kompakt fett medeltida kalkbruk som än idag har fortsatt goda egenskaper. Gustavsson nämnde att hydrauliska bindemedel i murbruken är fördelaktigt när lång hållbarhet är målet. Gustavsson tog även upp funderingen kring om naturligt och industriellt urval av de ingående materialen i ett murbruk påverkar på hållbarheten.

Det är delade åsikter och erfarenheter hos experterna när det kommer till priset på kalkbruk respektive KC-bruk. Balksten svarade att det inte är priset på råmaterialet som är det avgörande, den traditionella tillverkningen av kalk är det som möjligen gör materialet dyrare. Arbetsflöden och en längre hållbarhet kan väga upp det något dyrare inköpspriset på kalkbruk.

(34)

Återbruk

Nedan följer en sammanställning av intervjusvaren från de återbruksrelaterade frågorna.

Frågorna är inriktade på vad som påverkar återbruksbarheten hos materialen samt vad som möjligen hindrar återbruk av tegelstenar i branschen.

Alla fem experter var eniga om att det är typen av murbruk och inte typen av tegelsten som påverkar återbruksbarheten. Balksten och Gustavsson svarade båda två att en

tegelkonstruktion murad med kalkbruk är lättast att återbruka eftersom kalkbruk har lägre hållfasthet än cementbruk.

Majoriteten av experterna var överens om att olika varianter av kalkbruk är de murbruk som släpper lättast från tegelstenarna. Balksten svarade magra kalkbruk men att även lerbruk släpper från tegelstenar lättare än cementbruk. Mörnhed tillägger att om syftet istället är att återbruka hela bitar/element är KC-bruk att föredra. Gustavsson svarade att om murbruket har lägre hållfasthet än teglet bidrar det till lättare rengöring av

tegelstenarna.

Gustavsson och Balksten var eniga om att hantverkskvalitéen inte har någon påverkan vid återvinning. Balksten påpekade dock att det inte går att mura med tegel utan en viss hantverkskvalité. Expert B tog upp att hantverkskvalitéen påverkar återbruket i den bemärkelsen att om stenarna är nedsmutsade med murbruk kanske de inte är lika attraktiv utifrån ett arkitektoniskt perspektiv. Även hantverkskvalitéen vid rivning och rengöring av stenarna är en aspekt som bör tas i beaktning. Där kan dålig hantverkskvalitet förstöra tegelstenarna och gör det då omöjligt att återbruka dem. Gustavsson svarade att det viktigaste är att hantverks kvaliteten vid murning är bra då den bidrar till att murverket håller i flera hundra år. Det bidrar då till försvarbarheten vid första användning av ett dyrt material som tegel. Vidare svarade Gustavsson att det borde bli lättare att rensa stenen från murbruk om hantverkskvalitéen vid läggning varit dålig, något som i sin tur gynnar återbruk.

Fehrm svarade att vanligt kalkbruk ej går att återvinna, Balksten svarade att kalkbruk kan användas som jordförbättring men inte som murbruk, hon tillägger att lerbruk går att återanvända genom att tillsätta vatten.

Fehrm svarade att det är en stor kostnad att rensa tegelstenarna från bruk. Han påpekade vidare att en tegelbyggnad vid nyproduktion är dyr att uppföra och att då använda sig av återbrukat tegel bidrar till ökade produktionskostnader. Balksten svarade att efterfrågan är för liten. Mörnhed poängterar att efterfrågan finns, han jämför Sverige med Danmark.

Danmark har både tillgång och efterfrågan på återbrukat tegel.

Gustavsson svarade att maskinella metoder behöver utvecklas för att rensa teglet från rester av murbruk, detta för att få en så effektiv rensningsmetod som möjligt. Han menar även att det är viktigt att ha kunskapen om vilket tegel som går att återbrukar, för att i en ny byggnad säkerställa att rätt tegeltyp används på rätt plats.

Lösningen på problemet med återbruk är enligt Fehrm att gå tillbaka till att i större utsträckning använda sig av kalkbruk. Expert B svarade att det är arbetsbelastningen som behöver åtgärdas med hjälp av maskinella metoder för rensning av tegelstenarna. Vidare menar Expert B om fler leverantörer skulle tillhandahålla återbrukat tegel skulle

efterfrågan ökas. Finkänsligheten i rivningsskedet är enligt Expert B inte det centrala problemet, om tegelstenar bedöms återbrukbara kommer rivningsarbetet att anpassas därefter.

(35)

Balksten anser att det bör leda till konsekvenser i form av böter för de som river

byggnader som består av fullt fungerande byggnadsmaterial, som istället för att bli avfall har potential att återbrukas. Gustavsson menar att rivningsentreprenörer i rivningsskedet behöver upplysas om de olika typerna av tegel, för att de i rivningsskedet ska kunna separera fasad- och murtegel. En uppgift som Gustavsson menar är projektörernas, och rivningshantverkarnas uppgift. För att kunna återbruka tegelstenarna svarar Gustavsson att det kontroller behöver göras av stenarna för att bestämma teglets densitet,

sugningsegenskaper och bedöma tegelstenens bränningsgrad.

5.2 Återbruk

För Återbruks-intervju se Bilaga 2

Bransch

Frågorna handlade om branschspecifika tillvägagångssätt.

Brukspecialisten svarade ja på frågan om det behövs olika kunskaper för att klara av olika typer av tegelsten och bruk. Carlsson menar att för att kunna mura med tegel behövs det generella kunskaper för hur bruk och tegel samverkar. Han menar att det krävs stor yrkesskicklighet för att åstadkomma ett samspel mellan bruk och tegel.

Material

Carlsson svarade att sammansättningen av tegelleran och tillsatser påverkar tegelstenens hållbarhet. Han beskriver att ett hårdbränt tegel har helt andra egenskaper i jämförelse med ett lättbränt tegel. Han menar att brukstypen är avgörande för hur hårt bruket fäster på de olika stenarna. De svarande var eniga om att valet av tegelsten även påverkar valet av murbruk. Brukspecialisten svarar att ett tegel med låg vattenupptagningsförmåga kräver ett annat bruk jämfört med tegel med hög uppsugningsförmåga.

Carlsson svarade att valet av tegelsten även påverkar valet av murbruk och beskriver det som hemligheten med murning. Han beskriver samspelet mellan den mjuka fogen och det hårda teglet som en kunskap som vi i dagens samhälle håller på att tappa. Vidare svarade Carlsson att ju hårdare bränt tegel desto starkare bruk kan användas. I dagens murbruk används ofta ett allt för hårt bruk det gör att den geniala idén om att den mjuka fogen ska ta upp små rörelser går förlorad.

Återbruk

De tillfrågade är oeniga i när det kommer till vilken typ av fasadtegel som går att återbruka/återvinna. Carlsson svarar att han endast återbrukar massivt tegel.

Brukspecialisten beskriver det som en trend just nu att i större utsträckning gå mot ett

(36)

Nej svarar de tillfrågade på om det går att återanvända kalk- och cementbruk.

Brukspecialisten svarade dock att det går att mala ner kalkbruket och använda som ballast i ett nyblandat kalkbruk. Bruket med återvunnet kalkbruk som ballast får stärkta elastiska egenskaper.

Carlsson har återbrukat massiva tegelkonstruktioner men menar att det inte bör vara några större skillnader för olika typer av fasadkonstruktioner. Han menar att fasader murade med hårt bruk är svåra att återbruka då fogen är hårdare än tegelstenen. Det finns en risk att stenen går sönder istället för fogen då stenen är den svagare delen. Brukspecialisten menar att det idag används ett för hårt bruk som inte möjliggör återbruk av tegelstenarna.

Carlsson svarade att det är tidsåtgången som är problemet när det kommer till återbruk av fasadtegel. Det tar tid att återbruka och han menar att arbetstiden är den dyra kostnaden vid alla byggnationer.

5.3 Bygg

För Bygg-intervju se Bilaga 3 Bransch

Enligt Himlevik talas det om återbruk i produktionsdelen av branschen. Hagström svarade att han endast jobbar med nyproduktion och tycker då att återbruk inte diskuteras i den delen av branschen. Både Himlevik och Hagström säger att det arbetas med

hållbarhet i deras del av branschen. De nämnde båda att branschen strävar efter att uppnå miljökrav och minska dess klimatavtryck.

Himlevik svarade att han endast har jobbat med nyproducerat tegel. Hagström har i sitt jobb på Skanska inte kommit i kontakt med återbrukat tegel. Men i en tidigare

verksamhet som Hagström jobbat i användes återbrukat tegel för bland annat öppna spisar och dekorväggar.

Himlevik svarade att det krävs olika kunskaper beroende på vilken typ av tegelsten som används i murverket. Hagström svarade att vid nyproduktion med fasadtegel är det cementbaserat bruk som används och då krävs inte olika kunskaper. Däremot tillägger Hagström att när det gäller traditionellt kalkbruk krävs utökade kunskaper. Kalkbruk används inte i nyproduktion utan endast vid varsamma renoveringar av äldre

kalbruksfasader eller kulturmärkta murverk.

Material

(37)

På frågan om det är skillnad att mura med massivtegel, fåhålstegel och månghålstegel svarade både Himlevik och Hagström att det inte finns några skillnader. Hagström nämner i sitt svar på frågan att det går åt mer murbruk till håltegel något som påverkar hållfastheten. Cement tillförs i ett bruk för att det ska få högre hållfasthet. Han beskriver att det finns en tanke om att tillsätta extra cement för att “ju starkare desto bättre”, något som han menar visat sig göra mer skada än nytta. Hagström tar putsning med bruk som exempel där han säger att kunskapen idag är att bruket inte skall vara starkare än underlaget.

När det kommer till valet av murbruksklass svarade Himlevik att det är flera faktorer som avgör. Typen av sten, geografisk placering samt hur utsatt fasaden är för väder och vind.

Hagström svarade att i ett murverk uppbyggt i förband är målet hållbarhet och styrka.

Detta avgör om ett starkare eller fetare bruk skall användas. Hagström svarar på frågan om vilket bruk som har bäst beständighet över tid att det finns exempel på murverk och putsade fasader som stått många hundra år och om de underhålls rätt kommer de förmodligen kunna stå så länge människan bryr sig om byggnaden. Vidare utvecklade Hagström att när det gäller cementbaserade bruk kan vi ännu inte veta hur det står sig då det bruket inte har hunnit bli så gammalt.

Återbruk

Frågorna är inriktade på vad som påverkar återbruket av materialen.

Vid frågan om vart respondenten själv trodde problemet fanns med återbruk av fasadtegel svarade Himlevik att efterfrågan är för låg. Hagström förtydligade att det i dagsläget används nyproducerat tegel i nyproduktion. Och att det är vid kulturella renoveringar som återanvänt rengjort tegel används. Himleviks lösning på problemet är att öka efterfrågan.

Hagström svarade att det finns hinder med kostnader och logistik vid återbruk av tegelstenar. Om dessa processer blir för dyra blir risken att byggherrar istället vänder sig tillbaka till nyproducerat tegel.

5.4 Arkitekt

För Arkitekt-intervju se Bilaga 4 Bransch

Arkitekterna svarade alla att det talas om återbruk i deras del av branschen. Dahlberg beskriver det som att “Återbruk som idé” är något det talas en hel del om inom arkitektur.

Vidare menar Dahlberg att i takt med att hållbarhet prioriteras har det bidragit till att många idag arbetar med återbruk för att visa att de följer med i utvecklingen. Åkerlund beskriver att det arbetas med återbruk till viss del men att det är byggherrarna och entreprenörerna som ofta styr besluten.

Forsman svarade att de i sitt arbete försöker finna sätt att bygga hållbart. Han beskriver att de gör det genom att använda sig av nya hållbara material med lång livslängd, material

(38)

Samtliga arkitekter svarade att det inte finns några direkta direktiv kring återbruk i deras företag. Dahlberg svarar att det ofta talas om återbruk i samband med ombyggnationer där tillkommande byggnation skall anpassas till den befintliga.

Arkitekt B och Forsman svarade att de följer en samlad policy där hållbarhet är en viktig faktor.

Dahlberg och Forsman svarade att de sett flera exempel där återbruk använts i nybyggnationer och då framför allt i Danmark. Dahlberg lyfter fram ett projekt av Lendager group.

Återbruk

Arkitekt K har erfarenhet av återbruk av tegelstenar från ett projekt i Mölndal vid Krokslätts fabriker. Vidare beskriver Arkitekt K att tegelstenarna plockades ner och rengjordes, en efter en, något som enligt Arkitekt K var ett krav för att få riva inom det K- märkt området. Forsman svarade att de stött på återbrukade murstenar, men även hela nedkapade tegelväggar som återanvänts i prefabväggar.

Dahlberg svarade att det saknas etablerade system för processen från demontering till ny användning. Han menar också att det saknas en efterfrågan från byggherrar. Forsman menar att priset är för högt för en återbrukad tegelsten i jämförelse med en ny sten.

Dahlberg vidareutvecklar att om fler får kunskap om att det är möjligt att återbruka tegelstenar kommer efterfrågan att öka. Han menar att om det utvecklas kvalitetssäkring av tegelstenen, etablerade system för processen vid demontering och lagerhållning så bidrar det till ökad efterfrågan.

Arkitekt K menar att branschen behöver ta steget att våga gå ifrån tidigare arbetssätt och testa nya tillvägagångssätt. Vidare svarade Arkitekt K att efterfrågan troligtvis behöver ökas och att bra exempel där återbruk implementerats behöver lyftas fram. Ytterligare parallell dras till projektet i Mölndal som ett bra exempel där återbrukade tegelstenar och nyproducerade tegelstenar använts för att återställa det K-märkta området. Åkerlund lyfter fram tegel som ett bra material, men kostnaden för nyproducerade stenar är ofta lägre än återbrukade stenarna vilket kan leda till bortval av de återbrukade stenarna.

Forsmans föreslagna lösning på återbruksproblemet är att svagare bruk behövs för att möjliggöra återbruk av tegelstenar. Han menar vidare att energiberäkningar eller CO2- jämförelse kan vara en positivt drivande faktor mellan valet av nyproducerade och återbrukade tegelstenar.