En kommuns integration på lokal nivå
En kvalitativ studie om hur en enskild kommun arbetar för att etablera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden
Sofia Edsvik
Sociologi, kandidat 2019
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
En kommuns integration på lokal nivå
En kvalitativ studie om hur en enskild kommun arbetar för att etablera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden
Sofia Edsvik
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna
”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”.
Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår.
Nyckelord: Integration, arbetsmarknad, bristyrken, etablering, utländsk bakgrund
1
Abstract
The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas.
The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation",
"language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.
Keywords: Integration, labor market, shortage of professions, establishment, foreign background
2
Förord
Ett stort tack till de informanter som deltagit i studien, erat deltagande har varit högst värdefullt för denna uppsats. Jag har lärt mig otroligt mycket av er och för det tackar jag. Jag vill även tacka min handledare, Leif Berglund, som kom med värdefull feedback och förslag om hur jag skulle gå tillväga med arbetet. Till sist vill jag tacka mina studiekamrater och min sambo som varit med igenom hela processen och stöttat mig de dagar då skrivandet känts tungt.
Detta hade inte varit möjligt utan er. Tack!
Sofia Edsvik
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problemområde ... 2
Syfte ... 2
Frågeställningar ... 2
Disposition ... 2
Fördjupad bakgrund... 3
Kommunens etableringsansvar ... 3
Vad krävs för att lyckas på arbetsmarknaden? ... 4
Diskrimineringsförbud på arbetsmarknaden och arbetsgivarens ansvar ... 4
Arbetskraftsbehovet som råder på den svenska arbetsmarknaden ... 4
Tidigare forskning ... 6
Faktorer som spelar roll i flyktingmottagandet ... 6
Varför lönearbetet är viktigt för individen ... 6
Specifik kompetens spelar roll på arbetsmarknaden ... 8
Flyktingpolitik ... 9
Teori ... 11
Anställningsbarhet ... 12
Validering av yrkeskompetens ... 13
Metod ... 15
Metodval ... 15
Avgränsning ... 16
Intervjuerna ... 16
Problem och begränsningar ... 18
Reliabilitet och validitet ... 19
Etiska överväganden ... 19
Resultat ... 21
Olika projekt i kommunen ... 21
Att hitta arbetstagare ... 22
För att få jobb behövs en arbetsgivare ... 23
Arbete för att underlätta språkbarriären ... 24
4
Kulturella skillnader i beaktning ... 26
Validering av kunskap ... 27
Analys ... 28
Diskussion ... 31
Framtida forskning ... 32
Slutord ... 32
Referenslista ... 34
Litteratur ... 34
Akademisk avhandling... 34
Examensarbete ... 35
Vetenskaplig artikel ... 35
Text från webbsida:... 35
Bilaga 1 ... 38
Intervjuguide 1 ... 38
Bilaga 2 ... 40
Intervjuguide 2 ... 40
Bilaga 3 ... 42
Intervjuguide 3 ... 42
1
Inledning
Den stora flyktingvågen år 2015 som drabbade Europa har antagligen inte många i dagens samhälle missat. I Sverige har det aldrig tidigare kommit så många asylsökanden som under hösten 2015 (SVT nyheter, 2017). Enligt Sveriges radio (2017) har var tredje nyanländ som kommer till Sverige en högskoleutbildning i bagaget men ändå kan det ta upp till tio år eller längre för personen att få ett arbete som matchar dennes kompetens. Det kan vara att de har rätt kompetens till ett yrke som har brist på arbetskraft men ändå tar det tid. Det är svårt för nyanlända att få komma in på den svenska arbetsmarknaden. Några av orsakerna varför det är för svårt är bland annat språket, brist på kontaktnät och om man har en examen spelar det roll var man tagit den (Sveriges radio, 2017).
Samtidigt säger SCB:s senaste utbildnings- och arbetsmarknadsprognos att personalbristen inom vården kommer öka, så pass mycket att det kommer saknas 160 000 utbildade år 2035. Detta säger deras senaste utbildnings- och arbetsmarknadsprognos (SCB, 2015). Däremot skriver Jan Ekberg och Mikael Ohlson (2000) att flyktingars situation på arbetsmarknaden målas upp som dyster men att det inte alltid stämmer. Det är finns stora skillnader i deras sysselsättningsgrad om man ser på det regionalt. De anser att det är viktigt att ta tillvara på invandrares arbetskraft, eftersom integrationen på arbetsmarknaden är ett kraftfullt verktyg för att uppnå annan integration i samhället. Ekberg och Ohlson (2000) undersöker hur det ser ut för bosnier på arbetsmarknaden i olika regioner. Resultatet visar på att det är väldigt beroende på vilken region man studerar. De identifierar en grupp av kommuner som visar på god integration på arbetsmarknaden. Däremot förmodas det att det hade sett annorlunda ut om de hade hamnat i exempelvis Malmö, Norrköping och många Norrlandskommuner (Ekberg & Ohlson, 2000). Därför är det högst intressant att i denna forskning undersöka norrlandskommunen Luleå och hur de arbetar med detta. Därav kommer studien rikta sig i tre olika infallsvinklar. De infallsvinklar som kommer undersökas är hur man arbetar i projekt, inom Human Resources (HR) på socialförvaltningen och i verksamheten med att integrera nyanlända.
Regeringen (2017) i Sverige införde en utbildningsplikt för nyanlända eftersom det kan vara svårt för de som saknar kunskaper att komma in på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft är stark just nu och genom att införa utbildningsplikt tydliggörs individens ansvar över att skaffa de kunskaper som krävs för att komma ut på arbetsmarknaden. Detta skulle alltså innebära att nyanlända tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, annars kan ersättningen dras in. Den nyanlände som har kort utbildning eller ingen utbildning och inte bedöms komma i arbete under etableringsinsatsen bör i huvudsak ägna sig åt utbildning menar man. Syftet som regeringen har med denna insats är att det ska stärka nyanländas etablering och samtidigt förbättra matchningen på arbetsmarknaden (Regeringen, 2017). Regeringen införde även en lagstiftning som trädde i kraft år 2016 som handlar om att kommunerna i Sverige ska dela ansvaret för mottagandet av nyanlända.
De menar på att när kommunerna nu är med och delar ansvaret blir fördelningen mer proportionerligt i förhållande till de enskilda kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar (Regeringskansliet, 2015). Arbetsmarknads- och etableringsministern Ylva Johansson menade i ett uttalande att regeringens fokus är att skapa fler jobb. Ylva anser att mottagandet av nyanlända är ett gemensamt åtagande som samhället har och att målet är att det ska bli struktur i mottagandet för att kunna bidra till en god etablering (Johansson, u.å.). I satsningarna på vårbudgeten 2018 lägger Arbetsmarknadsdepartementet vikt på att alla de som kan jobba ska jobba. De vill att fler ska få lära sig svenska fortare och att de som behöver utbilda sig för att få jobb ska göra det.
Departementet gör dessa satsningar med ett mål att stärka vägarna till arbete. I vårbudgeten föreslår
2
de bland annat att utökade resurser ska gå till fler extratjänster inom välfärden (Regeringskansliet, 2018). Med tanke på att Regeringen justerar och inför nya lagar kontinuerligt kan man förstå att denna fråga är något som ligger i fokus och är viktig att belysa i dagsläget.
Problemområde
Luleå kommun strävar efter att nyanlända snabbare ska etableras på arbetsmarknaden för att främja stadens utveckling. För att staden ska växa är det viktigt att de arbetar för integration och inkludering (Luleå kommun, 2016). Eftersom nyanlända har svårt att finna arbete och arbetsgivare har svårt att hitta anställda så bedrivs olika projekt inom kommunen. Ett projekt som kontinuerligt pågår heter Workplace Luleå och är ett samarbete mellan Arbetsmarknadsförvaltingen, Arbetsförmedlingen och den Europeiska Socialfonden (ESF) (Luleå kommun, 2017). Detta projekt ska hjälpa en utrikesfödd person att bland annat matcha personen med en arbetsgivare och få språkträning. Projektet hjälper alltså även de arbetsgivare som har svårt att finna arbetskraft genom denna matchning (Luleå kommun, 2017). Detta är ett exempel på den så kallade matchningsproblematiken. Att nysvenskar har svårt att komma in på arbetsmarknaden samt att personalbristen ökar utgör ett samhällsproblem. Det är därför av sociologisk relevans att undersöka hur en specifik kommun arbetar för att etablera nyanlända på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå i processen.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man i en kommun arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden.
Frågeställningar
• Vilka strategier använder man sig av för att etablera nyanlända på arbetsmarknaden i kommunen?
• Hur hanteras problem som kan uppstå i etableringsprocessen enligt intervjupersonerna?
Disposition
I det första avsnittet av denna uppsats, inledningen, presenteras det problemområde som valts att undersökas. Vidare får läsaren en djupare information i den fördjupade bakgrunden. I bakrundsavsnittet presenteras bland annat arbetskraftsbehovet som råder på den svenska arbetsmarknaden, språkets betydelse och kommunens etableringsansvar. Sedan redovisas tidigare forskning som har utförts inom detta fält för att leda in på teoriavsnittet. I teorin redovisas den teoretiska utgångspunkten med hjälp av en inblick i det komplexa samhället. Därefter presenteras metodavsnittet som förklarar de metoder som använts och varför just de tillämpats. I metoden framkommer även etiska aspekter som tagits i beaktning. Vidare presenteras resultatet i olika kategoriseringar som därefter följs av en analysdel där resultatet analyseras med teorierna som redovisats tidigare. Avslutningsvis presenteras resultatet i en diskussionsdel där det som framkommit i både analys- och resultatavsnittet diskuteras för att komma fram till en slutsats.
3
Fördjupad bakgrund
I detta kapitel följer utvald litteratur som ska bidra till en fördjupad bakgrund inför vidare läsning av studien. Detta kapitel kommer handla dels om hur invandringen i Sverige ser ut, dels vad kommunen har för roll i flyktingmottagande. Vidare kommer kapitlet belysa vilka egenskaper som genomsyrar arbetsmarknaden samt statistik från Arbetsförmedlingen för att beskriva hur arbetskraftsbehovet ser ut idag och framöver.
De förändringar som råder i den svenska befolkningsstrukturen talar för att en ökad utveckling av andelen invånare med utländsk bakgrund. För dessa individer har arbetslösheten statistiskt sett, från år 1985–1997, hela tiden varit högre jämfört med den svenska befolkningen (Abrahamsson, Bjärvall & Fürth, 1999). Det som bidrar mest till Sveriges folkökning är just invandringen, ungefär 80 procent av ökningen år 2017 berodde på att personer invandrar. I slutet på det året bodde nära på 1,9 miljoner invandrare i Sverige, alltså 18,5 procent av befolkningen (Statistiska centralbyrån, u.å.). Eftersom invandringen ökat är det viktigt att man kan etablera dem på arbetsmarknaden men även i samhället. Därför är det relevant att undersöka hur denna process utförs. Güler Alici (2007) skriver i sin avhandling att fokus i forskningen ofta ligger hur alla personer med utländsk bakgrund etableras på den svenska arbetsmarknaden i sin helhet, i hela Sverige. Mer sällan diskuteras det hur det ser ut i de enskilda kommunerna så som enskilt i Luleå kommun. Detta tror hon beror på att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är generella för Sverige. Beroende på de lokala förutsättningarna som finns kan de generella åtgärderna få olika konsekvenser och användas på olika sätt. Granskar man dessa konsekvenser kan man se att den övergripande arbetsmarknadspolitiken tycks vara densamma i riket som i kommuner. Arbetslösheten är relativt hög bland personer med utländsk bakgrund i Luleå (Alici, 2007). Därför är det intressant att i denna studie endast inrikta sig på just den kommunen, Luleå kommun.
Historiskt sätt kan man se att under industrialiseringsprocessen framkom den teknologiska utvecklingen som har haft påverkan på arbetsmarknadens förändringar. Med den nya tekniken kom nya arbetsdelningar som påverkade den anställdes position på arbetsplatsen, här var utbildningsnivå och kompetenser betydande. I det post-industriella samhället blev forskare och vetenskapsmän allt mer viktiga eftersom de besatt kunskapen kring den nya teknologin som uppkommit och vikten av teoretisk kunskap. Genom ökad internationalisering och den teknologiska utvecklingen har en mängd lågkvalificerade arbeten förvunnit som i sin tur kan förklara det negativa utfallet för utrikesfödda. Dessa individer befinner sig i stor utsträckning inom de sektorer som drabbas hårdast av nedskärningar och omstruktureringar (Berglund & Schedin.
2009).
Kommunens etableringsansvar
En relevant aspekt att belysa är vad kommunen enskilt har för roll när det gäller etableringsansvaret i Sverige. Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med etableringsinsatser enligt Sveriges rikes lagar om etablering. Dessa etableringsinsatser utförs för att bidra med en snabbare etablering på arbetsmarknaden för invandrare. En av dessa insatser som är obligatorisk är svenska för invandrare (SFI), en viktig insats för att lära sig grundläggande svenska (SKL, 2018). Enligt SKL har staten det övergripande ansvaret, däremot sker en samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting vid asyl- och flyktingmottagning (SKL, 2017). Enligt avtal med staten har Luleå kommun i många år tagit emot nyanlända med uppehållstillstånd. Senast år 2017 tog kommunen emot 371 personer som kommunen ser som sina nya lulebor. Från och med när personen anländer
4
till kommunen så arbetar Luleås flyktingmottagning i två år med olika integrationsinsatser, så som boende och skola. Det uppdrag som kommunen fått är att erbjuda SFI och samhällsorientering för de som kommer till kommunen. Arbetsförmedlingen i kommunen har det samordnade ansvaret för att utfärda en etableringsplan för de nyanlända (Luleå kommun, 2018).
Vad krävs för att lyckas på arbetsmarknaden?
Fokus på språket genomsyrar invandringspolitiken enligt Abrahmsson, Bjärvall och Fürth (1999), för en invandrare är dock svårigheterna större än så. På arbetsmarknaden krävs mycket mer, som exempelvis social och kulturell kompetens. Levnadssätt, attityder och värderingar kan skilja sig.
För att sammanfatta sådana egenskaper som ofta krävs på arbetsmarknaden finns begreppet
”Sverigespecifik” kompetens. Andelen okvalificerade jobb har minskat på den svenska arbetsmarknaden och med det blir språket allt viktigare. Detta beror på att skrivuppgifter är allt vanligare, till exempel dokumentation (Abrahmsson et al., 1999). Hierarkiska och platta organisationer präglas av självbestämmande och samarbete vilket gör det allt viktigare att kunna det svenska språket. I dylika organisationer kan arbetsgivare tro att behovet av Sverigespecifika kompetenser är större vilket kan öka risken till diskriminering (Berglund & Schedin. 2009).
Diskrimineringsförbud på arbetsmarknaden och arbetsgivarens ansvar
Det är viktigt att belysa att det är en mänsklig rätt att skyddas mot diskriminering och just därför finns diskrimineringslagen i svensk lag. Etnisk diskriminering är en av de sju grunderna i diskrimineringslagen. Etnisk tillhörighet definieras här som nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Lagen innefattar även förmodan av att människor går att delas in i olika raser samt förmodan av den etniska tillhörigheten. Diskriminering av invandrare innefattas även i denna lag. Diskrimineringslagens regler som omfattar arbetslivet är indelat i två olika kategorier. Första kategorin handlar om regler om förbud mot diskriminering och repressalier.
Diskrimineringsförbudet omfattar alla arbetsgivare men även någon som likställs med en arbetsgivare. Vid tillämpning av diskrimineringsförbudet i arbetslivet görs det ingen skillnad på anställningsform. Lagen gäller exempelvis vid situationer när arbetsgivaren löne- eller andra anställningsvillkor, säger upp, leder arbete eller vidtar andra åtgärder som påverkar arbetstagaren.
Den ytterligare kategorin omfattar regler om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. Dessa regler syftar på att man som arbetsgivare ska aktivt vara pådrivande och uppmuntra till att bryta särbehandlingar (Göransson, 2016). Detta är viktigt att ha i åtanke när man utför en undersökning kring detta, eftersom det är förutsatt att arbetsgivare ska arbeta för att motverka diskriminering.
Arbetskraftsbehovet som råder på den svenska arbetsmarknaden
Enligt en undersökning av AMS (2002) ökar det framtida arbetskraftsbehovet drastiskt. Detta beroende på att stora pensionsavgångar har skett och kontinuerligt sker på den svenska arbetsmarknaden. Till och med år 2015 beräknades 36 procent av de som då var sysselsatta gå i pension. Därför är det allt viktigare att möta de rekryteringsbehov som finns (Arbetsförmedlingen, 2002). Bristen på arbetskraft beror inte endast på pensionsavgångar utan också på bristen av utbildad arbetskraft, enligt Arbetsförmedlingen (2017). På fem års sikt kommer bristen på utbildad arbetskraft vara stor. Många yrken ställer vanligtvis krav på en eftergymnasial eller gymnasial utbildning men intresset för dessa utbildningar är svagt. När man söker sjuksköterskor och undersköterskor bland annat så kräver man någon av dessa utbildningsnivåerna. Då befolkningen ökar så ökas även efterfrågan på varor och tjänster och därför även arbetskraft. Efterfrågan inom
5
offentliga tjänster så som utbildning samt hälso- och sjukvård här ökat kraftig via förändringen av den demografiska sammansättningen (Arbetsförmedlingen, 2017).
6
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer fem olika studier tas upp. Dessa belyser relevanta aspekter i den stora problamtiken kring etablering av invandrare på arbetsmarknaden och varför det är viktigt. De studier som tas upp här handlar om flyktingmottagandet, etnisk diskriminering och kompetens, vikten av lönearbete, välfärden samt validering.
Faktorer som spelar roll i flyktingmottagandet
Abdul M. Kadhim (2000) skriver i sin avhandling vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet om hur viktigt mottagandet av invandrare och flyktingar är. Arbetslösheten är stor och livssituationen är väsentligt sämre till skillnad från övrig befolkning i Sverige. Man kan inte förneka att det råder diskriminering och segregering på arbetsmarknaden, enligt honom. Det är många invandrare som tvingas leva på socialbidrag eller bollas mellan myndigheter och arbetsmarknadspolitiska åtgärder en längre tid. Samtidigt har invandrarpolitiken ifrågasatts då invandringen gått för fort fram och kritiker antyder att det är omständigheterna som framkallat rasism och främlingsfientlighet. Kadhims (2000) avhandling syftar främst på att undersöka rollen som de politiska, organisatoriska, professionella och ekonomiska faktorerna har spelat in i flyktingmottagandet, främst i Umeå.
För att underlätta flyktingens möjligheter att komma in i det svenska samhälls- och arbetslivet anser Kadhim (2000) att man ska använda de individuella introduktionsplanerna i kommunen.
Introduktionsplanen kan fungera som ett målrelaterat redskap för en smidigare och effektivare samhällsservice. Att istället för att blanda ihop flyktingmottagandet med socialtjänsten tror han att man ska separera dessa. Detta anser han eftersom det lätt blir att dessa frågor annars drunknar i andra kommunala uppgifter och åtaganden. Eftersom flyktingmottagandets struktur och storlek hela tiden förändras anser han också att det försvårar det långsiktiga och systematiska arbetet.
Därför bör inte kommunerna anpassa verksamheten efter det antal flyktingar som emottas, enligt honom. Det är svårt att bedöma flyktingmottagandet som effektivt eftersom det finns så pass stora hinder för flyktingar att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Därför anser Kadhim (2000) att det är viktigt att det finns ett samarbete mellan statliga, regionala och kommunala myndigheter.
Inom både flyktingmottagandet och invandrarpolitiken bör de kontextuella betingelserna uppmärksammas och de politiska förutsättningarna medvetengöras och förstärkas. På centrala plan kan politikens motivering, formulering och implementeringsmekanismer försvåra engagemanget och mottagandet. Han anser därför att det politiska engagemanget är ytterst viktigt. På det lokala planet anser han att invandrarpolitikens tillämpning är beroende av annat än politikens inriktning och mål. Det planet är beroende av exempelvis tillgängliga resurser, lokala aktörer, organisatoriska former, arbetsmarknadens struktur och funktionssätt, individuella förutsättningar, tidigare utbildning och arbetslivserfarenheter. Flyktingmottagandets goda och långsiktiga resultat motverkas och osynliggörs av dessa faktorer enligt Kadhim (2000). Det som är intressant med Kadhims (2000) avhandling är hur han belyser flyktingpolitikens problematik och diskuterar den i förhållande till en enskild kommun. Denna forskning är relevant då den belyser kommuners ansvar gentemot invandrare och dess etablering på arbetsmarknaden.
Varför lönearbetet är viktigt för individen
Marie Jahoda (1982) uppmärksammade tidigt de sekundärvinster som lönearbetet ger. Hon diskuterar kring att ingen annan institution i samhället ger vardagen en tidsstruktur, delar ut samhällsnyttiga uppgifter, för samman människor i social interaktion, ger individer en hållbar
7
ekonomi och avgör social status i lika hög grad som lönearbetet gör. Det finns alltså många andra källor till tillfredställelse än endast lönearbetets aktiviteter. Det var under 1930-talets depressionsår som ett genombrott skedde i arbetslöshetsforskningen, den mest omtalade undersökningen var den studie som sociologen Jahoda (1982) utförde. Innan dess var arbetslösa utpekade som lata människor. Marienthal-studien av Jahoda (1982) blev en omtalad undersökning. I studien undersökte hon en by där deras enda arbetsplats lades ner vilket skapade en stor arbetslöshet.
Studiens syfte var att undersöka hur de arbetslösa mådde av arbetslösheten. Jahoda (1982) presenterar även en teori som benämns deprivationsteorin. Teorin utgår från de psykologiska aspekterna och sekundärvinster som lönearbetet ger människan. Teorin handlar om arbetslöshetens avsaknad av manifesta och latenta funktioner. Med manifesta menas de tydliga aspekterna så som ekonomi och med latenta menar hon på de dolda aspekterna. Hon beskriver därför fem latenta funktioner som är viktiga för människans välmående, dessa funktioner beskrivs som enligt teorin svåra att upprätthålla som arbetslös. De fem funktionerna är:
1. Arbetet ger individen en tidsstruktur
Med denna punkt menar hon på en av sekundärvinsterna med lönearbetet är att människan får en tidsstruktur att förhålla sig till. Att man måste vakna på morgonen och gå till arbetet blir en självklarhet vilket resulterar i att det utestänger möjligheten till andra alternativ. På så sätt får individen en strukturerad vardag. Däremot konstaterar Jahoda (1992) att det är möjligt att uppnå detta även som arbetslös genom att ägna sig åt andra meningsfulla aktiviteter.
2. Individen finner erfarenheter och kontakter med människor utanför hemmet
Genom denna punkt beskriver Jahoda (1992) hur en känsla av isolering och avsaknad av det sociala samspelet har en tendens till att bli mindre framträdande om man omger sig med personer i samma situation som en själv. Därför skapar arbetet lätt sociala interaktioner som gör att man undviker dessa känslor. De sociala interaktionerna utanför familjen belyses här.
3. Mål och avsikter förankras för individen ur ett kollektivt perspektiv
Avsaknad av gemensamma mål uppstår för den arbetslöse. Vid ett kollektivt arbete känner individen sig delaktig och gruppen arbetar mål gemensamma mål vilket utgör en känsla av betydelse.
4. Individen erhåller status och en identitet
Med denna funktion menar hon att individer erhåller en identitet och status via arbetet.
Status och prestige definieras av samhället genom vilket yrke personen har, enligt Jahoda (1992). Allmänheten uppfattar personer på ett visst sätt oavsett om individen är nöjd med arbetet eller ej eftersom denne då har en bestämd titel och erhåller därför en given plats i samhället. Det blir lättare för individer att stå på majoritetens sida än på minoritetens.
Arbetet blir som ett kvitto på hur framgångsrik eller ambitiös personen är och därför blir det svår för den arbetslösa. Den arbetslösa kan då uppfattas som en bidragstagare och saknar bekräftelse av samhället.
5. Regelbunden aktivitet implementeras för individen
Här beskriver Jahoda (1992) behovet av regelbundenhet som individer behöver. Som arbetslös är det svårt att finna en regelbundenhet i vardagen eftersom det inte finns ett arbete
8
att gå till. När man finner regelbundenhet så inrättar sig en känsla av balans och välmående vilket. Denna regelbundenhet går hand i hand med punkt ett, om tidsstruktur, och kan vara problematiskt att applicera i vardagen om man är arbetslös (Jahoda, 1992).
Genom denna deprivationsteori (Jahoda, 1992) kan man se vad som kommer till följd av etableringen och varför det är viktigt.
Specifik kompetens spelar roll på arbetsmarknaden
Dan-Olof Rooth (2001) skriver i en vetenskaplig artikel om hur etnisk diskriminering utgör en starkt bidragande faktor till varför invandrarnas situation på arbetsmarknaden ser ut som den gör.
Det är dock svårt att empiriskt bevisa hur diskriminering uppkommer och betydelsen av Sverige- specifik kunskap. Därför vill Rooth (2001) med denna studie undersöka andra generationens invandare och internationellt adopterade individer för att analysera dessa faktorers betydelse för framgången på arbetsmarknaden. Det är av stor betydelse att politiker och andra beslutfattare får kunskap om vilka faktorer som utgör en dålig situation på arbetsmarknaden för dessa personer, eftersom en svag anknytning till arbetsmarknaden utgör en bristfällig integration. Diskriminering är vanligt förekommande i samhället och bidrar till en bristfällig situation på arbetsmarknaden för invandrare. För att kunna bevisa det måste en jämförelse mellan inföddas och invandrares egenskaper genomföras. Två grupper av personer undersöks av Rooth (2001); utrikes födda personer som blivit adopterade av svenskar och andra generationens invandrare. Med andra generationens invandrare menar han invandrares svenskfödda barn. Det är intressant att se jämförelsen mellan adopterade och infödda svenskar eftersom den enda observerbara skillnaden är utseendet. Om det finns en skillnad där man ser att andra observerbara egenskaper har tagits i beaktande kan man konstatera att en etnisk diskriminering förekommer på arbetsmarknaden. När Rooth (2001) undersöker den andra generationens invandrare tar han även hänsyn till familjesammansättningen. Han tror att det kan utgöra en skillnad om endast en förälder är invandrare jämfört om båda föräldrarna är det, detta eftersom de Sverige-specifika kunskaperna kan skilja sig åt. Rooths (2001) forskning baseras på sammanfört datamaterial från AMS och SCB för att stödja hans empiriska analys.
Med den registerdata som presenteras går det inte att hävda skillnaden i arbetslöshet mellan adopterade och infödda beror på diskriminering. Däremot är sannolikheten att adopterade med ett
”utländskt” utseende i högre grad blir arbetslösa än infödda. Om man dessutom är adopterad från Latinamerika blir sannolikheten 16 % större än hos infödda. Ingen signifikant skillnad finns däremot om man jämför adopterade med ”svenskt” utseende med en infödd. Rooth (2001) beskriver hur det i andra studier visat sig att adopterades föräldrar i genomsnitt har högre inkomster och högre utbildning än inföddas föräldrar, vilket borde resultera i att sannolikheten till arbete för en adopterad än en infödd är större. Däremot visar andra studier på att adopterade har lägre sannolikhet till arbete på grund av sitt genetiska arv. Därför är det en förhastad slutsats att antyda att diskriminering sker på grund av hudfärg (2001). Resultaten för den andra generationens invandrare visar på att sammansättningen av familjen har en betydande roll för sannolikheten att bli arbetslös. Har båda föräldrarna en utländskbakgrund är det större sannolikhet att bli arbetslöshet gentemot om en förälder är infödd. Störst skillnad är om familjesammansättningen är utomeuropeisk, då faller sannolikheten på cirka 10 %. Resultaten visar på en fördel om mamman är född i Sverige än om pappan är det. Rooth tolkar det som att om man har en förälder som är
9
svenskfödd bidrar det till ökade kunskaper kring det svenska språket och Sverige-specifika kunskaper.
Rooths (2001) slutsatser är att det inte går att förkasta att etnisk diskriminering försiggår på den svenska arbetsmarknaden. Han finner att adopterades positiva familjeeffekt och adoptionseffekten tar ut varandra för det barn med ”svenskt” utseende. Detta på grund av att studien inte visar på några skillnader mellan adopterade barn med ”svenskt” utseende och svenskfödda barn.
Adoptivbarn med ”icke svenskt utseende” har däremot större sannolikhet att bli arbetslös gentemot en infödd. Situationen förvärras dessutom om den adopterade har ett utländskt namn, talar med brytning och har en utländskbrytning. Det framkom även att Sverige-specifika kunskaper underlättar om vill ha en bra position på arbetsmarknaden. För kategorin av andra generationens invandrare med utomeuropeiskt ursprung är sannolikheten för att vara arbetslös cirka 11 % högre om en av föräldrarna är svensk än om båda föräldrarna är invandrare. En stor faktor som hänger samman med detta är bristen av Sverige-specifik kunskap hos föräldrarna. Om man invandrar som vuxen är det en avsevärd lägre sannolikhet att man blir arbetslös om man har bra språkkunskaper, enligt Rooth (2001). Han poängterar att resultaten är osäkra då ingen kontroll har kunnat genomförts på hur föräldrars utbildning, nätverk och psykologiska faktorer påverkar individen (Rooth, 2001). Denna artikel har som syfte att beskriva svårigheterna och hur diskriminering påverkar invandrares plats på arbetsmarknaden negativt. Eftersom denna forskning påpekar arbetsmarknadens krav på språk och kompetens blir det intressant att se hur dessa faktorer påverkar arbetsmarknaden i Luleå kommun.
Flyktingpolitik
Christer Lundh, Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Perder J. Pedersen och Dan-Olof Rooth (2003) skriver en välfärdspolitisk rapport om integrationen av första och andra generationens invandrare på arbetsmarknaden i Sverige. Framställning behandlar inte endast arbetsmarknaden utan även socialförsäkringssystemet och utbildningsväsendet direkt kopplat till arbetsmarknaden.
På grund av krav på vistelsetid och intjänande regler saknar denna del av befolkningen oftast rätt till pension. Eftersom anknytningen till arbetsmarknaden är svag resulterar det i att stora delar av flyktingbefolkningen inte är berättigad till sjukpenning och a-kassa. Genom detta samt utformningen av flyktingmottagningen utgör det att en större andel av denna grupp blir socialbidragstagande. Att inte integrera invandrare på arbetsmarknaden och istället sätta dem som socialbidragstagande är slöseri på resurser, anser författarna. Första och andra generationens invandrare visar samma mönster på arbetsmarknaden. Risken att bli arbetslös är fyra gånger så stor gentemot ett barn med svenskfödda föräldrar. Det som författarna anser som mest intressant är att det finns en klar överpresentation av andra generationens invandrare som har sämst utfall i skolan.
Slutsatsen är den att en lyckad integration ger invandrare en anknytning till arbetsmarknaden så snart som möjligt. Att inte ge invandrare socialbidrag är antagligen en dålig idé, enligt författarna.
Enligt Lundh et. al. (2003) riskerar problemen för andra generationens invandrare på arbetsmarknaden att förvärras då barnen till flyktinginvandrare träder in på arbetsmarknaden. Barn till utomeuropeiska föräldrar är underrepresenterade på arbetsmarknaden men kommer öka i framtiden. Om ingenting förändras nu kommer problemen som råder växa allt mer då fler kommer in på arbetsmarknaden. Ett påstående som återkommer är att andra generationens invandrare är väl integrerade på arbetsmarknaden medan fakta pekar på motsatsen, enligt författarna. Författarna konstatera att grupper av personer med utländsk bakgrund presterar sämre i skolan. Däremot kan
10
man se att om man kollar på de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna att dessa påverkar resultatet.
De anser att resultatet vilar på orealistiska antaganden. Bakgrundsfaktorerna har alltså en stark påverkan på individernas studieresultat. Författarna påpekar att en förbättring i föräldragenerationens ställning på arbetsmarknaden sannolikt skulle förbättra barnens plats i utbildningssystemet, vilket resulterar i att öka barnens framtida chans på arbetsmarknaden. I slutändan framförs förklaringar angående varför invandrares situation har försämrats på arbetsmarknaden. Den första förklaringen är att flera efterfrågar Sverigespecifik kunskap och den etniska diskrimineringen har ökat. Den andra förklaringen är betydelsen av segregerat boende. Det är viktigt att beakta arbetsgivares och individers vilja att delta i systemet eftersom det tidigare inte gett resultat och att systemet kan missbrukas. Det är allt viktigare att underlätta integrationen av invandrare på arbetsmarknaden då den demografiska utvecklingen ökar (Lundh, Bennich- Björkman, Ohlsson, J. Pedersen & Rooth, 2003). Denna rapport belyser liknande syfte som den tidigare forskningen av Rooth (2001) men fördjupar problematiken ytterligare.
På samma sätt som Lundh et al. (2003) diskuterade är Karin Borevi och Gunnar Myrberg (2010) inne på i sin forskning att göra en inventering av flyktingplaceringspolitiken, dock från 1980-talet och framåt. Inventeringen har som syfte att belysa de viktigaste utmaningarna och problemen inom det politikområdet. Invandringen har skapat utmaningar för välfärdsmodellen och den grundläggande integrationsidén i Norden. I den grundläggande integrationsidén om det sociala medborgarskapet skapas en samhällsgemenskap via sociala rättigheter, en integration. För att förverkliga idealet aktualiseras tre spänningar. Den första spänningen handlar om att målet med medborganas integration för den politiska samhörigheten ställs mot ambitionen att slå vakt om deras kulturella tillhörighet. Vidare beskrivs välfärdens latenta spänning mellan individ och kollektiv. Till sist belyser de spänningen mellan de skandinaviska välfärdsstaters generella politikkrav på en selektiv styrning direkt mot personer med utländsk bakgrund. Målen om socialt allsidiga boendemiljöer ställs mot en önskan om att behålla sin sociala och kulturella samhörighet som medlem i en etnisk grupp. Politiska mål ställs alltså mot den enskilda individens intresse.
Författarna diskuterar kring de politiska strategierna för en geografisk spridning, att staten vill sprida ut flyktingar och fördela dem i kommuner för att främja en blandad etnicitet i boendemiljön.
Ett av skälen är även att den sociala boendemiljön ses som en kollektiv nyttighet. Skälen till en styrning av den geografiska spridningen kan vara den att staten anser sig veta bäst vad som passar individen eller att samhällsperspektivet står över individens intresse (Borevi & Myrberg, 2010).
Syftet med denna forskning är att belysa hur de politiska kraven kan ställas mot den enskilda individens intresse. Detta för att få en förståelse av att samhällsperspektivet krockar med det individuella.
11
Teori
Kapitlet behandlar först och främst teorier som sedan ska leda läsaren vidare in på de teoretiska utgångspunkterna. Till att börja med beskrivs individualiseringen samt det flexibla arbetet för att sedan gå in på hur rationalisering används i det moderna samhället. Vidare framkommer teorier som belyser anställningsbarhet, validering av yrkeskompetens och deprivationsteorin.
Sociologiprofessor Zygmunt Bauman beskrev i sin bok om individualiseringen (2002) om hur den överväldigande känslan osäkerhet beskriver människors liv i dagens samhälle. Detta beror på en mängd olika saker, så som till exempel framtiden för privatpersonen, världen och den gränslösa friheten. Han påstår att samhället präglas av en kortsynthet där det förväntas av skola och arbete att man ska vara socialt kompetent. Dock finns det en spänning mellan social kompetens och individualiseringen i samhället. Förändringstakten är hög och därför måste individen även vara flexibel och rätta sig efter arbetsmarknaden. Med de nya individuella friheterna som kom med det postmoderna samhället kom dessutom en osäkerhet, tvekan och brist på kontroll som kan leda till ängslan (Bauman, 2002). Genom att analysera denna teori med resultatet kommer förhoppningsvis en tydlig bild av de krav som ställs på individen på arbetsmarknaden, även personer med invandrarbakgrund. Eftersom samhället har individualiserats och rationaliserats och man individuellt måste hålla sig anställningsbar krockar med etablering av invandrare.
Som Bauman (2002) beskriver måste individen vara flexibel vilket även Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tomas Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg diskuterar i sin bok Gränslöst arbete (2014). De belyser att lönearbetet har varit föremål för en omprövning de senaste 20–30 åren. De nya reglerna på arbetsmarknaden har ändrat karaktär, de är nu lösare och mer uppgiftsorienterade. Individen har nu mer ansvar över reglerandet på arbetsplatsen att planera, strukturera och ansvara. Parallellt med detta har andra yrken som redan tidigare inte varit strikt reglerade blivit påverkade, så som service- och sjukvårdsyrken. Vilket utgör en motsatt utveckling med exempelvis en uppluckrad anställningsrelation, som resulterar i att arbetstagaren blir utbytbar (Allvin et al., 2014). Detta kan då i sin tur leda till att det skapar höga utbildnings- och kompetenskrav för invandrare vilket Maria Westergren och Fatme Ismail (2014) skriver om.
Författarna undersöker invandrares upplevelser av det flexibla arbetslivet på den svenska arbetsmarknaden. De understryker att utbildning leder till flexibilitet i arbetslivet, eftersom det är svårt att komma in på arbetsmarknaden som lågutbildad (Westergren & Ismail, 2014).
Ritzer (2013) har format en teori som han benämner som McDonaldiseringen, vilket bygger på rationaliseringsteorin av Weber men appliceras på det moderna samhället. I teorin använder Ritzer sig av snabbmatsrestaurangen som modell. Begreppet används för att belysa hur det moderna samhället domineras av ett rationellt sätt att styra, i detta fall på denna snabbmatsrestaurang.
Konceptet restaurangen använder sig av har varit väldigt framgångsrikt, inte bara för andra snabbmatsrestauranger men andra verksamheter. Därför har konceptet spridit sig globalt. Grunden till detta är fyra olika dimensioner som Ritzer (2013) beskriver som; Effektivitet, kalkylerbarhet, förutsägbarhet och kontroll. Dessa dimensioner har bidragit till att göra verksamheter mer kostnadseffektiva och vinstgivande. Den första dimensionen, effektivitet, handlar om att använda metoden för att så effektivt som möjligt nå sitt mål. Exempelvis via löpande band och specialisering av sysslor. Något som även bidrar till effektiviteten är om man förenklar produkten och låter kunderna själva göra jobbet. Detta innebär i McDonalds fall att maten innehåller få ingredienser och kunden får själv slänga skräpet efter de ätit. Det bidrar även till mindre kostnader och att man
12
sparar tid. Vidare beskriver Ritzer (2013) den andra dimensionen, kalkylerbarhet, som att man lägger fokuset på kvantiteten före kvaliteten. Med detta innebär det att man utför beräkningar på av som sker snabbast och därmed väljer det effektiva sättet före kvaliteten på varan. Den tredje dimensionen, förutsägbarhet, handlar om att kunden ska kunna förutsäga produkten eller hur den anställda beter sig. Produkten och tjänsten ska alltså se likadan ut över tid och på olika platser.
Denna dimension kan nås om man systematiserar och utarbetar rutiner för arbetet vilket gör att de anställda kan utföra uppgifterna enklare. Till sist använder han sig an begreppet och dimensionen kontroll, där han förklarar hur icke-mänskliga teknologier används för att kontrollera människor.
Här menar Ritzer (2013) på att människor är osäkra element i ett rationellt system där man exempelvis kan använda riktlinjer för att förskjuta beslutfattandet från individen. Att exempelvis använda sig av riktlinjer som steg för steg beskriver hur man ska lösa och åtgärda problem, resulterar i att man kan styra personalen (Ritzer, 2013). Det moderna samhället präglas av en hög grad rationalitet, inte minst utbildning, rekrytering och matchning. Därför kan denna teori komma att bli intressant att analysera med hur intervjupersonerna upplever kommunens arbetssätt och hur det möjligtvis kan utvecklas.
Anställningsbarhet
Ett begrepp som flitigt används i diskussioner om arbetsmarknaden och utbildningar är anställningsbarhet som Berglund & Fejes (2009) skriver om. I dessa diskussioner talar man ofta om hur de står i relation till varandra. Författarna skriver om hur man enligt anställningsbarhetsbegreppet omdefinierar relationen mellan staten, företagen och den enskilde individen. Dessa tre har alla ansvar för att den anställde blir anställningsbar. Staten har som ansvar att utbilda individen, företagen att se till att individen erhåller kompetensen som krävs för att utföra sitt arbete och den enskilde har som ansvar att tacka ja till sådana erbjudanden. Det handlar om en form av stat som kallas för ”den möjliggörande” staten, där det inte handlar om styrning via lagar utan där den enskildes drömmar och aspirationer faller på statens vilja till styrning (Berglund &
Fejes, 2009).
Berglund & Fejes (2009) skriver även om anställningsbarhet i svensk belysning där de skriver om ett projekt som genomfördes inom omvårdnadssektorn år 2005–2007. Där syftet var att ge råd, stöd och idéer till kommuner för insatser så som validering samt olika typer av utbildningar bland annat.
Denna satsning genomfördes på grund av att många som arbetade inom denna sektor inte har rätt utbildning men även på grund av att det var svårt att rekrytera personal. Författarna beskriver enligt projektutredningen att man får en bild av att arbetskraftsutbudet ej är anställningsbart. Projektet formades just därför som en politisk åtgärd för att skapa ett anställningsbart arbetskraftsutbud.
Enligt utredningen av projektet ligger huvudansvaret på kommunen och att staten ska fungera som stöttning till kommunen. Däremot ligger även ansvar hos individen, enligt utredningen. Ökade krav på kompetens skapar individansvar genom exempelvis lärande arbetsplatser. Detta uppmuntrar individen till att själv ta ansvar för att uppdatera sina kunskaper och därmed förbli anställningsbar.
Något som författarna även beskriver är om anställningsbarhet i lokal belysning där de belyser att man numera ofta kräver en formell utbildning vid nyanställning inom omvårdnadssektorn. Detta gör att framtida hot måste mötas av mer utbildning, enligt författarnas intervjupersoner. Resultatet av författarnas studie visar på att ansvaret för anställningsbarhet inte entydigt kan sägas ha förskjutits från arbetsgivare och stat till den enskilde individen. De belyser även att diskurser kring anställningsbarhet inte är tvingande (Berglund & Fejes, 2009). Eftersom författarna här ovan belyser hur utbildning och arbetsmarknaden förhåller sig till varandra och hur man på olika plan
13
arbetar med anställningsbarhet kommer detta att vara intressant att analysera med resultatet i denna uppsats.
Validering av yrkeskompetens
Det är högst intressant med validering till denna uppsats då behovet av specifik kompetens är allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden. Per Andersson, Andreas Fejes och Åsa Hult (2002) skriver om validering av yrkeskompetens i deras studie. Här lyfter de fram att ett speciellt intresse av att validera kompetens hos individer med utländsk bakgrund finns i Sverige. Dels för att kunna underlätta integrationen i det svenska samhället men också gör att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för dessa individet. Det finns en viss problematik i att värdera dessa personers utbildning och yrkeserfarenhet. Tanken med validering är att kunskap och kompetens ska synliggöras genom en dokumentation oavsett hur lärandet har utförts. För att validera dessa personers kunskap och kompetens måste man ha två aspekter i åtanke. Å ena sidan att lärandet har skett i vardagen och i ett arbetsliv som skiljer sig från det svenska, å andra sidan att utbildningen skett i ett annat lands utbildningssystem. När utbildningen skett i ett annat land är situationen också beroende av att man har med sig dokumentation eller ej. I en jämförelse av arbetskraftens utbildningsnivå och den utbildning som arbeten kräver har man sett att 35 procent av arbetskraften i näringslivet är ”underutbildade”. Alltså arbetar många med ett yrke som egentligen kräver en högre kompetens än individens formella, därför är det allt viktigare att synliggöra och ta vara på den reella kompetensen individen innehar (Andersson, Fejes & Hult, 2002).
Tre pilotprojekt, kallat Nätverk Sörmland, utfördes med fokus på validering av utländsk- och svensk yrkeskompetens inom Sörmland. Projektet utfördes i flera olika kommuner. I projekten koncentrerade man sig på fyra yrkeskategorier; bygg, VVS, omvårdnad och elektronik. Det skedde även ett samarbete mellan utbildningsanordnare och enskilda lärare. En rad myndigheter och kommuner var också delaktiga med exempelvis kontakter. Betoning låg på validering av yrkeskompetens som motsvarade gymnasienivå men ett delprojekt fokuserade också på invandrare med akademisk kompetens. Syftet med dessa pilotprojekt var att genom en utvärdering kunna beskriva och analysera hur validering organiserats och genomförts inom projekten. Kärnaspekterna i analysen av Nätverk Sörmland är hur olika kunskap värderas, hur validering utförs utifrån etnicitet och vem som har makten över valideringen. I slutändan fick verksamheten ett snarlikt utfall i de olika kommunerna. Ambitionen med projektet var att
kommunerna skulle dra nytta av varandras utvecklingsarbete, så blev inte fallet. Utifrån det frågar sig författarna om det är mer relevant att få en mångfald genom att utveckla och pröva
valideringsstrategier än vad det är med ett mer enhetligt synsätt och arbetssätt. Målet var att skapa gemensamma modeller men de tror att det kan vara av vikt att låta kommunerna enskilt skapa sig modeller som funkar för dem. Genom Nätverk Sörmland skedde ett regionalt samarbete som de tror kan ha resulterat i utbyte av erfarenhet som kan komma att ha blivit värdefull för de iblandade kommunerna. Författarna anser även att samarbetet mellan de olika aktörerna är
viktigt, då det annars kan skapa ett spänningsfält som måste beaktas i valideringsarbetet. De anser även att kunskapen man får av den utbildningsbaserade inriktningen värderas tyngre än vad det direkt krävs för yrket. Att krav på kunskaper knutna kring den svenska kulturen möjligtvis inte är så viktig egentligen utan att den praktiska kompetensen då är viktigare. Däremot är de
branschbaserade kraven byggda på den aktuella situationen på arbetsmarknaden och är konjunkturberoende. Ett annat resultat som visade sig är att språket har en stor betydelse på arbetsmarknaden. Kan man inte det svenska språket är det svårt att komma in i den sociala
14
gemenskapen som man finner sig i. Det finns en tydlig skillnad mellan vardagsspråk och yrkesspråket (fackspråk). Vardagsspråket kan man lära sig genom att möta människor i sin vardag som talar det men yrkesspråket lära man sig på arbetsplatser. Därför är det allt viktigare att etablera invandrare på arbetsmarknaden så man får chansen att möta både vardagsspråket men även yrkesspråket. Ytterligare en aspekt av språkinlärning är att det krävs en viss förståelse av det svenska språket för att kunna göra sig själv rättvisa i en validering (Andersson, Fejes & Hult, 2002)
15
Metod
I detta avsnitt anges och beskrivs vilken metodansats som använts, varför denna metod valdes och vad för fördelar och nackdelar som kan övervägas. Avsnittet klargör datainsamlingsmetod, intervjuerna, urval, problem och begränsningar, reliabilitet och validitet samt etiska överväganden.
Metodval
Syftet med studien var att undersöka hur man i Luleå kommun arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Studien genomfördes via intervjuer med personer som kan mycket om ämnet och personer som medverkar i integrationsarbetet. I genomförandet av denna studie användes en kvalitativ metod eftersom metoden bedömdes som relevant utifrån studiens syfte. Metoden syftar på att genom informanternas kunskap, tankar, observationer och subjektiva erfarenheter kunna förstå världen och det fenomen som undersöks. Detta ger möjlighet till att få en helhetsförståelse både genom att upptäcka nya saker men även genom att fånga det komplexa i frågeställningarna. Målet med att använda intervjuer som metod för att hämta empirisk data är att producera ny kunskap som uppstår i samtalen mellan informanten och forskaren (Kvale
& Brinkmann, 2009). Kvalitativ forskning är ett samlat begrepp inom samhällsvetenskapen där författaren gör en metodisk insamling av kvantifierbar och empiriskdata. När insamlingen utförts kan man sedan som författare sammanfatta empirin. Med en utgångspunkt i testbara hypoteser analyseras och bearbetas resultatet genom data. Då syftet med denna undersökning är att undersöka olika delar av kommunen föll det sig naturligt att använda den kvalitativa metodansatsen. Kvalitativ forskning har sina rötter i hermeneutiken och är därför inriktad på att tolka och arbeta med ett mindre insamlat material, jämfört med den kvantitativa metoden. Med denna metod är ingenting förutbestämt utan den ses som en process där svaren kommer efter hand. Widerberg (2002) belyser att syftet med kvalitativ forskning inte uppnår reliabilitet genom upprepade mätningar som ger samma resultat. Inte heller uppnår den validitet i det man avser sig mäta, utan metoden är alltså en process som i slutändan kan ge ett annat svar än man avsett. Med denna metod krävs det dokumentation, reflektion och tolkning genom hela forskningsprocessen (Widerberg, 2002).
Jag har valt att använda en hermeneutisk ansats eftersom jag använder tolkning som metod i forskningsprocessen. Enligt Bergström och Boréus (2013) börjar tolkningen redan vid datainsamlingen och används även för att förstå resultatet från intervjuerna. Genom att tillämpa den hermeneutiska ansatsen tolkar jag intervjuerna utifrån egna erfarenheter, valda teorier, begrepp samt forskning för att få en förståelse problematiken som undersöks. Ansatsen bygger dels på pendlingen mellan förförståelse och förståelse men även mellan del och helhet. Dessa två delar utgör den hermeneutiska cirkeln. Om inte en enskild del tolkas utifrån sin helhet kan den inte förstås, enligt cirkeln. Det är när delarna sammansätts och tolkas utifrån helheten som man kan få en förståelse kring fenomenet. Hermeneutiken handlar även om förförståelse kring fenomenet. Det innebär att man genom hela forskningsprocessen präglas av en viss förförståelse utifrån de erfarenheter och uppfattningar man har om världen. På grund av detta kan inte forskaren vara helt objektiv utan tolkningarna blir subjektiva (ibid). Uppsatsen präglas av detta och därför är det allt viktigare att inte bara vara medveten om förförståelsen utan även kritisera den. Därför har jag inte endast utgått från förförståelsen utan även upptäckt nya saker genom att se problemet utifrån andra perspektiv och teorier. Det går inte att se bortom sin förförståelse men däremot kan man ifrågasätta tolkningen.
16
Studien genomfördes på ett induktivt synsätt eftersom jag som forskare utgår från empirin för att dra generella slutsatser, utan koppling till teorin. Utifrån empirin utformades sedan teorin, vilket man ofta gör när man använder sig av induktion. Om man däremot använt sig av deduktivt synsätt så hade teorin styrt forskningen. Man utgår som forskare utifrån det man vet och de teoretiska överväganden inom området för att sedan kunna fastställa upphovet till en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Utifrån detta var det induktiva synsättet mer passande till denna forskningsprocess (Bryman, 2018).
Avgränsning
Forskningen är baserad på intervjuer med både personal i ett projekt, en HR-person samt enhetschefer i kommunen. Jag avgränsade mig medvetet till dessa intervjupersoner för att kunna få tre olika infallsvinklar. För att få en inblick i hur rekryteringsprocessen går till intervjuades personen på projektet. Vidare intervjuas en HR-person på socialförvaltningen för att granska hur platsbristen och matchningsproblematiken hanteras. Intervjun med enhetscheferna valdes för att undersöka hur de som arbetar verksamhetsnära upplever de strategier som används. Studien är avgränsad till Luleå kommun i Sverige, eftersom studien hade blivit för omfattande om andra kommuner också undersökts. Däremot hade studien fått ett bredare och annorlunda resultat där man kunnat jämföra olika kommuner. På grund av tidsbegränsningen och den geografiska spridningen av kommuner var det lättare att endast göra en fallstudie på en enskild kommun. Hade fler kommuner undersökts hade värdefull tid lagts på resan dit, vilket inte hanns med. Däremot hade resultatet sett annorlunda ut om fler kommuner vägts in.
Intervjuerna
Genom teorier och tidigare forskning operationaliserades intervjufrågorna till intervjuguiden.
Intervjuguiden utformades med relevanta och formulerade frågor som kan leda till följdfrågor och skapa ett flyt i intervjun. För varje informant utformades en specifik intervju, dels för att informanterna är inom olika professioner och dels för att få in ett heltäckande resultat i slutändan.
Däremot utformades endast en intervjuguide för de två enhetschefer som intervjuades dels eftersom de valde att bli intervjuade samtidigt, dels eftersom de för att de erhåller snarlik kompetens. Det hade varit önskvärt att intervjuat enhetscheferna vid olika tillfällen men eftersom de inte hade möjlighet till detta utfördes intervjuerna samtidigt. Vardera intervjuguide är kategoriserad i olika teman utefter vilket resultat som förväntas. Detta kvalificeras som en semistrukturerad intervjuguide, inom den kvalitativa intervjumetoden, eftersom den tar sin utgångspunkt i olika teman. Detta ger ett flexibelt uttryck och gör att informanten får möjlighet till att berätta sina upplevelser men ger även utrymme för följdfrågor. Genom att använda sig av olika teman ger det forskaren chansen att få svar på frågorna som uppfyller syftet och det ger även informanten möjlighet till att berätta utan begränsning (Kvale & Brickman, 2009). Valet av att utföra intervjuer gjordes på grund av att det är lättare att få en utförlig beskrivning av processen än om en kvantitativ forskning skulle genomföras. Vid intervjuer kan även följdfrågor ställas då informanterna kan förklara ytterligare vilket gör resultatet mer utförligt än om enkäter hade skickats ut.
Urvalet av informanter gjordes för att få tre olika infallsvinklar och för att få fram hur man arbetar för att lösa problemet i den enskilda kommunen. Fyra stycken informanter valdes ut genom ett snöbollsurval men även ett bekvämlighetsurval. Med ett snöbollsurval utgår man från en metod där personer som ingår i urvalet får rekommendera nya personer. På så vis uppstår en snöbollseffekt.
En fördel med denna metod är att det snabbt framkommer personer som är lämpliga till studien.
17
Det blir dessutom lättare att få personer att vilja delta eftersom de blivit rekommenderade av någon de känner (Widerberg, 2002). I detta fall kontaktades en person som handledaren till denna studie trodde var lämplig, som därefter hänvisade mig vidare till andra relevanta informanter. Genom denna typ av urval skapar man kontakter med personer som kan tyckas vara lämpliga och som sedan hänvisar forskaren vidare. Vid val av en av informanterna skedde även ett bekvämlighetsurval eftersom denne person fanns tillgänglig. Fördelen med denna metod är att det går snabbt och enkelt. Vilket är en fördel till småskaliga forskningsprojekt när man arbetar under en begränsad tid (Widerberg, 2002). Jag var medveten om att bekvämlighetsurvalet hade kunnat påverka resultatet eftersom det inte kan generaliseras men ansåg att denna informant var så pass relevant till studien, så jag tog risken. Denna person som valdes av bekvämlighet deltog även i snöbollsurvalet genom att rekommendera sin kollega.
De tre infallsvinklarna jag sökte för det första en aspekt i hur projekt i kommunen arbetar som en mellanhand till arbetsgivare och arbetstagare. Här kom informanten som arbetar på projektet in i bilden. Denne person besitter kunskapen om hur helheten av projektet och arbetets gång ser ut. Den andra infallsvinkeln jag valde att tillämpa är socialförvaltningens syn på personalbristen och hur de arbetar för att underlätta och förhindra detta. Till detta intervjuades en HR-person på socialförvaltningen. Den tredje aspekten som tillämpades var hur man arbetade mer verksamhetsnära med det hela och hur man ser på det hela i verksamheten. Två stycken enhetschefer intervjuades för att få fram resultatet som krävdes till detta. De två enhetscheferna som intervjuats blev intervjuade samtidigt. Detta skedde genom att det föreslogs av informanterna själva och dels för att de skulle få känna sig bekväma och då kunna förmedla mer information och kunna fylla ut åt varandra. Om intervjuerna skett enskilt tror jag att det hade resulterat i ett sämre resultat dock hade möjligtvis intervjuerna sett annorlunda ut men detta går endast att spekulera kring.
Innan intervjuerna utfördes informerades informanterna via mail om vad syftet med intervjun var, varför just de var utvalda, etiska överväganden och kortfattad information om vad frågorna kommer handla om. Intervjuerna utfördes på vardera informants arbetsplats, detta på grund av att de ska känna sig bekväma i miljön samt för att minimera tiden de behöver lägga på att vara delaktiga. I början av varje intervju informerades de ännu en gång om syftet men även om att de när som helst får avbryta intervjun samt att de inte behöver svara om de inte vill. De fick även information om att intervjun hanterades konfidentiellt och fick frågan om det var okej att en inspelning genomfördes. Samtliga intervjuer varade mellan 30 till 60 minuter.
Efter intervjuerna utfördes transkriberingar av det inspelade materialet. Detta på grund av att säkerhetsställa att allt material kommer med och för att inte missa viktiga detaljer. För att få en struktur på materialet kategoriserades det för att underlätta för mig som forskare. Detta tillvägagångssätt beskrivs som tematisk analys (Bryman, 2018). Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som har ett brett användningsområde. Denna metod erbjuder ett flexibelt och disponibelt tillvägagångssätt som ger en frihet från teoretiska begrepp när en detaljerad redovisning av empirimaterialet utförs. Tematisk analys används för att analysera, identifiera och återge teman/mönster som finns i materialet. Analysmetoden är därför ett verktyg för att kunna organisera och beskriva empirin i detalj, vilket utger en förutsättning för att kunna tolka fler aspekter av materialet (Braun & Clarke, 2006).
18
Braun och Clarke (2006) beskriver tematisk analys i sex steg. Steg ett är att forskaren ska bekanta sig med materialet (Braun & Clarke, 2006). För mig innebär det att jag skapade en förståelse kring materialet genom att läsa igenom all data och tänkte på hur kategoriseringen skulle genomföras därefter. Första steget innefattar även transkribering, vilket belyses tidigare i metoden. Genom transkriberingen bidrog det till en översikt och mer djupgående förståelse.
Vidare innefattar steg två att man inleder kodningen. Kodningen utförs för att i huvudsak kategorisera materialet i betydelsefulla grupper (Braun & Clarke, 2006). I kodningen användes ord som ”arbetstagare”, ”arbetsgivare”, ”validering” och ”språksvårigheter” med flera. Dessa kategoriseringar användes för att finna mönster i det empiriska materialet.
Det tredje steget inleds efter kodningen genomförts, då ska forskaren söka teman via kodningen och benämna dem (Braun & Clarke, 2006). Ur kodningen formades dessa teman; ”Projektets struktur”, ”perspektiv mot arbetsgivaren”, ”perspektiv mot arbetstagaren”, ”problem och lösningar”, ”validering”, ”språk” och ”kultur”.
Steg fem handlar om att definiera de teman som valts och analysera materialet i relation till temat.
Vid detta steg ska forskaren inledningsvis definiera de teman som presenteras i resultatet genom att poängtera det som är intressant och varför det är det (Braun & Clarke, 2006). Detta har tagits i beaktning då empirimaterialet inte presenterats utan att vara processat och analyserat, till exempel genom att varje citat presenterats i ett sammanhang.
Det avslutande steget, steg sex, innefattar att skriva ner text av materialet som förmedlar validitet i analysen. Det vitala i detta steg är att återgivningen ska vara kortfattat, sammanhängande och logiskt. Dessutom är det relevant att texten blir intressant och att analysen går inom de teman men även utanför temagränserna (Braun & Clarke, 2006). Detta redogörs i resultat-, analys- och diskussionsdelen.
Problem och begränsningar
Till en början var det meningen att sex informanter skulle höras men i slutändan intervjuades endast fyra personer. Detta på grund av att två av de tänkta informanterna först inte kunde kontaktas och när de slutligen svarade hade de endast tid långt utanför studiens tidsramar. Tidsbegränsning påverkade på så sätt insamlingen av informanter. Därför togs beslutet att välja bort dessa två informanter och nöja sig med de redan hörda. Det resultat som redan insamlats ansågs dessutom vara tillräckligt för att kunna täcka syftet med undersökningen. Däremot hade förmodligen resultatet blivit mer heltäckande för kommunen om fler personer intervjuats.
Projektet som undersöktes rekryterade främst till privata företag vilket inte var relevant till denna studie. De rekryterar inte heller till vård och omsorgssektorn vilket gjorde det problematiskt när intervjun hade utförts. Trots detta anser jag att resultatet är användbart eftersom det handlar om strukturen av att lösa matchningsproblematiken och hur de använder sig av sitt arbetssätt i praktiken. Den empiri som framkom av denna informant gav ett resultat som i slutändan förhoppningsvis kan appliceras på syftet.
