SEKRETESS I SKOLAN

Juridiska institutionen

TillŠmparuppsats pŒ jur.kand.-programmet, 20 poŠng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN

Johan Fršjelin 720620-5119

Handledare: Professor Lotta Vahlne WesterhŠll

INNEH•LLSF…RTECKNING

F…RKORTNINGAR 4

1. INLEDNING 5

2. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN 8

2.1. ALLM€NNA HANDLINGAR 9

2.1.1. HANDLING 10

2.1.2. F…RVARAD HOS 10

2.1.3. MYNDIGHETSBEGREPPET 11

2.1.4. INKOMMEN 12

2.1.5. UPPR€TTAD 13

2.1.6. UNDANTAG 14

2.1.7. P•G•ENDE €RENDE 14

2.1.8. UTL€MNANDE AV ICKE ALLM€NNA HANDLINGAR 14

2.2. REGISTRERING AV ALLM€NNA HANDLINGAR 15

2.3. UTL€MNANDE AV ALLM€NNA HANDLINGAR 15

2.3.1. R€TTEN ATT F• UT ALLM€N HANDLING 16

2.3.2. VEM BESLUTAR OM UTL€MNANDET? 17

2.3.3. HUR SNABBT SKALL UTL€MNANDET SKE? 18

2.4. ARKIVERINGSSKYLDIGHETEN 20

2.5. SAMMANFATTNING 20

3. SEKRETESS 23

3.1. VILKA M•STE IAKTTA SEKRETESS 23

3.2. SEKRETESSENS STYRKA 25

3.3. BEGR€NSNINGAR I SEKRETESSEN 27

3.4. SANKTIONER 30

3.5. SAMMANFATTNING 30

4. SKOLANS SEKRETESS 33

4.1. DEN SVENSKA SKOLAN 33

4.2. SKOLANS VERKSAMHETSGRENAR 34

4.3. SKOLH€LSOV•RDENS SEKRETESS 35

4.4. ELEVV•RDSSEKRETESSEN 38

4.4.1. SKOLPSYKOLOG OCH SKOLKURATORS SEKRETESS 39

4.4.1.1. Egen verksamhetsgren eller inte? 40

4.4.1.2. Effekter av skolans uppdelning av verksamhetsgrenar 45 4.4.1.3. Behšver skolpsykologs och skolkurators sekretess stŠrkas? 45

4.4.2. DEN …VRIGA ELEVV•RDENS SEKRETESS 50

4.4.3. SEKRETESS VID TILLR€TTAF…RANDE AV ELEV 52

4.4.4. ADMINISTRATIV PERSONAL 53

4.5. SEKRETESSEN I F…RSKOLAN 53

4.5.1. SKOLBARNOMSORGEN 54

4.5.2. F…RSKOLEVERKSAMHETEN 54

4.6. …VRIG SEKRETESS 55

4.7. DE FRIST•ENDE SKOLORNAS SEKRETESS 56

4.8. ALLM€NNA HANDLINGAR I SKOLAN 57

4.8.1. PATIENTJOURNALER 58

4.8.2. …VRIGA ALLM€NNA HANDLINGAR 58

4.9. SAMMANFATTNING 59

5. UPPGIFTSSKYLDIGHET ENLIGT LAG OCH F…RORDNING 64

5.1. SOCIALTJ€NSTEN 64

5.2. POLISEN 65

5.3. VITTNESPLIKT 65

5.4. SAMMANFATTNING

6. AVSLUTANDE KOMMENTARER 67

7. K€LLF…RTECKNING 69

F…RKORTNINGAR

BrB Brottsbalken (1962:700)

JO Justitieombudsmannen / Justitieombudsmannens ŠmbetsberŠttelse

not Notis

PL Patientjournallagen (1985:562) prop. Regeringens proposition

RB RŠttegŒngsbalken (1942:740)

ref Referat

RF Regeringsformen (1974:152)

R• RegeringsrŠttens Œrsbok

SekrL Sekretesslagen (1980:100)

SIH Statens institut fšr handikappfrŒgor i skolan SoL SocialtjŠnstlagen (1980:620)

TF Tryckfrihetsfšrordningen (1949:105) YGL Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

1. INLEDNING

Anledningen till att jag skriver denna uppsats Šr huvudsakligen ett stort intresse fšr Šmnet. Ett intresse som frŒn bšrjan var tvŒdelat. Dels har jag alltid intresserat mig fšr vad som hŠnder innanfšr den svenska skolans fyra vŠggar, dels vŠcktes tidigt, helt oberoende av skolintresset, ett intresse fšr sekretesslagstiftning i alla dess former. Att skolan Šr intressant beror pŒ flera olika faktorer, dŠr den frŠmsta Šr att skolan, vara sig vi vill eller inte, tar en mycket stor del av vŒra liv i ansprŒk och den gšr det under en tid av vŒra liv dŒ vi som mŠnniskor Šr formbara. Det Šr alltsŒ en mycket viktig roll som skolan spelar, inte bara fšr utvecklingen av enskilda individer utan, sŠtt i ett stšrre perspektiv, ocksŒ fšr utvecklingen av det svenska samhŠllet. Att sekretess Šr intressant beror till stor del pŒ att vi alltid bŠr med oss att vissa saker fŒr man sŠga, andra fŒr man inte sŠga och en del saker fŒr man bara sŠga till vissa personer.

Inte minst barn har ofta en bestŠmd uppfattning om vilka saker som man fŒr sŠga, och jag var sjŠlv inget undantag. Fšrsta gŒngen jag pŒ allvar funderade šver sekretess i skolan, Šven om jag dŒ inte fšrstod att jag gjorde det, var i mellanstadiet. PŒ vŒren i femte klass skulle alla killar gŒ till skollŠkaren fšr att kontrollera sŒ att bŒda testiklarna letat sig ner till rŠtt plats. Vi gick tvŒ och tvŒ och jag gick med min bŠsta kompis. Nu ville det sig inte bŠttre Šn att en av min kompis testiklar inte hade betett sig som sig bšr. Den enda lšsningen pŒ detta problem var operation och givetvis Šr inte detta nŒgot kul besked fšr en kille pŒ elva Œr och definitivt inte nŒgot som man vill att kompisarna, fšr att inte tala om tjejerna i klassen, ska fŒ reda pŒ. Jag fick svŠra pŒ att inte tala om fšr nŒgon varfšr min kompis skulle vara borta frŒn skolan och jag fšrstod givetvis vad min kompis kunde fŒ utstŒ om sanningen kom fram, barn kan i sŒdana sammanhang vara mycket rŒa, och var fast besluten att inte yppa nŒgonting. Tiden gick utan att nŒgonting kom fram och till slut kom den veckan dŒ min kompis skulle opereras. Att nŒgon unge Šr borta frŒn skolan i en vecka Šr inte ovanligt och dŠrfšr skulle det inte vara nŒgra problem att hŒlla orsaken till frŒnvaron hemlig. Nu gick det dock inte sŒ vŠl fšr pŒ morgonsamlingen under min kompis fšrsta frŒnvarodag sŠger vŒran fršken att min kompis kommer att vara borta i

nŒgra dagar p.g.a. att han skall operera pungen eftersom en av hans testiklar inte fallit ner. Jag satt i mŒnga timmar och funderade pŒ hur fršken kunde fŒ sŠga sŒ.

Det verkliga intresset fšr just sekretess i skolan vŠcktes under en tid dŒ jag arbetade som lŠrare. Dels hade jag en tjŠnst som idrottslŠrare pŒ lŒg och mellanstadiet, dels arbetade jag som vikare. Det var frŠmst tvŒ saker som etsade sig fast i mitt minne frŒn denna tid. Till att bšrja med fšrbryllade det mig att jag vid min anstŠllning som idrottslŠrare inte fick nŒgon information om sekretess. Jag gick dŠrfšr och bad rektorn om att fŒ detta vilket jag ocksŒ fick men fšrst efter en vecka p.g.a. att det dŒ jag frŒgade inte fanns nŒgra

informationsblad att tillgŒ. Vidare blev jag stundtals mycket illa till mods av vad jag fick hšra i lŠrarrummen. Framfšr allt som vikarie kŠndes det obehagligt och stštande att hšra hur mŒnga lŠrare helt šppet satt och diskuterade saker som definitivt stod under

sekretess. Jag upplevde tyvŠrr ocksŒ att dessa samtal fortgick trots att elever kommit in i lŠrarrummet och inom hšrbart avstŒnd.

Jag tror inte att det Šr brist pŒ respekt fšr sekretessen som gšr att lŠrare handlar pŒ detta sŠtt utan jag tror att det Šr brist pŒ kunskap om sekretess som ligger bakom. Om detta stŠmmer Šr det mycket viktigt att ška lŠrarnas kunskap och att det gšrs frŒn grunden. DŒ jag i denna uppsats vetat klargšra hur gŠllande rŠtt ser ut i frŒga om sekretess i skolan har jag tagit fasta pŒ att detta och bšrjar dŠrfšr med att gjuta en rejŠl grund. Detta gšrs i kap.

2 och 3. Fšr att kunna fšrstŒ skolans sekretessregler krŠvs kunskap om

offentlighetsprincipen. Sekretesslagen sŒvŠl bygger pŒ som anger undantag frŒn offentlighetsprincipen. Det Šr t.ex. nšdvŠndigt att kŠnna till vad som omfattas av begreppet allmŠn handling fšr att kunna gšra en korrekt bedšmning kring de allmŠnna handlingar som finns i skolan. Kap. 2 och 3 skulle till stšrsta delen kunna finnas i ett arbete om vilken sorts sekretess som helst, och det Šr just det som Šr meningen. Det finns en stor risk att grunden inte hŒller om man fšrsšker bygga pŒ den innan den Šr klar.

NŠr vŠl grunden Šr lagd fšljer uppsatsens huvudkapitel (kap. 4). Detta innehŒller bl.a. en redogšrelse av reglerna kring skolans verksamhetsgrenar samt en omfattande diskussion kring ifall gŠllande rŠtt Šr av godo eller ifall en fšrŠndring bšr komma till stŒnd. Att en mycket stor del handlar om skolans verksamhetsgrenar samt att stor vikt lŠggs pŒ

skolpsykologers och skolkuratorers situation beror Œterigen pŒ ett starkt intresse. Jag har

i hela mitt liv varit omgiven av bŒde psykologer och lŠrare vilket inte sŠllan lett till lŒnga och engagerade diskussioner kring relationen mellan psykolog och lŠrare i skolan. Dessa diskussioner har inte bara varit intressevŠckande utan Šven givit mig en kŠnsla av att situationen kanske inte Šr helt tillfredsstŠllande. LŠgg till detta att det i doktrin inte bara tvistas om hur det borde vara, det tvistas Šven om hur det faktiskt Šr.

Uppsatsen avslutas sedan med ett kapitel om uppgiftsskyldighet enligt lag (kap. 5) samt avslutande kommentarer (kap. 6). Kap. 5 Šr fšrvisso inte absolut nšdvŠndigt fšr denna uppsats men innehŒller trots allt information som Šr viktig att kŠnna till, varfšr jag ŠndŒ valt att ha med detta kapitel.

Kap. 2-5 avslutas alla med sammanfattningar. Dessa sammanfattningar Šr skrivna sŒ att de skall kunna lŠsas fristŒende men fšr att fŒ en fullstŠndig fšrstŒelse rŠcker de inte till.

De kan dock med fšrdel lŠsas fšr att ge en snabb introduktion.

InnehŒllet i uppsatsen bygger pŒ studier av lagtext, fšrarbeten, rŠttsfall, diverse annat offentligt tryck, doktrin samt egna Œsikter.

2. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN

Den offentliga verksamheten Šr nŒgot som angŒr alla medborgare. I ett folkstyrt samhŠlle Šr det mycket viktigt att myndigheternas verksamhet sŒ lŒngt som mšjligt sker i šppna former. Offentlighetsprincipen innebŠr att allmŠnheten och massmedia har en bred insyn i den offentliga verksamheten. UtgŒngspunkten Šr att stšrsta mšjliga šppenhet ska rŒda och syftet Šr att frŠmja en allsidig upplysning och ett fritt meningsutbyte,

offentlighetsprincipen Šr hŠrigenom en av vŒra viktigaste rŠttssŠkerhetsgarantier.

Offentligheten ger garantier mot maktmissbruk och ger škad kŠnnedom om

samhŠllsfšrhŒllanden som inte Šr tillfredsstŠllande. Offentlighetsprincipen har i Sverige varit en sjŠlvklarhet sedan lŒng tid tillbaka. Redan under medeltiden kommer den till uttryck genom att de fria mŠnnen var nŠrvarande vid eller deltog i fšrhandlingar pŒ landsting, hŠradsting etc.¹ SŠttet att tillŠmpa offentlighetsprincipen har lŠnge varit nŒgot sŠreget fšr Sverige och Šn i dag strŠcker sig vŒr offentlighet lŠngre Šn vad den gšr i de flesta andra lŠnder. En omstŠndighet som gšr vŒr offentlighet unik Šr att Šven dess detaljer regleras genom grundlag.

Offentlighetsprincipen gŠller fšr myndigheter och vissa privata organ. Fšr dessa gŠller Šven sekretesslagen och lagstiftningen Šr hŠrigenom en avvŠgning mellan tvŒ motstridiga intressen. Huvudregeln Šr offentlighet och undantaget Šr sekretess, myndigheterna ska normalt arbeta med šppna dšrrar och fri insyn men ibland stŠngs dessa dšrrar av hŠnsyn till enskildas och undantagsvis myndigheternas intressen. Arten av en myndighets ŒtgŠrder och deras slutgiltighet pŒverkar om rŠtt till insyn fšreligger.

Enligt fšrarbetena till Šndring av 2 kap. tryckfrihetsfšrordningen (TF) har offentlighetsprincipen en viktig kontrollfunktion med mŒnga positiva effekter. ²

HŠrigenom kan av myndigheter begŒngna fel kan upptŠckas och fšrhoppningsvis rŠttas till. Blotta vetskapen om en offentlig granskning sporrar myndigheterna till noggrannhet och eftertanke i handlŠggningen. Vidare fŒr grundlšsa rykten och pŒstŒenden om

1 Tšrnblom s. 7

2 Prop. 1975/76:160 s. 70

maktmissbruk svŒrare att vinna fotfŠste. Till sist Šr rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar en betingelse fšr den fria demokratiska Œsiktsbildningen genom att den stora tillgŒngen till information berikar den allmŠnna debatten och breddar underlaget fšr enskildas stŠllningstaganden i samhŠllsfrŒgor.

Offentligheten kommer idag till uttryck i mŒnga olika former. Yttrandefriheten, 2 kap.

1ʤ 1 p. regeringsformen (RF), innebŠr att alla har frihet att lŠmna upplysningar samt uttrycka tankar, Œsikter och kŠnslor. Meddelarfriheten, 1 kap. 1 ¤ 3 st. TF och 1 kap. 2 ¤ yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), ger en offentligt anstŠlld rŠtt att anonymt och muntligt lŠmna uppgifter till massmedia fšr publicering. De švriga tvŒ av offentlighetens former har fŒtt en fastare reglering: fšrhandlingsoffentligheten i 2 kap. 11 ¤ 2 st. RF och handlingsoffentligheten i 2 kap. 1 ¤ TF. ³ En myndighets handlingar Šr den viktigaste kŠllan fšr uppgifter om vad som pŒgŒr hos myndigheten och handlingsoffentligheten Šr dŠrfšr den mest betydelsefulla formen av offentlighet. I 2 kap. 1 ¤ TF stadgas dŠrfšr rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar. Denna rŠtt fŒr enligt 2 kap. 2 ¤ TF begrŠnsas endast om det Šr pŒkallat med hŠnsyn till de i paragrafen upprŠknade orsakerna. Dessa begrŠnsningar av rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar skall enligt 2 st. angivas noga i bestŠmmelse i en sŠrskild lag eller i annan lag vartill den sŠrskilda lagen hŠnvisar.

Det kan tyckas vara en sjŠlvklarhet men bšr ŠndŒ nŠmnas; offentlighetsprincipen kan inte avtalas bort. Detta tydliggšrs t.ex. i JO 1991/92 s. 432 dŠr JO konstaterar att en šverenskommelse mellan tvŒ parter pŒ arbetsmarknaden om att inte offentliggšra uppgifter om nya lšner fšr vissa personalgrupper aldrig kan ŒsidosŠtta medborgarnas grundlagsenliga rŠttighet att ta del av allmŠnna handlingar.

2.1. ALLM€NNA HANDLINGAR

Fšr att kunna reda ut vad som gŠller om allmŠnna handlingars offentlighet mŒste man

3 Stršmberg s. 7

skilja mellan begreppen allmŠn handling och offentlig handling. Om en handling Šr allmŠn avgšrs av reglerna i 2 kap. TF medan om den dessutom Šr offentlig avgšrs av reglerna i sekretesslagen (SekrL). Enligt 2 kap. 3 ¤ 1 st. TF Šr en handling allmŠn om den fšrvaras hos en myndighet och anses som inkommen dit eller upprŠttad dŠr. Fšr att kunna veta om en handling Šr allmŠn mŒste man alltsŒ reda ut vad som ligger i begreppen inkommen och upprŠttad samt vad som krŠvs fšr att en handling skall anses fšrvarad hos en

myndighet. Man mŒste hŠrutšver veta vad som menas med myndighet och vad som skall fšrstŒs med handling.

2.1.1. HANDLING

Med handling fšrstŒs enligt 2 kap. 3 ¤ 1 st. TF framstŠllning i skrift eller bild samt upptagning som kan lŠsas, avlyssnas eller pŒ annat sŠtt uppfattas endast med tekniska hjŠlpmedel. Med detta menas att inte bara Óvanliga handlingarÓ utan ocksŒ t.ex. kartor, filmer, bildband, stenciler och ADB-upptagningar Šr handlingar, alltsŒ ett fysiskt

medium som Šr bŠrare av viss information. Hur handlingen ser ut, vad den innehŒller eller hur fŠrdig den Šr spelar ingen roll. €ven nŒgra slarvigt nedtecknade blyertsanteckningar Šr en handling, och Šven om ordet handling leder tanken till papper och skrivtecken kan en framstŠllning i skrift gšras pŒ t.ex. trŠ, vŠv och metall. SŠttet fšr framstŠllningens tillkomst saknar ocksŒ betydelse fšr frŒgan om det Šr en handling.⁴

2.1.2 F…RVARAD HOS

NŠr det i 2 kap. 3 ¤ TF sŠgs att handling skall vara fšrvarad hos myndigheten innebŠr det att den skall fšrvaras dŠr vid tidpunkten fšr sškandens begŠran. Handling som vŠntas inkomma till myndigheten omfattas inte.⁵ Ett praktiskt exempel pŒ detta Šr R• 1981 Ab 283 dŠr regeringsrŠtten fann att en polisstyrelse gjort rŠtt som avslagit en framstŠllan

4 Bohlin s. 33f

5 Bohlin s. 39

frŒn ett vaktbolag som kontinuerligt ville fŒ tillgŒng till vissa brottsanmŠlningar allt eftersom dessa kom in till polisen. DŠremot behšver inte en handling, fšr att anses fšrvarad hos en myndighet, nšdvŠndigtvis finnas i myndighetens lokaler, det kan rŠcka att handlingen borde finnas dŠr i de fall dŒ myndigheten lŠtt kan krŠva in handlingen.

Enligt JO har t.ex. en handling som ett stadsarkitektkontor šverlŠmnat till en privat firma fšr att mikrofotograferas ŠndŒ ansetts fšrvarad hos myndigheten eftersom denna hade mšjlighet att omedelbart ŒterkrŠva handlingen.⁶ NŠr det gŠller upptagningar har

begreppet fšrvar fŒtt en sŠrskild definition i 2 kap. 3 ¤ 2 st TF. FrŒgan huruvida kravet pŒ fšrvaring Šr uppfyllt skall bedšmas med hŠnsyn till om myndigheten faktiskt disponerar šver mšjligheten att šverfšra upptagningen till uppfattbar form.

2.1.3. MYNDIGHETSBEGREPPET

Som nŠmnts ovan gŠller offentlighetsprincipen fšr myndigheter och vissa privata organ.

Det Šr dŠrfšr viktigt att redan nu klargšra vad som innefattas i begreppet myndighet. Till att bšrja med omfattar begreppet det samma som RF:s myndighetsbegrepp, d.v.s.

regeringen, domstolarna och de statliga och kommunala fšrvaltningsmyndigheterna samt allmŠnna fšrsŠkringskassor.⁷ Vidare stadgas i 2 kap. 5 ¤ TF att med myndighet likstŠlls riksdagen, kyrkomštet och beslutande kommunal fšrsamling. Begreppet myndighet Šr som framgŒr myndighet mycket vidstrŠckt och innefattar, vid en nŠrmare granskning, bl.a. centrala Šmbetsverk, regionala myndigheter, lasarett och inte minst skolor. Inom kommunen utgšr varje nŠmnd en myndighet och eftersom skolor, med undantag fšr de privata, alltid tillhšr nŒgon nŠmnd ingŒr de dŠrmed i en myndighet.

Som huvudregel anses inte privata organ vara myndigheter men enligt 1 kap. 8 ¤ SekrL skall dock vissa organ jŠmstŠllas med myndigheter vid tillŠmpningen av 2 kap. TF och SekrL. Exempel pŒ sŒdana organ Šr, AB Svensk Bilprovning, jordbrukets

regleringsfšreningar och notarius publicus.

6 JO 1981/82 s. 282

7 R• 1968 ref 42 och R• 1981 2:23

Slutligen skall, enligt 1 kap. 9 ¤ SekrL, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska fšreningar och stiftelser dŠr kommuner, landsting eller kommunfšrbund utšvar ett bestŠmmande inflytande jŠmstŠllas med myndigheter nŠr det gŠller allmŠnna handlingars offentlighet.

Detta innebŠr att handlingar hos en fristŒende skola inte Šr allmŠnna sŒvida skolan inte omfattas av den aktuella bestŠmmelsen i 1 kap. 9 ¤ SekrL. I detta sammanhang kan tillŠggas att nŠr en myndighet bolagiseras fortsŠtter offentlighetsprincipen att gŠlla fšr de myndighetshandlingar som finns kvar i verksamheten (2 kap. 17 ¤ TF).

2.1.4. INKOMMEN

Fšr att handlingen ska bli allmŠn ska den som nŠmnts, fšrutom att den fšrvaras hos myndighet, vara inkommen till myndigheten eller upprŠttad dŠr. En handling Šr enligt 2Êkap. 6 ¤ TF inkommen nŠr den anlŠnt till myndigheten eller kommit en behšrig befattningshavare till handa, det mŒ vara pŒ bussen, i bostaden eller nŒgon annanstans.

Med behšrig befattningshavare Œsyftas sŒdan tjŠnsteman hos myndighet som antingen har till sŠrskild uppgift att mottaga handling eller eljest ta befattning med det mŒl eller Šrende till vilken handlingen hšr.⁸ Enligt JO 1989/90 s. 415 Šr en tjŠnsteskrivelse en allmŠn handling oavsett om den anlŠnt till myndighetens lokaler eller sŠnts till befattningshavarens privata adress. Varje handling som kommer till en skola eller till skolans behšriga befattningshavare ska alltsŒ betraktas som allmŠn och det gŠller oavsett om den kommer frŒn nŒgon enskild eller frŒn en annan myndighet. InnehŒllet i handlingen mŒste dock till nŒgon del gŠlla Šrende eller annan frŒga som ankommer pŒ myndigheten fšr att bli allmŠn handling (2 kap. 4 ¤ TF). Ett privat brev blir inte allmŠn handling om det Šr adresserat till myndigheten, lika lite som ett tjŠnstebrev blir privat om det Šr adresserat till tjŠnstemannen. I bŒda fallen Šr det innehŒllet som Šr avgšrande. Detta framgŒr bl.a. av R• 1984 Bb 86 dŠr ett brev till ett kommunalrŒd var privat adresserat men detta var ocksŒ det enda som talade fšr att brevet var avsett fšr kommunalrŒdet som privatperson och inte i egenskap av sitt Šmbete. Brevet ansŒgs dŠrfšr vara allmŠn

handling. Vidare mŒste ett brev, Šven om det ršr en frŒga som ankommer pŒ

myndigheten, inte betraktas som en allmŠn handling om det Šr avsett fšr mottagaren endast som innehavare av annan stŠllning (2 kap. 4 ¤ TF). Detta innebŠr t.ex. att en tjŠnsteman kan mottaga ett brev utan att det blir allmŠn handling om det skickats till honom i egenskap av facklig fšrtroendeman eller politiker. TillŠggas kan att det fšr inkommen handling inte stŠlls samma krav pŒ handlingens yttre form som fšr hos

myndigheten upprŠttade handlingar. Fšr inkommen handling Šr det helt betydelselšst om handlingen ur avsŠndarens synpunkt framstŒr som en fŠrdig produkt eller enbart ett utkast e. dyl. I R• 1958:55 ansŒgs t.ex. tvŒ medicinska expertutlŒtanden ha blivit

8 Bohlin s. 56

allmŠnna handlingar nŠr de inkommit till myndigheten trots att de inte var slutliga yttranden och betecknats som preliminŠra. €ven i denna frŒga finns dock undantag.

Enligt 2 kap. 9 ¤ TF skall ett preliminŠrt utkast eller koncept som en myndighet

šverlŠmnat till en annan myndighet i konsultationssyfte och som inte har expedierats ej anses som allmŠn handling, sŒvida handlingen inte tagits om hand fšr arkivering.⁹

2.1.5. UPPR€TTAD

Enligt 2 kap. 7 ¤ 1 st. TF anses en handling bli upprŠttad nŠr den expedieras, justeras eller pŒ annat sŠtt fŠrdigstŠlls. Om handlingen inte expedieras, vilket de facto Šr det vanliga inom skolan, men hšr till ett Šrende, blir den allmŠn senast vid den tidpunkt dŒ Šrendet Šr fŠrdigt. En handling som inte Šr fŠrdig och inte expedierats Šr sŒlunda inte upprŠttad och dŠrmed inte heller allmŠn handling.

Vissa handlingar omfattas av sŠrskilda regler. Ett protokoll, exempelvis frŒn en elevvŒrdskonferens, anses upprŠttat nŠr det har justerats. Det samma gŠller fšr

betygskataloger. Diarier och liknande uppstŠllningar Šr allmŠnna redan nŠr de Šr fŠrdiga att anvŠndas (2 kap. 7 ¤ 2 st. TF). Varje anteckning i diariet bli dŠrfšr genast allmŠn.¹⁰ Enligt 2 kap 9 ¤ TF blir minnesanteckningar och mellanprodukter, allmŠnna om de expedieras eller arkiveras.¹¹ En minnesanteckning Šr enligt 2 kap. 9 ¤ 1 st. TF en

promemoria och annan uppteckning eller upptagning som kommit till fšr beredning eller fšredragning av ett Šrende och som inte tillfšrt nŒgon sakuppgift. I R• 1977 Ab 494 ansŒgs anteckningar, vilka fšrts av lŠrare vid rŠttning av prov utgšra minnesanteckningar.

Att en handling rubriceras som t.ex. promemoria gšr den inte automatiskt till minnesanteckning. Alla rekvisit i 2 kap 9 ¤ 1 st. mŒste vara uppfyllda oavsett

rubricering. Med mellanprodukt menas utkast eller koncept till beslut eller skrivelse och annan dŠrmed jŠmstŠlld handling som ej har expedierats (2 kap. 9 ¤ 2 st. TF). NŠmnas

9 Bohlin s. 56 f

10 Bohlin s 74

11 Bohlin s. 79

bšr ocksŒ att en journal anses upprŠttad nŠr den har fŠrdigstŠllts fšr anteckning eller infšring. Exempel pŒ journaler inom skolan Šr elevkort och hŠlsokort.

2.1.6. UNDANTAG

Nu Šr dock inte alla handlingar som uppfyller kriterierna fšr allmŠn handling att anse som allmŠnna handlingar. FrŒn begreppet allmŠn handling undantages nŠmligen i 2 kap.

11 ¤ TF vissa speciella kategorier av handlingar. Till att bšrja med undantages brev, telegram eller annan sŒdan handling som endast befordras. HŠrutšver undantages ocksŒ meddelande eller annan handling som inlŠmnats till eller upprŠttats hos myndighet fšr offentliggšrande i periodisk skrift som utgives genom myndigheten. Vidare undantages det som ingŒr i myndighetens bibliotek och material som en myndighet har hand om fšr t.ex. forskningsŠndamŒl. Dessutom undantages upptagning av innehŒllet i handling enligt det senaste undantaget, om upptagningen fšrvaras hos myndighet dŠr den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmŠn. Slutligen undantas enligt 2 kap 10 ¤ TF handling som fšrvaras hos myndighet endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring fšr annans rŠkning.

2.1.7. P•G•ENDE €RENDEN

Normalt innehŒller ett pŒgŒende Šrende bŒde allmŠnna och icke allmŠnna handlingar. De allmŠnna har antingen inkommit till myndigheten eller skickats frŒn myndigheten, medan resten blir allmŠnna nŠr Šrendet Šr fŠrdigt. Vid begŠran om insyn i ett

pŒgŒe ðð ð ððGlobalSign Root CAððdð ððððð…xáÓ 0W1

0 U BE1 0 U GlobalSign nv-sa1 0

U

Root CA1 0 U GlobalSign Root CA`{f E ÑæäP/} ê4¬ØŸ_K 0W1

0 U BE1 0 U GlobalSign nv-sa1 0

U Root 1

0 U GlobalSign Root CA ðð ð=ððVerisign

s

1 Public Primary Certification Authority - G2ððïð 9æTä_P"2_2ôóž ã 0_ç1

0 U US1 0 U

VeriSign, Inc.1<0: U

3Class 1 Public Primary Certification Authority - G21:08 U 1(c) 1998 VeriSign, Inc. - For authorized use only10ð U

VeriSigrveras bšr dock att ett sŒdant utlŠmnande gšr att handlingen blir allmŠn enligt 2 kap 7 ¤ TF. JO ansŒg att efter att en myndighet visat handlingar vilka inte var allmŠnna fšr en journalist blev de genom att de visats allmŠnna, varefter journalisten hade rŠtt att fŒ kopior pŒ dem.¹²

2.2. REGISTRERING AV ALLM€NNA HANDLINGAR

AllmŠnna handlingar skall enligt 15 kap. 1 ¤ SekrL registreras, vanligtvis diariefšras, sŒ snart de inkommit till eller upprŠttats hos en myndighet. Detta Šr dock en regel med mŒnga undantag. Handlingar som Šr av ringa betydelse fšr myndighetens verksamhet, t.ex. reklam, behšver inte registreras och detta gŠller Šven allmŠnna och offentliga handlingar om de hŒlls šversiktligt ordnade pŒ nŒgot annat sŠtt. Vidare kan regeringen medge undantag fšr handlingar som fšrekommer i stora mŠngder. Det Šr dock viktigt att poŠngtera att det inte Šr registreringen som gšr att handlingarna blir allmŠnna. Syftet med 15 kap. 1 ¤ SekrL Šr att myndigheterna skall hŒlla ordning pŒ all dokumentation av vikt sŒ att den enskilde, massmedierna eller myndigheterna sjŠlva snabbt och lŠtt kan ta del av de handlingar som eftersšks. SjŠlva registret/diariet Šr fšr švrigt en allmŠn handling.

2.3. UTL€MNANDE AV ALLM€NNA HANDLINGAR

Enligt 2 kap. 1 ¤ TF har varje svensk medborgare rŠtt att ta del av allmŠnna handlingar.

UtlŠnningar har i praktiken samma rŠtt eftersom de genom stadgandet i 14 kap. 5 ¤ 2 st.

TF likstŠlls med svensk medborgare sŒvida ej annat fšljer av TF eller annan lag. Den stora skillnaden Šr som en konsekvens av denna reglering att utlŠnningars rŠtt kan

12 JO 1994/95 s. 519

inskrŠnkas genom Šndring i vanlig lag medan en inskrŠnkning av svenska medborgares rŠtt krŠver en Šndring i grundlag. Inte heller ska nŒgon skillnad i rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar gšras av andra anledningar Šn nationalitet. Som exempel har Šven personalen vid den myndighet dŠr den allmŠnna handlingen fšrvaras rŠtt att ta del av handlingen utan kommentarer eller andra ŒtgŠrder.¹³

13 JO 1991/92 s. 432

2.3.1. R€TTEN ATT F• UT ALLM€N HANDLING

Fšr att stŠrka informationsfriheten har i 2 kap. 14 ¤ 3 st. TF tillkommit ett

anonymitetsskydd fšr den som vill utnyttja sin rŠtt att ta del av en allmŠn handling, en bestŠmmelse som Šr tillŠmplig oavsett vilken typ av handling som efterfrŒgas.

Myndigheten har inte rŠtt att frŒga den sškande vem vederbšrande Šr eller fšrsška efterforska dennes identitet i hšgre grad Šn vad som behšvs fšr att myndigheten ska kunna pršva om hinder fšreligger mot att handlingen lŠmnas ut. Inte heller fŒr myndigheten fšrsška fŒ reda pŒ personens syfte med att vilja ta del av den allmŠnna handlingen. FrŒgor i dessa hŠnseenden fŒr alltsŒ stŠllas endast om det behšvs fšr att kunna gšra en korrekt sekretessbedšmning.

RŠtten att ta del av allmŠnna handlingar fŒr inte heller begrŠnsas eller fšrsvŒras genom att myndigheterna stŠller upp villkor av olika slag. Myndigheten har t.ex. inte rŠtt att ta ut nŒgon avgift fšr att en enskild ska kunna ta del av allmŠnna handlingar sŒvida det inte handlar om att fŒ ut kopior i en sŒdan omfattning att avgiftsfšrordningen (1992:191) stadgar om avgift.¹⁴ Att den enskilde har rŠtt att bestŠlla avskrift eller kopior av

handlingen framgŒr i 2 kap. 13 ¤ TF. Fšr den som vill se allmŠnna handlingar pŒ stŠllet, liksom fšr den som vill fŒ uppgifter per telefon, Šr offentlighetsprincipen kostnadsfri.

Det fšrsta framgŒr av 2 kap. 12 ¤ TF och det senare nŠr JO konstaterar att rŠtten till muntlig upplysning Šr ovillkorlig i den mening att den inte fŒr fšrbindas med krav pŒ sŠrskild avgift.¹⁵

Alla myndigheter har en lagstadgad skyldighet att ge en god service. Enligt 4 ¤

fšrvaltningslagen (1986:223) skall varje myndighet lŠmna upplysningar, vŠgledning, rŒd och annan sŒdan hjŠlp till enskilda i frŒgor som ršr myndighetens verksamhetsomrŒde.

Denna regel Šr avsedd att vara heltŠckande och omfatta alla olika slag av hjŠlp som den enskilde kan behšva fšr att pŒ bŠsta sŠtt kunna ta tillvara sin rŠtt och sina intressen i

14 Normalt gŠller att nio sidor Šr gratis, den tionde kostar 50 kronor och varje extra sida dŠrefter kostar tvŒ kronor.

15 JO 1991/92 s. 418

fšrhŒllande till det allmŠnna. SŒlunda gŠller serviceskyldigheten Šven i samband med utlŠmnande av allmŠnna handlingar.¹⁶ Myndigheten Šr t.ex. skyldig att fšrklara

svŒrbegripliga handlingar och om handlingens form krŠver speciell apparatur fšr att man ska kunna ta del av den sŒ mŒste sŒdan tillhandahŒllas. Vidare har JO haft uppe frŒgan om myndigheternas serviceskyldighet. Kan sškanden inte sjŠlv identifiera den eller de handlingar han sšker Šr myndigheten i stor utstrŠckning skyldig att bitrŠda honom fšr att sška fram dem.¹⁷ Sškanden kan dock inte krŠva att myndigheten skall gšra allt fšr stora efterforskningar efter de handlingar som han vill ta del av. I R• 1979 Ab 6 slogs fast att en myndighet inte Šr skyldig att bedriva mera omfattande efterforskningar huruvida handlingar i arkiverat material motsvarar en av sškanden lŠmnad allmŠn beskrivning.

Viktigt Šr att poŠngtera att hela Šrenden inte fŒr hemlighŒllas rutinmŠssigt utan varje handling mŒste granskas noggrant.

Det Šr inte speciellt vanligt att enskilda kommer till en myndighet och vill ta del av allmŠnna handlingar.¹⁸ Desto vanligare Šr det att enskilda kommer och vill ha

upplysningar ur allmŠnna handlingar.¹⁹ Enligt 15 kap. 4 ¤ SekrL skall myndigheter pŒ en sŒdan begŠran lŠmna uppgifter ur allmŠnna handlingar som fšrvaras hos myndigheten om det inte mšter nŒgot hinder pŒ grund av bestŠmmelser om sekretess eller av hŠnsyn till arbetets behšriga gŒng. Upplysningsskyldigheten skall prioriteras, men inte sŒ att švriga arbetsuppgifter eftersŠtts.²⁰

2.3.2. VEM BESLUTAR OM UTL€MNANDET?

Det Šr den myndigheten som fšrvarar handlingen som ska pršva om den ska lŠmnas ut (2Êkap. 14 ¤ TF, 15 kap. 6 ¤ SekrL).²¹ Att handlingen kommit in till myndigheten frŒn

16 €ven servicefšrordningen (1980:900) och verksfšrordningen (1995:1322) erinrar om myndigheternas serviceskyldighet.

17 JO 1994/95 s. 571

18 Wennergren s. 56

19 Detta torde dock skifta beroende pŒ myndighetens karaktŠr.

20 Wennergrens. 56

21 Enligt 2 kap. 3 ¤ TF ska datalagrade uppgifter anses vara fšrvarade hos alla som har tillgŒng till dem, oavsett var centraldatorn finns.

annan myndighet, dŠr handlingen framstŠllts, pŒverkar inte denna skyldighet.²² Om sŠrskilda skŠl fšranleder det, fŒr dock fšreskrivas att pršvning ska ankomma pŒ annan myndighet. Ett annat undantag frŒn huvudregeln Šr att utlŠmnande av handling som Šr av synnerlig betydelse fšr rikets sŠkerhet skall pršvas av vissa angivna myndigheter.²³

I fšrsta hand Šr det den som har vŒrden om handlingen, t.ex. handlŠggaren eller arkivarien, som ska pršva om den ska lŠmnas ut (15 kap. 6 ¤ SekrL). Vem denna person Šr inom skolan Šr mŒnga gŒnger svŒrt att avgšra men det bšr dock stŒ klart att

skollŠkare/skolskšterska svarar fšr handlingar som hšr till skolhŠlsovŒrden och att skolpsykolog/skolkurator svarar fšr handlingar som har med dennes verksamhet att gšra.

…vriga handlingar inom skolan har vanligtvis rektor/skolledare vŒrden om. €r den som har vŒrden tveksam till om huruvida handlingen ska lŠmnas ut eller inte, ska han hŠnskjuta frŒgan till myndigheten, under fšrutsŠttning att detta kan ske utan att det tar alltfšr lŒng tid. €ven om han avslagit begŠran eller lŠmnat ut handlingen med fšrbehŒll kan ett hŠnskjutande bli aktuellt, denna gŒng pŒ sškandens initiativ.²⁴ Ett

myndighetsbeslut fattas sedan av den som enligt arbetsordningen eller sŠrskilt beslut fŒr besluta om utlŠmnande av handlingar Œ myndighetens vŠgnar. Inom skolan Šr det

vanligtvis skolstyrelsen som fattar myndighetsbeslutet.

2.3.3. HUR SNABBT SKALL UTL€MNANDET SKE?

Enligt 2 kap. 12 ¤ TF ska myndigheten lŠmna ut begŠrda handlingar genast eller sŒ snart som mšjligt om inte betydande hinder mšter. Normalt innebŠr genast att begŠrda

handlingar skall lŠmnas ut medan den sškande vŠntar eller Œtminstone under dagen eller i undantagsfall pŒfšljande dag. Enligt JO ska en begŠran om att fŒ del av allmŠn handling behandlas skyndsamt vilket i allmŠnhet bšr innebŠra hšgst nŒgon eller nŒgra dagars

22 Bohlin s. 125 f

23 I 7¤ sekretessfšrordningen (1980:675) fŒr man veta att dessa myndigheter Šr justitieministern, utrikesministern och fšrsvarsministern.

24 Att det ytterst Šr myndigheten som fattar beslut i saken fšljer av 2 kap. 4 ¤ TF.

vŠntan²⁵. Expeditionstid och telefontid fŒr inte begrŠnsa den enskildes rŠtt, en begŠran ska behandlas skyndsamt oavsett om fšrfrŒgan hŠrom gšrs pŒ expeditionstid eller pŒ annan arbetstid. Det Šr inte ett betydande hinder att en begŠran Šr omfattande eller att myndighetens arbetsbelastning Šr stor, fšljaktligen stŠlls det stora krav pŒ

myndigheterna. Detta fŒr dock aldrig innebŠra att en aldrig sŒ hšg arbetsbelastning kan tillŒtas fŒ leda till att uppgifter, vilka kan vara fšremŒl fšr sekretess, lŠmnas ut utan fšregŒende sekretessbedšmning.

Med betydande hinder i 2 kap. 12 ¤ TF menas fšrst och frŠmst permanenta hinder vilka omšjliggšr ett utlŠmnande av handlingen i original. Ett exempel pŒ sŒdant hinder Šr att handlingen Šr šmtŒlig och riskerar att skadas eller fšrstšras genom att den lŠmnas ut.

Betydande hinder kan ocksŒ vara av mer tillfŠllig natur som t.ex. att handlingen fšr tillfŠllet anvŠnds i myndighetens verksamhet.

Enligt 2 kap. 13 ¤ TF skall en begŠran om avskrift eller kopia av en allmŠn handling behandlas skyndsamt, vilket i princip innebŠr samma krav som enligt 2 kap. 12 ¤ TF.

Normalt sett skall en begŠran om en avskrift eller kopia handlŠggas inom samma tid som om det hade ršrt sig om att handlingen skulle tillhandahŒllas pŒ stŠllet.²⁶ Ordet

ÓskyndsamtÓ Šr synonymt med Óutan dršjsmŒlÓ vilket innebŠr att en begŠran av det aktuella slaget skall ges fšrtur och sŒledes i princip prioriteras fšre andra

arbetsuppgifter.²⁷

Fšr att tillgodose kraven pŒ skyndsamhet mŒste myndigheterna fšrvara sina handlingar pŒ ett fšr detta ŠndamŒl tillfredsstŠllande sŠtt. Det kan t.ex. inte anses godtagbart att en myndighet fšrvarar allmŠnna och offentliga handlingar sŒ att de under flera dagar inte gŒr att komma Œt. I JO 90/91 s. 409 kunde inte handlingar lŠmnas ut p.g.a. att de fšrvarades inlŒsta i ett skŒp till vilket endast generaldirektšren hade tilltrŠde. Denne var inte tillgŠnglig vid nŒgot av den sškandes fyra besšk. Att handlingarna fšrvarades pŒ detta

25 JO 1981/82 s. 282 och JO 1986/87 s. 219

26 Prop. 1981/82:37 s. 46

27 Bohlin s. 113 ff

sŠtt fšrhindrade rent praktiskt att de lŠmnades ut och detta kan inte anses godtagbart.

Det Šr inte heller acceptabelt att under sommaren stŠnga myndigheter utan att vidta sŠrskilda ŒtgŠrder fšr att tillgodose offentlighetsprincipen²⁸.

28 JO 1986/87 s. 219

2.4. ARKIVERINGSSKYLDIGHETEN

Det Šr fšr offentlighetsprincipens upprŠtthŒllande viktigt att handling blir kvar i myndighetens vŒrd och inte fšrstšrs eller ŒterlŠmnas till avsŠndaren. Myndigheterna mŒste ha ett ansvar fšr sina dokument. Med anledning hŠrav har arkivlagen (1991:782) och arkivfšrordningen (1991:446) tillkommit. Enligt arkivlagen, som innehŒller de grundlŠggande bestŠmmelserna om myndigheternas arkiv, Šr huvudregeln att

myndigheternas arkiv skall bevaras och vŒrdas (3 ¤ arkivlagen). AllmŠnna handlingar fŒr dock gallras men vid sŒdan gallring mŒste bl.a. beaktas att det ŒterstŒende arkivmaterialet skall kunna tillgodose rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar (10 ¤ arkivlagen).

2.5. SAMMANFATTNING

Offentlighetsprincipen innebŠr att allmŠnheten och massmedia har en bred insyn i den offentliga verksamheten. UtgŒngspunkten Šr att stšrsta mšjliga šppenhet ska rŒda och syftet Šr att frŠmja en allsidig upplysning och ett fritt meningsutbyte,

offentlighetsprincipen Šr hŠrigenom en av vŒra viktigaste rŠttssŠkerhetsgarantier.

Offentligheten ger garantier mot maktmissbruk och ger škad kŠnnedom om samhŠllsfšrhŒllanden som inte Šr tillfredsstŠllande.

Offentlighetsprincipen gŠller fšr myndigheter och vissa privata organ. Fšr dessa Šr offentlighet huvudregeln medan sekretess tillŠmpas i undantagsfall. Offentligheten kommer idag till uttryck i mŒnga olika former; yttrandefrihet, meddelarfrihet, fšrhandlingsoffentlighet och handlingsoffentlighet. En myndighets handlingar Šr den viktigaste kŠllan fšr uppgifter om vad som pŒgŒr hos myndigheten och

handlingsoffentligheten Šr dŠrfšr den mest betydelsefulla formen av offentlighet.

En handling Šr allmŠn om den fšrvaras hos en myndighet och anses som inkommen dit eller upprŠttad dŠr. Med handling fšrstŒs framstŠllning i skrift eller bild samt upptagning

som kan lŠsas, avlyssnas eller pŒ annat sŠtt uppfattas endast med tekniska hjŠlpmedel.

Hur handlingen ser ut, vad den innehŒller eller hur fŠrdig den Šr spelar ingen roll. NŠr det i 2 kap. 3 ¤ TF sŠgs att handling skall vara fšrvarad hos myndigheten innebŠr det att den skall fšrvaras dŠr vid tidpunkten fšr sškandens begŠran. Handling som vŠntas inkomma till myndigheten omfattas inte. DŠremot behšver inte en handling, fšr att anses fšrvarad hos en myndighet, nšdvŠndigtvis finnas i myndighetens lokaler, det kan rŠcka att handlingen borde finnas dŠr i de fall dŒ myndigheten lŠtt kan krŠva in handlingen.

En handling Šr inkommen nŠr den anlŠnt till myndigheten eller kommit en behšrig

befattningshavare till handa. InnehŒllet i handlingen mŒste dock till nŒgon del gŠlla Šrende eller annan frŒga som ankommer pŒ myndigheten fšr att bli allmŠn handling. Vidare skall en handling, Šven om det ršr en frŒga som ankommer pŒ myndigheten, inte betraktas som en allmŠn handling om den Šr avsett fšr mottagaren endast som innehavare av annan stŠllning.

En handling blir upprŠttad nŠr den expedieras, justeras eller pŒ annat sŠtt fŠrdigstŠlls.

Vissa handlingar omfattas av sŠrskilda regler. Exempelvis blir en minnesanteckning allmŠn om den expedieras eller arkiveras, och en journal anses upprŠttad nŠr den fŠrdigstŠllts fšr anteckning eller infšring.

Nu Šr dock inte alla handlingar som uppfyller kriterierna fšr allmŠn handling att anse som allmŠnna handlingar. FrŒn begreppet allmŠn handling undantages nŠmligen i 2 kap.

11 ¤ TF vissa speciella kategorier av handlingar. En begŠran att fŒ se en handling som inte Šr allmŠn kan avslŒs, eftersom allmŠnheten endast har rŠtt att se allmŠnna handlingar. Det Šr dock inte fšrbjudet att lŠmna ut handlingar som inte Šr allmŠnna, sŒvida inte SekrL sŠtter stopp fšr detta.

BŒde svenska och utlŠndska medborgare har rŠtt att ta del av allmŠnna handlingar. Inte heller av andra anledningar Šn nationalitet ska nŒgon skillnad i rŠtten att ta del av allmŠnna handlingar gšras. I 2 kap. 14 ¤ 3 st. TF finns ett anonymitetsskydd fšr den

som vill utnyttja sin rŠtt att ta del av en allmŠn handling, en bestŠmmelse som Šr

tillŠmplig oavsett vilken typ av handling som efterfrŒgas. FrŒgor kring vem den sškande Šr, hans syfte m.m. fŒr stŠllas endast om det behšvs fšr att kunna gšra en korrekt sekretessbedšmning.

RŠtten att ta del av allmŠnna handlingar fŒr inte heller begrŠnsas eller fšrsvŒras genom att myndigheterna stŠller upp villkor av olika slag. Alla myndigheter har en lagstadgad skyldighet att ge en god service. Denna serviceskyldighet gŠller Šven i samband med utlŠmnande av allmŠnna handlingar. Myndigheten Šr t.ex. skyldig att fšrklara

svŒrbegripliga handlingar och om handlingens form krŠver speciell apparatur fšr att man ska kunna ta del av den sŒ mŒste sŒdan tillhandahŒllas.

Det Šr den myndigheten som fšrvarar handlingen som ska pršva om den ska lŠmnas ut.

Att handlingen kommit in till myndigheten frŒn annan myndighet, dŠr handlingen framstŠllts, pŒverkar inte denna skyldighet. I fšrsta hand Šr det den som har vŒrden om handlingen, t.ex. handlŠggaren eller arkivarien, som ska pršva om den ska lŠmnas ut. €r den som har vŒrden tveksam till om huruvida handlingen ska lŠmnas ut eller inte, ska han hŠnskjuta frŒgan till myndigheten, under fšrutsŠttning att detta kan ske utan att det tar alltfšr lŒng tid.

Myndigheten skall lŠmna ut begŠrda handlingar genast eller sŒ snart som mšjligt om inte betydande hinder mšter. Normalt innebŠr genast att begŠrda handlingar skall lŠmnas ut medan den sškande vŠntar eller Œtminstone under dagen eller i undantagsfall pŒfšljande dag. Med betydande hinder menas fšrst och frŠmst permanenta hinder vilka omšjliggšr ett utlŠmnande av handlingen i original, men kan ocksŒ vara av mer tillfŠllig natur som t.ex. att handlingen fšr tillfŠllet anvŠnds i myndighetens verksamhet.

3. SEKRETESS

Ordet sekretess hŠrstammar frŒn det latinska ordet secretus som betyder hemlig, eller šversatt i enlighet med lagtexten  fšrbud att ršja uppgifter. Sekretesslagen innehŒller begrŠnsningar av offentlighetsprincipen och fšrbudet att ršja uppgifter gŠller vare sig det sker muntligen eller genom att allmŠn handling lŠmnas ut eller att det sker pŒ annat sŠtt (1 kap. 1 ¤ 2 st. SekrL). SekrL avser att ge en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i den offentliga verksamheten. SekrL innehŒller olika bestŠmmelser fšr att skydda olika intressen. Fšr skolan Šr lagens 7:e kapitel, dŠr det finns bestŠmmelser med hŠnsyn frŠmst till skyddet fšr enskildas personliga fšrhŒllanden, det mest

intressanta.

Om ett fšrbud att lŠmna ut en uppgift gŠller, innebŠr detta enligt 1 kap. 4 ¤ SekrL inte endast ett fšrbud att ršja uppgiften, utan Šven ett fšrbud mot att i švrigt utnyttja uppgiften utanfšr den verksamhet i vilken sekretessen gŠller. Detta innebŠr bl.a. att den som Šr bunden av sekretess inte fŒr anvŠnda de sekretessbelagda uppgifterna fšr att gšra ekonomisk vinning och detta gŠller alltsŒ Šven om denna vinning kan gšras utan att uppgifterna ršjs²⁹.

Om SekrL fšreskriver att sekretess gŠller fšr en viss uppgift fŒr denna uppgift alltsŒ inte pŒ nŒgot sŠtt ršjas fšr utomstŒende. Eftersom fšrbudet tar sikte pŒ uppgiften som sŒdan Šr det betydelselšst ifall uppgiften fšrekommer i en allmŠn handling, en handling som inte Šr allmŠn eller att uppgiften inte finns dokumenterad šver huvud taget.

3.1. VILKA M•STE IAKTTA SEKRETESS?

Sekretessen avser det allmŠnnas verksamhet och gŠller bŒde gentemot enskilda och enligt 1 kap. 3 ¤ SekrL olika myndigheter emellan. Sekretessen utgšr dock enligt 1 kap 5 ¤

29 Holstad s. 15

SekrL inget hinder mot uppgiftsutlŠmnande om det Šr nšdvŠndigt fšr att den utlŠmnande myndigheten ska kunna fullgšra sin verksamhet. Denna bestŠmmelse skall tolkas

restriktivt och med stor fšrsiktighet fšr att inte riskera att sekretesskyddet urholkas.³⁰ Begreppet myndighet Šr som tidigare nŠmnts mycket vidstrŠckt. Det Šr dock inte bara mellan olika myndigheter som sekretess kan rŒda utan ocksŒ inom en och samma

myndighet. SŒ Šr fallet om myndigheten bestŒr av olika verksamhetsgrenar. Enligt 1 kap.

3 ¤ 2 st. SekrL rŒder sekretess mellan olika verksamhetsgrenar om dessa Šr att betrakta som sjŠlvstŠndiga i fšrhŒllande till varandra. Enligt Alf Bohlin skall fšrutsŠttningarna

ppar/kn• s9• s9 ððððððððhttp://www.mkbfastighet.se/ixmtrl/knappar/knmkbo0b.gifð

30 Bohlin s. 183

s9©ëX9 ððððððððhttp://image.linkexchange.com/lelogo.gifð!

• s9• s9 ððððððððhttp://www.mkbfastighet.se/ixmtrl/knappar/knmkbo0b.gifð

s9©ëX9 ððððððððhttp://image.linkexchange.com/lelog• s9• s9 ððððððððhttp://www.mkbfastighet.se/ix mtrl/kn^appar/knmkbo0b.gifð

31 Bohlin s. 172

s9©ëX9 ððððððððhttp://image.linkexchange.com/lelogo.• s9• s9 ððððððððhttp://www.mkbfastighet.se/i xmtrl/knappar/knmkbo0b• s9• s9 ððððððððhttp://www.mkbfastighet.se/ixmtrl/knappger eller ej

och att rŠttstillŠmpningen, i mŒnga fall, Šnnu inte tagit stŠllning.

Sekretess utgšr inget hinder fšr kommunikation inom samma verksamhetsgren. SŒ lŠnge diskussion och informationsutbyte har anknytning till tjŠnstemŠnnens Œligganden Šr det fritt fram men det Šr inte tillŒten att ršja sekretessbelagda uppgifter fšr en kollega om det inte behšvs fšr tjŠnsteutšvandet. Det Šr alltsŒ tillŒtet med samrŒd kollegor emellan i ett pŒgŒende Šrende men inte tillŒtet med allmŠnt skvaller pŒ en kafferast dŠr samma kollegor Šr nŠrvarande.³² Enligt 1 kap. 6 ¤ SekrL Šr det, utšver fšr myndighet, fšrbjudet att ršja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift fšr person som pŒ grund av anstŠllning eller uppdrag hos myndighet, pŒ grund av tjŠnsteplikt eller pŒ annan liknande grund fšr det allmŠnnas rŠkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och dŠrvid har fŒtt kŠnnedom om uppgiften. Det bšr poŠngteras att en person som omfattas av 1 kap. 6

¤ SekrL Šr bunden av sekretessen Šven sedan han lŠmnat verksamheten hos myndigheten.

Angivelsen i 1 kap. 6 ¤ SekrL av vilka som Šr bundna av sekretessreglerna innebŠr att den som utfšr ett arbete Œt en myndighet men Šr anstŠlld hos ett enskilt fšretag inte Šr

bunden av sekretess, sŒvida inte avtal om detta sluts. Med en myndighets verksamhet avses i detta fall den egentliga verksamheten, d.v.s. den som framgŒr eller kan utlŠsas av myndighetens instruktioner eller nŒgon annan fšrfattning. Vad den genom 1 kap. 6 ¤ SekrL sekretessbundne personen fŒr reda pŒ frŒn annat hŒll eller pŒ annat sŠtt Šn genom myndighetens verksamhet omfattas alltsŒ inte av nŒgon sekretess enligt

sekretessreglerna, han behandlas i dessa fall inte annorlunda Šn andra enskilda. Fšr enskilda uppstŒr sekretessfšrpliktelse endast i det fall en uppgift lŠmnas med fšrbehŒll enligt 14 kap. 9 och 10 ¤¤ SekrL. FšrbehŒll fŒr endast fšrekomma nŠr en uppgift lŠmnas till nŒgon enskild och inte nŠr mottagaren Šr en myndighet. Ett fšrbehŒll fŒr uppstŠllas om myndigheten finner att sŒdan risk fšr skada eller annan olŠgenhet som enligt

sekretessbestŠmmelse utgšr hinder att lŠmna ut uppgift, kan undanršjas genom fšrbehŒll.

32 Norstršm s. 25

Ett fšrbehŒll kan ha skiftande innebšrd. Det vanligaste Šr att mottagarens rŠtt att lŠmna uppgifter vidare eller att utnyttja dem inskrŠnks. Om dylikt fšrbehŒll uppstŠlls

uppkommer dŠrigenom en tystnadsplikt fšr den som fšrbehŒllet riktar sig till.

FšrbehŒllet kan ocksŒ avse t.ex. att handlingen ska fšrvaras pŒ ett visst sŠtt eller fšrstšras inom en viss tid. FšrbehŒllet kan vara partiellt.

3.2. SEKRETESSENS STYRKA

Vid utformningen av varje enskild sekretessbestŠmmelse har utgŒngspunkten varit att man inte ska skapa mer sekretess Šn vad som Šr nšdvŠndigt fšr att skydda det intresse som har fšranlett den aktuella bestŠmmelsen.³³ Med anledning hŠrav har man i de flesta sekretessbestŠmmelser valt att begrŠnsa sekretessens rŠckvidd genom att stŠlla upp vissa krav i form av skaderekvisit. Man skiljer i SekrL:s fšrarbeten pŒ tvŒ olika skaderekvisit.

Det fšrsta rekvisitet Šr ett rakt skaderekvisit vilket innebŠr att sekretess fšreligger om det kan antas att den enskilde eller nŒgon honom nŠrstŒende lider men om uppgiften ršjs.³⁴ HŠr Šr alltsŒ huvudregeln offentlighet men en uppgift ska hemlighŒllas om den Šr šmtŒlig. Ett exempel pŒ personer som Šr underkastade denna sekretess Šr lŠrare. Av fšrarbetena framgŒr att den tjŠnsteman som skall tillŠmpa ett rakt skaderekvisit normalt sŠtt inte behšver gšra en individuell bedšmning i varje enskilt fall utan han bšr švervŠga om uppgiften Šr sŒdan att det typiskt sŠtt kan vara till skada om den lŠmnas ut.³⁵ Det andra rekvisitet Šr ett omvŠnt skaderekvisit vilket innebŠr att sekretess fšreligger om det inte stŒr klart att uppgiften kan ršjas utan att den enskilde eller nŒgon honom nŠrstŒende lider men. Detta innebŠr alltsŒ att man ska vara sŠker pŒ att det inte innebŠr nŒgon risk att lŠmna ut uppgiften, sekretess Šr alltsŒ huvudregeln. Exempelvis personal inom socialtjŠnsten och hŠlso- och sjukvŒrden har denna sekretess. Det omvŠnda skaderekvisitet torde vara lŠttare att tillŠmpa Šn det raka eftersom det inte bšr ge

speciellt stort utrymme fšr bedšmningar. Till dessa tvŒ skaderekvisit skall lŠggas att det

33 Holstad s. 19

34 Prop. 1979/80:2 Del A s. 78 ff

35 Prop. 1979/80:2 Del A s. 81

finns enstaka sekretessbestŠmmelser som Šr undantagslšsa och ett exempel pŒ personer som Šr underkastade denna sekretess Šr personalen i en myndighets telefonvŠxel. Vid sŒdan absolut sekretess skall myndigheten inte gšra nŒgon bedšmning utan sekretessen gŠller direkt utan men- eller skadepršvning.

I sekretesslagens skaderekvisit anvŠnds orden skada och men. Med skada avses ekonomisk skada som nŒgon kan lida dŠrfšr att uppgifter om hans eller hennes ekonomiska fšrhŒllanden har lŠmnats ut.³⁶ Begreppet men har getts en mycket vid innebšrd. I fšrsta hand syftas pŒ det fšrhŒllande att nŒgon blir utsatt fšr andras ringaktning och uppgifter om hans personliga fšrhŒllanden blir kŠnda fšr andra. Men innefattar bŒde kroppsliga ingrepp och psykiskt obehag. Det kan vara tillrŠckligt att vissa personer fŒr reda pŒ en šmtŒlig uppgift fšr att men ska anses fšreligga.

UtgŒngspunkten fšr menbedšmnningen skall vara den beršrde personens egen upplevelse, men vissa korrigeringar mŒste gšras med tanke pŒ ÓgŠngseÓ vŠrderingar i samhŠllet. Att t.ex. nŒgon tycker det i stšrsta allmŠnhet Šr obehagligt att folk kŠnner till hans adress innebŠr inte men i SekrL mening. DŠremot kan samma sak medfšra men om det kan antas att den som fŒr adressen skall anvŠnda den fšr att utsŠtta den andra fšr vŒld eller trakasserier. Under begreppet men kan Šven fullt rŠttsenliga ŒtgŠrder rymmas.³⁷ I undantagsfall kan men ocksŒ betyda en ekonomisk fšrlust. Det ligger i sakens natur att en juridisk person inte kan lida men.

36 En person begŠrde att fŒ veta sin fšre detta makas inkomst fšr att kunna Œstadkomma en jŠmkning av undehŒllsbidraget. Enligt R• 89 not 33 skulle, med anledning av syftet med fšrfrŒgan, hustrun kunna skadas av ett utlŠmnande av dessa uppgifter varfšr begŠran avslogs.

37 Norstršm s. 27 och Sverne/Sylvander s. 85 f

OcksŒ begreppet personliga fšrhŒllanden har en vidstrŠckt innebšrd och avser sŒ olika fšrhŒllanden som en persons hemadress och hans sjukdomar. Dessutom innefattar begreppet uppgifter om en persons ekonomi och ett exempel pŒ detta Šr huruvida personen fŒtt nŒgon form av bidrag.

3.3. BEGR€NSNINGAR I SEKRETESSEN

I 14 kap. SekrL finns en del bestŠmmelser om begrŠnsningar i sekretessen. Enligt 1 ¤ fŒr uppgift lŠmnas till regeringen, riksdagen eller till annan myndighet om

uppgiftsskyldighet fšljer av lag eller fšrordning.³⁸ I 14 kap. 2 ¤ SekrL anges en mŠngd specifika situationer dŠr en myndighet behšver fŒ uppgifter frŒn en annan myndighet och dŠr sŒdant uppgiftslŠmnande Šr tillŒtet. Den viktigaste bestŠmmelsen nŠr det gŠller begrŠnsningar i sekretessen Šr dock 14 kap. 3 ¤ SekrL, den s.k. generalklausulen. HŠr har gjorts ett mycket omfattande undantag frŒn sekretessen mellan myndigheter (respektive verksamhetsgrenar). Om det Šr uppenbart att intresset av att uppgiften lŠmnas ut har fšretrŠde framfšr det intresse som sekretessen ska skydda fŒr en myndighet lŠmna ut sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet. Denna generalklausul Šr dock inte tillŠmplig pŒ alla av SekrL:s omrŒden. Undantagen framgŒr i 2 st. och innefattar bl.a.

hŠlso- och sjukvŒrden. DŠremot omfattar generalklausulen skolan, med undantag fšr skolhŠlsovŒrden. Generalklausulen ger ett sŠrskilt utrymme fšr utlŠmnande av uppgifter mellan myndigheter inom samma omrŒde eller med nŠrliggande funktioner, exempelvis inom skolans vŠrld. Syftet med generalklausulen Šr inte att en myndighet rutinmŠssigt skall lŠmna ut uppgifter till en annan myndighet; enligt motiven bšr ett sŒdant

rutinmŠssigt uppgiftsutbyte i regel vara fšrfattningsreglerat.³⁹

Sekretessen hindrar enligt 14 kap. 4 och 5 ¤¤ SekrL inte insyn, sŒ lŠnge inte annat framkommer av bestŠmmelse i SekrL, fšr en part eller fšr den som vill se uppgifter om sig sjŠlv. Den enskilde personen kan dessutom, med samma inskrŠnkning, helt eller

38 se vidare i kapitel 5

39 Prop. 1979/80:2 Del A s. 327

delvis lŠmna samtycke till att uppgifter fŒr lŠmnas till annan enskild eller till myndighet.

Det rŒder inget formkrav fšr ett sŒdant samtycke och det kan alltid Œterkallas. Det fŒr dock inte vara sŒ generellt utformat att den enskilde hos en viss myndighet avstŒr frŒn sekretess helt och hŒllet. Noteras bšr att det finns tillfŠllen dŒ den enskilde inte sjŠlv kan fšrfoga šver det sekretessbelagda. Sekretessen kan t.ex. gŠlla till fšrmŒn fšr nŒgon annan eller sŒ kan en viss uppgift angŒ mer Šn en person. Vidare kan samtycket enligt 14 kap.

9ʤ 2 st. SekrL fšrenas med ett krav pŒ fšrbehŒll.

Det Šr inte alltid som den enskilda fŒr fatta ett eget beslut ršrande sekretessen. DŒ nŒgon, som pŒ grund av bristande mognad eller rubbad sjŠlsverksamhet, saknar all fšrmŒga att bedšma sekretessfrŒgan krŠvs en stŠllfšretrŠdares samtycke fšr att uppgiften ska fŒ lŠmnas ut. Detta samtycke Šr samtidigt tillrŠckligt fšr att uppgiften ska fŒ lŠmnas ut.⁴⁰ Ett mindre barn kan inte ge nŒgot rŠttsligt samtycke utan det Šr vŒrdnadshavaren som fšrfogar šver samtycket.⁴¹ NŠr barnet uppnŒtt en sŒdan Œlder och mognad att det helt och hŒllet kan fatta egna rŠttsliga beslut behšvs inte lŠngre samtycke frŒn

vŒrdnadshavare. Emellan dessa ytterlighetsfall, d.v.s. dŒ barnet har viss fšrmŒga att bedšma sekretessfrŒgan men samtidigt inte har uppnŒtt tillrŠcklig mognad fšr att fatta egna beslut, skall sŒvŠl barnets som vŒrdnadshavarens samtycke inhŠmtas.

En nŠrliggande frŒga Šr i vilken utstrŠckning sekretess till fšrmŒn fšr en underŒrig gŠller gentemot hans vŒrdnadshavare. Huvudregeln Šr att vŒrdnadshavaren har rŠtt till insyn i sekretesskyddat material ršrande den underŒrige. Det finns dock situationer dŠr det t.ex.

pŒ grund av att vŒrdnadshavare och barn stŒr i ett motsatsfšrhŒllande till varandra skulle vara till men fšr den underŒrige att sekretesskyddade uppgifter lŠmnades ut till

vŒrdnadshavaren. Fšr dessa fall gŠller enligt 14 kap. 4 ¤ 2 st. SekrL att sekretess fšr uppgift till skydd fšr en underŒrig gŠller Šven i fšrhŒllande till vŒrdnadshavaren, om det kan antas att den underŒrige lider betydande men om uppgiften ršjs fšr vŒrdnadshavaren.

Att det skall vara ett betydande men innebŠr att den underŒrige ska antas ta allvarlig skada; att ett barn tycker att det Šr obehagligt att de sekretessbelagda uppgifterna nŒr

40 Prop. 1979/80:2 Del A s. 330

41 €r bŒda fšrŠldrarna vŒrdnadshavare mŒste bŠgges samtycke inhŠmtas.

vŒrdnadshavarens šron Šr alltsŒ inte tillrŠckligt.⁴²

42 Eliasson et al s. 14:38

En part i ett mŒl eller Šrende hos en domstol eller annan myndighet har i princip rŠtt att ta del av alla uppgifter i mŒlet eller Šrendet, det Šr bara i undantagsfall som nŒgot kan hŒllas hemligt fšr en part. Fšr att ett sŒdant undantagsfall ska uppstŒ krŠvs att det med hŠnsyn till nŒgot allmŠnt eller enskilt intresse Šr av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift inte ršjs. Vidare kan en del sekretessbelagd information lŠmnas till vissa

offentliga och fackliga funktionŠrer enligt 14 kap. 2 ¤ SekrL respektive 14 kap. 7 ¤ SekrL.

Det finns ytterligare en metod fšr att begrŠnsa sekretessens rŠckvidd, vilken anvŠnts flitigt i SekrL, och det Šr regler om tidsbegrŠnsning. Dessa regler gŠller bara uppgifter i allmŠnna handlingar och inte nŒgon information i annan form. Vanligtvis Šr reglerna utformade pŒ ett sŒdant sŠtt att en maxtid stadgas, vilken anger hur lŠnge en uppgift i en allmŠn handling som lŠngst fŒr hŒllas hemlig. Fšr enskildas personliga fšrhŒllanden Šr maxtiden alltid 50 eller 70 Œr. Fšr det allmŠnnas eller enskildas ekonomiska fšrhŒllanden Šr den dŠremot oftast 20 Œr. Fšr uppgifter som bara fšrekommer muntligen finns det inte nŒgon tidsbegrŠnsning. Anledningen till detta Šr att eftersom sŒdana uppgifter inte dokumenterats saknas en naturlig utgŒngspunkt fšr nŒgon tidsberŠkning. Fšr att fŒ reda pŒ hur lŠnge sekretessen varar i dessa fall fŒr man istŠllet ta menbegreppet som

utgŒngspunkt, sŒ lŠnge det kan leda till men att lŠmna ut uppgiften sŒ lŠnge varar sekretessen.

NŠr en sekretessbelagd uppgift lŠmnas frŒn en myndighet till en annan Šr det inte ovanligt att den mottagande myndigheten inte omfattas av samma sekretessregler.

Huvudregeln Šr i sŒdana fall att det Šr myndighetens karaktŠr som avgšr sekretessen.

Graden av sekretess fšljer alltsŒ inte med den aktuella uppgiften utan den mottagande myndigheten mŒste sjŠlv gšra en sekretessbedšmning efter sina regler.⁴³ En uppgift som Šr offentlig i en handling kan vara hemlig i en annan, vilket kan exemplifieras med att brottmŒlsdomar regelmŠssigt Šr offentliga medan dŠremot sammanstŠllningar av sŒdana domar i kriminalregistret Šr hemliga. Vidare finns det vissa fall dŒ en myndighet kan undanršja skaderisken genom att lŠmna ut en uppgift med fšrbehŒll om att den inte fŒr

43 I sŠrskilda fall stadgas dock att den ÓutlŠmnandeÓ myndighetens sekretess skall gŠlla Šven hos den mottagande myndigheten (se t.ex. 8 kap. 10 ¤ 2 st. SekrL samt dess kap. 13).

fšras vidare. Detta gŠller dock endast vid utlŠmnande till enskilda, fšrbehŒll kan sŒledes inte stŠllas upp nŠr en uppgift lŠmnas ut till en annan myndighet⁴⁴. Denna mšjlighet att lŠmna ut kŠnsliga uppgifter med fšrbehŒll bšr anvŠndas med omdšme och det mŒste naturligtvis finnas ett klart motiv till varfšr denna metod Šr att fšredra⁴⁵.

3.4. SANKTIONER

Att ršja eller utnyttja uppgifter i strid med sekretessreglerna Šr straffbart. Den som gšr detta kan enligt 20 kap. 3 ¤ brottsbalken (BrB) dšmas fšr brott mot tystnadsplikt.

Normalt innebŠr detta bšter men i gršvre fall kan det bli aktuellt med fŠngelse i upp till ett Œr. Noteras bšr dock att bestŠmmelsen inte Šr tillŠmplig om gŠrningen Šr straffbelagd enligt sŠrskild lag. Eftersom det Šr den person som lŠmnar ut eller utnyttjar uppgiften som ska bedšma lŠmpligheten i detta Šr det ocksŒ denna person som bŠr det

straffrŠttsliga ansvaret. I vissa fall kan Šven skadestŒndsskyldighet enligt 4 kap.

skadestŒndslagen bli aktuellt.

3.5. SAMMANFATTNING

SekrL avser att ge en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i den offentliga verksamheten. Om SekrL fšreskriver att sekretess gŠller fšr en viss uppgift fŒr denna uppgift inte pŒ nŒgot sŠtt ršjas fšr utomstŒende. Den fŒr inte heller i švrigt

utnyttjas utanfšr den verksamhet i vilken sekretessen gŠller. Eftersom fšrbudet tar sikte pŒ uppgiften som sŒdan Šr det betydelselšst ifall uppgiften fšrekommer i en allmŠn handling, en handling som inte Šr allmŠn eller att uppgiften inte finns dokumenterad šver huvud taget.

Sekretessen avser det allmŠnnas verksamhet och gŠller bŒde gentemot enskilda och olika

44 14 kap. 9 och 10 ¤¤ SekrL

45 Egerstedt s. 9

myndigheter emellan. Det Šr dock inte bara mellan olika myndigheter som sekretess kan rŒda, utan ocksŒ inom en och samma myndighet i de fall dŒ myndigheten bestŒr av olika verksamhetsgrenar. Sekretess rŒder mellan olika verksamhetsgrenar om dessa Šr att betrakta som sjŠlvstŠndiga i fšrhŒllande till varandra. Sekretess utgšr inget hinder fšr kommunikation inom samma verksamhetsgren, sŒ lŠnge diskussion och

informationsutbyte har anknytning till tjŠnstemŠnnens Œligganden. Det Šr alltsŒ tillŒtet med samrŒd kollegor emellan i ett pŒgŒende Šrende men inte tillŒtet med allmŠnt skvaller pŒ en kafferast dŠr samma kollegor Šr nŠrvarande.

Fšr att inte skapa mer sekretess Šn vad som Šr nšdvŠndigt i varje specifik situation har i de flesta sekretessbestŠmmelser stŠllts upp vissa krav, i form av skaderekvisit. Antingen ett rakt skaderekvisit vilket innebŠr att sekretess fšreligger om det kan antas att den enskilde eller nŒgon honom nŠrstŒende lider men om uppgiften ršjs, eller ett omvŠnt skaderekvisit vilket innebŠr att sekretess fšreligger om det inte stŒr klart att uppgiften kan ršjas utan att den enskilde eller nŒgon honom nŠrstŒende lider men. Till dessa tvŒ skaderekvisit skall lŠggas att det finns enstaka sekretessbestŠmmelser som Šr

undantagslšsa och dŒ skall myndigheten inte gšra nŒgon bedšmning utan sekretessen gŠller direkt utan men- eller skadepršvning.

Begreppet men har getts en mycket vid innebšrd. I fšrsta hand syftas pŒ det fšrhŒllande att nŒgon blir utsatt fšr andras ringaktning om uppgifter om hans personliga fšrhŒllanden blir kŠnda fšr andra. UtgŒngspunkten fšr menbedšmnningen skall vara den beršrde personens egen upplevelse, men vissa korrigeringar mŒste gšras med tanke pŒ ÓgŠngseÓ vŠrderingar i samhŠllet. OcksŒ begreppet personliga fšrhŒllanden har en vidstrŠckt innebšrd.

Den viktigaste bestŠmmelsen nŠr det gŠller begrŠnsningar i sekretessen Šr 14 kap. 3 ¤ SekrL, den s.k. generalklausulen. Om det Šr uppenbart att intresset av att uppgiften lŠmnas ut har fšretrŠde framfšr det intresse som sekretessen ska skydda fŒr en myndighet lŠmna ut sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet. Denna

bestŠmmelse Šr dock inte tillŠmplig pŒ alla av SekrL:s omrŒden, exempelvis inte hŠlso- och sjukvŒrden.

SŒ lŠnge inte annat framkommer av bestŠmmelser i SekrL hindrar sekretessen inte insyn fšr en part eller fšr den som vill se uppgifter om sig sjŠlv. Den enskilde personen kan dessutom, med samma inskrŠnkning, helt eller delvis lŠmna samtycke till att uppgifter fŒr lŠmnas till annan enskild eller till myndighet. En part i ett mŒl eller Šrende hos en domstol eller annan myndighet har i princip rŠtt att ta del av alla uppgifter i mŒlet eller Šrendet, det Šr bara i undantagsfall som nŒgot kan hŒllas hemligt fšr en part.

NŠr en sekretessbelagd uppgift lŠmnas frŒn en myndighet till en annan Šr det inte ovanligt att den mottagande myndigheten inte omfattas av samma sekretessregler.

Huvudregeln Šr i sŒdana fall att det Šr myndighetens karaktŠr som avgšr sekretessen.

Graden av sekretess fšljer alltsŒ inte med den aktuella uppgiften utan den mottagande myndigheten mŒste sjŠlv gšra en sekretessbedšmning efter sina regler.

Att ršja eller utnyttja uppgifter i strid med sekretessreglerna Šr straffbart. Den som gšr detta kan enligt 20 kap. 3 ¤ BrB dšmas fšr brott mot tystnadsplikt. Denna bestŠmmelse Šr emellertid inte tillŠmplig om gŠrningen Šr straffbelagd enligt sŠrskild lag.

4. SKOLANS SEKRETESS

I princip alla som arbetar i skolans vŠrld kommer i kontakt med kŠnsliga uppgifter.

FrŠmst gŠller givetvis detta lŠrare, psykologer, kuratorer och skolhŠlsovŒrdens personal, men det gŠller Šven švrig personal, sŒsom skolledare, syo-konsulenter,

expeditionspersonal m.fl. €ven de fšrtroendevalda i den nŠmnd som har ansvar fšr skolan kan komma att bli beršrda.

De uppgifter som ska skyddas Šr sŒdana som ršr enskildas personliga fšrhŒllanden. Det Šr inte bara uppgifter

ð

ððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððð ððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððððð och skolhŠlsovŒrdens personal har den starkare sekretessen med det omvŠnda

skaderekvisitet medan švrig personal har den svagare sekretessen med det raka skaderekvisitet.

4.1. DEN SVENSKA SKOLAN

Det svenska offentliga skolsystemet bestŒr av dels den obligatoriska skolan, dels de frivilliga skolformerna. Till den obligatoriska skolan rŠknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och sŠrskolan. De frivilliga skolformerna Šr gymnasieskolan

gymnasiesŠrskolan, den kommunala vuxenutbildningen och utbildning fšr psykiskt utvecklingsstšrda vuxna.

Skolans huvuduppgift Šr att stimulera varje elevs lŠrande och utveckling. ElevvŒrd Šr alla insatser som gšrs fšr att eleverna ska mŒ bra i skolan. DŠrfšr Šr elevvŒrden integrerad i skolans arbete. Verksamheten i skolan skall dessutom utformas i šverensstŠmmelse med grundlŠggande demokratiska vŠrderingar. Enligt skollagen Šr alla som verkar inom skolan skyldiga att bemšda sig om att hindra varje fšrsšk frŒn elev att utsŠtta andra fšr

krŠnkande handling.

SŠttet att styra skolan Šr mŒl- och resultatorienterat. Riksdagen och regeringen anger riksgiltiga mŒl och riktlinjer fšr arbetet i skolan. Dessa mŒl och riktlinjer skall gŠlla fšr alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvŠrdig. Inom de ramar som staten anger Šr det kommunerna som har huvudansvaret fšr verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgšra hur verksamheten skall organiseras fšr att de riksgiltiga mŒlen skall uppnŒs. Kommunerna skall svara fšr att skolan fŒr de resurser och de

fšrutsŠttningar i švrigt som behšvs.

Med utgŒngspunkt i de riksgiltiga mŒlen och riktlinjerna och med de redskap och

fšrutsŠttningar som kommunen ger Šr det rektor och lŠrare som i samarbete med eleverna skall ge skolarbetet struktur och innehŒll. De skall ocksŒ bestŠmma mŒlen fšr

undervisningen. All personal i skolan skall bidra till att skolans mŒl uppfylls, Šven om huvudansvaret vilar pŒ rektor och lŠrare. De som arbetar i skolan har stor frihet att i samarbete med eleverna organisera och lŠgga upp arbetet och att vŠlja arbetssŠtt och arbetsformer. €ven ansvaret att utveckla och fšrbŠttra undervisningen ligger pŒ den enskilda skolan.

4.2. SKOLANS VERKSAMHETSGRENAR

Som bekant rŒder enligt 3 ¤ 2 st SekrL sekretess mellan olika verksamhetsgrenar om dessa Šr att betrakta som sjŠlvstŠndiga i fšrhŒllande till varandra. Det rŠcker dŒ inte med att en myndighet bestŒr av olika avdelningar och enheter, utan det krŠvs vanligtvis att det Šr frŒga om enheter med olikartad verksamhet. Skolan Šr ett av de omrŒden dŠr

rŠttstillŠmpningen Šnnu inte tagit stŠllning till vilka sjŠlvstŠndiga verksamhetsgrenar som finns vilket innebŠr att grŠnsdragningsproblem fšreligger.

Uppdelningen av verksamhetsgrenar i skolan torde ha skett pŒ sŒ sŠtt att

skolhŠlsovŒrden Šr en sjŠlvstŠndig verksamhetsgren medan švrig verksamhet hamnar