1 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen?
2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp?
3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför?
4. Vad har fettet för uppgifter i kroppen?
5. Hur ser ett fett ut? (Uppbyggnad)
6. Berätta om kolhydrater och jämför de olika sorterna.
7. a) Vad har protein för uppgifter i kroppen?
b) Hur är ett protein uppbyggt?
8. Vad är det för skillnad på långsamma och snabba kolhydrater. Beskriv hur de påverkar kroppen.
9. Vad är fibrer (kostfibrer) för något? Var finns det och vad gör de för nytta?
10. Beskriv skillnaderna på de olika fetterna avseende uppbyggnad, hälsoeffekter och var de finns.
11. Vad har man för nytta av kunskaper om kolhydrater och GI?
12. Berätta om de olika sockerarterna och rita upp hur de ser ut.
13. Vad menas med tomma kalorier
14. Ge exempel på tre livsmedel med GI under 60 resp över 90.
15. Rita upp och beskriv skillnaden mellan stärkelse och cellulosa.
16. Berätta om vitaminernas och mineralernas funktion i kroppen. Var finns de?
17. Vilka vitaminer är fettlösliga resp. vattenlösliga?
18. När man steker eller kokar ett ägg så händer något som kallas för koagulerar. Vad innebär det? Rita och berätta.
19. Rita upp och berätta om två enkla och två sammansatta sockerarter.
20. Vad tillhör vanligt socker för grupp inom sockerarter?
21. Varför ska man äta kostfibrer?
22. Välj en annan sjukdom som kan drabba matspjälkningskanalen. Skriv kort fakta om sjukdomen.
2
Instuderingsuppgifter matspjälkningen
Om matsmältningen 1.
a. Skriv rätt namn på rätt plats i figuren till höger 2.
a. Vad händer i munhålan?
b. Vad har Saliven för funktion 3.
a. Vad händer i magsäcken?
b. Vad har magsaften för funktion?
4.
a. Vad händer i tolvfingertarmen?
5.
a. Vilken funktion har levern?
b. Vad händer i bukspottkörteln?
6.
a. Vad gör gallan?
b. Vad är insulin och vad har det för funktion?
3
7.
a. Vad händer i tunntarmen?
b. Vad gör tarmluddet?
8.
a. Vad händer i tjocktarmen?
b. Varför har vi bakterier där?
Om näringsämnen 9.
a. Ge exempel på olika kolhydrater b. Vilka grundämnen finns i kolhydrater?
c. Vad är cellulosa?
10.
a. Ge exempel på livsmedel som innehåller protein.
b. Vad har proteinet för viktig uppgift?
11.
a. Ge exempel på livsmedel som innehåller fett.
b. Vad kallas de nyttiga fetterna?
12.
a. Ge exempel på några vitaminer och i vilka livsmedel de finns.
b. Beskriv vad de olika vitaminerna är bra för.
13.
a. Ge exempel på några viktiga mineraler.
b. Ge exempel på spårämnen.
Om fotosyntesen och cellandningen 14.
a. Beskriv fotosyntesen
b. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen.
15.
a. Beskriv cellandningen
b. Skriv den kemiska formeln för cellandningen
Instuderingsfrågor till matspjälkningen
1. Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsan och bukspottkörteln!
2. Hur mycket magsaft produceras per dygn?
3. Är magsaften neutral, sur eller basisk?
4. Varför fräts inte magsäcken upp?
4
5. Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten?
6. Vad har levern för funktion?
7. Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott?
8. Var börjar matspjälkningen?
9. Varför kan man svälja uppåt?
10. Varför bör man variera sin kost?
TESTA DIG SJÄLV (E= betygsnivå)
1. Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten? E 2. Vad kan kolhydrater sönderdelas till? E-A 3. Vad sönderdelas proteiner till? E
4. Ge exempel på några mineralämnen. E 5. Vad används fetter till i kroppen? E-A
6. Ge exempel på proteiners olika uppgifter. E-A 7. Vad menas med tomma kalorier? E-A
8. Berätta om hur olika sorters fett påverkar vår kropp och ta fram positiva och negativa effekter. E-A
9. Redogör för skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater. E-A
Svar:
1. Kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineralämnen är de viktigaste näringsämnena i maten.
2. Kolhydrater sönderdelas till mindre sockerarter och slutligen till druvsocker.
3. Proteiner sönderdelas till aminosyror.
4. Järn, zink, koppar, mangan, krom och selen är exempel på mineralämnen.
5. Fetter är energirika och kan användas som bränsle i cellerna. Fett kan också lagras under huden och runt inre organ och skyddar därmed mot kyla och stötar. Dessutom behövs fetter för att cellen ska kunna tillverka vissa ämnen som kroppen behöver och för att exempelvis nerverna ska fungera normalt. De behövs även för hjärnans uppbyggnad.
6. Proteiner har många olika uppgifter. En del används som byggmaterial i cellerna, andra transporterar olika ämnen i kroppen. Många proteiner är enzymer som behövs för att kemiska reaktioner ska fungerar normalt. Muskelceller innehåller ett speciellt protein som kan dra ihop sig.
7. Tallriksmodellen används för att visa ungefär hur mycket av olika livsmedel man bör äta.
Livsmedlen på tallriken delas in i tre grupper. Mest bör man äta av den första gruppen, som består av potatis, ris, pasta och bröd, och av den andra gruppen: grönsaker,
rotfrukter, frukt och bär. Man behöver däremot mindre av den tredje gruppen: kött, fisk, ägg och bönor.
5 8. Med tomma kalorier menas sötsaker som ger mycket energi, men som inte innehåller just
några andra näringsämnen än socker och fett. Godis, chips, choklad, glass, läsk och bakelser är exempel på sådana ”tomma kalorier”.
9. Man skiljer mellan mättat, omättat och fleromättat fett. Mättat fett anses vara skadligt för blodkärlen och bidra till inlagring av fett och på lång sikt åderförkalkning. Fleromättat fett anses nyttigare för hjärtat och blodkärlen, men man tror att omättat fett är allra bäst för hälsan. Omättat fett finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka åderförkalkning och därmed hjärt- och kärlsjukdomar.
10. Långsamma kolhydrater finns i t ex bröd, potatis och pasta och sönderdelas långsamt, steg för steg, till druvsocker. Snabba kolhydrater finns i t ex godis och russin och omvandlas snabbt till druvsocker. Långsamma kolhydrater är nyttigare för kroppen än snabba eftersom de kan lagras i kroppen och ger en jämnare tillförsel av druvsocker till blodet. De livsmedel som är rika på långsamma kolhydrater innehåller dessutom som regel många andra värdefulla näringsämnen, medan de som ger snabba kolhydrater nästan enbart innehåller socker.
