KAMMARRÄTTEN
IGÖTEBORG
Avdelning 2
DOM
20'i3 -92- 2 3
Sida 1 (4) Mål nr 372-1 2
Dok.Id 241571
Postadress Box 1531 401 50 Göteborg
KLAGANDE
M
MOTPART
Meddelad i Göteborg
Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 22 december 201 1 i mål nr 13905-1 0, se bilaga A
SAKEN
Pe1;sonkretstillhö1ighet enligt lagen ( 1 993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Med upphävande av underinstansemas avgöranden förklarar kammanätten attM tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS och visar målet åter till Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale kommun för handläggning och prövning av M rätt till personlig assistans.
YRKANDEN M.M.
M
yrkar att kanunarrätten ska fastställa att hon tillhör denpersonkrets som omfattas av LSS och därutöver i första hand förklara att hon är berättigad till personlig assistans i begärd omfattning eller i andra hand visa målet åter till omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden för erforder- lig handläggning. Till stöd för sin talan anför M bl.a. föl- jande. Efter en ansökan i augusti 201 0 beslutade nämnden i november
Besöksadress Stora Nygatan 21
Telefon
031-732 74 00
Telefax
031-732 76 00
E-post: kammarratten.goteborg@dom.se
www.kammarratten.goteborg.se
Expeditionstid måndag - fredag
08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN
IGÖTEBORG
DOM Sida 2
Mål
nr372-12
sa1mna år att bevilja henne personlig assistans enligt LSS. Av hennes medi
cinska tillstånd framgår att hon har haft ett omfattande hjälpbehov sedan barnsben och hennes förhållanden har inte ändrats så radikalt under de må
nader som förflutit mellan det nu överklagade avslagsbeslutet och det beslut genom viket hon beviljades personlig assistans. Hennes behov av hjälp är av omfattande karaktär, särskilt med beaktande av det stöd och den hjälp hon är i behov av avseende behandling av hem1es sjukdomstillstånd. Vid en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer har hon ett flertal svå1igheter i den dagliga livsföringen som är av betydande karak
tär och hon har ett dagligt behov av långvarigt och upprepat stöd.
Omsorgs.,. och arbetsmarknadsnämnden anser att kammarrätten ska avslå överklagandet och anför i huvudsak följande. Vid tiden för den aktuella an- sökningen bedömdes
Minte tillhöra personkretsen enligt
1 § 3 LSS. Hennes hjälpbehov då bestod av tillsyn och handräckning, vilket inte ansågs vara av den omfattning som krävs enligt bestämmelsen. Hjälp- behovet tillgodosågs då av hemtjänsten.
M .har sedan dess försämrats och hon är
idagsläget beviljad personlig assistans med drygt 70 timmar per vecka.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet är i första hand om
Mtillhör den person- krets som omfattas av LSS. Det är i målet ostridigt att hon har ett sådant varaktigt funktionshinder som avses i 1 § 3 LSS, varvid fråga uppkommer om hennes funktionshinder också är stort samt förorsakar henne betydande svårigheter
iden dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service.
Av handlingarna framgår att
Mtiden efter nämndens nu
överklagade beslut har försämrats och såvitt kan utläsas av handlingarna har
hennes behov av hjälp med de grundläggande behoven ökat. När det gäller
KAMMARRÄTTEN
IGÖTEBORG
D OM
Sida3
Mål nr
372- 1 2
att bedöma personkretstillhöligheten är det emellertid inte enbart hjälpbe
hovet avseende de grundläggande behoven som ska beaktas utan även be
hovet av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bl.a. boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller för att ta emot infor
mation. Vid bedömningen beaktas även hjälp med bl.a. mathållning, skriv
ning och läsning samt nödvändig träning och/eller behandling. I förarbetena betonas att bedömningen av en persons behov av stöd eller service alltid måste ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykolo
giska faktorer (prop.
1 992/93:159
s.55-56
och169).
Av utredningen framgår att M. diabetessjukdom redan vid tiden för nämndens beslut medfö1i olika typer av komplikationer. Överläka
ren Christian Wesslau angav i intyg i juli
2009
bl.a. att Mhar en snabbt sjunkande njurfunktion, tilltagande besvär från bl.a. bindvä
ven kring vissa leder, sämre handfunktion och att hon till följd av nedsatt känsel i händer och fingrar inte längre kan läsa blindskrift. Cluistian W esslau angav vidare att M besvär im1ebär ett ökat hjälp- behov i vardagen för att minska risken för fortsatt försämring av hennes funktionsnivå. Även överläkaren Maria Svensson ansåg i juni
2009
att M har ett stort hjälpbehov till följd av sina olika besvär.Därutöver framgår av nämndens utredning att en sjuksköterska i februari
201 0
uppgett att M har hjälp vid flera tillfällen under da- gen med insulin och blodsockermätning.Utöver det som framkommer av de medicinska underlagen framgår att M vid tiden för ansökan hade daglig hjälp av hemtjänsten med olika vardagliga bestyr i fonn av bl.a. matlagning, diskning, av- och påklädning, duschning samt läsning av post. I en ADL-bedömning som ge- nomfördes av arbetsterapeut i mars
2010
anges att M be- höver viss hjälp i samband med personlig hygien, av- och påklädning samt hjälp med provtagning, sprutor och medicin. Vidare anges att hon behöver hjälp bl.a. med att diska, städa och tvätta, hjälp med att läsa, skriva, skötaKÅMMARRÄ TTEN
IGÖTEBORG DOM
Sida 4Mål nr
372-12
räkningar och läsa övrig information samt hjälp vid samtliga moment kring matlagning. Enligt arbetsterapeuten har M svårigheter vid alla ADL-aktiviteter på gmnd av nedsatt syn, rörelseinskränkningar, känsel
nedsättningar samt nedsatt kraft i armar, händer, fingrar, ben och fötter.
M har till följd av sin diabetessjukdom med dess kompli- kationer flera olika funktionshinder. Utredningen i målet ger enligt kammar- rättens mening stöd för att M funktionshinder är såväl
varaktigt som stort. Det står också klart att he1mes samlade funktionshinder medför många svårigheter i den dagliga livsföringen som inte förkommer hos en person utan funktionshinder. Den samlade effekten av M
olika funktionshinder får enligt kammarrättens mening anses ha en sådan påverkan på hennes livssituation att funktionshindren förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett om- fattande behov av stöd och service. M uppfyller således vid tiden för aktuell ansökan samtliga de krav som uppställs i 1
§
3 LSS, vilket im1ebär att hon tillhör den personkrets som anges i lagrummet.Nämnden har avslagit M ansökan om personlig assistans med hänvisning till att hon inte tillhör den personkrets som omfattas av LSS och dänned inte utrett och bedömt hennes behov av personlig assistans. Ef
tersom karnman-ätten som första instans inte kan pröva hennes rätt till per
sonlig assistans ska målet visas åter till nämnden för sådan utredning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fotmulär
1 )
./"'-. ''\ (�) f)
\._...t....- ��---o-··
Ewa Mårdberg referent
. . ,d . --,,�-
!�fl(l �.
Maria
1 nksson
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I
GÖTEBORG
Avdelning l
KLAGANDE
M
Ombud: Kennedi Samuels Trea Assistans AB
Box
53184 400 15
GöteborgMOTPART
Ale kommun
DOM 2011-12-22
Meddelad i Göteborg
Vård-och omsorgsnämnden
449 80
AlaforsÖVERKLAGADE BESLUT
Mål nr
13905-10
Enhet
1:2
Vård-och omsorgsnämndens beslut den
12
maj 201.0,
diarienr§ 165
SAKEN
Personkretstillhörighet enligt lagen
(1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSSDOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Dok.Id 92257
Sida 1
(7)
Postadress Box 53197 400 15 Göteborg
Bcsöksadress Sten Sturegatan 14
Telefon Telefax
031 - 732 70 00 031 - 711 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se
Expeditionstid måndag -fredag 09:00-15:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I
GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
BAKGRUND
M
ansökte den 11januari 2010 om personlig assistent med 93
timmarper vecka. Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun av
slog den 12 maj 2010 hennes ansökan med i huvudsak följande motivering.
M
bedöms ha ett varaktigt funktionshinder som
inteberor på normalt åldrande. Funktionshindret bedöms inte vara så stort att det starkt påverkar flera livsområden samtidigt.
M funk-tionshinder förorsakar inte så betydande svårigheter i den dagliga livsfö
ringen att hori bedöms ha ett omfattande behov av stöd eller service. Hon uppfyller inte samtliga krav enligt 1 § 3
LSSoch omfattas inte av lagens personkrets.
YRKANDEN M.M.
M
yrkar att förvaltningsrätten i första hand upphäver kommunens beslut och beviljar henne rätt
tillpersonlig assistans 93 timmar och
5minuter per vecka.
Iandra hand yrkar hon att förvaltningsrätten upp
häver kommunens beslut och beviljar henne rätt till personlig assistans samt återförvisar målet till kommunen för närmare beräkning av antalet timmar.
M .anför i huvudsak följande. Hon uppfyller samtliga krav i I§ 3
LSSoch omfattas av lagens personkrets och har där
med rätt till insatser i
formav personlig assistans. Hon har utförligt beskri
vit sitt hj älpbehov samt gjort en tidsredovisning och lämnat
inmedicinskt underlag.
Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Eftersom
Minte tillhör personkretsen görs inte någon vidare utredning angående den sökta insat
sen, då personen inte har rätt att ansöka om insatser enligt
LSS.Det har
Sida2
13905-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I
GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
inhämtats information från hemtjänsten angående M
hjälpbehov. Hennes dagsform varierar och beroende på denna behöver hon olika mycket hjälp. Vad gäller förflyttningar förflyttar hon sig självständigt i sin lägenhet men i okända miljöer behöver hon ledsagning. Hon behöver hjälp med på- och avklädning och då hjälp med handräckning samt hjälp att hålla kläderna så att de hamnar åt rätt håll. Hon kan ibland behöva hjälp med att dra upp sina byxor och hon behöver hjälp med knappar och drag
kedjor. Hon sköter självständigt toalettbesök men hon behöver viss hjälp när hon ska duscha. Vad gäller matlagning behöver hon hjälp att göra i ordning och ställa fram, hjälp att dela maten men hon äter självständigt och dricker med sugrör.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser
Av 1 § LSS framgår att lagen innehåller bestämmelser om insatser för sär
skilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, au
tism eller autismliknande tillstånd,
2.
med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3.
med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nom1alt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livs
föringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Enligt 7 § LSS har personer som omfattas av lagens personkrets rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § första stycket
1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt.
Sida 3
13905-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I
GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
Av lagens förarbeten, jfr prop. 1992/93: 159 s. 168 f, framgår bl.a. följande.
Alla de i 1
§
3. angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. Medfimktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgö
rande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Funktions
hindren ska dock vara stora. Personkretsen enligt tredje punkten omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidise
rande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. Funktionshindren ska också vara varaktiga, d.v.s. inte vara av tillfällig eller mer övergående na
tur. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t ex direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, syssel
sättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, på
klädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. För att en person ska omfattas av lagen krävs också att det är uppenbart att hans funktionshinder inte beror på normalt åldrande.
En naturlig med åldern sammanhängande funktionsförlust av den omfatt
ning som lagen förutsätter inträder i realiteten enbart hos äldre. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsål
dem 65 år.
Sida4 13905-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
Utredningen i målet
M gjorde den 11 januari 20 I 0 en muntlig ansökan om personlig assistans i samband med ett hembesök. Av vård- och omsorgs- nämndens utredning framkommer att M som vid tiden för utredningen var 45 år, sedan 2-års ålder har diabetes och att hon p.g.a. det
ta utvecklat långtidskomplikationer som bl.a. blindhet. I utredningen, som förelåg vid tiden för beslutet, bedömde man att hon till stora delar klarade sin perspnliga hygien, att äta och dricka samt på- och avklädning. Hon kla
rade av att själv kliva i badkaret, sätta på vatten men hon behövde hjälp med att tvätta och torka ryggen och fötterna i samband med dusch. Hon behövde hjälp med sminkning och nagel- och fotvård. I övrigt klarade hon av sin personliga hygien självständigt. Hon behövde hjälp med att ta på sig klädesplagg, knäppa bh och knappar. Hon kunde plocka fram vissa saker ur kylskåpet samt koka kaffe och te. Hon behövde dock hjälp med förflytt
ningar utomhus i okända miljöer.
Överläkaren Christian Wesslau, Diabetescentrum Sahlgrenska Universi
tetssjukhuset i Göteborg har i intyg daterat den 10 juli 2009 uppgett bl.a.
roljande. M har en svårreglerad diabetessjukdom som lett till en mängd komplikationer som blindhet, snabbt sjunkande njurfunktion, tilltagande besvär från bindväven kring vissa leder, mag- och tarmbesvär samt sämre handfunktion. Att M är blind försvårar hennes egna blodsockermätningar och hon har glaukom i höger öga vilket ger be
svär i form av värk. Hon har lätt neuropati i fötterna, men ändå en ganska god känsel och hon använder sig av känseln i fötterna för att orientera sig hemma när hon går barfota. Hon har nedsatt känsel i händer och fingrar och kan inte längre läsa blindskrift. Allt detta innebär ett ökat hjälpbehov i vardagen både för att ha en rimlig livskvalite och för att åstadkomma så bra förutsättningar som möjligt för att minska risken för fortsatt försämring av funktionsnivån. Hon drabbades av en liten stroke och vårdades på sjuk-
Sida 5 13905-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I
GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
hus i januari 2009. Dr Wesslau har i ett kompletterande intyg den 15 mars 2010 uppgett att M tack vare hjälp från hemvård och hemsjukvård de senaste månaderna har fått markant förbättring av socker
balansen. Detta då hon fått hjälp vad gäller mätning av blodsocker och till
försel av insulin i kombination med större regelbundenhet vad gäller målti
der.
Överläkaren Maria Svensson, Diabetescentrum Sahlgrenska Universitets
sjukhuset i Göteborg har i ett intyg daterat den 22 juni 2009 uppgett bl.a.
fOljande. M har ett stort hjälpbehov framförallt med tanke på hennes synhandikapp, restsymptom efter TWstroke och muskel- och ledbesvär. Det är viktigt att hon kan upprätthålla den grad av fysisk aktivi
tet som hon för närvarande har och själv kunna ta del av vardagliga sysslor med hjälp/handräckning. Detta bidrar till en ökad livskvalite, ett bättre må
ende och troligen en förlångsammad generell funktionsförsämring.
Förvaltningsrättens bedömning
Frågan i målet är om M tillhör personkretsen i LSS. Den personkrets som nännast skulle komma i fråga i M fall beskrivs i 1§punkt 3. Av prop. 1992/93: 159 framgår att alla de i punkten 3 angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för tillhörighet till personkretsen. Det ska med andra ord handla om varaktiga fysiska eller psykiska funktions
hinder som uppenbart inte beror på åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattan
de behov av stöd eller service. Den medicinska utredningen i målet ger stöd för att M har ett varaktigt funktionshinder som beror på diabetes och följdsjukdomar som bl.a. blindhet och lätt neuropati i föt
terna. Hon har ändå en ganska god känsel och hon använder sig av känseln i fötterna för att orientera sig hemma men även nedsatt känsel i händer och fingrar och kan inte längre läsa blindskrift. Med beaktande härav, samt att
Sida6 13905-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
Avdelning 1
ytterligare förbättring inte är att vänta, finner förvaltningsrätten hennes funktionshinder vara av såväl stor som varaktig karaktär som inte beror på normalt åldrande. Vid ansökningstillfället visar utredningen vidare att M
är självständig vad gäller den personliga hygienen och att hon trots sitt funktionshinder på egen hand klara det mesta av vardagsruti
nema som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning och förflytt- ning inomhus. M bedöms därför inte ha så betydande svå- righeter i den dagliga livsföringen att hon har behov av någon annans hjälp för att klara av de flesta av sina vardagsrutiner. Förvaltningsrätten finner på grund av det anförda att M vid tiden för ansökan och . nämndens beslut, inte uppfyller kriterierna för att anses tillhöra angivna per
sonkrets i LSS. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN
ÖVERKLAGAR,
se bilaga 1(DV3109/lB)Karin Leidzen
���
Rådman
I avgörandet har deltagit Karin Leidz6n, ordförande, samt nämndemännen Rolf Hermansson, Nenad Pikula och Christina Oltander. Föredraganden har varit föredraganden Marie Jakobsson Randers.
Sida 7 13905-10