Tandhälsorapport
Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell
www.lio.se
Uppföljning av tandvårdskontakter
för äldre tonåringar i Östergötland
Innehåll
Inledning ... 2
Bakgrund ... 2
Mål ... 2
Frågeställningar ... 3
Material och metod ... 3
Resultat ... 4
Diskussion ... 7
Slutsatser ... 8
2 Inledning
Ett nytt tandvårdsstöd infördes i Sverige 2008 med syfte att få fler vuxna att söka tandvård regelbundet. Barn och ungdomar omfattas av avgiftsfri tandvård mellan 3 och 19 års ålder. Innan nittonåringarna lämnar den avgiftsfria tandvården, förväntas de få information om de tandvårdsstöd som erbjuds när de övergår i vuxentandvård.
Studien beskriver hur stor andel av de nittonåriga ungdomarna som besöker tandvården innan de lämnar den organiserade barn och ungdomstandvården och därigenom får hjälp att planera för fortsatta regelbundna tandvårdsbesök. Studien belyser också orsaker till att ett antal ungdomar inte tar del av den sista avgiftsfria undersökningen.
Bakgrund
Alla barn och ungdomar i Östergötland har rätt till avgiftsfri och regelbunden tandvård från och med det år de fyller tre år, till och med det år de fyller nitton år.
Efter avslutade gymnasiestudier flyttar många ungdomar hemifrån för att studera, resa eller arbeta. Det är en tid av omställning när gamla mönster bryts och man skapar sina egna rutiner. Många flyttar till annan ort och det finns stor risk att man inte själv söker upp tandvården förrän efter flera år, om man själv måste ta initiativet. Tandvården möter ofta unga vuxna, som först när de fått besvär från tänder och munhåla, söker hjälp för tandskador som hunnit bli omfattande. Det är därför viktigt att underlätta för ungdomarna att behålla en regelbunden kontakt med tandvården.
Tandhälsan hos Östergötlands barn och ungdomar följs upp genom registrering av tandhälsodata (EPI) i åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år. I åldrarna 6-16 år, var andelen barn och ungdomar som undersökts och fått tandhälsodata registrerade, cirka 90 procent år 2010. I den yngsta gruppen, treåringar, var andelen som fått tandhälsodata registrerade, 81 procent. I den äldsta åldersgruppen, nittonåringar, var andelen 85 procent. Studien vill belysa orsaker till att så många som 15 procent av nittonåringarna ser ut att gå miste om den sista avgiftsfria undersökningen inom barn och ungdomstandvården.
Mål
Att fler ungdomar ska kunna ta del av den sista avgiftsfria undersökningen inom barn och ungdomstandvården och att fler ska behålla sina regelbundna kontakter med tandvården i vuxen ålder.
3 Frågeställningar
1. Hur många nittonåringar bodde i Östergötland hela 2010? Hur många av dem har inte fått EPI registrerad?
2. Hur stor andel av nittonåringarna som inte fått undersökning 2010 hade inte heller kommit till undersökning under 2009?
3. Vilka orsaker till utebliven EPI-registrering kan man hitta hos nittonåringar som bott i Östergötland hela 2010?
4. Hur många nittonåringar flyttade ut från Östergötland 2010? Hur stor andel av de utflyttade nittonåringarna hade inte fått EPI registrerad i Östergötland?
5. Hur många nittonåringar flyttade in till Östergötland 2010? Hur stor andel av de nyinflyttade fick inte EPI registrerad i Östergötland?
Material och metod
Personnummer på alla ungdomar, födda 1991, som bodde i Östergötland någon gång under 2010 togs fram ur befolkningsregistret, Master.
De ungdomar som inte fått EPI listades. Uppgifterna hämtades i Folktandvårdens ”kuber”, baserade på journalsystemet Effica 2010.
Uppgifter om de ungdomar som är registrerade hos privat vårdgivare hämtades från landstingets databas TVERS.
För de ungdomar födda 1991 som inte fått undersökning 2010, registrerades senaste undersökningstillfället, som journalförts i Effica.
Antal ungdomar som inte fått någon tandundersökning, varken år 2009 eller år 2010 beräknades.
Orsaker till att individen inte fått undersökning 2010 noterades.
Antal nittonåringar som flyttade ut från Östergötland under 2010 beräknades, liksom hur stor andel av dessa som fått EPI-registrering i Östergötland 2010.
Antal ungdomar födda 1991 som flyttade in i Östergötland 2010 beräknades, liksom andelen av dessa som fått EPI-registrering i Östergötland.
Fördelningen av nyinflyttade och utflyttade, registrerades per kommun i Östergötland.
4 Resultat
6 395 nittonåringar var folkbokförda i Östergötland den 31/12 2010. 5 752 nittonåringar (90 %) fanns registrerade hos tandvården 31/12 2010, därav Folktandvård (83 %) respektive Privattandvård (17 %). 643 nittonåringar (10%), fanns inte registrerade för tandvård i Östergötland 31/12 2010. 164 ungdomar bodde i Östergötland men fick vård i annat län, flest i Sörmland (82 st.), följt av Småland (67 st.). Ungdomarna ska få EPI inrapporterad till Östergötland från respektive vårdgivare i annat län. 479 ungdomar saknar uppgift om vårdgivare.
Figur 1. Antal nittonåringar som var folkbokförda i Östergötland den 31/12 2010 och var de fanns listade för tandvård.
Folkbokförda i E-län 6395 st
Listade för tandvård i E-län 5752 st = 90%
Ej listad hos vårdgivare i E-län
643 st = 10 %
Listade i Folktandvård 83 %
Listade i Privattandv.
17 %
Reg för vård i annatlän 164 st
?
479 st
5
1. 5565 nittonåringar bodde i länet hela 2010, av dem saknade 312 personer (6 %) registrering av EPI. 38 ungdomar hade fått undersökning men ingen registrering av EPI. 274 ungdomar (5%) hade inte fått någon undersökning.
Figur 3. Antal nittonåringar som bodde i Östergötland 2010.
2. Av de 274 ungdomar som saknade undersökning 2010 hade 181 ungdomar (66 %) inte fått undersökning år 2009 heller. Det fanns flera ungdomar som inte fått undersökning sedan 2003.
3. Orsaker till utebliven tandhälsoregistrering hos dem som bott i Östergötland hela 2010 visas i figur 3. Vanligaste orsaken är uteblivet besök. 167 stycken är uteblivanden, varav 102 av dessa är upprepade gånger. Samma individer kan ha flera orsaker till uteblivanden.
Figur 3. Orsaker till utebliven tandhälsoregistrering hos dem som bott i Östergötland hela 2010.
0 1000 2000 3000 4000 5000
Bodde hela året Flyttade ut Flyttade in
Utan EPI Med EPI
1 1 4
8 11
17 23
37 38 44
57
167
0 50 100 150 200
Långvarig sjukdom Avliden Bor på ungdomshem i annat län Befinner sig utomlands Remitterad till Specialisttandvård/ Sjukhustandvård Angett annan klinik men saknar reg. Vårdgivare Flyttat Går på annan klinik Undersökt men ingen registrering av tandhälsodata Upprepade återbud Ej kallade Uteblivanden
Antal
6
4. 155 nittonåringar flyttade ut ur Östergötland 2010, av dem har 141 individer inte fått EPI registrerad (91 %), men 85 ungdomar (60 %), var enligt journalsystemet Effica, undersökta.
Tabell 1. Nittonåringar som flyttat ut ur Östergötland 2010, per kommun.
Kommun Antal
utflyttade
Andel (%) utflyttade
Antal utflyttade
utan EPI
Antal utflyttade, undersökta
utan EPI
Boxholm 4 3 4 1
Finspång 5 3 5 3
Kinda 3 2 3 1
Linköping 66 43 58 39
Mjölby 14 9 11 6
Motala 14 9 14 7
Norrköping 25 16 22 13
Söderköping 2 1 2 2
Vadstena 7 5 7 3
Valdemarsvik 0 0 0 0
Ydre 1 1 1 1
Åtvidaberg 1 1 1 1
Ödeshög 0 0 0 0
Utomlänskommuner 13 8 13 8
SUMMA 155 100 141 85
5. 634 nittonåringar flyttade in till Östergötland 2010 och av dem saknade 476 (75 %) EPI i Östergötland.
Tabell 2. Nittonåringar som flyttat in till Östergötland 2010, per kommun.
Kommun Antal inflyttade Andel (%)
inflyttade
Antal inflyttade utan EPI
Boxholm 4 1 3
Finspång 6 3 3
Kinda 1 1 0
Linköping 450 71 351
Mjölby 13 2 10
Motala 14 2 6
Norrköping 123 19 88
Söderköping 7 1 2
Vadstena 8 1 6
Valdemarsvik 4 3 4
Ydre 1 0 0
Åtvidaberg 2 2 2
Ödeshög 1 0 1
SUMMA 634 100 476
7 Diskussion
Hur kan tandvården hjälpa fler ungdomar till undersökning vid nitton års ålder och stimulera till fortsatt regelbunden tandvård inom vuxentandvården?
Vid nittonårsundersökningen ska ungdomarna få information om hur tandvårds- stöden för vuxna fungerar och information om vikten av fortsatta regelbundna kontakter med tandvården efter individuella behov. Om tandvården erbjuder sig att lägga in ny recall efter överenskommelse med nittonåringen, tills denne etablerat kontakt med en ny vårdgivare skulle man kunna minska antalet individer som oavsiktligt tappar kontakten med tandvården om de flyttar till annan ort.
Av de ungdomar som bott i Östergötland hela 2010 var det 6 procent som inte hade fått någon undersökning under det år de fyllde nitton år. Den vanligaste orsaken till detta var uteblivanden till undersökning, följt av att nittonåringen inte fått någon kallelse eller att man lämnat återbud upprepade gånger. Genomgång av journaler visar att uteblivanden förekommit under lång tid och mer än hälften av dem som inte fått sin nittonårsundersökning hade heller inte fått någon undersökning vid arton års ålder.
Journalerna visar också att tandvårdsrädsla är vanligt förekommande vid uteblivanden och att en mängd olika vårdgivare, tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare, mött ungdomarna de gånger de besökt tandvården. Brist på kontinuitet och frånvaro av personlig kännedom om ungdomarnas individuella behov, skulle kunna vara en orsak till att uteblivanden är ett återkommande problem. Tandvården behöver vara lyhörd för tidiga signaler på att vården inte fungerar och försöka identifiera vilka problem som föreligger. Att bli sedd och igenkänd skapar trygghet och underlättar kontakterna mellan ungdomarna och tandvården.
Efter studentexamen ger sig en del ungdomar iväg hemifrån för att resa, arbeta eller studera på annan ort. 155 ungdomar flyttade ut från Östergötland 2010. Flest nittonåringar (66 st.) flyttade från Linköping, följt av Norrköping (25 st.) Av de 155 nittonåringar som flyttade ut ur Östergötland, saknade 91 procent EPI registrering. Vid kontroll i journalsystemet var 85 individer (60 %) registrerade som undersökta. Trots att många av de ungdomar som saknade EPI-registrering faktiskt var undersökta, kvarstår att 36 procent av nittonåringarna inte fått någon undersökning i Östergötland.
De som flyttat ut från Östergötland under hösten, för att studera eller arbeta på annan ort, måste folkbokföra sig på den nya bostadsorten. De hinner precis få information om val av vårdgivare för tandvård i det nya landstinget innan den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården tar slut vid årsskiftet. Om samtliga nittonåringar kallas till undersökning under första halvåret skulle sannolikt fler ungdomar hinna få sin sista avgiftsfria undersökning innan de slutar gymnasiet.
Detta underlättas dock inte av att ersättningssystemet för barntandvård är uppdelat i månatliga utbetalningar. Så snart nittonåringen anmälts som utflyttad upphör utbetalningen av tandvårdsersättning, från Landstinget i Östergötland, till vårdgivaren för resten av året, oavsett om undersökning och behandling är utförd eller inte. Ersättningen upphör även om personen valt att behålla samma vårdgivare som tidigare. Vårdgivaren kan ansöka om fortsatt vårdansvar för
8
personen hos det nya landstinget, om man fått uppgifter om var nittonåringen är bosatt. Detta är förenat med en hel del administrativt arbete och de administrativa systemen underlättar inte för vårdgivaren att ta fortsatt ansvar för ungdomarnas tandvård, tills de övergår i vuxentandvårdens tandvårdsstöd. I dagsläget har två landsting höjt åldersgränsen för avgiftsfri barn-och ungdomstandvård för att underlätta för ungdomarna att behålla sin kontakt med tandvården ytterligare några år. Ungdomar som bor i dessa län kan få avgiftsfri tandvård även hos tidigare vårdgivare efter överenskommelse med aktuellt landsting.
Av de 634 nittonåringar som flyttade in till Östergötland 2010 saknade 476 undersökning i Östergötland. En stor del av de nyinflyttade är nya studenter vid universitetet i Linköping och Norrköping. Under höstterminen hinner cirka 25 procent av dem, få sin sista avgiftsfria undersökning före årsskiftet då den fria barn- och ungdomstandvården upphör i Östergötland. Studien omfattar inte uppgifter om eventuell undersökning på hemorten före flytten.
Slutsatser
Risk finns att nittonåringar tappar kontakten med tandvården om de inte haft en regelbunden kontakt under barn- och ungdomstandvården. Förbättring av kontinuitet och trygghet kan tänkas minska andelen ungdomar som uteblir på grund av tandvårdsrädsla.
De administrativa ersättningssystemen försvårar möjligheterna för ungdomar som flyttar att behålla en väl fungerande tandvårdskontakt på hemorten tills man
”rotat” sig på en ny bostadsort.
Tandvården behöver aktivt ta kontakt med nyinflyttade ungdomar för att informera om tandvårdsstöden och uppmuntra till framtida tandvårdskontakter.
Enheten för hälsoanalys
Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B
581 91 Linköping Telefon: 010-103 14 34 E-post: Halsoanalys@lio.se
www.lio.se
