KVALITETSREDOVISNING Sätunaskolan. Förskoleklass Grundskola åk 1-6 Fritidsverksamhet F-6. Carola Sjödin Rektor Sätunaskolan

KVALITETSREDOVISNING 2009

Sätunaskolan

Förskoleklass Carola Sjödin

Grundskola åk 1-6 ^Rektor

Fritidsverksamhet F-6 Sätunaskolan

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Förutsättningar ... 3

Organisation... 3

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ... 3

Ekonomi och Resurser ... 3

Prioriterade områden under 2009 ... 4

Åtgärder för förbättring under 2009 inom gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritids. ... 4

Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för förskoleklass... 4

Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för fritidsverksamheten ... 4

Upplägg och struktur av redovisade områden ... 5

Skola och gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritidsverksamhet ... 6

Uppföljningen av likabehandlingsplanen... 6

Mål - Att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av mobbning, kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad. ... 6

Sammanfattning av uppnådda resultat ... 7

1. Skolans värdegrund och uppdrag ... 7

Mål - att arbeta med inkludering så att varje elev känner tillhörighet. ... 7

Mål – att fortsätta arbetet Grön flagg och certifieras inom fler områden. ... 9

2:1 Normer och värden ... 9

2:2 Kunskaper ... 10

Redovisning av måluppfyllelse ... 10

Resultat nationella prov år 3 ... 10

Resultat kunskapsbedömning vårterminen 2009 åk 3. ... 10

Resultat nationella prov år 5 ... 11

Resultat kunskapsbedömning i åk 5 ... 11

Måluppfyllelsen i åk6 grundat på Sigtunakommuns kommuns krav –och kriterier: ... 12

Mål - Att alla elever ska klara de nationella målen i år 3 och 5 ... 12

Utvecklingsområde – SVAS ... 12

Utvecklingsområde – Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ... 12

Utvecklingsområde – Att använda interaktiva läromedel i högre grad ... 13

Utvecklingsområde - Integrerat arbete i klasserna med PREST-ämnena ... 13

Utvecklingsområde - elevernas kännedom om utbildningsmålen ... 13

Sammanfattande om de olika utvecklingsområdena ... 13

Mål - Att elevernas fysiska aktivitet ska öka i skolan och på fritids samt att utveckla skolans hälsoarbete... 14

Mål - Att öka medvetenheten om utemiljöns betydelse. ... 16

2:3 Elevernas ansvar och inflytande ... 16

Mål - Att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i sitt eget lärande i skolan. ... 16

2:4 Skola och hem ... 18

Mål - att utveckla vår föräldrainformationen. ... 18

2:5 Övergång och samverkan ... 19

Mål - att utveckla övergångar inom, till och från Sätunaskolan ... 19

2:6 Skolan och omvärlden ... 19

Mål - att utveckla kontakter i samhället nationellt och internationellt ... 19

2:7 Bedömning och betyg... 20

Mål – att utveckla arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ... 20

2:8 Rektors arbete... 22

Mål - Utveckla strategin hur skolan ger särskilt stöd samt analys om hur stöd i första hand kan ges i klassen. ... 22

Mål – Att utveckla arbetet med mentorskap i de äldre årskurserna ... 23

Mål – Att utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsverksamheten. ... 23

Mål – Att utveckla Sätunaskolans systematiska kvalitetsarbete ... 24

Åtgärder för förbättring under 2010-2011 gemensamt för skola, förskoleklass och fritids. ... 25

Förskoleklass – verksamhet på Sätunaskolan ... 26

Beskrivning av organisation och innehåll i verksamheten ... 26

Mål - att alla elever ska ges goda förutsättningar för läsutveckling ... 26

Mål - Att stärka lekens roll i förskoleklass ... 26

Åtgärder för förbättring under 2010 specifikt för förskoleklass ... 27

Fritidsverksamhet på Sätunaskolan ... 27

Beskrivning av organisation och innehåll i verksamheten ... 27

Mål - att utveckla barnens sociala samspel under fritidstid. ... 27

Åtgärder för förbättring under 2010 specifikt för fritidsverksamheten ... 28

Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet ... 29

Inledning

Nationella styrdokument

I Sätunaskolans kvalitetsredovisning ingår tre verksamheter, förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet.

Varje verksamhet har sin egen del. Utvecklingsområden som berör alla verksamheter redovisas under skolan, vilket anges under respektive mål.

I Sätunaskolans kvalitetsredovisning, som utgår från de nationella läroplanerna och kursplanerna, redovisas även områden som finns dokumenterade i verksamhetens lokala arbetsplan (LAP) och uppdrag från kommunens verksamhetsplan.

Sigtuna kommuns skolplan

Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden – Grundläggande värderingar, Inflytande och delaktighet, Lärande och Hälsa. I kvalitetsredovisningen redovisas dessa prioriterade utvecklingsområden under respektive område i läroplanen.

Likabehandlingsplan

Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Vi har upprättat den årliga Likabehandlingsplanen för 2009. De som skyddas av den nya lagens bestämmelser är eleverna. Planen gäller alla verksamheter på Sätunaskolan. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling.

Förutsättningar

Sätunaskolan ligger i centrala Märsta med närhet till stationen men även till naturområdet vid Kanonkullen.

Hösten 2008 flyttade vi till nya Sätunaskolan, en helt nybyggd skola med förutsättningar att utveckla verksamheten på olika sätt, en mångfald i metodik och organisation för att möta framtiden.

Vårt upptagningsområde präglas av flerfamiljshus med en hög grad av homogen etnicitet. Drygt 35 % av våra elever har annan språklig bakgrund och de representerar ca16 olika språk.

Organisation

Sätunaskolan har elever från förskoleklass till åk 6 samt fritidsverksamhet för elever från 6-12 år. I skolan ingick två kommunövergripande specialgrupper, Kometen är skolverksamhet för elever med funktionshinder inom autismspektrat och med ADHD-problematik. Under vårterminen 2009 fanns även en allrgigrupp, vilken avvecklades till höstterminens start. Eleverna i specialgrupperna inkluderas i verksamheten i den mån det är möjligt och bra för eleverna.

Under 2009 har elevantalet ökat från 225 elever under vårterminen till drygt 255 elever under höstterminen. Idag består skolan av fyra arbetslag. Vi har två arbetslag F-år 3 och ett arbetslag år 4-6 samt fritidsarbetslaget.

Våra gruppstorlekar varierar. Under läsåret 09/10 har skolan två förskoleklasser. I åk 1-6 varierar elevantalet mellan 20-27 elever per åk i olika formeringar av klasser. Vi räknar med en viss ökning av det sammanlagda antalet elever framöver.

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Skolan har använt sig av enkäter, utvärderingar, samtal etc. för att kartlägga elevernas kunskaper och trivsel.

Arbetslagen och mindre grupper har arbetat fram kvalitetsredovisningens innehåll utifrån föregående års kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan. Metoden har främst varit i processform, där olika grupper har

bearbetat innehåll och text. All personal har haft kvalitetsredovisningen på remiss. Ledningsgruppen har haft det slutliga ansvaret för redovisningen och även prioriterat åtgärderna för utveckling under 2010.

Ekonomi och Resurser

Lokaler

Vi finns i helt nya lokaler, en skolbyggnad med tillhörande ny idrottssal. Matsalen är i centrum av skolan och kan användas till samlingssal. Möjligheterna är många för att kunna gruppera och arbeta i olika storlekar av grupper och med olika arbetssätt.

Teknik/Läromedel

Alla klassrum i nya skolan är utrustad med en interaktiv tavla och whiteboard/blädderblock. Skolan har både fast och trådlöst nätverk, vilket gör att man kan arbeta i alla utrymmen. Till de interaktiva tavlorna finns en fast ansluten dator, personalen har en laptop de kan arbeta med.

Vi har klassuppsättning med laptop till eleverna samt fasta datorer i alla klassrum. Förutom det har eleverna i klass 5 en egen laptop som en del i ett ”ett till ett – projekt”.

Arbetsrum till personalen finns på fyra ställen i skolan. Information inom skolan sker via E-post och ett eget intranät, förutom de personliga kontakter som sker.

Personal

Skolans strävan är att ha en adekvat utbildad personal, vilket vi idag har, utifrån skolans uppdrag. Allt som allt arbetar ca 33 personer, i olika anställningsgrad, på skolan. Kökspersonalen är då inte inräknad.

Ekonomi

Vår budgetsituation är nu balanserad. En ökad inflyttning och att fler elever valt att börja hos oss har gjort att elevunderlaget har ökat och därmed också de ekonomiska förutsättningarna. Det ekonomiska resultatet för 2009 är positivt och vi har kunnat göra de investeringar vi tyckt vara nödvändiga.

Elevvård

Elevhälsoteamet, (EHT) består av rektor, specialpedagog, skolpsykolog, och skolsköterska. Möten sker ungefär varannan vecka. Då sker förberedelser till elevvårdskonferenser och andra elevärenden diskuteras. Bland annat diskuteras det om vilka insatser som behövs. Pedagoger har också möjlighet att komma och diskutera situationer med grupper eller enskilda elever. Om handledning behövs har detta hittills gått bra att ordna.

Under 2009 har förändringar skett i sammansättningen av EHT. Vi har inte längre en kurator med pga. andra prioriteringar i kommunen.

Kompetensutveckling

Under året har fokus varit att utveckla verksamheten i den nya skolan. Under höstterminen har fokus främst varit på förhållningssätt och utveckling av arbetet med Barnkonventionen och ICDP (International child development programme) samt med Circonova. Föregående läsår påbörjades en utbildning inom IKT. Vi följer myndigheten för skolutvecklings utbildningsprogram, PIM. Personalen har individuella mål utifrån sina förkunskaper.

Förutom det har kompetensutveckling skett utifrån personalens individuella behov, vilket beskrivs i medarbetarnas egna IUP.

Prioriterade områden under 2009

Åtgärder för förbättring under 2009 inom gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritids.

Under respektive prioriterat mål finns resultat av prioriterade åtgärder angivna för 2009. De är indelade efter läroplanens mål. De finns också i mer utförlig beskrivning med tillhörande handlingsplan i skolans lokala arbetsplan.

I syfte att öka måluppfyllelsen och kunskapsresultaten valde vi att prioritera:

Bedömningsunderlag, verktyg och analysarbete. Se 2:2 IKT och interaktivt arbete Se. 2:2

Arbetsplaner, utvärdering och metodutveckling. Se 2:2 Systematiskt kvalitetsarbete. Se 2:8

Elever i behov av stöd och elever med svenska som andra språk. Se 2:2 Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för förskoleklass

Under den specifika delen i kvalitetsredovisningen för Förskoleklassen redovisas det prioriterade målet och resultat. I syfte att öka måluppfyllelsen valde vi att prioritera:

Utveckla ett gemensamt arbete och förhållningssätt i våra två förskoleklasser.

Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för fritidsverksamheten

Under den specifika delen i kvalitetsredovisningen för Fritidsverksamheten redovisas de prioriterade målen och resultat. I syfte att öka måluppfyllelsen valde vi att prioritera:

Utveckla samarbetet mellan pedagogerna på Vintergatan och Himlavalvet så att barnen lär känna alla vuxna och att vi pedagoger kan hjälpas åt på ett effektivare sätt. Även samarbetet mellan verksamheterna på Himlavalvet.

Utveckla samarbete med Norrbackaskolan tex turneringar, fritidshemmens dag etc.

Inventera vilka kompetenser som finns bland fritidshemmets personal.

I samband med utvecklingssamtal och upprättande av IUP beakta fritids perspektiv.

Utvecklingspedagogen kommer att under en vecka under vårterminen -09 samverka/arbeta en vecka vid ett annat fritidshem i kommunen.

I lokala arbetsplanen förtydliga fritidsverksamheten och utvecklingsområden.

Upplägg och struktur av redovisade områden

Redovisningen är gjord med läroplanen som grund. De prioriterade kommunala målen finns redovisade under respektive avsnitt i läroplanen. Detta grundas på att läroplanen gäller för alla våra verksamheter. Redovisningen är uppdelad i förskoleklass, fritidsverksamhet och skola. De målområden som är gemensamma för alla

verksamheter redovisas under skola, men med tydlighet i målen.

Varje område i läroplanen är redovisade på följande sätt:

Mål – prioriterat mål utifrån läroplanens olika områden.

Processen och genomförda åtgärder – här redovisas de aktiviteter som vid kvalitetsredovisningen 2008 skulle åtgärdas och/eller utvecklas samt bakgrund och processen.

Resultat och måluppfyllelse – här redovisas de resultat vi kommit fram till och om vi har uppnått uppsatta mål.

Analys av resultat och måluppfyllelse – här beskriver vi varför resultatet och måluppfyllelsen blev som det blev och vad vi grundar den bedömningen på.

Åtgärder att utveckla under 2010-2011 – här beskriver vi vilka åtgärder vi avser att göra för att få ytterligare högre måluppfyllelse.

Skola och gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritidsverksamhet

Uppföljningen av likabehandlingsplanen

Skolan reviderade likabehandlingsplanen under januari 2009. I planen ingår även handlingsplaner för att öka elevernas trygghet och trivsel. Under året har två enkäter genomförts bland elever om hur eleverna upplever tryggheten på skolan.

Mål - Att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av mobbning, kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad .

Läroplanen

2:1. Normer och värden

Processen och genomförda åtgärder

Målet är att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad. Genom ökat ansvarstagande ska vi motverka kränkande behandling i alla situationer.

Åtgärder att utveckla under 2009

Fotografi på kamratstödjarna finns i huvudbyggnaden.

Få igång en bra rastverksamhet, bl. a hålla rastboden öppen.

Arbeta med Circonova under 2009.

Arbeta förebyggande med SET i alla klasser.

Synliggöra kamratstödjarna på rasterna.

Bakgrund och process

Arbetet mot kränkningar och mobbning är ständigt pågående. Exempelvis genom olika gruppövningar, drama och etiska samtal. Kamratstödjargrupp (elevgrupp), har

kontinuerliga möten varannan vecka med skolans ”Må bra” - grupp (vuxengrupp).

Vi har en väl utarbetat värdegrund och en plan för hur vi ska arbeta med skolans värdegrund. Detta ligger som bas för arbetet med likabehandlingsplanen.

Genom att blanda grupper under temaarbete, elevens val och andra aktiviteter breddar vi elevernas sociala kontaktnät. Eleverna kommer närmare varandra och vi upplever att de till viss del har en bättre relation till varandra, mellan grupperna.

I skolan och på fritidshemmen för man dagliga diskussioner med barnen om hur man är mot varandra. Vi använder oss av massage, gympa samt samarbetsövningar och lekar.

Likabehandlingsplanen för 2009 finns på skolans hemsida.

Resultat och måluppfyllelse

Arbete och diskussioner under året gällande en av huvudpunkterna i skolans värdegrund

”Alla barn är allas barn” har varit i fokus vid utvecklingskvällar, i arbetslag, i skolan och på fritids. När det har varit konflikter mellan elever eller att någon elev har känt sig kränkt eller utsatt har vi arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Vi har sett vikten av att arbeta förebyggande för att stärka gruppen och individerna i gruppen. Vi utsätter inte barnen för utanförskap utan ser till gruppens sammansättning och avgör när det inte är läge att de själva bestämmer vem de ska vara tillsammans med t ex vid en aktivitet där de ska gå ihop, två och två. Ett systematiskt arbete med social- och emotionell träning finns i alla klasser. Detta arbete är under utveckling. På fritids är avdelningarna större på nya skolan, vilket försvårar genomförandet av värdegrundsövningar i mindre grupper.

Att arbeta med konfliktlösningar är ett arbete som aldrig tar slut, det är en ständig process. Med stigande ålder och mognad klarar fler och fler barn av att se sin egen roll i det som sker. Rastvärdarna har nu västar och är synliga på skolgården. Den enkät vi gjort har visat att de flesta eleverna känner sig trygga på Sätunaskolan.

Vi har statistik på hur många och i vilken grad som elever varit utsatta för någon form av kränkande behandling eller känt sig diskriminerade. Vi har agerat omgående i de fall vi haft. Vi upplever att det är färre händelser som leder till att skolans Må bra-grupp behöver agera.De flesta händelser/ konflikter löses av pedagogerna

.

Två ur personalgruppen har gått 7,5 poäng om Mobbning och kränkande behandling i Skolverkets regi. En pedagog går utbildningen under våren 2010.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har ett bra resultat och att eleverna känner att de är trygga på skolan.

Detta har lett till att pedagogerna och Må bra-gruppen haft färre händelser att utreda.

Bland de äldre eleverna har vi arbetat med mentorskap under höstterminen. Detta har lett till att fler vuxna tar ett större ansvar för hela individens utveckling och att det finns en vuxen de kan vända sig till. Vår bedömning är att vårt förebyggande arbete ger resultat, men också att vi behöver arbeta ännu mer med SET-träning för att stärka både individ och grupp. Fler elever samsas och leker över klassgränser och åldrar under fritidstid eftersom skola och fritids nu delar lokaler.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Den årliga Likabehandlingsplanen för 2010 ska tas fram och utveckling i enlighet med de nya riktlinjerna och ny kunskap som kommit med Skolverkets utbildning.

Må bra- gruppens sammansättning och funktion ska ses över.

Sammanfattning av uppnådda resultat

1. Skolans värdegrund och uppdrag

I Sigtuna kommun är arbetet med de grundläggande värderingarna prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål

Mål - att arbeta med inkludering så att varje elev känner tillhörighet.

Läroplanen

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Processen och genomförda åtgärder

Sträva efter att öka måluppfyllelsen för inkluderade elever.

Öka inkluderingstillfällena för eleverna efter deras förutsättningar.

Riktad återkoppling till elever som är inkluderade.

Utveckla skolans strategier med inkludering.

Bakgrund och process

På vår skola arbetar vi med inkludering, det innebär att vi arbetar för ”en skola för alla”.

Vi har under året haft två kommunövergripande specialgrupper hos oss, Kometen (fram till okt 08 Sätunagruppen) och allergigruppen. Eleverna i de här grupperna kommer från hela kommunen och alla har en klasstillhörighet på Sätunaskolan. Allergigruppen avvecklades i juni 2009 på grund av att det inte fanns behov av den.

Alla elever på skolan får på så sätt möta elever med olika behov och med olika behov av stöd. Målet med inkludering för våra elever är att de ska knyta kontakter och utveckla sin sociala kompetens för att på längre sikt kunna inkluderas under hela sin skoldag.

Alla elever har rätt till det stöd och den individuella anpassning de har behov av. De har även rätt till den gemenskap som en klasstillhörighet innebär. Tätt samarbete och schemalagda möten mellan pedagoger i specialgrupperna och i ordinarie klasser samt annan berörd personal måste finnas.

Inkluderingen kan innebära att eleven är med, i den klass de har en tillhörighet och i de aktiviteter som det är möjligt eller att några elever från tillhörighetsklassen arbetar tillsammans med eleverna i Kometen (vi kallar detta för omvänd inkludering). I och med flytten till nya Sätunaskolan har de lokala förutsättningarna ändrats och De elever som är i allergigruppen har varit helt inkluderade och de i Kometen är inkluderade till ca 50%. Vi har ibland också använt oss av omvänd inkludering. Elever har deltagit i Kometens aktiviteter ex. vid bad och utflykter med tanke på att det gynnar dessa elevers kunskapsinhämtning. Det finns många olika sätt att lära sig/hämta kunskaper.

Resultat och måluppfyllelse

Vi har under året tagit fram och befäst planen för elever i behov av särskilt stöd. I planen finns vilka diagnoser vi ska göra i olika årskurser för att fånga upp elevernas behov och också möta dem utifrån behoven.

Vi har under perioden upplevt att inkluderingsarbetet varit framgångsrikt i olika grad.

I nya skolan har vi organiserat om verksamheten så att möjligheten till inkludering har ökat. Tidigare var personalen i specialgruppen ett eget arbetslag. Nu är de en del i

arbetslag 4-6, vilket gör att det praktiska inkluderingsarbetet blir lättare att genomföra.

De elever vi har inkluderat helt eller delvis har lyckats bra utifrån sina egna förutsättningar.

För eleverna med fysiska funktionshinder, hörselnedsättning eller synnedsättning är det sedan länge självklart att vara helt inkluderade i klasserna.

Vi har i en elevenkät undersökt om eleverna har vänner på skolan och om de blir accepterade som de är. Enkäterna visade följande:

Jag trivs i skolan

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 maj

2008 dec

2009 maj

hel t av annan ås i kt

Hel t av s amma ås i kt

inkluderining - alla får vara med

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 maj

2008 dec

2009 maj

hel t av annan åsi kt

Hel t av

samma åsi kt

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att arbetet med inkludering är framgångsrikt på Sätunaskolan. Med flera av Kometens elever (från Kometen) har vi nått en högre måluppfyllelse jämfört med arbetet innan. Med enstaka (några) elever har vi inte nått fram till våra mål för inkludering. Främsta orsaken är minskade möjligheter för pedagoger att följa med eleverna som stöd, vid de tillfällen då de inkluderas. Verksamheten i Kometen ger eleverna stor trygghet och tillit till oss pedagoger. Arbetet i den lilla gruppen stärker deras självförtroende och ger en möjlighet att ta igen kunskaper som eleven missat tidigare pga sina svårigheter. Detta gör det möjligt för dem att våga ta klivet till inkluderingen i en vanlig klass.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Sträva efter att öka måluppfyllelsen för inkluderade elever samt för elever i behov av särskilt stöd.

Vidareutveckla arbetssätt i alla skolans elevgrupper så att det gynnar alla elever i behov av stöd, inkluderade eller inte. I detta arbete är en viktig del att göra åtgärdsprogram till ett levande dokument som pedagogerna använder som ett stöd i arbete med elever i särskilda behov.

Öka inkluderingstillfällena för eleverna efter deras förutsättningar.

Utveckla skolans strategier med inkludering samt utveckla omvänd inkludering.

Utveckla arbetssättet på fritidshemmet så att elever i särskilda behov kan lyckas med att inkluderas även på fritidsverksamhet.

Mål – att fortsätta arbetet Grön flagg och certifieras inom fler områden.

Läroplanen

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Processen och genomförda åtgärder

Åtgärder att utveckla under 2009

Sammanställa en lista på vilka som ska ha kopierade papper i varje familj, gällande information från skolan. Detta för att spara papper.

Följa upp och analysera elevenkäten för att ytterligare kunna arbeta med förbättringar.

Källsortera ytterligare i nya skolan.

Dela ut skriftlig information från fritids till yngsta syskonet

Bakgrund och process

Sätunaskolan blev Grön flagg certifierade i december 2007 inom området Hälsa och Livsstil. Under vårterminen 2008 skickades det in en nyanmälan. Den är en

vidareutveckling av vårt grundläggande Grön flagg-arbete och de mål vi tidigare gjort upp och arbetat efter och utvärderat och som gjort oss förtjänta av en Grön flagg- certifiering.

Exempel på detta är aktiviteter som Må-Bra-vecka, Röris, dans, elevens val-aktiviteter, lekdag, samarbetsövningar på schemat, uteaktiviteter samt elevrådets/miljörådets egna ansvarsområden.

Fritidshemmen fortsätter arbetet med att utveckla olika rörelseaktiviteter.

Målen för arbetet stämmer väl överens med skolans plan för hälsoarbete. En utvecklingsgrupp ansvarar för handlingsplanen och den är nu klar.

Skolan och fritids lämnar endast skriftlig information till det yngsta syskonet. Detta för att tänka på miljön.

Resultat och måluppfyllelse

Uppdateringen av certifieringen för Grön flagg är nu klar och godkänd. Certifieringen överensstämmer med vårt övriga hälsoarbete. Vi låter eleverna svara på en trivselenkät varje termin, för att kunna följa elevernas åsikter och kunna arbeta med utveckling som handlar om elevernas fysiska o psykosociala hälsa.

Vi anser att vi i huvudsak nått målen för vårt arbete och även involverat miljörådet på skolan som målen föreskrivit.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har en hög måluppfyllelse på skolan vad det gäller Grön flagg-målen.

Vår nya skolgård inbjuder till rörelse. Vi arbetar utifrån de riktlinjer och den plan som gjorde att vi blev Grön flagg certifierade. Vi har två ansvariga i personalen för information, Grön flagg-frågor samt rapportering.

Vi strävar efter samsyn och gemensamma aktiviteter för hela eller stora delar av skolan, för bästa resultat.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Sammanställa en lista på vilka som ska ha kopierade papper i varje familj, gällande information från skolan.

Följa upp och analysera elevenkäten för att ytterligare kunna arbeta med förbättringar.

Ta fram fler rutiner för vår nya skola i syfte att främja både den fysiska och psykosociala hälsan.

Nyttja de kompetenser vi har i skolan för att främja hälsoarbetet.

Källsortera enligt riktlinjer från Sigtuna kommun.

Ge miljörådet, vilket ingår som en del i elevrådet, nya ansvarsområden.

2:1 Normer och värden

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling… (Läroplanen sid 10-11)

Detta område belyser vi inte specifikt för hela skolans arbete. Arbetet med 2:1 genomsyrar vårt arbete på skolan.

Se specifikt under rubriken Likabehandlingsplanen.

2:2 Kunskaper

Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former… (Läroplanen sid.11-15)

I Sigtuna kommun är arbetet med lärandet prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål

Redovisning av måluppfyllelse Resultat nationella prov år 3

Svenska och Svenska som andra språk 2009

Klarat alla moment 17/19

Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 2/19

Har inte klarat några moment alls 0

Svenska som andra språk 2009

Klarat alla moment 3/3

Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 0

Har inte klarat några moment alls 0

Matematik 2009

Klarat alla moment 20/22

Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-7 delprov 2/22

Har inte klarat några moment alls 0

Resultat kunskapsbedömning vårterminen 2009 åk 3.

Gäller de elever som vi bedömt uppnått målen.

Elever Bi En Id Ma Mu NO+Tk SO Slöjd Sv Svas

2005 34 34 34 30 29 34 34 34 30 29 0/0

2006 37 37 37 30 33 37 37 37 36 32 0/0

2007 30 30 30 28 30 30 30 30 30 26 1

2008 31 31 31 31 30 31 31 31 31 24 4

2009 24 24 22 23 22 23 23 23 23 18/20 4/4

Analys:

Måluppfyllelsen här ligger på samma nivå som tidigare år eller har ökat något. Vi ser att vi har en hög

måluppfyllelse i åk 3. Vi har arbetat mer med elevernas individuella utveckling och det är i större grad elevernas behov som styr. Vi har också satt in tidigare insatser för elever i behov av stöd, bättre kartläggning samt

uppföljning. Främst har vi arbetat med kunskapsblomman och senare delen med mattecirkeln. Vi arbetar aktivt med att förbättra arbetssättet som gynnar eleverna.

Resultat nationella prov år 5

Svenska och Svenska som andra språk 2005 2006 2007 2008 2009

Klarat alla moment 45/52 36/47 18/33 26/32 23/30

Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 11/33 5/32 5/30

Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 4/33 1/32 1/30

Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30

Matematik 2005 2006 2007 2008 2009

Klarat alla moment 41/52 35/47 22/33 20/32 23/30

Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 9/33 6/32 3/30

Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 2/33 5/32 3/30

Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30

Engelska 2005 2006 2007 2008 2009

Klarat alla moment 44/52 38/47 23/33 26/32 21/30

Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 4/33 3/32 6/30

Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 5/33 2/32 3/30

Har inte klarat några moment alls 1/33 1/32 0/30

= ej dokumenterat

Vi ser att resultatet på de nationella proven i åk 5 har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. I de diskussioner som varit har uppfattningen blivit att nivån har varierat mycket utifrån vilken klass de gått i. De senaste åren har målen kommunicerats med eleverna på ett mycket tydligare sätt, vilken har lett till att medvetenheten om målen har ökat. Pedagogerna har större kännedom om de nationellt satta mål som ska styra verksamheten. Pedagogerna arbetar efter årsplan för diagnostisering för att i ett tidigare skede hitta de elever som är i behov av särskilt stöd och sätta in åtgärder. I engelskan har vi en ökad medvetenhet och kommer att påbörja engelska redan i förskoleklassen.

Resultat kunskapsbedömning i åk 5

Gäller de elever som vi bedömt uppnått målen enligt läroplanen.

Elever Bi En Hk Id Ma Mu Bio Fy Ke Ge

2006 52 51 45 52 51 48 51 48 48 48 50

2007 33 33 27 32 33 27 30 33 33 33 33

2008 29 25 29 29 29 26 29 29 29 29 29

2009 30 30 25 30 29 23 30 30 30 30 30

Hi Re Sh Tm Tx SV Svas Tk

2006 50 48 49 49 50 47 0/0 ?

2007 33 33 33 32 32 19/31 2 33

2008 28 28 28 29 29 23 3 29

2009 30 30 30 30 30 26 1/1 30

Analys:

De senaste tre åren har resultaten legat relativt lika. Jämförelser med tidigare år finns inte dokumenterat. Vi anser att vi har ett gott resultat och en relativt hög måluppfyllelse. Vi ser dessvärre också att det är samma elever som inte når målen i fler ämnen. Det innebär att vi kommer att sätta in tidigare stödinsatser. Under 2009 har vi utifrån resultatet valt att byta läromedel i engelska och matematik för att på sikt öka måluppfyllelsen. Utifrån resultatet

har vi haft diskussioner kring undervisningsmetoder. Vi har lagt kärnämnen i block övergripande för 4-6 samt svenska för 1-3 för att bättre nivågruppera, arbeta utifrån elevers förutsättningar.

Måluppfyllelsen i åk6 grundat på Sigtunakommuns kommuns krav –och kriterier:

Elever Bi En Hk Id Ma Mu Bio Fy Ke Ge

2005 41 41 35 41 39 41 41 41 38 37 38

2006 49 49 45 49 44 45 49 47 47 47 49

2007 49 49 48 49 48 48 49 48 48 48 49

2008 31 31 29 30 31 30 31 30 30 30 30

2009 30 30 24 30 29 21 30 26 26 26 27

Hi Re Sh Tm Tx Sv Svas Tk

2005 38 39 38 39 39 37 0/0 41

2006 47 49 47 23/25 23/24 46 1 49

2007 48 48 48 49 49 48 1 49

2008 31 31 31 31 31 25 6 30

2009 27 27 27 30 30 20/26 3/3 30

Analys:

Utifrån de resultat vi redovisade under hösten 2008 för år 6 har vi tillsammans arbetat vidare för att eleverna ska nå målen och arbeta med strävans mål mot år 9 i respektive ämne. Vi ser att arbetet har resultat i en högre måluppfyllelse i många ämnen.

Utifrån resultatet har åtgärdsprogram upprättats. Metoderna vi valt, vilket vi ser har varit utvecklande för eleverna innebär bland annat att eleverna i större utsträckning når målen, men även blir stärkta enligt läroplanen rörande delaktighet, inflytande och elevens egna individuella ansvarstagande. Vi har medvetet arbetat aktivt med att stärka elevernas eget ansvarstagande under läsåret. Vi ser att arbetet har givit en positiv effekt i

undervisningen.

För att nå en högre måluppfyllelse har vi utfört fler förtester, gjort riktade insatser – fördjupningar och därefter nya tester för att se om eleverna når målen. Exempelvis har vi delat upp gruppen mellan pedagoger och skolans specialpedagog och riktat undervisningen i svenska/svas tydligt enligt olika delmål, exempelvis skrivprocessen och läsförståelse. Vi ser att arbetet har lett till en högre måluppfyllelse inom ämnet.

Mål - Att alla elever ska klara de nationella målen i år 3 och 5 Utvecklingsområde – SVAS

Åtgärder för utveckling under 2009-2010

Utbilda fler pedagoger i performanceanalys

Medvetandegöra och utveckla det språkutvecklande arbetet i alla ämnen Parallellägga undervisningen i sv och SVAS inom varje arbetslag inför 09/10.

Utveckla samarbetet med modersmålslärarna för att öka måluppfyllelsen Deluppföljning 2009

Vi har påbörjat arbetet med att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Undervisningen är lagt parallellt i sv och svas. Samarbetet med modersmålslärarna har ökat, men fortfarande finns en del kvar att utveckla. Vi har ännu inte utbildat fler i performanceanalys, men kommer att göra det när nästa tillfälle kommer.

Utvecklingsområde – Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner

Åtgärder för utveckling under 2009-2010

Revidera och färdigställa Sätunaskolans arbetsplaner

Utveckla kartläggningen av elever för att tidigare upptäcka elever i behov av stöd (det finns en plan för bbss som kommer att färdigställas under vt 2009)

Utveckla gemensam bedömningsgrund som bygger på målen i kursplan – med basämnen (sv, eng, ma) i fokus samt för den sociala utvecklingen.

Utveckla dokumentation av elevens kunskaper och utveckling t.ex. med hjälp av en portfolio Deluppföljning 2009

Rutinerna för kartläggning av bbss är fastställda och fungerar. Dokumentationen av elevernas kunskaper och utveckling har påbörjats med hjälp av portfolio. Eleverna använder också loggbok för att följa sin utveckling och

sin egen planering. Arbetet med att utveckla gemensamma bedömningsgrunder och omarbetandet av kursplaner kommer att påbörjas i januari 2010.

Utvecklingsområde – Att använda interaktiva läromedel i högre grad

Åtgärder för utveckling under 2009-2010

Använda Cleverboarden i den dagliga undervisningen i klassrummen.

Använda datorn i större utsträckning i undervisningen, särskilt för bbss.

Utbildning i PIM

Deluppföljning 2009

De flesta använder Cleverboarden dagligen i sin undervisning. Dock skiljer det mycket mellan grupperna och mellan pedagogerna. Flera av personalen är nu PIM 2 eller PIM 3-ceritifierade, många har mycket goda

kunskaper i IKT. I klass 5 pågår ett ”Ett till ett-projekt”, vilket innebär att varje elev har en egen dator. Där pågår interaktivt arbete under stor del av dagen.

Utvecklingsområde - Integrerat arbete i klasserna med PREST-ämnena

Åtgärder för utveckling under 2009-2010

Utveckla former för samarbete mellan pedagogerna Ha en utvecklingskväll hur ett fördjupat samarbeta kan ske.

Deluppföljning 2009

Utvecklingsarbetet pågår men vi har ännu inte haft någon utvecklingskväll i det integrerade arbetet.

Utvecklingsområde - elevernas kännedom om utbildningsmålen Åtgärder för utveckling under 2009-2010

Planera undervisningen i högre grad utifrån målen Deluppföljning 2009

Det pedagogiska planeringsarbetet utifrån målen och strävansmålen har ökat. Varje vecka under ht09 har det varit möten med inriktning på det pedagogiska arbetet.

Sammanfattande om de olika utvecklingsområdena Läroplanen

2:2. Kunskaper

Bakgrund och process

Alla pedagoger är insatta i de nationella målen i år 5 för att på så sätt få en långsiktig och verkningsfull planering med hög måluppfyllelse. Vi utvecklar arbetet med att IUP och vid behov upprätta åtgärdsprogram. Vi använder då en specificerad mall, där det även ingår en analysdel.

Skolans arbetsplaner i de olika ämnena är under utveckling.

Resultat och måluppfyllelse

Vi anser att vi har en hög måluppfyllelse i de resultat vi kan redovisa. Vi ser också att de elever som har svårt att nå målen, har svårare att nå dem i flera ämnen.

Vi upplever att vi de senare åren har fokuserat mer på strävansmålen.

Vi ser som en positiv utveckling att vi arbetat mer med:

Tidigare riktade insatser Pedagogiska planeringar

Mer målinriktat arbete mot strävansmålen

Åtgärderna som är nämnda i delmålen har vi genomfört till stor del, även om vi på så kort tid inte kan se resultaten av insatserna.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse. Vi har arbetat för att göra genomförandet av de nationella proven till en gemensam angelägenhet för skolan.

Vi ser nödvändigheten av att börja med engelska tidigare att alla elever ska ges förutsättningar att klara målen. Vi ser vikten av att det läromedel vi använder är knutet till målen i engelska för åk 5. Detta gäller främst den muntliga delen.

Vi ser att resultatet på de nationella proven i åk 5 har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. I de diskussioner som varit har uppfattningen varit att nivån har varierat mycket utifrån vilken klass de gått i och elevernas förutsättningar. De senaste åren har målen kommunicerats på ett mycket tydligare sätt, vilken har lett till att medvetenheten har ökat och att vi tydligare kan se de mål som ska styra verksamheten.

Åtgärder för utveckling under 2010 och 2011

Alla elever i åk 3 och åk 5 ska ges förutsättning att klara de nationella målen Strategi

 Tidigare insatser för elever i behov av stöd

 Utveckla samarbetet mellan klasslärare/mentor och speciallärare/pedagog

 Öka kompetensen för pedagoger och att göra en arbetsplan för SVAS-arbetet

 Mer samarbete med modersmålslärarna

 Tydligare schemaläggning för elever i behov av stöd Dokumentation

 Ha tydliga bedömningsunderlag för varje årskurs

 Använda Nya språket lyfter i svenska och Diamantmaterialet i matematik från F-6 och engelska från åk F-6

 Revidera skolans pedagogiska planeringar i samtliga ämnen.

 Dokumentera elevens arbeten, digitalt och traditionellt genom portfolio och loggbok.

Pedagogik

 Utveckla användandet av IT- och interaktiva läromedel i undervisningen

 Inrikta utvecklingsgrupperna mot mer pedagogiskt arbete

 Arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

 Tydliggöra och kommunicera målen mer med eleverna

 Ha ständiga pedagogiska diskussioner om hur vi lägger upp undervisningen lämpad för varje elev och i större utsträckning schemalägga utifrån det stöd eleverna behöver.

 Använda åtgärdsprogrammen så det blir ett stöd i elevens utveckling

 Utveckla utvärderingsformerna så att det i högre grad anknyter till arbetsplaner och elevens IUP.

Pedagoger

 Utbilda fler pedagoger i performanceanalys och SVAS

 Tillvarata pedagogernas kunskaper inom

specialundervisningen i planeringen av inlärningsmiljön

 Fortlöpande kartläggning, GLUS, och diagnostisering enligt utarbetat schema och gemensamma utvärderingar av

klasslärare tillsammans med speciallärare för att åstadkomma en ytterligare bättre läsutveckling i de yngre åldrarna.

 Tolka och diskutera bedömningar i olika ämnen – utifrån tester och tydliga bedömningsunderlag.

 Ta till oss ny forskning och nya rön.

 Ta emot VFU-studenter

I Sigtuna kommun är arbetet med Hälsa och livsstil prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål

Mål - Att elevernas fysiska aktivitet ska öka i skolan och på fritids samt att utveckla skolans hälsoarbete

Läroplanen 2:2. Kunskaper

Åtgärder för utveckling under 2009

Skapa en ”röd tråd” mellan skolans utvecklingsgrupper och olika aktiviteter.

Föra samman vad vi lärt oss av Comeniusprojektet, Grön Flagg, Ung och sund, kamratstödjarna och Må bra-gruppens arbete.

Handlingsplan för vårt hälsoarbete ska fastställas och kommuniceras.

SET-träning i alla klasser ska schemaläggas.

Hålla boden öppen under alla raster, involvera elevrådet och kamratstödjarna till att hjälpa till där.

Bjuda in idrottsföreningar

Bakgrund och process

Under kalenderåret 2009 har vi arbetat med Circonovas hälsofrämjande verksamhet ide två projekten Egenheter och I väntan på Love. Under höstterminen har vi dessutom har all personal haft ett utvecklingsprojekt med tillhörande utbildning om Barnkonventionen med grundläggande tankar som finns i ICDP (International Child Development

Programmes).

Vi genomför en ”Må bra vecka” varje år. Tanken med denna vecka är att eleverna lär sig äta rätt och får bra alternativ till varierad och nyttig kost. Vi ökar elevernas trygghet med varandra genom samarbetsövningar. Ett viktigt område för fördjupning den här veckan är förebyggande arbete mot kränkning och mobbning.

Vi börjar dagen på ett mer harmoniskt sätt. Tydlig struktur och kända arbetsformer skapar trygghet. Exempel på det är att dagens innehåll står på tavlan. Detta leder till att eleverna vet vad som ska hända under dagen och det skapar trygghet för eleverna.

I de yngre åldrarna varvar vi koncentrerat arbete med olika rörelselekar eller sånger och Röris. Vi använder massage och klassisk musik.

F

Fritidshemmen använder idrottssalen för rörelse och lek under fritidstid.

När vi medvetet arbetar med fler vuxna i matsalen för att skapa ordning, rutiner och matro, tror vi att eleverna känner större trygghet och mer matglädje. Fler vuxna och en mer tydlig samsyn, gör att det blir fler tillfällen att diskutera matfrågor och föregå med gott exempel.

Resultat och måluppfyllelse

Arbetet med Circonova har varit mycket uppskattat och vi fortsätter att hålla föreställningarna levande med arbetsmaterialets värderingsövningar mm.

SET-träning finns nu på schemat i alla klasser. Elevaktiviteter som främjar hälsan finns i planeringen av verksamheten. Vi har använt oss av de erfarenheter vi fått dagligen samt vid utflykter och evenemang.

Vi har engagerat kommunens Kulturskola i Tema-undervisning i dans, rörelse och musik för att nå högre måluppfyllelse.

Den fysiska aktiviteten har ökat och vi samplanerar mer. Vi ser en förbättring mot föregående läsår.

Vi har bjudit in kultur-och idrottsföreningar och organisationer, som scouterna. Vi har Röris i klassrummen och på raster eller i de rum som finns till förfogande.

Fritidshemmen använder idrottssalen för lek och rörelse samt uteverksamhet på fritidstid Rastboden är öppen på raster och år 4-6 har inneverksamhet en dag i veckan.

Elevenkäten vi gjort visar på följande om arbetsklimat och arbetsmiljö i skolan.

Under lektionerna har vi arbetsro

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2008 maj

2008 dec

2009 maj

helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse även om det är många förbättringar att göra.

De mätningar vi gjort visar att fler elever är nöjda eller mycket nöjda med arbetsklimatet i skolan.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har ökat måluppfyllelsen. Boden är öppen alla raster utom på

morgonen innan skolan börjar. Vårt arbete med hälsoarbetet har pågått under flera år och vi ser att eleverna är aktiva och relativt medvetna om sin hälsa. Detta arbete är ständigt pågående och finns med i basen i vårt arbete. Under 2009 har vi åter igen blivit Grön Flagg certifierade inom Hälsa och livsstil, vilket visar vårt pågående arbete.

Vi har en utvecklingsgrupp som arbetar med en plan för utomhuspedagogik.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

ICDP skall genomsyra hela vårt arbete och förhållningssätt.

Föra samman vad vi lärt oss av Grön Flagg, kamratstödjar- och elevrådsarbete och Må bra-gruppens.arbete

Ta fram Likabehandlingsplanen 2010. Se mer under rubriken Likabehandlingsplan.

Personal har genomgått och genomgår utbildning om kränkande behandling i skolverkets regi.

Ta till oss närsamhällets aktiviteter och utbud.

Mål - Att öka medvetenheten om utemiljöns betydelse.

Läroplanen 2:2. Kunskaper

Åtgärder för utveckling under 2009

Få bra och fungerande rutiner för nya rastboden.

Utveckla och använda vår utemiljö i pedagogiskt verksamhet och lärande i större utsträckning.

Att ha boden öppen på måndagar under öppet forum. Personalen ute ansvarar.

Bakgrund och process

Vi har utarbetat rutiner för Rastboden. Vi har ökat vuxentätheten under rasttid.

Viss undervisning sker utomhus och år F-3 har schemalagda utedagar.

Resultat och måluppfyllelse

Vi har införskaffat ett pingisbord och en klassuppsättning ”gångstavar”.

Rutinerna med rastboden fungerar inte helt tillfredställande, men eleverna aktiverar sig på många olika sätt på skolgård och grusplan.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har god måluppfyllelse. Vi har ännu inte nått uppsatta mål, men efter att ha omarbetat rutiner, är resultatet gott.

Eleverna har många möjligheter och stor variation och tid till uteaktiviteter och det finns något att göra på rasterna, som passar de flesta.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Utveckla och använda vår utemiljö i pedagogisk verksamhet och lärande i större utsträckning.

Att ”Gångstavarna” kommer till användning.

Upprätthålla utomhusverksamheten under fritidstid.

En utomhusaktivitet att välja under Elevens val.

Planen för utomhuspedagogik skall bli klar och mål skrivas i skolans LAP.

2:3 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever.

Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1kap. 2§) … (Läroplanen sid. 15-16)

Sigtuna kommuns prioriterade mål är att arbeta med inflytande och delaktighet.

Mål - Att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i sitt eget lärande i skolan.

Läroplanen

2:3 Delaktighet och inflytande

Åtgärder att utveckla under 2009

Utveckla värdegrundsarbete och låta det bli en del av vår vardag.

Finna samsyn mellan de vuxna om hur vi ytterligare kan utveckla arbetet med ansvar, delaktighet och demokrati.

Införa kunskapsblomman som bedömningsunderlag och som en viktig del i elevernas ansvar för sitt eget lärande och delaktighet.

I arbetet med Grön flagg få med eleverna mera i arbetet.

Utveckla så att förskoleklassen tidigare kommer in i elevrådets arbete.

Bakgrund och process

Alla klasser har från och med läsåret 08/09 en bestämd tid på schemat varje vecka då eleverna har klassråd. Eleverna i arbetslag 4-6 träffar under den här tiden sina mentorer.

Under klassrådet finns det möjlighet för eleverna och mentorerna att utifrån värdegrunden diskutera aktuella frågor, arbeta med socioemotionella övningar.

Under hösten 2009 är alla klasser representerade från år F-6 i skolans elevråd. Från varje undervisningsgrupp deltar 2 elever. Gruppen är större än tidigare, vilket medför att det finns bättre möjligheter till att få en god diskussion. För att stärka elevernas inflytande har elevrådet en egen budget. Hösten 2009 beslutade, planerade och genomförde eleverna en höstfest för alla elever på skolan. Alla elevrådsrepresentanter hade olika ansvarområden efter ålder och mognad. (På festen deltog ca 170 elever).

Elevrådet har på egna initiativ bjudit in matsalspersonalen till en konstruktiv diskussion där man tillsammans tittade på olika förbättrings- och utvecklingsområden.

På elevrådet har eleverna framfört olika synpunkter som handlar om undervisningen.

Exempelvis har eleverna diskuterat kemi och musikundervisningen under läsåret. Även arbetsmiljöfrågor har lyfts fram, exempelvis halkskydden i alla trapphus och

studiemiljön (ljudnivå) i olika undervisningsgrupper.

Elevrådet fungerar också som skolans miljöråd. Vid förnyelse av Grön flagg certifikatet arbetade elevrådet aktivt med underlaget, aktuella frågeställningar för att skolan på så sätt kunde förnya sitt certifikat.

I arbetslag 4-6 arbetar pedagogerna för att få en samsyn hur vi kan utveckla elevernas arbete med ansvar, delaktighet och demokrati. I diskussionerna utgår vi från elevernas individuella behov, förmågor och förutsättningar.

Varje vecka träffas alla pedagoger F-3 på ett pedagogiskt möte. Utifrån en planering arbetar vi med att utveckla olika pedagogiska frågor.

Kunskapsblomman var vid inledningen av läsåret ett hjälpmedel vid bedömning för att på så sätt tydliggöra elevernas kunskaper. Under läsåret 08/09 har arbetslag 4-6 fasat ut kunskapsblomman och ersatt den med bättre underlag vid bedömning där eleverna blir mer delaktiga.

Kunskapsblomman har varit ett hjälpmedel för att tydliggöra målen och arbetet med elevens IUP blir därmed mer aktivt. Vid planering av arbetsområden och arbetssätt ökar ansvaret med elevens mognad. Efter diskussioner har vi kommit fram till att inte införa den i nya grupper

Möjlighet ges till olika arbetsgångar med valfria delar i. Valet finns också att finna olika kunskapskällor ex. internet, bibliotek mm. Skoldagbok har införts för att tydligare kunna planera och utvärdera utifrån uppsatta mål.

Specialundervisningen: Valen av mängd av läsläxor, diskussioner av vilka olika metoder det finns att arbeta med. Det finns också möjlighet att välja var man bäst vill sitta och arbeta och delar av undervisningsmaterialet. Valet av litteratur vid läsning är möjligt samt att öka delaktigheten genom ett ökat ansvar för sitt eget lärande.

Gemensamt i skolan: Elevrådet, där man ex. har bjudit in matansvariga samt elevens val.

Fritids: Välja om de vill delta i olika aktiviteter samt vad vissa aktiviteter ska innehålla.

Klassråd finns i alla klasser och både klassråd och elevråd dokumenteras. Under våren erbjöds läxhjälp i år F-3 och 4-6 en eftermiddag i veckan. Under hösten har 4-6 haft möjlighet till läxhjälp en dag i veckan. Då kan eleven välja att vara där och arbeta med det som den behöver.

Resultatet och måluppfyllelse

Jag tar ansvar för mitt skolarbete

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2008 maj

2008 dec

2009 maj

helt av annan åsikt

Helt av samma åsikt

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi anser att vi har en mycket bra Utifrån resultatet finns det åtgärder att arbeta med inför 2010. Elevrådsrepresentanterna lyfter fram att det förekommer att de inte har ett klassråd varje vecka.

Elevrådet har utvecklats på så sätt att alla undervisningsgrupper är representerade. Egen budget, som eleverna upplever positivt medför ett ansvar och ett aktivt förhållningssätt – att arbeta för en gemensam sak, vilket ökar elevernas ansvartagande.

Elevrådet ansvarar tillsammans med pedagogerna att se lösningar, förbättringsområden, istället för hinder. Ett medvetet förhållningssätt från pedagogerna, med att ställa öppna frågor, arbeta mot ett mål innebär att elevernas ansvar, delaktighet ökar.

Det finns frågor som eleverna inte kan påverka, exempelvis att maten skickas till skolan.

Eleverna bjuds däremot in i diskussionen och matsalspersonalen ser de delar där eleverna kan vara med och påverka, exempelvis utbudet på salladsbordet, viss tillagning kan ske i köket.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Alla undervisningsgrupper ska genomföra ett klassråd enligt schemat

Eleverna ska finnas med i framtagandet av Likabehandlingsplanen 2010 enligt skolverkets publikation.

2:4 Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande… (Läroplanen sid 16)

Mål - att utveckla vår föräldrainformationen.

Läroplanen

2:4 Skola och hem

Processen och genomförda åtgärder Åtgärder för utveckling under 2009

Utforma en föräldraenkät som vi årligen ska följa upp.

Fortsätta att varje år ha föreläsningar för föräldrar och personal tillsammans.

Kunna läsa veckobrevet via Dexter eller med annan inloggning.

Bakgrund och process

Veckoblad mailas eller skickas ut varje vecka från klasserna. Loggböcker används i alla klasser. Ett månadsblad från rektor kommer till hemmen samt publiceras på hemsidan.

Första skoldagen lämnas ett välkomstbrev med liten information om skolans verksamhet och läsårsdata till alla våra elever.

Vi inbjuder föräldrarna att vara delaktiga vid utflykter och planering av aktiviteter för klassen utanför skoltid.

Föräldramöten, föräldrasamråd och andra gemensamma aktiviteter genomförs.

Kometens personal träffar föräldrarna efter ett rullande schema varje vecka.

Resultat och måluppfyllelse

Vi har genomfört en föreläsning för föräldrar. Det var om Barnkonventionen och ICDP med uppföljande diskussioner i klasserna. Det var ett mycket gott deltagande eftersom föräldramötena lades i samband med föreläsningen. Informationsflödet är ständigt pågående och utvecklingen är ständigt pågående. Vår hemsida har utvecklats på så sätt att månadsbladet och månatlig information om skolan ständigt finns uppdaterat.

Föräldraenkäten är framtagen i samverkan med föräldrasamrådet och ska göras under vårterminen 2010.

Föräldrasamrådet anser att informationen från skolan, både i klasserna, från ledningen och på hemsidan är mycket god.

Arbetet med Dexter och rutiner för det är påbörjat men är inte klart att användas.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi haft ett mycket gott samarbete med föräldrarna. Vi grundar detta på den respons vi fått från föräldrar. Informationen har varit god, både på hemsidan och i den veckovisa informationen som gått ut till föräldrar.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Genomföra en föräldraenkät, framtagen i samverkan med föräldrasamrådet.

Fortsätta att varje år ha föreläsningar för föräldrar och personal tillsammans.

Utveckla användandet och kommunikationen via Skolportalen och Dexter.

2:5 Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet… (Läroplanen sid. 16)

Mål - att utveckla övergångar inom, till och från Sätunaskolan Läroplanen

2:4 Skola och hem

Processen och genomförda åtgärder Åtgärder för utveckling under 2009

Förbättra kommunikationen mellan avlämnande och mottagande lärare/mentor i klassen.

Utveckla dokumentationen av elevens lärande och kunskapsnivå.

Ta fram och utveckla vad som ska finnas i lärarens bedömningsunderlag i olika årskurser.

Bakgrund och process

Handlingsplanen beskriver hur övergången ska ske mellan förskola och förskoleklass och vid överlämning av elever mellan pedagoger på skolan. I planeringen av kommande läsår tas hänsyn till om det är möjligt att en pedagog från förskoleklassen följer eleverna till åk 1.

Resultat och måluppfyllelse

Handlingsplanen är färdigställd, och vi har till stora delar arbetat efter den. Exempel på det är att vi har genomfört skolbesök för blivande åk 1, haft föräldramöten och

föräldrainformation. Överlämning mellan åk 3 och 4 har fungerat bra och elevernas kunskapsnivå och behov har förts över från pedagog tillpedagog.

Diskussion har påbörjats om innehållet i elevers portfoliemappar och bedömningsunderlag för kunskaper.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har en hög måluppfyllelse av hur vi förväntat oss att övergången mellan förskoleklass och åk 1 ska ha skett. En av personalen i förskoleklassen har följt med till åk 1. Denna organisation och kommunikationen har till hög grad bidragit till den höga måluppfyllelsen.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Ökat samarbete med förskolan inför övergången till förskoleklass för att kunna möta eleverna bättre på deras nivå.

Tydligare bedömningsunderlag för att säkerställa övergången inom skolan vid lärarskifte.

2:6 Skolan och omvärlden

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samarbetar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt…

(Läroplanen sid. 17)

Mål - att utveckla kontakter i samhället nationellt och internationellt Läroplanen

2:4 Skola och hem

Processen och genomförda åtgärder Åtgärder för utveckling under 2009

Fortsatt kontinuerlig kontakt för eleverna i åk 2 och 5 med Ihalaskolan. De påbörjade samarbetet fortsätter utifrån de personliga kontakter som finns.

Samarbeta vidare med de lokala föreningar och organisationer som finns i kommunen.

Knyta kontakter med lokala pressen. Evenemangskontakt på skolan ska utses.

Fortsatt utveckling av vänortssamarbetet genom kontakter mellan lärare och lärare, och mellan elev och elev i syfte att öka förståelsen för barns liv i andra länder.

Fortsätta samarbetet med Circonova och vara med i framtagandet av nästa uppsättning.

Bakgrund och process

Kulturskolan och samarbete för elever i åk 2, 3 och 4-6 har fortgått som planerat.

Samarbetet genomförs i olika projekt i syfte att öka måluppfyllelsen.

Arbetet inom spektra skolan och omvärlden omfattar många olika områden.

Aktiviteter som genomförts i samband med landstinget och närregionen är bland annat Circonova, en upplevelsebaserad teater om känslor samt en utbildning för personal.

Elever i år 6 har haft tillfälle att träffa kommunpolitiker och i samband med detta chans att lyfta frågor de förberett innan.

Närpolisen har gjort besök i år 5 i skolan för att skapa kontakt och arbeta förebyggande angående snatterier, under vårterminen. Samarbete med biblioteket kontakt med bibliotekspedagog, folktandvården har varit på besök och informerat om tandvård, och Skånela handbollsklubb.

Under året har ytterligare band knutits med vår vänortsskola, Ihalaskolan, i Raisio i Finland. Vi strävar efter ett långsiktigt arbete mellan elever och personal. År 5 arbetar även för att utveckla en god kontakt genom till exempel brevväxling (E-post). Kamratstödjarna är även delaktiga i samarbetet, även elevrådet på gång.

Skolans kamratstödjare var under vårterminen på studiebesök på Ialaskloan. De hade i uppdrag att ställa frågor och ta reda på saker, som de när de kom tillbaka till vår skola, redovisade på olika sätt. Målen för vänortsarbetet finns att läsa i vår plan för internationellt arbete.

Resultat och måluppfyllelse

En handlingsplan är under framtagande om hur vi ska utveckla våra internationella kontakter. Det vi under året har genomfört för ökat kontaktnät är:

Brevväxling med Ihalaskolan i Finland. Fortsatt samarbete, år 2 samt år 5. Vi ser goda reslutat i samarbetet med Ihalaskolan. Beslut taget tillsammans med kollegorna från Ihala skolan. Vi har utvecklat arbetet efter de uppsatta målen.

Sökt kunskaper på museer och kulturevenemang.

Flera nya kontakter har tagits mellan eleverna för att öka kunskap och förståelse mellan våra olika kulturer.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Vi bedömer att vi har mycket hög måluppfyllelse.

Genom att vi tagit in olika organisationer och föreningar i skolan, har vi gett eleverna möjlighet till olika val av fritidssysselsättningar, sport, musik, dans, teater etc.

Genom att vi utökat klasserna som haft brevvänner i Finland samt att kamratstödjarna har besökt Ihalaskolan har de också fått lära sig om deras kultur och samhälle, likheter och olikheter.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Fortsätta samarbeta med Ihala skolan.

Elevrådet och kamratstödjarna besöker Ihalaskolan under vårterminen 2010.

Besök av en klass från Ihalaskolan under höstterminen 2010.

2:7 Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika

kvalitetssteg… (Läroplanen sid. 18)

I Sigtuna kommun är arbetet med lärandet prioriterat. Under 2008 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål

Mål – att utveckla arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner Läroplanen

2:7 Bedömning och betyg

Processen och genomförda åtgärder Åtgärder för utveckling under 2009

Utveckla bedömningsmallen av skriftliga omdömen.

Skapa samsyn mellan pedagoger i tolkningar och bedömningar.

Fritids utarbetar frågor till föräldrar och elever inför utvecklingssamtalet.

Koppla bedömningarna tydligare till elevens IUP för att arbeta med de uppgifter som krävs för att de ska nå målen.

Använda IT i utvecklingen och i dokumentationen av elevens lärande.

Utveckla och strukturera bedömningsunderlagen för eleven och för pedagogen.

Bakgrund och process

Under hösten 2008 har vi gjort en mall för skriftliga omdömen kopplat till elevens IUP. Uppdraget från skolverket om att det skulle ges skriftliga omdömen i alla ämnen från åk 1 kom i somras och riktlinjerna för detta under oktober månad. På Sätunaskolan arbetade vi fram en gemensam mall som vi utgick ifrån. Denna mall är under utprövning och kommer att kommuniceras och justeras utifrån de erfarenheter vi gjort under ht08.

I samband med utvecklingssamtalen och upprättandet av IUP har utvecklats. Idag har man en ”trialog” mellan alla deltagande parter. Vi upprättar åtgärdsprogram där det behövs. Speciallärare deltar också i de fall där de är berörda.

Under hösten 2009 reviderades skolans mall för skriftliga omdömen inför utvecklingssamtalen. Pilarna om tendens har tagits bort. Vi är dock fortfarande i utvecklandeprocessen och diskussioner kring detta behövs.

I fritids utvecklingsgrupper så utarbetades ett dokument med frågor till föräldrar som har barn på fritids. Detta arbete uppkom då fritidspersonalen inte hade möjlighet att delta på de utvecklingssamtalen som klassläraren hade.

Resultatet och måluppfyllelse

Alla elever på Sätunaskolan har en individuell utvecklingsplan. Vi har följt vår gemensamma mall. En förtydligad mall för åtgärdsprogram är framtagen och kommer att användas för att ytterligare förtydliga vilka åtgärder vi gör för att eleverna ska nå målen. Vi tror dock att vi bedömer på olika sätt då diskussioner kring bedömningen i personalgruppen inte är i önskvärd grad.

På arbetslagsmöten har vi diskuterat elever med behov av särskilt stöd.. Vid behov har annan delaktig personal varit med vid utvecklingssamtalen.

Vi har genomfört de skriftliga omdömena och utvärderat elevens IUP på utvecklingssamtalen.

I skolans arbete med individuella utvecklingsplaner (IUP) har vi fått ett positivt gensvar från de föräldrar som fått ta del av hemskickat material i förväg. Det viktigaste har varit att deltagarna har varit överens om det som skrivits.

Reaktionerna på de skriftliga omdömena har varit varierande. Av de flesta har de varit uppskattade, men oklarheter har varit i tolkningarna av ex. tendenspilarna.

Dessa är nu borttagna i vår dokumentmall.

Dokumentet från fritids har gett oss insyn i föräldrars och barns uppfattning om fritidsverksamheten samt om barnen trivs.

Analys av resultat och måluppfyllelse

Om elevernas individuella utvecklingsplan har lett till högre måluppfyllelse kan vi inte med säkerhet säga eftersom vi inte tillsammans med elev och föräldrar utvärderat detta. Vår uppfattning är dock att måluppfyllelsen är uppnådd. De skriftliga omdömena har lett till en ökad tydlighet i bedömningarna. Ytterligare diskussioner planeras för att bedömningarna ska bli tydliga för pedagogerna, violket även skapar tydlighet mot elever och föräldrar. Vanan att skriva omdömen och göra bedömningar varierar.

Utifrån dokumentet från fritids har vi haft möjlighet att utvärdera vår egen verksamhet till det bättre.

Åtgärder för utveckling under 2010-2011

Utveckla arbetet med bedömningar och skriftliga omdömen för att få en röd tråd angående bedömningar och bedömningsunderlag.

Under vt -10 gör skolan arbetsplaner för att uppnå en mer likvärdig bedömning.

Skolan är referensskola i skola 2011.