07.2. Bilaga 1 - Verksamhetsplan 2019 Samhällsbyggnadsnämnden

Verksamhetsplan 2019

Samhällsbyggnadsnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Ekonomi ... 9

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 9

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 9

3.3 Riktade budgetmedel ... 9

3.4 Investeringsram ... 9

4 Nulägesanalys ... 10

5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 12

6 Kvalitetsstyrning ... 13

6.1 Invånare ... 13

6.2 Samhälle och utveckling ... 14

7 Målstyrning ... 15

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 15

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 15

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 17

8.1 Miljökrav ställs inte enligt styrdokument vid upphandlingar över direktupphandlingsgränsen ... 17

8.2 Missbruk av delegation inom fastighetsområdet (köp/sälj, andra rättigheter) ... 17

1 Inledning

1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ta fram kommunens detaljplaner. Nämnden hanterar även gatukostnadsersättningar samt ansvarar för namnsättning av gator, torg och kommunägda byggnader. Nämnden har rätt att köpa och sälja sådana fastigheter som är nödvändiga för genomförande av detaljplan samt får fatta vissa beslut avseende exploateringsverksamheten.

Nämnden ansvarar för kommunens mät- och karttekniska uppgifter.

2 Omvärldsanalys

Bostadsförsörjning i ett demografiskt och eknomiskt perspektiv

Regionen runt Stockholm har under en längre period upplevt en god tillväxt och konjunkturen har varit gynnsam. Sollentuna är en attraktiv kommun att bosätta sig i och befolkningsantalet har under en historisk tid ökat med ca 1000 invånare per år. Den ökade befolkningen har fått som följd att byggandet och företagsverksamhet ökat och delvis ändrat karaktär. Den

ursprungliga bebyggelsen med villor på stora tomter håller på att förändras genom avstyckning av nya tomter

Om vi antar att antalet boende per bostad är 2,1 personer[1] och befolkningstillväxten i Sollentuna skulle ligga i paritet med antagandet om en befolkningstillväxt enligt Sollentuna kommuns befolkningsprognos om ca 1000 personer per år ger detta ett behov om 476 bostäder per år.

Skulle vi istället anta att befolkningstillväxten är enligt Stockholms läns landstings rapport[2]

om ett högalternativt behov om 22 600 bostäder och vi räknar med att det i Sollentuna kommun bor 3,5% av Stockholms läns totala befolkning skulle det behövas 791 bostäder per år.

Antagandet om ett lågalternativ om 14 500 bostäder ger behovet av 507 bostäder per år. Under år 2017 färdigställdes 307 bostäder i Sollentuna kommun, vilket är i nivå med den årliga historiska byggtakten. Förutom de finansiella förutsättningarna – både för företag och

privatpersoner - beror byggandet bland annat på befolkningstillväxten och vilken tillgång och efterfrågan det finns på bostäder. Det är dock viktigt att särskilja ett behov av bostäder med den verkliga efterfrågan, det behöver nödvändigtvis inte vara samma. I nuläget upplever dock regionen ett stort behov av bostäder. Befolkningstillväxten beror bland annat på tillgången på bostäder, vilket i sin tur beror på priset för bostäder. Det finns alltså i regionen ett beroende från båda håll för att en ökad takt av befolkningstillväxt och bostäder ska fortsätta. Utöver detta följer även de finansiella förutsättningarna för byggaktörerna att kunna bygga bostäder.[3]

Fler äldre och yngre i befolkningen [4]

Liksom många andra städer och regioner i Europa förväntas Stockholmsregionen få en ökad andel äldre till följd av stigande medellivslängd, men med ett relativt högt barnafödande och med en positiv nettomigration beräknas även den yngre andelen av befolkningen öka. Andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar däremot, men inte i samma takt som i många andra delar av Europa. Det gör att Stockholms län 2050 beräknas ha en relativt gynnsam

åldersfördelning. I Sollentuna är inflyttningen av folk i arbetsför ålder relativt god.

Effekter av en ökande befolkningstillväxt

Utöver de finansiella utmaningarna ställer en hög byggtakt krav på kommunen som helhet. En sådan utveckling ställer exempelvis ökade krav inom, skola, räddningstjänst, vatten och avlopp och påverkar även trafik och infrastruktur med kraftig utbyggnad av transportsystemen och därmed höga krav på förbättrad drift och underhåll av vägnätet. Enligt gällande översiktsplan går samhället mot en framtid där gående, cyklister och kollektivtrafik får högre prioritet än idag.

Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa högre krav på parkering och dess övervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. Utöver detta har vi att ta hänsyn till dagens snabba teknikutveckling som får effekter för hur planeringen ska ske inom exempelvis trafik- och stadsplaneringen. Ett exempel är hur vi inom en snar framtid ska planera infrastrukturen för självkörande fordon, hur kommer det påverka den framtida planeringen? Övriga infrastrukturprojekt, till exempel Stäketleden, Förbifart Stockholm, Tvärbanan, Stockholms Ström/Storstockholm Väst ställer frågor inför framtiden. Kommer det innebära en knytpunkt i Sollentuna kommun vilket kan innebära ett ökat krav på ytterligare byggnation av kontorslokaler och bostäder? Ser vi en utveckling där en del av befolkningen kan tänka sig bo på annat sätt än de traditionella? Kanske mindre bostäder eller kommer det utvecklas fler kollektiva boenden i vilka man delar på gemensamma ytor i större grad än idag? Eller ställer det rent av krav på en helt ny stadsplan med en ny stadsbild som följd där den i större utsträckning tillåter byggnation på höjden. Ett annat scenario är att den generalla kapaciteten avseende kollektivtrafik ökar och att bostadsbyggandet därmed blir mer attraktivt i grannlän.

Kommande interna effekter

Med en ökad inflyttning och förtätning blir också närliggande parker och naturområden särskilt värdefulla, till exempel för rekreation och friluftsliv, men också för barns lek och utveckling.

Inflyttningen kommer alltså att bidra till ett högre tryck på de naturområden som finns, varpå det kan krävas ökad skötsel av områden för att hålla samma kvalitet. En viktig utmaning är att värna om djur- och växtlivet och den biologiska mångfalden i ett läge där efterfrågan på mer urbana och anpassade gröna miljöer ökar.

Exploateringar och byggandet av nya bostäder påverkar omhändertagandet och förvaltandet av kommunens infrastruktur. Det genererar tillkommande ytor att förvalta, mer drift och underhåll av gata och park. Exploateringarna påverkar även arbetet internt med kompetens att kunna medverka i hela processen - både under planerandet och i genomförandet av byggnationerna, samt slutligen till förvaltandet och övertagandet av gata och allmän plats.

Social hållbarhet

De senaste årens händelser med socialt betingad oro är en framväxande problematik som är komplex och svår att bemöta. Det finns anledning att belysa social oro ur ett

kommunledningsperspektiv. Samhälsbyggnadsavdelningen kan spela en viktig roll - framför allt på lång sikt - i detta tvärdisciplinära samarbete för att vända utvecklingen.

Prioriterade kategorier för trygghetsarbetet i kommunen är bland annat brottsförebyggande

åtgärder och trygga utemiljöer. Detta kommer att sätta ett större fokus på arbetet med att utveckla kommunens parker, grönområden och gatumiljöer genom förbättrad belysning och renhållning på allmän plats. Det ställer krav på samverkan inom kommunen, och som ansvarig avdelning för renhållning av allmänna platser är samhällsbyggnadsavdelningen en viktig part i detta arbete.

I ett samhälle där befolkningen ökar blir integration och social hållbarhet allt viktigare. Därför är det ur ett person- och samhällsperspektiv mycket betydelsefullt att stadsplaneringen

sammanfaller i sina ambitioner med att planera i brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. Dessa problem kan i en framtid undvikas med en blandning av bebyggelsetyper, användningssätt och upplåtelseformer samt att undvika ålderssegregerade miljöer genom att bygga så att olika grupper inbjuds till offentliga miljöer under dygnets alla timmar. En blandning av bostäder, arbetsplatser och handel kan bidra till en tryggare miljö som främjar möten och integration.[5] Detta är ett av de led i den förändring som beskrivs i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Inom en snar framtid presenteras även nationella nyckeltal inom Agenda 2030 vilket gör att man kan förvänta sig att kommuner inom en mycket snar framtid ansluter sig till målen genom att bryta ner målen på lokal nivå.

Kommunerna har även ett tydligt bostadsförsörjningsansvar och parallellt med det måste tillgång till mark för kommunal service - så som skolor, äldreboende och idrottshallar – säkras med åtanke på ökad anpassning för den enskilda människans behov eller möjligheter.

Medborgarnas ökade förväntningar på inflytande

I dagens informationssamhälle vill medborgare på ett helt annat sätt delta i dialoger,

beslutsprocesser och debatter. Det ställer högre krav på e-tjänster, utökad medborgardialog i olika delar av beslutsprocessen, förmåga att kunna hantera en ökad mängd synpunkter och förväntan på snabb återkoppling på dessa samt korta svarstider på beslut. För att vara en attraktiv och effektiv organisation behöver därför kommunen bland annat fördjupa kunskapen om hur kommuninvånare och övriga intressenter önskar hämta information. Av den anledningen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Det är känt att kommunens målgrupper är i behov av olika sorters informationskällor. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan anpassas till sociala medier, webformulär, men även analoga formulär i form av blanketter och informationsmaterial, är därför stort.

Upphandlingar – överprövningar

Konkurrensen har hårdnat mellan de företag som lämnar anbud vilket leder till fler

överprövningar, det leder till att verksamheterna behöver ha en bättre framförhållning i sina upphandlingar för att undkomma tillfälliga avtal vilka kan fördyra för verksamheten. Det ställer i sin tur stora krav på hög juridisk kompetens i kommunen vid större upphandlingar.

Digitalisering

Sollentuna kommun står inför utmaningar gällande digitalisering och modern teknik vilket innebär digitalisering och effektivisering av administration och arbetssätt.

Offentliga myndigheter såsom en kommun måste arbeta för att möta medborgarnas behov och förväntningar för att fortsätta vara relevanta för sitt samhällsuppdrag. En digitalt uppkopplad befolkning, dygnet runt, förväntar sig smarta verktyg för att uträtta sina ärenden med

kommunen och med ständig tillgänglighet. Därför måste kommunen definiera vad en utökad digitalisering innebär samt definiera syftet med det som kommunen avser att göra. I det

regeringsuppdrag som Lantmäteriet presenterat framgår det att vi genomföra en förändring mot en digital samhällsbyggnadsprocess. Det framgår även i rapporten att det finns ett stort behov av nationell samordning vilket ställer krav på samarbete mellan kommuner.

Utmaningen ligger främst i att attrahera och rekrytera personal som har de rätta kompetenserna för att utveckla den digitala samhällsbyggnadsprocessen. Sollentuna kommun konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-

utveckling och resurser. Det är en förutsättning att inneha rätt kompetens och resurser för att ha möjlighet att utveckla stadsbyggnadsprocessen i den takt det är önskvärt. Rätt kompetensnivå är en förutsättning för att klara de ytterligare utmaningar vilka bland annat består i att

förändra/utveckla de kommunala uppgifterna så att arbetet kan göras digitalt, helst med viss automatik, och gärna med samordningsvinster för både kommunen och individen.

Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas, antingen via webtjänster (med höga infrastrukturkrav) eller som statisk data som kan laddas ner vid behov.

Arbetet innebär förändrade arbetssätt och förutsätter digitala kompetenser och medel för IT- utveckling.

Kompetensförsörjning

Den ökande medellivslängden, stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster generellt gör att kommuner och landsting behöver rekrytera fler medarbetare de kommande åren. Kommunerna har behov av kompetens inom mycket skilda områden, både experter och generalister för att klara av det komplexa samhällsuppdraget. Det gör kompetensförsörjningen till en mycket prioriterad fråga. Kommunerna i Stockholmsregionen har ett generellt behov av fler ingenjörer, tekniker och arkitekter, gärna med juridisk kompetens. Eftersom samma kompetensbehov finns inom den privata sektorn är konkurrensen stor om arbetskraften. Fler människor behöver lockas till att utbilda sig till yrkena och kommunerna måste vara ett mycket attraktivt alternativ som arbetsgivare för att lyckas attrahera och behålla medarbetare.

Ett sätt att effektivisera verksamheterna är att kommuner och myndigheter kan samverka på olika sätt. Syftet med samverkan kan dessutom vara att skapa kvalitet och tillsammans

effektivisera och utveckla kommunala verksamheters arbete. Behovet av samverkan tenderar att öka i synnerhet för mindre kommuner för att förbättra effektivitet och klara av det ansvar och de uppgifter som åvilar kommunen som myndighet. Samhällsbyggnadsavdelningen deltar inom ett par organiserade nätverk men där kommunerna har kvar sin självständiga organisering.

[1] Enligt Stockholms läns landsting, Rapport Boendetätheter i Stockholms län, kommuner och planområden. 1 2005

[2-3] RUFS 2050

[4] Sollentuna kommuns Översiktsplan 2030 (aktualitetsförklarad 2018-05-17)

3 Ekonomi

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2018

Rev.budget 2018

Beslutad budget

2018

Generella tillägg/avdr ag 2019

Budget 2019

Nämnd 0 0 0 2 200 2 200

Samhällsbyggnadsverksa

mhet 0 0 0 4 700 4 700

Summa 0 0 0 6 900 6 900

Beslutad ram 0 0 0 6 900 6 900

Kvar att fördela 0 0 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter

2019 Kostnader

2019 Budget netto 2019

Nämnd 2 200 2 200

Stadsbyggnadsverksamh

et -6 200 10 900 4 700

Summa -6 200 13 100 6 900

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Budgetramen utgörs av detaljplan (2,0 mkr), prövning markanvändning exklusive detaljplan (0,4 mkr) som flyttas från kommunstyrelsen samt mät och kart (2,3 mkr) från miljö- och byggnämnden. Budgetramen ökar av en nivåpåverkande förändring av nämndens anslag (0,2 mkr).

3.3 Riktade budgetmedel 3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget -

Budgeten för exploatering rapporteras via kommunstyrelsen.

4 Nulägesanalys

Ny tjänstemannaorganisation

I samband med översynen av kommunens tjänstemannaorganisation fattades beslut om att bilda en samhällsbyggnadsavdelning. Detta ledde till en sammanslagning av bygglovsenheten, mät- och kartenheten, stadsbyggnadskontoret och delar av trafik- och fastighetskontoret. Syftet med organisationsförändringen är att skapa rationell ansvarsfördelning och en mer sammanhållen kommun där bla. samhällsbyggnadsprocessen ses över och effektiviseras. Arbetet med

gemensamma beröringspunkter har startat och kommer att vara ett fokusområde under 2019 och framåt.

Bostadsförsörjning

Enligt SCB blev 307 bostäder inflyttningsklara i Sollentuna Kommun år 2017. Prognosen för 2018 pekar på ca 350 nya lägenheter. Totalt antal bostäder per 1000 invånare ökar något och antalet bostäder ökar lite fortare än invånarantalet. Behovet av nya bostäder är dock fortfarande stort, framför allt små och billiga bostäder. Ett flertal projekt pågår för att tillgodose detta behov, t ex Tentafabriken i Tureberg och Brf 2.0 i Väsjön. Det nya armorteringskravet som infördes i mars 2018 har dock resulterat i en tydlig försiktighet på bostadsmarknaden.

Planberedskapen är fortsatt stark. För närvarande pågår ett 100-tal detaljplaner (se karta nedan).

Utöver planmonopolet kan kommunen använda markreserven för att stimulera bostadsbyggande. Sollentunas markreserv är dock knapp, men ett sätt att säkra att bostadsbyggande kommer igång kan vara att i markanvisningstävlingar gynna fastighetsutvecklare med hög sannolikhet för snabbt genomförande.

Pågående detaljplaner hösten 2018 Pågående infrastrukturprojekt

Många och stora infrastrukturprojekt pågår som påverkar Sollentuna och kommunens planering framåt. Tvärbanans utbyggnad från Kista till Helenelund (SLL) kommer att ha en påverkan på kommunens planer för Helenelunds Centrum och utvecklingen i Kilen. Förbifarten som kommer att angöra E4:an i Häggvik (Trafikverket) och sydlig entré till Häggviks

pendeltågstation (Trafikförvaltningen) ger förutsättningar för utvecklingen av hela Häggviks

handelsområde. Genom projektet Stockholms Ström (Svenska kraftnät, Vattenfall och Ellevio) kommer nuvarande luftburna ledningar att ersättas med markkablar, vilket också påverkar kommunens kommande förutsättningar och planer.

Genomföranden

På senare år har kommunen valt att genomföra allmän platsmark i egen regi i samband med exploateringar istället för att låta exploatörerna bygga ut gator och torg.

Stadsbyggnadsavdelningen har bemannat upp en grupp med projektledare för infrastruktur och en gruppledare. I samband med den nya tjänstemannaorganisationen som träder i kraft

20190101 kommer denna grupp tillsammans med motsvarande kompetens från TFK att

utveckla gemensamma processer och arbetsrutiner för att vässa arbetssätt och kvalitet. Några av de byggprojekt som pågår för närvarande är:

 Kv Tårpilen i Tureberg: ny gatustruktur och ledningsomläggning

 Malmparken och Tusbystråket: en helt ny stadspark tar form

 Staven: byggnation av gata och cirkulationsplats efter exploatering

 Ny brandstation

 Reningsanläggning Edsviken

 Städet: förberedelse av infrastruktur inför den nya exploateringen i Stinsen området

 Gatustrukturen i Väsjöområdet fortsätter att växa fram Personal

Arbetsbelastningen är fortsatt hög med anledning av Sollentunas snabba tillväxt vilket även medfört ökat samarbete i plan- och byggprocessen samtidigt som verksamhetsutveckling pågått i den löpande verksamheten.

Sammanfattningsvis är avdelningens utvecklingskurva uppåtgående, med kompetenta

medarbetare, fler fungerande arbetsprocesser, relevant systemstöd, förbättrad kommunikation med allmänheten, gemensamt mål- och resultatfokus, samt bra samarbete med andra

förvaltningar och kommunala bolag.

IT/Digitalisering

Vissa delar av avdelningens e-tjänster och digitalisering som genomförts tidigare har visat sig att till viss del effektivisera arbetssättet. Dock har det inte till fullo gett det utfall avdelningen önskat. Arbetet med att kartlägga och utveckla förbättringsåtgärder för att öka tydligheten till de som kommer i kontakt med avdelningen (via e-tjänst och övrigt tillvägagångssätt) kommer att fortsätta framöver.

En del av det systemstöd som avdelningen har är en bra grund för fortsatt digitalisering genom till exempel utveckling av e-tjänster och applikationer liksom för effektiva digitala arbetssätt.

Ett exempel är VR-modellen (Virtual Reality) som har byggts upp för hela Väsjön och som effektiviserar både planering och projektering.

5 Systematiskt kvalitetsarbete

Stadsbyggnadsnämndens deltagandet i byggherreenkäten fortsätter även detta år.

Målet är att ta fram en kvalitetsrapport under 2019. I och med etableringen av den nya

samhällsbyggnadsavdelningen kommer fokus vara på att få den på plats samt att fortsätta arbetet med kvalitetsfrågor.

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.

I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.

6.1 Invånare

6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.

Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:

1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.

Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

Kvalitetsindikator Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Antal praktik- eller subventionerade arbetsplatser för nyanlända 0 0 0 0 Motivering målvärde

Kommunens ledningsgrupp beslutade om en målsättning på 25 instegsjobb i kommunens verksamhet under 2018. Målet 2019 är att de som erbjudits extratjänst ska få fortsätta arbeta till och med att anställningen löper ut.

Pga av arbetets karaktär inom nämnden kan inga praktikplatser erbjudas.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Nöjda byggherrar

Kvalitetsindikator Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

Total NKI - 47 55

Motivering målvärde

Då målvärdet inte är uppnått är det ett utvecklingsområde som kommer att följas upp i målstyrningen 2019.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Effektiv verksamhet

Kvalitetsindikator Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel detaljplaner som antas enligt den tidplan som anges i

planbeskedet 21 % 30 %

Motivering målvärde

Då detta målvärde inte är uppnått är det ett utvecklingsområde som kommer att följas upp i målstyrningen.

Leveranstid lägeskontroll - antal dagar 2 3 3

Leveranstid nybyggnadskartor - antal dagar 25 20 21

Leveranstid husutstakning - antal dagar 2 5 3

Antal nybyggnadskartor 224 157 148

Antal husutstakningar 38 37 42

Antal grundkartor 4 5 13

Antal lägeskontroller 91 76 62

Antal mätuppdrag 5 21 16

Antal gränspåvisningar 40 24 33

6.2 Samhälle och utveckling

6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning

Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.

Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:

1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur

3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande

7 Målstyrning

Övergripande mål:

7.1 Trygghet och välfärd genom livet

7.1.1 Förslag - Effektivare verksamhet Beskrivning

Bedömd tidpunkt för antagande anges i planuppdraget. Faktisk tidpunkt för antagande jämförs i efterhand med den bedömda tidpunkten. Med tidpunkt avses vårtermin eller hösttermin

Förväntat resultat

Högre andel som blir klara enligt tidplanen som anges i planbeskedet.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel detaljplaner som antas enligt den tidplan som anges i

planbeskedet - - 21% 30%

Motivering målvärde

Målet är att hålla tidplanen som anges i planbeskedet i högra grad än tidigare.

Nämndmål:

7.1.2 Förslag - Förbättrad samverkan med byggherrarna Beskrivning

För att säkerställa att samverkan fungerar väl genomförde Stadsbyggnadsbenchens nio

kommuner en kundundersökning hösten 2018 och jan 2019. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur byggherrar uppfattar kontakter och samarbete med kommunerna i samband stadsbyggnadsprojekts olika faser.

Målgrupp för enkäten var de byggherrar som varit verksamma, d.v.s. haft projekt i resp.

kommun mellan 2016 fram till hösten 2018. Motsvarande undersökning genomfördes även 2012, 2014 och 2016 bland de åtta respektive nio kommuner som då var med i undersökningen.

Förväntat resultat

Ett utfall som kan analyseras och insatser kan tas fram för att förbättra NKI.

Indikatorer Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

NKI - Byggherrar 47 55

Övergripande mål:

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

7.2.1 Förslag - Ökat bostadsbyggande utifrån behov Beskrivning

Behovet av nya bostäder är stort. Kommunen ska fortsätta ta sitt ansvar för bostadsproduktionen genom att ta fram planer som möjliggör byggande av nya bostäder med blandade

upplåtelseformer. Sollentuna ska uppmuntra till och underlätta för nybyggnation av

klimatsmarta hus. Förtätning i villaområden ska ske varsamt och anpassat. Villastadens karaktär ska bevaras.

Det behövs bostäder för människor i olika skeden i livet. Nybyggnation ska främst ske i

Väsjöområdet och i våra stationssamhällen. Planeringen av student- och ungdomsbostäder ska fortsätta.

En attraktiv bebyggelse för nuvarande och kommande generationer innebär att bygden är planerad så att den är

-socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar

-estetiskt rik med uttrycksfull och varierande gestaltning

-mångfunktionell och erbjuder blandade värden för alla invånare.

Med verktyg som markanvisningar, detaljplanering, projektutveckling på kommunal mark och exploateringsavtal skapar vi en attraktiv stadsbyggd.

Förväntat resultat

En hälsosam och livskraftig levnadsmiljö för sollentunaborna.

Indikatorer Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

Antal inflyttningsklara bostäder 198 307 400

Motivering målvärde

Målvärdet stämmer överens med intentionerna i riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun, Dnr 2016/0468 KS-1

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

8.1 Miljökrav ställs inte enligt styrdokument vid upphandlingar över direktupphandlingsgränsen

Beskrivning av risk

Tidsbrist, okunskap om interna rutiner hos upphandlande förvaltning.

Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar

(funktion)?

Förankra rutin där KLK alltid finns representerad vid nya upphandlingsprojekt.

Kommuninternt samarbete Strategiska

enheten

8.2 Missbruk av delegation inom fastighetsområdet (köp/sälj, andra rättigheter)

Beskrivning av risk

Förhöjd risk om det råder okunskap eller om det förekommer påtryckningar utifrån.

Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar

(funktion)?

Varje medarbetare ska utbildas i kommunens delegationsordning

På ett enhetsmöte eller avdelningsmöte Exploateringschef