Kommunfullmäktige Kallelse/Kungörelse

(1)

Kommunfullmäktige

Kallelse/Kungörelse

2019-12-16

Kommunfullmäktige sammanträder på Kulturhuset Björnen måndag den 16 december 2019 klockan 18:30 för behandling av följande ärenden:

1. Kommunfullmäktiges öppnande 2. Godkännande av kallelse

3. Upprop av ledamöter inklusive tjänstgörande ersättare.

4. Godkännande av föredragningslista

5. Val av två ledamöter att justera protokollet samt beslut om tidpunkt och plats för protokollets justering

6. Information om kommunala bolagen

7. Avsägelse från Nikki Arvidsson (SD) avseende krisledningsnämnden 8. Eventuella avsägelser/val

9. Eventuella nyinkomna frågor

10. Eventuella nyinkomna interpellationer

11. Styrdokument för krisberedskap Åstorp kommun 12. Gångbro över järnvägen, Åstorps station

13. Detaljplan för Tingdalsskolan, Sparvugglan 4 och del av Björnekulla 8:46

14. Taxeändring för automatlarm Räddningstjänsten Söderåsen 15. Digitaliseringsstrategi för Åstorps kommun

16. Eventuella nyinkomna motioner 17. Anmälningar/delgivningar Per-Arne Håkansson

Ordförande Merih Özbalci

Kommunsekreterare Handlingarna till sammanträdet finns på kommunens webbsida,

www.astorp.se/kf, från 3 december och på Medborgarkontoret, Storgatan 7, Åstorp från den 9 december.

Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga.

För interpellationer och frågor avsätts i första hand en timme. Om fler interpellationer eller frågor återstå att behandla efter denna tid tas dessa upp som sista punkt på dagordningen.

(2)

2(2)

För gruppmöten har rum reserverats i Kulturhuset Björnen från klockan 17:30 enligt följande:

• För Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet cafeterian

• För Sverigedemokraterna grupprummet i källaren

• För Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna stora konferensrummet på andra våningen

För detaljer kring grupprum eller om det behövs fler grupprum, kontakta kommunkansliet 042-640 13.

Tillhörande bilagor:

Inga extra bilagor

Om ni inte har fått någon av ovanstående bilagor ber vi er kontakta

administrativa enheten omgående via telefon 042 – 640 13. Alternativt kan ni skicka e-post till kommunstyrelseforvaltningen@astorp.se

(3)

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat

Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Beslutande organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2019-12-16

Datum för anslagets uppsättande 2019-12- Datum för anslagets nedtagande 2020-01-

Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen

Underskrift

1(18)

KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum 2019-12-16

Plats och tid Kulturhuset Björnen 18:30 Ajournering

Beslutande Se bilaga Övriga deltagare Merih Özbalci,

administrativ chef/

kommunsekreterare

Anna Falkenstam,

tf kommunchef/ekonomichef Utses att justera

Plats och tid

Sekreterare Merih Özbalci §§ 173 -

Ordförande Per-Arne Håkansson (S)

Justerande

(4)

Kommunfullmäktige

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2(18)

Sammanträdesprotokoll

Paragraf Ärende

Kf § 173 Godkännande av kallelse

Kf § 174 Godkännande av föredragningslista Kf § 175 Information om kommunala bolagen

Kf § 176 Avsägelse från Nikki Arvidsson (SD) avseende krisledningsnämnden

Kf § 177 Eventuella avsägelser/val Kf § 178 Eventuella nyinkomna frågor

Kf § 179 Eventuella nyinkomna interpellationer

Kf § 180 Styrdokument för krisberedskap Åstorp kommun Kf § 181 Gångbro över järnvägen, Åstorps station

Kf § 182 Detaljplan för Tingdalsskolan, Sparvugglan 4 och del av Björnekulla 8:46

Kf § 183 Taxeändring för automatlarm Räddningstjänsten Söderåsen

Kf § 184 Digitaliseringsstrategi för Åstorps kommun Kf § 185 Eventuella nyinkomna motioner

Kf § 186 Anmälningar/delgivningar

(5)

Kommunfullmäktige

3(18)

Närvaro

Namn Ledamöter

Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

Wiveca Andreasson (M) Annica Vink (C)

Åsa Holmén (L) Hans Sundström (KD) Ronny Sandberg (S) Johan Bergqvist (V) Maria Gottschalk (-) Jan Karlsson (M) Murat Özbalci (C) Mattias Jonsäter (L) Bitten Mårtensson (S) Peter Lindberg (SD) Martin Sjöström (M) Isabella Dzanko (S) Richard Mattson (SD) Joakim Sandberg (M) Tina Christensen (S) Sten Hugosson (SD) Roger Nielsen (M) Lennart Fredriksson (S) Nikki Arvidsson (SD) Othman Al Tawalbeh (S) Rolf Lundqvist (SD) Gun Friberg (S) Marcus Möller (SD) Reino Persson (S) Anna-Lena Olsson (SD) Anton Holmberg (SD)

Janet Norbäck (M) 2:e vice ordf.

Lucy Glinka (S) 1:e vice ordf.

Per-Arne Håkansson (S) ordf.

NÄRVAROLISTA

kommunfullmäktige ledamöter och ersättare samt omröstningsbilaga

(6)

Kommunfullmäktige

4(18)

Namn Ersättare Närvaro

(M)

Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

Patrik Selemba Amelie Stenqvist Ulf Söderström (C) Karin Larsson Ebba Kroon (L) Bodil Hellberg Monica Glans (KD)

Barbro Nielsen Nils-Göran Nilsson (S) Menaid Nocic Ioana Cimpoeru Bengt Olle Andersson Dafina Lugici

Mikael Mårtensson (V) Gunilla Pellinen Sven Ohlsson (SD)

Marika Lindberg Jan Hennicks (-) Glehn Edman Tony Wiklander Harri Rosqvist

(7)

Kommunfullmäktige

5(18)

Kf § 173

Godkännande av kallelse

Kungörelse om sammanträdet har anslagits på kommunens anslagstavla den 3 december 2019 och sänts till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare samma dag varjämte tillkännagivande om sammanträdet varit infört i

Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar den 6 december 2019.

Kommunfullmäktiges beslut

(8)

Kommunfullmäktige

6(18)

Kf § 174

Godkännande av föredragningslistan Kommunfullmäktiges beslut

(9)

Kommunfullmäktige

7(18)

Kf § 175

Information om kommunala bolagen Sammanfattning

Mikael Fors, VD helägda kommunala bolagen, kommer och informerar om bolagens verksamhet.

Kommunfullmäktiges beslut

(10)

Kommunfullmäktige

8(18)

Kf § 176

Avsägelse från Nikki Arvidsson (SD) avseende krisledningsnämnden Sammanfattning

Nikki Arvidsson (SD) har inkommit med en avsägelse avseende uppdraget som ledamot i Krisledningsnämnden.

Beslutsunderlag

Avsägelse från Nikki Arvidsson (SD) Kommunfullmäktiges beslut

(11)

(12)

Kommunfullmäktige

9(18)

Kf § 177

Eventuella avsägelser/val Kommunfullmäktiges beslut

(13)

Kommunfullmäktige

10(18)

Kf § 178

Eventuella nyinkomna frågor Kommunfullmäktiges beslut

(14)

Kommunfullmäktige

11(18)

Kf § 179

Eventuella nyinkomna interpellationer Kommunfullmäktiges beslut

(15)

Kommunfullmäktige

12(18)

Kf § 180

Styrdokument för krisberedskap Åstorp kommun Dnr KSFD 2019/279

Sammanfattning

Styrdokumentet är ett av de krisdokument som kommunen enligt lag och överenskommelse ska ta fram för varje mandatperiod. Styrdokumentet anger kommunens inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperioden.

Beslutsunderlag

Protokoll från kommunstyrelsen, 2019-11-27, § 267

Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-11-06 § 271

Tjänsteskrivelse från Cecilia Selin, kris- och säkerhetssamordnare, 2019-10- 21 Krisberedskap och civilt försvar – Styrdokument Dnr KS 2019/279

Kommunfullmäktiges beslut Expedieras

Akten

Kris- och säkerhetssamordnare

(16)

(17)

(18)

Kommunstyrelseförvaltningen

¹⁽²⁾

Kris- och säkerhet

Cecilia Selin

Kris- och säkerhetssamordnare 042 - 64006

cecilia.selin@astorp.se

Kommunfullmäktige

Krisberedskap och civilt försvar - Styrdokument Dnr KSFD 2019/279

Sammanfattning

Styrdokumentet är ett av de krisdokument som kommunen enligt lag och överenskommelse ska ta fram för varje mandatperiod. Styrdokumentet anger kommunens inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperioden.

Beaktande av barnperspektivet

[ x] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms inte påverka barn

[ ] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms påverka barn

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från Cecilia Selin, kris- och säkerhetssamordnare, 2019-10- 21 Krisberedskap och civilt försvar – Styrdokument Dnr KS 2019/279

Ärendet

Enligt överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges

kommuner och landsting (SKL) ska kommunen ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. I arbetet med krisberedskap ingår även arbetet med civilt försvar.

Förslag till beslut

Att godkänna styrdokumentet Krisberedskap och civilt försvar Cecilia Selin

Expedieras till:

Tjänsteskrivelse Datum 2019-10-21 Version 1

(19)

2(2)

Akten, Kommunfullmäktige

(20)

2019-10-03 1(21)

Krisberedskap och civilt försvar

Styrdokument

Åstorp kommun 2019-2022

DNR 2019/279

Beslutad den [yy-mm-dd]

av Kommunfullmäktige ]

(21)

2019-10-03 2(21)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.1ÖVERENSKOMMELSE OM KOMMUNERNAS KRISBEREDSKAP 2019-2022 ... 3

1.2ÖVERENSKOMMELSE OM KOMMUNERNAS ARBETE MED CIVILT FÖRSVAR 2018-2020 ... 3

1.3EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ... 4

1.4KRISBEREDSKAP OMFATTAR MER ÄN LEH ... 5

1.5SEKRETESS ... 5

2. ÖVERGRIPANDE STYRNING AV ARBETET MED KRISBEREDSKAP ... 5

2.1LEDNINGSSTRUKTUR OCH PLANERINGSORGANISATION. ... 6

2.2RISKER, SÅRBARHET OCH RISKREDUCERANDE ARBETE ... 6

2.3KRISHANTERINGSORGANISATION ... 6

2.4INFORMATIONSSÄKERHET ... 7

3. KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE PROCESS FÖR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS ... 7

3.1LAGTEXT ... 7

3.2KOMMUNENS UPPGIFTER ... 7

4. KOMMUNENS AMBITIONER MED SITT GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVAR ... 8

4.1LAGTEXT ... 8

5. PLANERING AVSEENDE KRISBEREDSKAP, SÄKERHETSSKYDD OCH CIVILT FÖRSVAR .... 10

5.1LAGTEXT ... 10

5.3DOKUMENT ... 13

6. EKONOMI ... 14

7. REVIDERING OCH UPPFÖLJNING ... 14

BILAGA 1: INRIKTNINGS- OCH RESULTATMÅL FÖR KRISBEREDSKAPEN I ÅSTORPS KOMMUN ... 15

BILAGA 2: DELMÅL FÖR KRISBEREDSKAPSARBETET 2019-2022 ... 18

BILAGA 3: PLANERINGSORGANISATION ... 19

BILAGA 4: ÅTGÄRDSPLAN EFTER GENOMFÖRD RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS ... 20

BILAGA 5: ANSVARSFÖRDELNING FÖR UTBILDNING OCH ÖVNING ... 21

UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSÖVERSIKT 2019-2022 ... 21

(22)

2019-10-03 3(21)

1. Inledning

Enligt överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska

kommunen ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. I arbetet med krisberedskap ingår även arbetet med civilt försvar, se pkt 1.2. Styrdokumentet ska ange kommunens inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperioden.

Styrdokumentet ska fastställas av Kommunfullmäktige.

1.1 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022

Överenskommelsen mellan staten, företrädd av MSB, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) reglerar ersättning, uppgifter och därtill kopplat stöd för kommunernas arbete med krisberedskap under perioden 2019-2022.

Kommunerna, länsstyrelserna och MSB ska tillsammans arbeta för att öka samhällets krisberedskap på lokal nivå. En god utveckling av krisberedskapen bygger på ett nära samarbete mellan staten, SKL samt kommunerna.

Uppgifterna utgår från:

• lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

• förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (FEH)

• kommunallag (2017:725)

Överenskommelsen utgår från 5 kap. LEH där det anges att kommunerna ska få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som utförs enligt 2 kap. LEH. Den statliga ersättningen avser de specifika uppgifter som regleras i LEH och denna överenskommelse.

Ersättningen ska utgöra ett komplement till kommunens egen finansiering av arbete med krisberedskap.

Överenskommelsen är en justering av det tidigare avtalet från 2013 mellan MSB och SKL, dnr MSB 2012-5541, SKL 12/6159. Denna justerade överenskommelse MSB 2018-09779 SKL 18/03101 ersätter det tidigare avtalet från och med 1 januari 2019.

1.2 Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020

Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar är ett komplement till Överenskommelse om kommunernas krisberedskap.

(23)

2019-10-03 4(21)

Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.

Den fredstida krisberedskapen utgör även grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap och krig. Arbetet med civilt försvar regleras i

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar som avser perioden 2018-2020.

Avsikten är att en ny överenskommelse från och med 2023 ska reglera kommunernas arbete med både krisberedskap och civilt försvar. Det innebär att Överenskommelse om

kommunernas arbete med civilt försvar kan komma att förlängas eller revideras för perioden 2021-2022. Kommunen kan samordna arbetet med krisberedskap och civilt försvar, när det bedöms lämpligt.

Målet för det civila försvaret är att:

• Värna civilbefolkningen

• Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna

• Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld Alla kommuner ska arbeta med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom

totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig.

Prioriterade uppgifter för kommunerna under perioden är:

• Kompetenshöjning gällande totalförsvar

• Säkerhetsskydd

• Krigsorganisation och krigsplacering

Arbetet med de prioriterade uppgifterna kompetenshöjning gällande totalförsvar och säkerhetsskydd ska genomföras under perioden 2018 till 2020-12-31. Arbetet med framtagande av krigsorganisation och krigsplacering av personal ska vara påbörjat men behöver inte vara avslutat till 2020-12-31.

1.3 Extraordinär händelse

Kommunens åtaganden enligt LEH utgår från begreppet extraordinär händelse i fredstid som det är definierat i 1 kap. 4 §:

”Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i

(24)

2019-10-03 5(21)

viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.”

1.4 Krisberedskap omfattar mer än LEH

Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett

grundläggande arbete med krisberedskap. Det är upp till kommunen själv att finansiera de ytterligare förberedelser och åtgärder som kommunen bedömer nödvändiga. Ersättningen ska inte användas för till exempel brottsförebyggande arbete eller internt skydd.

Den förmåga som byggs upp för att hantera extraordinära händelser kan även vara användbar vid händelser som inte är att betrakta som extraordinära. Statens ersättning till kommunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet som är till nytta för mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet.

1.5 Sekretess

Uppgifter vars röjande kan orsaka skada på Sveriges säkerhet ska beläggas med sekretess i enlighet med Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

Begreppet ”Sveriges säkerhet” är inte preciserat i lagtext vilket innebär att varje aktör som bedriver samhällsviktig verksamhet själv får definiera begreppet. Inom Åstorp kommun använder vi definitionen: ”Åstorp kommun är en del av totalförsvaret. Verksamhet, anläggningar och uppgifter som är viktiga för kommunens förmåga att värna

civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt lämna stöd till Försvarsmakten anses omfattas av begreppet Sveriges säkerhet.”

Inom begreppet ”säkerställa” innefattas både bedrivande av verksamhet på en i förväg definierad lägsta nivå samt att skydda verksamheten mot hot och risker som kan påverka förmågan att bedriva verksamheten.

2. Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap

Målen är preciserade med utgångspunkt i övergripande mål för Sveriges säkerhet och mål för samhällets krisberedskap.

Bilaga 1 redovisar inriktnings- och resultatmålen för krisberedskapen i Åstorp kommun.

Bilaga 2 redovisar delmål och tidsplan för krisberedskapsarbetet 2019-2022.

• Reducera risker för och konsekvenserna av oönskade händelser som kan föranleda samhällsstörningar och/eller kris för kommunen.

(25)

2019-10-03 6(21)

• Värna om liv och hälsa för de som bor, vistas och verkar i Åstorp.

• Värna om grundläggande värden; demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

• Upprätthålla kommunens funktionalitet oavsett vad som inträffar.

• Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

2.1 Ledningsstruktur och planeringsorganisation.

Arbetet med krisberedskap och civilt försvar utgår från Kommunstyrelsen där också det yttersta ansvaret ligger.

Utförandeansvaret ligger hos kommunchefen som delegerar det strategiska arbetet till kris- och säkerhetssamordnaren.

Bilaga 3 visar planeringsorganisationen.

2.2 Risker, sårbarhet och riskreducerande arbete

Åtgärder och verksamhet kopplat till kommunens krisberedskap ska utgå från kommunens aktuella risk- och sårbarhetsanalys.

Sekretess - Bilaga 4 Åtgärdsplan efter genomförd Risk- och sårbarhetsanalys

Det arbete och de åtgärder som behövs utföras under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan till att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet ska införas i samtliga kommunala verksamheters verksamhetsplaner.

De kommunala verksamheter som i risk- och sårbarhetsanalysen bedöms vara samhällsviktiga ska i en kontinuitetsplan ange rutiner och planer för att upprätthålla samhällsviktig

verksamhet.

2.3 Krishanteringsorganisation

I kommunens Central krisledningsplan för extraordinära händelser anges hur kommunen ska organisera sig vid en samhällsstörning. Här finns även rutiner för aktivering samt

krisorganisationens ansvar och mandat. Planen fastställs första året under varje mandatperiod men kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov.

Krishanteringsorganisationen ska, då den aktiveras, kunna bedriva operativ ledning,

samverkan, omvärldsbevakning, framtagande av lägesbild, kriskommunikation samt analysera händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt.

(26)

2019-10-03 7(21)

2.4 Informationssäkerhet

Kommunen och dess verksamheter ska bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard. Häri bör ligga utveckling av rutiner för att hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse. Kommunen ska ha en förmåga att identifiera och hantera säkerhetsbrister i kritiska verksamhetssystem och övrig informationshantering.

Krav på informationssäkerhet ska ställas då informationshantering upphandlas av extern leverantör eller när kommunal verksamhet upphandlas av extern part.

3. Kommunens övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys

3.1 Lagtext

Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i

kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (2 kap. 1 § LEH).

3.2 Kommunens uppgifter

Kommunen ska: Bedriva ett arbete med risk- och sårbarhetsanalys som avser det geografiska områdesansvaret, kommunens organisation, samt berörda kommunala bolag och kommunalförbund.

Använda underlaget från risk- och sårbarhetsanalysen i planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera

extraordinära händelser.

Efter en inträffad kris utvärdera kommunens hantering, både med avseende på kommunens verksamhetsansvar och det geografiska områdesansvaret. Underlaget ska användas i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.

Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska baseras bland annat på följande källor:

Tidigare risk- och sårbarhetsanalyser och sammanställningar Inhämtning av underlag från kommunens olika verksamheter med specifika kunskaper inom riskområdena

Underlag och analyser från andra lokala, regionala och nationella aktörer Utvärderingsunderlag från genomförda övningar

Erfarenheter från inträffade oönskade händelser Kommunens dagliga

omvärldsbevakning Resultatet av den dagliga omvärldsbevakning som bedrivs med syfte att följa trender och hur händelser som inträffar i omvärlden kan påverka kommunens verksamheter, ska också beaktas i kommunens

sammanställning av analyser.

(27)

2019-10-03 8(21)

Deltagare i risk- och

sårbarhetsanalysarbetet ska vara: Central administration, IT, informationsverksamhet, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, stöd och service till funktionshindrade, förskola, grund- och gymnasieskola, vatten och avlopp,

samhällsplanering, miljö- och hälsoskydd, väghållning, renhållning, räddningstjänst, fjärrvärmeförsörjning, samt övriga berörda funktioner.

Risk- och sårbarhetsanalysen ska: Sammanställas skriftligen utifrån gällande föreskrifter samt fastställas under 2019 av Kommunfullmäktige.

Risk- och sårbarhetsanalysen ska

särskilt: Analysera vilka materiella och personella resurser som är särskilt kritisk för att kunna hantera samhällsstörningar samt vilka resurser som finns tillgängliga. Denna sammanställning ska uppdateras årligen.

Underlaget från risk- och

sårbarhetsanalysen Varje verksamhet som deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ska i sin verksamhetsplanering föra in de slutsatser som framkommer i arbetet. Samtliga kommunala verksamheter ska i sin

verksamhetsplanering föra in de generella slutsatser som presenteras i risk- och sårbarhetsanalysen.

Utvärdering av händelse och

övning I kommunens Central krisledningsplan för extraordinära händelser ska anges rutiner för utvärdering av inträffade samhällsstörningar och övningar. Erfarenheterna ska tas tillvara av berörd verksamhet som hanterar dessa inom sin verksamhetsplanering. Utvärdering ska belysa såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen

krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.

4. Kommunens ambitioner med sitt geografiska områdesansvar

4.1 Lagtext

Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att (2 kap. 7 § LEH):

• olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet,

• de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och

• information till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat

krisberedskapsläget.

(2 kap. 9 § LEH)

Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder

(2 kap. 9 § LEH)

Kommuners geografiska områdesansvar, innebär att kommunstyrelsen under höjd beredskap ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten.

(3 kap. 4 § LEH)

Kommuner ska under höjd beredskap, hålla den myndighet som regeringen bestämmer (länsstyrelsen) informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.

(3 kap, 5 § LEH)

(28)

2019-10-03 9(21)

Kommunen ska: Ge aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför extraordinära händelser.

Under en extraordinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- och

samordningsfunktion (ISF) på lokal nivå, i syfte att verka för samordning av olika aktörers åtgärder.

Ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse.

Verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas.

Tillse att förberedelser inför extraordinära händelser sker i samverkan med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området. En förutsättning för att samverkan ska ske är att de externa aktörerna vill och kan samverka med kommunen.

Säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik och metodik som tillämpas nationellt och regionalt för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (till exempel WIS och Rakel).

Ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse.

Informera berörda lokala aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå.

Medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte.

I samverkan med länsstyrelsen implementera rutiner för rapportering och för lägesbilder.

Samverkan mellan aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet

Åstorp kommun har i nätverket Åstorp näringslivsforum ÅNO kontakt med aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet i kommunen. På detta sätt möjliggörs samordning av förberedelser inför och åtgärder under en samhällsstörning samt vid höjd beredskap eller krig.

Inriktnings- och samordningsfunktion (ISF)

I kommunens krisstab ingår en ISF-funktion som vid uppstart av stabsarbete upprättar kontakt med tex TiB Länsstyrelsen och TiB RSNV.

Samlad lägesbild och

omvärldsbevakning I kommunens Central krisledningsplan för extraordinära händelser anges hur arbetet med samlad lägesbild och omvärldsbevakning ska bedrivas. I kommunens kriskommunikationsplan ska anges hur den samlade lägesbilden ska förmedlas till mottagare inom kommunens organisation, till aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område, till Länsstyrelsen och

grannkommuner samt till övriga aktörer som bedöms vara berörda av aktuell händelse.

(29)

2019-10-03 10(21)

Deltagande i

samverkanskonferenser Kommunens rutiner för deltagande i samverkanskonferenser anges i Central krisledningsplan för extraordinära händelser.

Information till

allmänheten I kommunens kriskommunikationsplan anges hur samordning av information till allmänheten vid en samhällsstörning ska ske. Vidare ska här anges rutiner för spridning av information till allmänheten via exempelvis sociala medier, kommunens webbplats, viktigt meddelande till allmänheten (VMA),

informationsnumret 113 13, Sveriges Radio P4 samt hur kundtjänst upprättas med förstärkt informationspersonal.

Samverkan med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området

Samverkan bedrivs inom ramen för Familjen Helsingborg samt genom Länsstyrelsens försorg. Inom dessa nätverk kan samverkan ske avseende

kommunens förberedelser inför samhällsstörningar samt inför höjd beredskap eller krig.

Anläggningar för

utomhusvarning Anläggningar för utomhusvarning finns i kommunen och driftas av Räddningstjänsten.

Kommunikation med berörda

krisberedskapsaktörer

Kommunen ska ha förmåga att kommunicera via både WIS och Rakel både internt mellan kommunala verksamheter samt externt med länsstyrelse och

grannkommuner. Kommunen ska under mandatperioden utföra en sambandsanalys för att ta reda på om RAKEL ska finnas inom varje förvaltning.

Förmåga att ge

Länsstyrelsen en samlad rapport

Kommunen ska ha förmåga att ta fram en samlad lägesbild med information från de i händelsen ingående verksamheterna inom förvaltningarna.

Beredskapsförberedelser I det geografiska områdesansvaret finns en förberedande del som är nödvändig för att såväl fredstida krishantering som den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap ska fungera.

Formerna för hur det geografiska områdesansvaret ska tillämpas inför och vid höjd beredskap kommer att utvecklas under de kommande åren.

Tekniskt system för

informationsutbyte Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte, under förutsättning att införandet inte medför några större kostnader för kommunen. Kommunen ska i samverkan med länsstyrelsen implementera rutiner för rapportering och för lägesbilder.

5. Planering avseende krisberedskap, säkerhetsskydd och civilt försvar

5.1 Lagtext

Kommunen ska: med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

(2 kap. 1 § LEH)

Kommunen ska: ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

(2 kap. 8 § LEH)

Fullmäktige ska: anta reglementen om nämndernas verksamhet och

arbetsformer. (6 kap. 44 §

kommunallag) Kommunstyrelsen

ska: i en instruktion fastställa hur kommunchefen ska leda förvaltningen under kommunstyrelsen. Instruktionen ska också fastställa kommunchefens övriga uppgifter.

(7 kap. 2 § kommunallag) Kommunen ska: vidta nödvändiga förberedelser för att i arbetet med

beredskapsförberedelser på ett säkert sätt kunna hantera frågor som är av vikt för Sveriges säkerhet.

(3 kap. 1-5§ LEH) Säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser

(30)

2019-10-03 11(21)

ska tillämpas i

erforderlig omfattning.

Kommuner och

landsting ska: vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

(7§ lagen 1992:1403 om totalförsvar och höjd beredskap)

Kommuner ska: ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bl.a. krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.

(4 § FEH)

Kommunstyrelsen

ansvarar: vid höjd beredskap för ledningen av den del av det civila

försvaret som kommunen ska bedriva. (3 kap. 2 § LEH)

Kommunen ska: ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska ange kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperioden och innehålla:

- övergripande styrning av arbetet med krisberedskap i kommunala förvaltningar och bolag.

- kommunens övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys.

- kommunens ambitioner i arbetet med sitt geografiska områdesansvar.

- vilken planering avseende krisberedskap inom olika områden som kommunen ska ta fram eller uppdatera under mandatperioden.

Kommunen ska: ta fram ett reglemente för krisledningsnämnden. Reglementet för

krisledningsnämnden ska beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen

bör: i instruktionen för kommunchefen ange vilka uppgifter som kommunchefen ska ha avseende krisberedskap.

i instruktionen för kommunchefen ta ställning till vilken roll som kommunchefen ska ha avseende kommunens arbete med krisberedskap.

Rollen kan både avse det förberedande arbetet och kommunens organisation för krisledning.

Kommunen ska: ta fram en plan för hantering av extraordinära

händelser. Planen ska innehålla: - hur kommunen ska organisera sig under extraordinära händelser.

- hur kommunens organisation för krisledning ska bedriva samverkan och ledning i syfte

(31)

2019-10-03 12(21)

att uppnå inriktning och samordning.

Kommunen ska: ta fram en utbildnings- och övningsplan. Utbildnings- och övningsplanen ska beslutas av kommunchefen.

Se bilaga 5 för ansvarsfördelning för utbildning och övning samt översikt.

Styrdokumentet, reglementet för

krisledningsnämnden, planen för hantering av extraordinära händelser, samt utbildnings- och övningsplanen ska vara beslutade

Senast 31 december under den nya mandatperiodens första år.

Kommunen ska: ha en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även kommunens beredskapsfunktioner inom till exempel

kommunalteknisk försörjning och krisstöd ska vara utbildade och övade.

Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod.

Kommunens krisledningsnämnd och tjänstemannaledning ska övas minst en gång per mandatperiod.

Kommunen ska, i den utsträckning tillfälle ges, delta i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional eller nationell nivå som avser fredstida kriser.

Nyckelpersoner i kommunens organisation ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och

totalförsvar.

Kommunen ska: ha rutiner och materiel (säkerhetsskåp m.m.) för att kunna hantera uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet utan att de röjs, ändras eller förstörs.

Kommunen ska: etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet.

Under perioden 2018-2020

Kommunen ska: under perioden påbörja en planering för sina

uppgifter inom totalförsvaret. Planeringen ska avse den verksamhet som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar.

Kommunen bör: utbilda och öva kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning.

Kommunen bör: inom ramen för den statliga ersättningen medverka i utbildningar och övningar som anordnas av länsstyrelsen och delta i övning anordnad av annan statlig myndighet.

Kommunen ska: ha en säkerhetsskyddschef, om det inte är uppenbart obehövligt. Enligt överenskommelsen mellan SKL och MSB ska samtliga kommuner ha en säkerhetsskyddschef, då detta är en förutsättning för att kommunerna ska kunna samverka med

Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658)

(32)

2019-10-03 13(21)

länsstyrelsen och Försvarsmakten avseende totalförsvarsfrågor.

Kommunen ska: Inom ramen för civilt försvar fortsätta med sin planering avseende krigsorganisation och krigsplacering

Under 2020.

5.3 Dokument

Styrdokument för kommunens

arbete med krisberedskap Detta dokument utgör styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap.

Reglemente för

krisledningsnämnden Reglemente för krisledningsnämnden är fastställt av Kommunfullmäktige 2016.

Instruktion för kommunchefen Kommunstyrelsen ska under 2019 i instruktionen för kommunchefen ange vilka uppgifter som kommunchefen ska ha avseende

krisberedskap.

Plan för hantering av extraordinära

händelser Kommunens Centrala krisledningsplan för extraordinära händelser utgör plan för hantering av extraordinära händelser. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige under 2019

Utbildnings- och övningsplan Utbildnings- och övningsplan för mandatperioden tas fram under 2019 och fastställs av kommunchefen.

Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under mandatperioden.

Kommunens krisledningsnämnd och tjänstemannaledning ska övas minst en gång under mandatperioden.

Kommunen ska delta i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional eller nationell nivå som avser fredstida kriser.

Övningsverksamheten ska beakta de brister som identifierats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.

Utbildning inom höjd beredskap och totalförsvar - Förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna behöver ha grundläggande kunskaper om de författningar och arbetssätt som gäller vid höjd beredskap, krigsfara och krig. Det är angeläget att kunskapen om totalförsvaret ökar.

Utbildnings- och övningsplanen ska beakta detta behov.

(33)

2019-10-03 14(21)

6. Ekonomi

Enligt 5 kap. 1 § LEH ska kommunen få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. LEH.

Kommunerna får ersättning enligt följande

fördelningsprinciper:

Grundbelopp för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet.

Verksamhetsersättning för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m.

Ersättning för utomhusvarning - Kommunen får en årlig ersättning för de ljudsändare som finns i respektive kommun för att finansiera kostnader för drift och underhåll samt för att genomföra kvartalsvisa tester av

utrustningen.

Rakelsubvention - I syfte att stimulera kommunernas anslutning till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel, och därmed öka förmågan till samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer vid en inträffad händelse, avsätts 27 mnkr per år för att

subventionera kommunernas abonnemangspriser för Rakel under perioden enligt nedan:

· grundabonnemang i Rakel fastställs till 6 000 kr per år.

· telematikabonnemang för styrning av utomhusvarning (VMA) via Rakel fastställs till 625 kr per år

7. Revidering och uppföljning

Detta styrdokument skall fastställas av Kommunfullmäktige för varje mandatperiod och revideras vid behov. Innehållet kontrolleras årligen av kommunstyrelseförvaltningen, kris- och säkerhetssamordnaren.

(34)

2019-10-03 15(21)

Bilaga 1: Inriktnings- och resultatmål för krisberedskapen i Åstorps kommun

Inriktningsmål Resultatmål Mottagare

Aktivt arbete med krisberedskap i ordinarie linjeorganisation och i befintliga verksamhetsprocesser

Risk- och kontinuitetshanteringsarbete ur ett krisberedskapsperspektiv är samordnat och integrerat med riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning

Krisberedskap behandlas regelbundet och vid identifierat behov vid ledningsgruppsmöten

Kommunstyrelsen

Identifiering, analys och behandling av risker och sårbarheter som kan föranleda samhällsstörningar och/eller kris

Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är för

mandatperioden sammanställd i enlighet med föreskrifter om kommuners risk- och

sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5).

Analysen redovisas till kommunstyrelsen och rapporterad till länsstyrelsen i Skåne län senast den 31 oktober året efter val till kommunfullmäktige.

Kommunövergripande riskbild för Åstorp sammanställs och kommuniceras till berörda aktörer och allmänheten.

Riskhantering genomförs regelbundet och vid behov i alla verksamheter.

Kommunstyrelsen

Nämnder Bolag Säkerställa och bedriva

kontinuerlig kommunal samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering, genomförs inom all kommunal samhällsviktig verksamhet och andra för organisationen verksamhetskritiska processer.

Nämnder Bolag

Verka för att samhällsviktig verksamhet som bedrivs av annan aktör inom geografiskt område

Strategi för att verka för upprätthållande av särskilt viktig verksamhet i Åstorp upprättas i samverkan med för sådan verksamhet ansvariga aktörer.

Kommunstyrelsen

Planera hur kommunen ska hantera kriser; organisera, leda, samordna, kommunicera, rapportera och samverka

Central krisledningsplan för hantering av extraordinära händelser som beskriver hur Åstorp kommun operativt hanterar

extraordinära händelser och andra kommuncentrala kriser upprättas för mandatperioden senast året efter val till kommunfullmäktige. Planen fastställs av kommunstyrelsen.

Krisledningsplan som beskriver hur

förvaltningen/bolaget operativt hanterar kriser som berör dess verksamhet upprättas för mandatperioden senast ett halvår efter fastställande av den centrala

krisledningsplanen. Planen fastställs av respektive nämnd/bolag.

Planen ska vara förenlig med den centrala krisledningsplanen

Kommunstyrelsen

Nämnder Bolag

(35)

2019-10-03 16(21)

Samtliga förvaltningar/bolag har säkerställt den egna organisationens tillgänglighet för att kunna ta emot larm och vid behov initiera krishantering.

Beslutfattare som har mandat att fatta normativa beslut finns ständigt tillgänglig och nåbar

Särskild planering för oönskad händelse som bedöms innebära omfattande konsekvenser och/eller där ansvarsförhållanden och hantering är särskilt komplexa genomförs vid identifierat behov av för det berörda

verksamhetsområdet ansvarig aktör.

Planering ska genomföras i samverkan med andra berörda aktörer.

Planeringen ska betraktas som komplement till och direkt underställt den centrala krisledningsplanen samt

förvaltningars/bolags krisledningsplaner Kriskommunikationsplan, som beskriver hur Åstorp kommun arbetar med kommunikation vid oönskade händelser som föranleder kris, är upprättad för mandatperioden, senast året efter val till kommunfullmäktige.

Planen ska betraktas som komplement till och direkt underställd den centrala

krisledningsplanen samt

förvaltningars/bolags krisledningsplaner.

Teknisk utrustning och informationskanaler för god operativ förmåga säkerställs kontinuerligt.

Nämnder Bolag

Kommunstyrelsen

Nämnder Bolag Utbilda och öva förtroendevalda

och anställd personal i syfte att öka krishanteringsförmågan

Resp förvaltning/bolag

Verka för samverkan och samordning för samhällets funktionalitet med särskilt viktiga aktörer

En strategi för samverkan med offentliga, privata och civila aktörer (inklusive strategi för användande av frivilligresurser) ska upprättas.

Strukturerad samverkan sker kontinuerligt och vid uppkommet behov mellan

förvaltningar och bolag inom Åstorp kommun Strukturerad samverkan sker kontinuerligt och vid uppkommet behov med externa aktörer inom det geografiska området Åstorp som är av särskild vikt för Åstorps

funktionalitet.

Kommunstyrelsen

Nämnder Bolag

(36)

2019-10-03 17(21)

Strukturerad samverkan sker, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne, med externa aktörer inom det geografiska området Skåne som är av särskild vikt för Åstorps

funktionalitet

Ett krisberedskapsnätverk i vilket det ingår representanter från samtliga förvaltningar och bolag sammankallas regelbundet och vid uppkommet behov.

Samverkan med närliggande kommuner sker kontinuerligt och vid uppkommet behov.

Samverkan med Länsstyrelsen Skåne sker kontinuerligt och vid uppkommet behov Åstorp kommun deltar aktivt i regionalt utvecklingsarbete av Sveriges krisberedskap.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Åstorp kommun ska vidta

förberedelser för kommunen inför höjd beredskap

Frågor och utveckling som rör Åstorp kommuns ansvar för civilt försvar beaktas.

VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas vid behov via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Nyckelpersoner/funktioner i kommunens krisledningsorganisationer har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

Kommunstyrelsen

Räddningstjänsten Söderåsen

Kommunstyrelsen

(37)

2019-10-03 18(21)

Bilaga 2: Delmål för krisberedskapsarbetet 2019-2022

Delmål Tidsplan Ansvarig

Politiker i krisledningsnämnden och tjänstemän i central krisledning utbildas och övas varje år

2019-2022 Kommunchef

Krisberedskap och civilt försvar har en fast punkt på dagordningen hos ledningsgruppen

Utarbeta krisledningsplaner

inom respektive förvaltning/bolag 2020 Förvaltningschef/Vd Utbilda och öva enligt fastställd

utbildnings- och övningsplan 2020-2022 Förvaltningschef/Vd Rapportering av planeringsläget

till KSAU En gång/år Kommunchef

Uppföljning av delmål för krisberedskapsarbetet En gång/år Kommunchef Planering för civilt försvar enligt

överenskommelsen mellan MSB och SKL

Utarbeta kontinuitetsplaner för kritiska

samhällsviktiga verksamheter 2020-2022 Förvaltningschef/Vd Uppföljning av åtgärdsplan RSA 2020-2022 Ledningsgrupp

(38)

2019-10-03 19(21)

Bilaga 3: Planeringsorganisation

Kommunfullmäktige

Bygg och

miljönämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen

Kommunchef

Räddningschef Förvaltningschef

socialtjänst Förvaltningschef

samhällsbyggnad Förvaltningschef

bildning Verkställande direktör BFAB Kommunstyrelse-

förvaltningen

Bildningsnämnden Räddningsnämnden Styrelse BFAB

(39)

2019-10-03 20(21)

Bilaga 4: Åtgärdsplan efter genomförd Risk- och sårbarhetsanalys

sekretessbelagd enligt OSL kap18, 13§

Presenteras ackumulerad för kommunchefen, förvaltningscheferna och vd.

(40)

2019-10-03 21(21)

Bilaga 5: Ansvarsfördelning för utbildning och övning

Nivå/funktion Ansvar

Kommunstyrelsens

arbetsutskott/krisledningsnämnden Följer upp utbildnings- och övningsplan Deltar i utbildning och övning

Kommunchefen Fastställer utbildnings- och övningsplan

Ansvarar för att utbildning och övning genomförs enligt fastställd plan Ansvarar för att krisledningsnämnden utbildas och övas

Kris-och säkerhetssamordnaren Organiserar och genomför centrala

utbildningar och övningar inom krisberedskap och civilt försvar Organiserar och genomför central krisberedskapsövning Förvaltningar och bolag Deltar i centrala utbildningar

Genomför utbildningar och övningar inom krisberedskapsområdet för den egna verksamheten

Utbildnings- och övningsöversikt 2019-2022

Målgrupp Utbildning Övning Tidsplan

Ledamöter i krisledningsnämnd

samt ersättare X X En gång per år

Tjänstepersoner i central

krisledningsfunktion X X En gång per år

Central kriskommunikations-

och informationsfunktion Enl särskild plan X En gång per år Förvaltning/bolag

krisledningsgrupper Enl förvaltning/bolag X En gång per år