Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014
Konjunkturläget, december 2014
Sammanfattning
• Svagt euroområde hämmar svensk tillväxt
• Långsam återhämtning så länge exporten hackar
• Inhemsk efterfrågan bidrar till stigande sysselsättning
• Inflationen har blivit lägre än väntat – Riksbanken behåller nollräntan till slutet av 2016
• Begränsat utrymme att göra penningpolitiken mer expansiv – med svagare konjunktur faller ansvaret tyngre på finanspolitiken
• Överskottsmålet för offentliga finanser allt mer
avlägset
Prognosen i sammandrag (augusti 2014 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1
Procent av arbetskraften
2Vid årets slut
3Procent av BNP
-1,0 (-0,5) -1,8 (-1,3)
-2,2 (-2,2) Offentligt finansiellt
sparande
30,25 (1,00) 0,00 (0,50)
0,00 (0,25) Reporänta
21,3 (1,7) 0,8 (1,5)
0,5 (0,6) KPIF
7,4 (7,3) 7,7 (7,6)
7,9 (7,9) Arbetslöshet
13,1 (3,4) 2,3 (3,1)
1,7 (1,8) BNP
2016 2015
2014
Fördjupningar
• Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser
• De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter?
• Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion
• Historiskt låga realräntor det kommande decenniet
Svag tillväxt i euroområdet – ljusare utveckling i USA och Storbritannien
Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
16 14
12 10
08 06
6 4 2 0 -2 -4 -6 -8
6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 USAEuroområdet
Storbritannien
Svaga investeringar i euroområdet förklarar en stor del av den lägre tillväxten
16 14
12 10
08 06
115 110 105 100 95 90 85 80 75
115 110 105 100 95 90 85 80 75 USAEuroområdet
Storbritannien
Index 2006=100, säsongsrensade kvartalsvärden
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin tyder på liknande utveckling framöver
14 12
10 08
06 2
1 0 -1 -2 -3 -4
2 1 0 -1 -2 -3
-4 Inköpschefsindex, USA
Konfidensindikator, euroområdet Konfidensindikator, Storbritannien
Standardiserade avvikelser från medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
Svagare BNP-tillväxt i tillväxtekonomierna än före finanskrisen
Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
14 12
10 08
06 15
10 5 0 -5 -10 -15
15 10 5 0 -5 -10
-15 Kina Brasilien
Indien
Ryssland
Lägre oljepris stärker hushållens reala inkomster och därmed tillväxten
15 13
11 09
07 05
03 01
140 120 100 80 60 40 20 0
1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Oljepriset i dollar
Oljepriset i kronor (höger)
Brent, dollar/fat respektive kronor/fat, månadsvärden
Svag BNP-tillväxt i Sverige trots barometerindikator över 100
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive
procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
16 14
12 10
08 06
120
110
100
90
80
70
3.0
1.5
0.0
-1.5
-3.0
-4.5 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Exporten går knackigt
15 13
11 09
07 05
03 01
520 480 440 400 360 320 280 240
9 6 3 0 -3 -6 -9 -12 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell
förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Svag importutveckling i viktiga mottagarländer av svensk export
16 12
08 04
00 96
92 88
84 80
15
10
5
0
-5
-10
-15
15
10
5
0
-5
-10
-15 Marknadstillväxt
Genomsnitt 1981-2007
Svensk exportmarknad i OECD, procentuell förändring
Expansiv politik har stimulerat hushållens konsumtion och drivit upp sparandet – begränsat utrymme för mer stimulans om så skulle behövas
Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
8 7 6 5 4 3 2 1 0
16 14 12 10 8 6 4 2 0 Hushållens konsumtion
Real disponibel inkomst Sparkvot (höger)
Bostadsinvesteringarna växer så det knakar
16 14
12 10
08 06
04 02
00 98
96 94
180
160
140
120
100
80
60
30
20
10
0
-10
-20
-30 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Miljarder kronor, fasta priser respektive procent
Nettoexporten faller men fortfarande betydande överskott i bytesbalansen
19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 10
8
6
4
2
0
-2
10
8
6
4
2
0
-2 Nettoexport
Bytesbalans
Procent av BNP
Högre anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
13 11
09 07
05 03
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Anställningsplaner
Genomsnitt 2001-2014
Sysselsättning och arbetskraft ökar jämförelsevis snabbt trots svag BNP-tillväxt
Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
16 14
12 10
08 06
8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8
8 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 BNPSysselsättning
Arbetskraft
Arbetslösheten faller långsamt
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet
J ämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Ytterligare lägre inflationsförväntningar på alla horisonter – ökad risk för nedåtgående spiral
13 11
09 07
05 03
01 99
97 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 5 år2 år
1 år
Procent, kvartalsvärden
Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning
KPIF exklusive energi ökar något snabbare 2015 till följd av det senaste årets kronförsvagning
16 14
12 10
08 06
04 02
00 5 4 3 2 1 0 -1 -2
5 4 3 2 1 0 -1 -2 KPIKPIF
KPIF exkl. energi
Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Riksbanken tror fortfarande på snabb uppgång i inflationen under 2016
KPIF, årlig procentuell förändring, kvartals- respektive månadsvärden
18 16
14 12
10 2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5 Konjunkturinstitutets prognos
Riksbankens prognos
= Förväntningar enligt Prosperas decemberenkät
Reporäntan ligger still till slutet av 2016 Procent, dagsvärden
19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 5
4 3 2 1 0 -1
5 4 3 2 1 0
-1 Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 16/12 2014
Riksbanken, december 2014, kvartalsmedelvärde
Rekordlåga obligationsräntor
13 11
09 4.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5
4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Sverige
USATyskland
Tioåriga statsobligationer, procent, veckovärden
Centralbankernas styrräntor kommer att vara låga ovanligt länge, men inte för evigt
Procent, dagsvärden
23 21
19 17
15 13
11 09
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0 Sverige
USAEuroområdet
Stigande demografisk försörjningskvot ger högre real jämviktsränta på lång sikt
45 40 35 30 25 20 15 10 05 00 95 90 85 70
65
60
55
50
45
70
65
60
55
50
45 Sverige
USAEuropa Världen
Andel yngre (<15 år) och äldre (65+år) i förhållande till arbetsför befolkning (15–64 år), procent
Anm. FN:s befolkningsprognos
Finanspolitisk scenario 2014-2019
• Alliansens budgetmotion gäller för 2015
• Bibehållet offentlig åtagande 2016-
– Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänsterna – Transfereringarna stiger med timlöner
Þ Aktiva beslut i staten om 78 mdkr ökade utgifter 2016-2019
• Utgiftsökningarna finansieras ”krona för krona”
Þ Skattehöjningar för hushållen på 78 mdkr 2016-2019
• Scenariot är ingen lämplighetsbedömning!
– Rimligare bench-mark än regeringens beräkningsantagande som bygger på oförändrade regler
– Överskottsmålet uppfylls inte
• I augusti antog KI att överskottsmålet skulle uppfyllas 2018, dvs.
konjunkturjusterat sparande 2018 = 1,2 procent av BNP
– Kräver 59 mdkr budgetförstärkande åtgärder 2016-2018
– Bibehållet åtagande t.o.m. 2018 kräver därutöver 58 mdkr finansiering av utgiftsökningar
24 22
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8 Faktiskt sparande
Konjunkturjusterat sparande BNP-gap
Fullt finansierade finanspolitiska åtgärder, krona för krona, stramar åt finanspolitiken men överskotts- målet nås ej
Procent av BNP respektive potentiell BNP
1,2 procent, vilket man bör sikta mot för att nå
överskottsmålet
1,3 procentenheter
för lågt sparande
2018, vilket mot-
svarar 59 mdkr
budgetförstärkning
Offentliga utgifter stiger snabbare än BNP om standarden i välfärdstjänsterna ska bibehållas – kräver även högre inkomster
Konjunkturjusterade inkomster och utgifter i offentlig sektor, procent av potentiell BNP
24 22 20
18 16 14
12 10
08 06
04 02 00
54
52
50
48
46
54
52
50
48
46 Inkomster, huvudscenario
Inkomster, oförändrade regler Utgifter, huvudscenario
Utgifter, oförändrade regler
Även om överskottsmålet inte nås faller statens bruttoskuld något från och med 2016
Maastrichtskuld och offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet, procent av BNP
23 21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 80
60
40
20
0
-20
-40
80
60
40
20
0
-20
-40 Maastrichtskuld
Finansiell nettoförmögenhet i offentlig sektor
