Kallelse
Kommunala pensionärsrådet kallas till sammanträde Tid: 2016-05-25 kl. 13.00-15.00
Plats: Turebergsrummet, plan 13
Ärenden
1. Upprop
2. Godkännande av dagordningen
3. Nulägesanalys- Jämförelser av kostnader med andra kommuner
4. Kontaktcenter
Bilaga
5. MAS-funktionen i Sollentuna kommun 6. Bostäder att bo kvar i
Bilaga
7. Varmvattenbassängen 8. Förebyggande verksamheten 9. Samverkansfrågor KPR
Bilaga 10. Övriga frågor
Noteringar
Henrik Berggren
Mikaela Edestav Ida Lorenzson
Anna-Lena Johansson Anna-Lena Johansson Anna-Lena Johansson Anna-Lena Johansson
Anna-Lena Johansson Ordförande
Margareta Hellblom Larsson Sekreterare
2016-02-10
Till Vård- och Omsorgsnämnden
Medlemmar i äldrerådet har blivit kontaktade av flera personer som är oroliga för hur
äldreomsorgen fungerar just nu. Vi i äldrerådet har egna erfarenheter och exempel som stärker den oron. Vi vill därför ta upp några frågor.
Seniorträffarnas rutiner vid akuta händelser
En fredag vid stängningsdags ville en av de äldre gästerna på seniorträffen i Edsberg inte gå hem. Hon var förtvivlad och uppvisade tydliga tecken på att hon inte mådde bra. Föreståndaren och två damer bland gästerna stannade kvar och tog hand om kvinnan och försökte skaffa hjälp. Damerna sökte efter akutnummer på anslagstavlor och i köket men fann ingenting. De ringde kommunens
kontaktcenter och blev kopplade runt utan att få hjälp och kontaktade därefter mobila akutteamet, även det utan att få hjälp. Till sist ringde en av damerna 1177 och ambulans hämtade kvinnan för undersökning och vård. Det kan också nämnas att den gamla damen, som är ensamstående, sagt upp sitt larm och avböjt städning.
Den här händelsen väcker frågor:
• Vilken fortbildning får ledarna för seniorträffarna när det gäller akuta händelser som sjukdom eller olyckshändelse?
• Vilka rutiner finns upparbetade för akuta situationer, till exempel checklistor och aktuella telefonnummer?
• Hur säkerställer kommunen att dokumentationen finns tillgänglig och är uppdaterad?
• Hjärtstartare??? HLR-utbildning Vård- och omsorgskontoret
Vi har noterat att det under en tid varit stor personalomsättning på vård- och omsorgskontoret. Det är många nyrekryterade biståndsbedömare och en del tycks sakna tillräcklig erfarenhet av sådant arbete. Det finns oro för att viktig kunskap inte förs vidare och att tiden för hembesök minskar.
Många äldre upplever att det tar lång tid innan de får kontakt och svar på sina frågor. Företagen som utför hemtjänst ser också problem till exempel med gamla uppgifter om beviljad insatstid för
kunderna, att hitta rätt person på kontoret och bristande kunskap och erfarenhet hos tjänstemännen.
• Hur garanteras kontinuiteten i arbetet?
Kontaktcenter
För att fungera som tänkt krävs det kunniga och empatiska personer på kontaktcenter. De måste också veta vad som krävs i en akut situation som den vi beskrivit ovan och säkerställa att den som ringer får hjälp. Vi har också noterat att växeln kopplar fram samtal trots att hela kontaktcenter är på möte. Den som ringer kan då inte komma tillbaka till växeln utan måste ringa igen.
Personalomsättningen på VoK bidrar till att namnen i kontaktscenters register inte alltid är
uppdaterade. Samtal skickas till fel person eller till personer som slutat eller till rätt person med en telefonsvarare med en annan persons meddelande. Allt detta är extra besvärligt för många äldre.
• Hur utbildas kontaktcenters medarbetare när det gäller akuta situationer?
• Finns dokumentation tillgänglig med checklistor och telefonnummer vid akuta situationer?
• Hur säkerställer vård- och omsorgskontoret att register kontinuerligt uppdateras när personal slutar eller nyanställs?
För Äldrerådet Agneta Hovmöller Tel 070-2678722
agneta.hovmoller@gmail.com
SOUENTUt/Ä KO:/.WUiri Körnmunst} re!s .;i
Äldrerådet Sollentuna
Till
Vård- och omsorgsnämnden 5tadsbyggnadsnämnden
Bostäder att bo kvar i - hur ser det ut i Sollentuna och vilken planering finns?
Äldrerådet har ett aktivt intresse för olika frågor som rör äldres boende. Det finns en grupp som arbetar med trygghetsboendefrågor.
I december 2012 skrev äldrerådet till vård- och omsorgsnämnden om behovet av
trygghetsbostäder i kommunen. I skrivelsen presenterade vi våra tankar och önskemål om trygghetsboenden och vår önskan om att delta i kommande diskussioner med nämnden.
Under 2013 genomfördes ett par träffar med dåvarande nämndordförande. En arbetsgrupp, under ledning av dåvarande vice ordförande i VON, bildades bestående av representanter för VON och pensionärsorganisationerna. Gruppen träffades några gånger under 2013 och 2014. Under 2014 hände följande: Arbetsgruppen gjorde ett studiebesök på ett
trygghetsboende i Stockholms stad. Kommunen bjöd in till ett välbesökt dialogmöte om hur vi vill bo som äldre. Representanter för äldrerådet deltog i ett informationsmöte om den utredning om Tors Backes framtid som då skulle genomföras. Därefter rann arbetet i arbetsgruppen ut i sanden - ett arbete som vi satte stort värde på och hade förhoppningar skulle ge konkreta resultat. Vi har från pensionärsorganisationernas sida ställt frågor till nämndens ordförande vid ett flertal tillfällen efter valet 2014 och under 2015 och undrat när gruppens arbete ska återupptas. Det har till vår stora besvikelse inte skett.
Mot den bakgrunden vill gruppen på nytt väcka frågan om bostäder som är tillgängliga för äldre och som vi kan bo kvar i. För att aktualisera våra kunskaper har arbetsgruppen för trygghetsboendefrågor läst betänkandet Bostäder att bo kvar i - Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85). Betänkandet har ett brett angreppssätt när det gäller bostäder för äldre; något som vi ser stora fördelar med. I betänkandet
konstateras bl.a. att runt hälften av alla seniorer som bor i flerbostadshus saknar hiss i huset (SCB:s statistikdatabas). En del av dem bor på första våningen och kan kanske nå sin
lägenhet utan att passera trappsteg, men de flesta av dem kommer att få svårt att bo kvar om rörligheten minskar med åren. Av dem som bor i hus med hiss är det över hälften som ändå inte når lägenheten utan att passera trappsteg. Det är inte bättre för dem som bor i småhus; det är faktiskt vanligare att trappor är den enda vägen till entrén i småhus än i flerbostadshus.
1
Vilka olika boendeformer finns för äldre i Sollentuna?
Vi har ställt oss frågan hur det generellt ser ut i Sollentuna med bostäder för äldre. Vi har sökt information på kommunens och Sollentunahems hemsidor. Sollentunahem har sammanlagt 161 lägenheter för seniorer, inklusive lågenheterna i Traversen, det s.k.
trygghetsboendet. Samtliga dessa lägenheter ligger i fastigheter med hiss. Kötiden för dessa lägenheter är 8-9 år. Kommunen har platser i särskilda boenden och därutöver ett antal pensionärslägenheter-för båda kategorierna krävs biståndsbeslut. Därutöver finns det, såvitt vi kunnat få fram, två bostadsrättsföreningar för personer 55+, Toppklockan i
Fågelsången och Sjöstjärnan i Sjöberg. Seniorgården planerar ett boende i Helenelund. Silver Life hoppas kunna bygga ett boende i Tureberg. Om det finns något ytterligare har vi inte lyckats få fram.
Hur vill äldre människor bo?
Önskemål om hur vi äldre vill bo redovisas dels i rapporten Attitydundersökning bland kommunens invånare över 65 år från 2013 eller 2014, dels i rapporten Hur vill du bo som senior? från det mycket uppskattade dialogmötet i februari 2014. Enligt rapporten ska underlaget användas av vård- och omsorgsnämndens politiker. En årlig redovisning av hur man tagit hänsyn till de deltagandes kunskap och synpunkter utlovades. Såvitt vi känner till har någon sådan redovisning inte kommit till stånd.
Vad händer? Vi vill ha svar nu!
Vi vill med den här skrivelsen på nytt väcka frågan i nämnden om vikten av att det finns bostäder av olika slag i kommunen som vi äldre vill och kan bo kvar i och som tillgodoser våra skiftande behov.
• Finns det någon långsiktig planering som utgår från den kunskap som samlades in vid diaiogmötet 2014?
• Finns det kunskap om hur tillgängligt det totala bostadsbeståndet i Sollentuna är?
• Finns det planer på att förbättra tillgängligheten i flerbostadshus som inte har hiss?
Vi vill som vanligt delta i ett sådant arbete och bidra med våra kunskaper och synpunkter- det är vi som ska bo i dessa bostäder.
Sollentuna den 20 april 2016 För Äldrerådet ^
Monica
BerggrenW
^ A g n e t a Björklund Agneta Hovmoller PRO SPF/Seniorema/Tunasol SPF Seniorerna/Tunasol2
Överenskommelse om samverkansformer mellan vård- och omsorgskontoret och pens- ionärsorganisationerna
h Syfte
Utgångspunkten för samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och pensionärsorganisat- ionerna som är representerade i kommunala pensionärsrådet (KPR) är att gemensamt utveckla äldreomsorgen i kommunen. I detta ligger respekt för varandras roller och en ambition att arbeta konstruktivt tillsammans.
Denna överenskommelse reglerar de arbetsformer som KPR har i relation till vård- och om- sorgsnämnden och vård- och omsorgskontoret. För övriga nämnder och förvaltningar behöver det ske ett utvecklat samarbete för att ambitionerna enligt reglementets tredje paragraf ska kunna fullföljas.
2. KPR:s arbetsformer
KPR sammanträder minst fyra gånger per år. Arbetsutskottet sammanträder en månad före rådets sammanträde. Avsikten med denna långa tid mellan arbetsutskottet och rådet är att vård- och omsorgskontoret ska kunna förbereda de ärenden som ska upp på rådets samman- träde och att de tjänstemän som skall delta skall ha möjlighet att planera in detta
Arbetsutskottets viktigaste uppgift är att fastställa dagordning för sammanträdet. Vid arbetsut- skottets möte framför pensionärsorganisationerna sina ärenden samt föreslår ärendemening.
Ordföranden framför sina ärenden på samma sätt.
På förslag av pensionärsorganisationerna utser KPR de kontaktpersoner som handläggarna på vård- och omsorgskontoret ska ta kontakt med i olika ärenden.
KPR:s protokoll ska utformas så att de ger information till pensionärsorganisationernas med- lemmar om vad som behandlats och respektive parters yrkanden och rådets beslut. I protokol- len ska framgå vem som initierat ärendet och skälet till detta.
Handlingar kommer, i likhet för det som gäller vård- och omsorgsnämnden, att sändas via internet. Ledamöterna i KPR utrustas med läsplattor.
3. Löpande samverkan
Samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och pensionärsorganisationerna syftar till att stödja vård- och omsorgsnämndens utvecklingsarbete. Detta sker genom seminarier samt samverkan med tjänstemän inom olika verksamhetsområden. Denna form av samverkan bör fortsätta att utvecklas.
Förvaltningschefen inbjuder regelbundet till information om det som sker i verksamheten och de ärenden som är under beredning. För vissa ärenden kompletteras denna information med information enligt punkt 4.
4. Samarbete i konkreta ärenden
I KPR: s reglemente sägs att synpunkter från rådet ska inhämtas i ett så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan beaktas vid ärendenas handläggning i aktuell nämnd eller styrelse samt att pensionärsaspekterna beaktas i facknämndernas reguljära verksamhetsplanering.
nisationerna far tillräckligt med tid för sitt beredningsarbete. KPR:s representanter har möj- lighet att lämna synpunkter under utredningens gång.
Pensionärsorganisationerna har rätt att bifoga sina synpunkter som en bilaga till ärendet vid ärendets behandling i nämnden. För att säkerställa att pensionärsorganisationerna far möjlig- het att lämna synpunkter även när kontorets tjänsteutlåtande är färdigt läggs handlingarna till vård- och omsorgsnämnden och dess arbetsutskott ut på hemsidan och i KPR-ledamöternas Ipad.
5. Pensionärsorganisationernas kontakter med vård och omsorgskontoret När pensionärsorganisationerna vill aktualisera ärenden inom vård- och omsorgskontoret ska detta ske genom KPR. I brådskande situationer kan det ske genom beslut av förvaltningsche- fen.
6. Nämndhandlingar
Handlingar till vård- och omsorgsnämnden sänds ut till ledamöterna i KPR i Ipaden samtidigt som de går till ledamöterna. Samma dag anslås även handlingarna på kommunens hemsida.
7. Administrativt stöd
Pensionärsorganisationerna kan fa specifika handlingar via mail genom att begära detta hos nämndens sekreterare.
8. Tidsperiod
Denna överenskommelse gäller till vidare.