14.3. Bilaga 2. Revisionsberättelse 2016 Brandkåren Attunda

(1)

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen

Brandkåren Attunda Revisionen

2G17 -0V 0 7

D n , rf/G 255" l<5.

103

Medlemskormnunernas kommunfullmäktige

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016

Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet under år 2016.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet.

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i redogörelsen och övriga till berättelsen fogade bilagor.

Förbundsdirektionen har godkänt årsredovisningen.

Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Granskningen visar vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verk- samhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning.

Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet.

Norrviken 2017-03-24

Rune Lundin

y- \

Till revisionsberättelsen hör bilagorna:

Revisorernas redogörelse (nr 1)

De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr 2-4)

(2)

(3)

Brandkåren Attunda

Revisionen Bil 1 1 (2)

R E V I S O R E R N A S REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2016

1 ALLMÄNT

Vi har under året genomfort vår granskning i enlighet med kommunallagen, fastställt revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet.

PwC har biträtt oss i vårt granskningsarbete.

1 samband med slutrevisionen har årsredovisningen och andra aktuella frågor diskuterats med förbundets tjänstemannaledning. Vår lagreglerade initiativrätt i förbundsdirektionen har däremot inte använts i något granskningsärende under året.

2 INRIKTNING O C H OMFATTNING

Målsättningen med revisionsarbetet är att främja ändamålsenlighet, effektivitet, rättvisande räkenskaper och god intern kontroll. Utifrån denna målsättning utar- betas revisionsplanen, som innehåller granskningsinsatser inom förvaltnings- och redovisningsrevision. Prioritering av revisionsinsatserna sker utifrån väsentlighet och risk.

Förvaltningsrevision genomförs i form av verksamhetsinriktade granskningar inom olika väsentliga områden. Granskningsinsatserna syftar till att ge impulser till en effektivisering av verksamheten samt öka ändamålsenligheten.

Redovisningsrevision genomförs i form av granskning av årsredovisning, del- årsrapport och olika redovisningsrutiner. Dessa insatser syftar till att främja rätt- visande räkenskaper och god intern kontroll.

3 R E S U L T A T

3.1 Allmänt

Fastställd revisionsplan för året har genomförts inom den ekonomiska ram som fastställts.

3.2 Årsredovisning och delårsrapport

Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

(4)

Brandkåren Attunda

Revisionen Bil 1 2 (2)

Vidare bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rätt- visande räkenskaper samt är upprättad enligt kommunala redovisningslagen (KRL) och god redovisningssed.

Granskningen visar även att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushåll- ning.

Revisionsrapport över granskning av årsredovisningen har överlämnats för känne- dom till förbundsdirektionen.

Vi har granskat delårsrapporten och vår bedömning är att rapporten upprättats i enlighet med KRL samt i allt väsentligt utifrån gällande normgivning. Med anledning av granskningen har ett utlåtande överlämnats till förbundsdirektionen.

3.3 Fördjupad granskning

Enligt fastställd revisionsplan har vi genomfört en fördjupad granskning kring intern kontroll i kundfakturering.

Vår sammanfattande bedömning utifrån genomförd granskning är att den interna kontrollen i huvudsak är tillräcklig, men att det inom vissa områden behöver vidtas åtgärder i syfte att ytterligare stärka kontrollen.

Utifrån granskningsresultatet lämnas därför följande rekommendationer:

• Dokumentera samtliga processer och kontroller avseende kundfordringai- för att minska sårbarheten inom administrationen.

• Implementera utökade kontroller avseende fakturering av restvärden och tillsyn för att minska risken för uteblivna intäkter och feldebiteringar.

Revisionsrapporten har överlämnats för besvarande till förbundsdirektionen, med en skrivelse daterad 2016-12-15. Svar har erhållits som har diskuterats på slutrevisionen för 2016.

(5)

www.pwc.se

Revisionsrapport

Richard Vahul Jessica Nordahl Mars 2017

Granskning av årsredovisning

2016

Brandkåren Attunda

pwc

(6)

Granskning av årsredovisning 2 0 1 6

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning i

2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga och metod 2

2.3. Revisionskriterier 3 3. Granskningsresultat 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 4

3.1.1. Förvaltningsberättelse 4 3.1.1.1. Översikt över utvecldingen av verksamheten 4

3.1.1.2. Investeringsredovisning 5 3.1.1.3. Driftredovisning 6 3.1.2. Balanskrav 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning 7

3.2. Rättvisande räkenskaper 7

3.2.1. Resultaträkning 7 3.2.2. Balansräkning 8 3.2.3. Kassaflödesanalys 9 3.2.4. Tilläggsupplysningar 9

(7)

i. Sammanfattning

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

• Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Den sammantagna ekonomiska analysen har vidare utvecklats utifrån de synpunkter som lämnats vid tidigare års granskningar. Vidare bedömer vi att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi instämmer i förbundets bedömning av att balanskravet för 2016 har uppfyllts.

Årets resultat är 2 529 tkr, men efter att hänsyn tas till realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar på 1311 tkr, blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 1 218 tkr. Balanskravet är kommenterat under en särskild rubrik i förvaltningsberättelsen och balansutredande not finns.

Granskningen visar att resultatet i årsredovisningen är förenligt med god

ekonomisk hushållning, utifrån en sammanvägning av det redovisade utfallet för de finansiella och verksamhetsmässiga målen.

Vi kan konstatera att förbundet har ett dokumenterat och implementerat styrsystem, som utgår från vision, uppdrag i handlingsprogram (effektmål), verksamhetsplan (prestationsmål och utvecklingsuppdrag) och underliggande planer (mål för produktion/område/distrikt). De olika delarna i den s.k.

målstyrningskedjan hänger således ihop. Måluppfyllelsen redovisas även på ett tydligt sätt.

(8)

2o Inledning

2.1. Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.

Revisionsobjekt är förbundsdirektionen som enligt kommunallagen (KL) är ansvarig för årsredovisningens upprättande och godkännande.

2.2. Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande.

Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 - 8 ) . Vidare ska revisorerna enligt

kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fastställts. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

• Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• Förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Kassaflödesanalys

(9)

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har vidare granskats, vilket även gäller den del som benämns verksamhetsberättelse.

Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed¹ för kommuner och landsting.

Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt

väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredo-

visningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.

Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med förbundets ekonomifunktion. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som PwC Kommunal sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.

Revisionsrapportens innehåll har faktagranskats av förbundsdirektören och ekonomichefen.

2.3. Revisionslo

⁹

ii!0rier

Granskningen av årsredovisningen innebär en avstämning mot följande revisionskriterier:

• Kommunallagen

• Kommunal redovisningslag

• Rekommendationer från RKR

• Förbundsdirektionens beslut kring god ekonomisk hushållning

1 Utgångspunkten för detta är bland annat SKYREV (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) och deras vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting, som implementeras succesivt. Vägledningen baseras vidare på ISA (International Standards on Auditing).

(10)

3. Granskningsresultat

Granskningsresultatet redovisas utifrån följande delavsnitt:

• Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomisk ställning

• Rättvisande räkenskaper

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1. Förvaltningsberättelse

3.1.1.1. Översikt över utv ecklingen av verksamheten

Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om:

• Obligatorisk information i enlighet med KRL och KL samt RKR:s rekommendationer

• Sådana förhållanden, som inte ska redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin

• Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut

• Förväntad utveckling

• Väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron

• Annat av betydelse för styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar överensstämmer med kraven i KRL och KL samt i allt väsentligt är förenligt med övrig normgivning.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning (inkl obligatorisk information enligt KL, KRL och RKR:s

rekommendationer). Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen bedöms ge en rättvisande bild. Förutom de uppgifter som redovisas i balans- och resultat-räkning, finns kompletterande uppgifter som är viktiga för bedömning av förbundets ekonomi och ställning. Detta i form av finansiella nyckeltal, såsom kassalikviditet och soliditet. Vidare finns information i förvaltningsberättelsen om pensionsmedelsförvaltningen samt en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper utifrån gällande normgivning.

Sammantaget bedöms en tillfredsställande utvärdering ske av förbundets ekonomiska ställning, kopplat till uppföljning av nyckeltal och de fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning.

Händelser av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen finns en redovisning av viktiga händelser under året. Utifrån den kunskap vi har om

förbundets verksamhet, via direktionsprotokoll m m, bedöms väsentliga händelser under året kommenterade i förvaltningsberättelsen.

(11)

Förväntad utveckling (framtidsperspektivet). Av förvaltningsberättelsen framgår den förväntade framtida utvecldingen under ett särskilt avsnitt. För

Brandkåren Attunda innebär de framtida leraven och förutsättningar för framtidens välfärd bl.a. ett arbete med digital transformation för resultatmässiga, sociologiska och ekonomiska effekter. Vidare har framtidsutmaningar kopplat till bl.a. mer komplex och utbygg infrastruktur, ökade socioekonomiska klyftor, välfärdens finansiering samt klimatförändringar identifierats för räddningstjänsten.

Väsentliga personalförhållanden. Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter om väsentliga personalförhållanden, bl a i form av värdegrund, medarbetaredagar, effektivare arbete, arbetsmiljö, lönerevision, rekrytering och avslut av anställningar, kompetenslyft samt chefs- och utvecklingsprogram.

Statistik över sjukfrånvaron redovisas vidare i enlighet med reglerna i KRL.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av kommunalförbundets verksamhet. Detta område avser information och

analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om mål och -uppfyllelse redovisas i förvaltningsberättelsen och har utvecklats över tid. Vidare finns en beskrivning av det nya styrsystemet som infördes i förbundet fr o m 2014. Vi kan konstatera att förbundet har ett dokumenterat och implementerat styrsystem, som utgår från vision, uppdrag i handlingsprogram (effektmål), verksamhetsplan (prestationsmål och utvecklingsuppdrag) och underliggande planer (mål för produktion/område/distrikt). De olika delarna i den s.k. målstyrningskedjan hänger således ihop.

3 . 1 . 1 . 2 . Investeringsredovisning Vi har granskat att:

• Investeringsredovisningen visar kommunalförbundets totala investeringsverksamhet

• Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring

• Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen

• Jämförelse med tidigare år görs

• Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats

Bedömning och iakttagelser

Investeringsredovisningen bedöms i allt väsentligt ge en rättvisande bild av årets investeringar.

Investeringsredovisningen är avstämd mot bokföringen och övriga uppgifter i årsredovisningen inkl. justeringar. Redovisningen ger en samlad bild av förbundets totala investeringsverksamhet och objektsvis uppdelning sker.

I investeringsredovisningen görs jämförelser med tidigare år. Övergripande kommentarer till investeringsutfallet finns vidare i förvaltningsberättelsen.

(12)

Investeringarna redovisas direkt i balansräkningen, vilket innebär att kodning av kostnadsslag inte sker (påverkar t ex statistikuttag²). Ett alternativ är en renodlad investeringsredovisning.

3.1.1.3. Driftredovisning Vi har granskat att:

• Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning

• Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen

• Jämförelse med tidigare år görs

• Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål samt överensstämmer med resultaträkningen

Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till direktionens fastställda budget.

Budgeterade och redovisade kostnader redovisas i sammandrag och har överförts riktigt från den systematiska bokföringen. Driftredovisningen överensstämmer vidare med resultaträkningen.

I driftredovisningen görs jämförelser med tidigare år. Kommentarer till utfallet finns i förvaltningsberättelsen, vilka främst utgår från resultaträkningen. Den sammantagna analysen av det ekonomiska utfallet har utvecklats utifrån de synpunkter som lämnats i tidigare års granskning.

3.1.2. Balanskrav Vi har granskat att:

• Förbundets bedömning av om balanskravet har uppfyllts, dvs att det finns en balanskravsutredning i enlighet med KRL och KL

• Om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas

• Om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats

• Om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall direktionen har beslutat att en sådan reglering inte ska ske

Vi instämmer i förbundets bedömning av att balanskravet för 2016 har uppfyllts.

Årets resultat är 2 529 tio-, men efter att hänsyn tas till realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar på 1311 tio-, blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 1 218 tkr. Balanskravet är kommenterat under en särskild rubrik i förvaltningsberättelsen och balansutredande not finns.

2 Eftersom det räkenskapssammandrag som kommunalförbund lämnar till SCB är betydligt mindre detaljerat än för en kommun har frågan om kodning på kostnadsslag mindre betydelse.

(13)

Vi kan konstatera att inga tidigare års negativa resultat finns att reglera.

3.1.3. God ekonomisk hushållning

Vi har granskat måluppfyllelsen för direktionens finansiella och

verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser

Finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning finns fastställda i verksamhetsplan och budget. Vidare har direktionen 2013-11-22 beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultat- utjämningsreserv (RUR).

Granskningen visar att resultatet i årsredovisningen är förenligt med god

ekonomisk hushållning, utifrån en sammanvägning av det redovisade utfallet för både de finansiella och verksamhetsmässiga målen. Resultatet visar att förbundet aktivt har arbetat med de fastställda målen i verksamhetsplanen.

Finansiella mål

Måluppfyllelsen kommenteras i årsredovisningen och där framgår att samtliga fyra finansiella mål har uppnåtts.

Verksamhetsmål

I förvaltningsberättelsen redovisas verksamhetens måluppfyllelse utifrån förbundets styrsystem som utgår från vision, uppdrag i handlingsprogram (effektmål), verksamhetsplan (prestationsmål och utvecklingsuppdrag) och underliggande planer (mål för produktion/område/distrikt).

Utifrån förbundets två effektmål:

• Brandkåren Attunda ska utveckla samhällets samlade förmåga att förebygga och hantera olyckor.

• Brandkåren Attunda ska bidra till att minska utanförskapet och öka tilliten till samhället

redovisas utfallet för de nio prestationsmål och tio utvecklingsuppdrag som förbundet arbetat utefter under 2016. Uppföljning av indikatorer och genomförda åtgärder samt måluppfyllelse (trafikljus) inom respektive målområde redovisas i förvaltningsberättelsen både summerat i tabell och i löptext. Det redovisas även olika former av statistik som är kopplade till målen.

3.2. Rättvisande räkenskaper

3.2.1. Resultaträkning Vi har granskat att:

• Resultaträkningen är uppställd enligt KRL

• Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader

• Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av

resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet

• Resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat

(14)

Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat.

Resultaträloiingen är uppställd i enlighet med KRL (vissa poster enligt lagens uppställning är ej tillämpligt för kommunalförbund).

Noter finns i tillräcklig omfattning och resultaträkningens innehåll är i allt

väsentligt rätt periodiserat. Bedömningen görs utifrån en urvalsmässig granskning av olika interimsposter.

3.2.2. Balansräkning Vi har granskat att:

• Balansräkningen är uppställd enligt KRL

• Noter finns i tillräcklig omfattning

• Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör förbundet och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade

• Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL

• Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser

• Specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning

Vi bedömer att balansräloiingen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital.

Balansräloiingen är i tillämpliga delar uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer till huvudboken finns i tillräcklig omfattning.

Föregående års utgående balanser har på aggregerad nivå överförts rätt som årets ingående balanser.

Vi bedömer att omsättningstillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade och rätt värderade samt i allt väsentligt rätt periodiserade.

I RKR:s rekommendation om materiella anläggningstillgångar (11.4), som gäller fr o m 2014, har förtydligande gjorts bland annat kring kravet på

komponentavskrivning. Rådet har även gett ut en information kring övergången till komponentavskrivning. Vi kan konstatera att förbundet anpassat sig till Rådets rekommendation och tillämpar komponentavskrivning på samtliga ägda fastigheter fr o m 2016-01-01. Införandet av komponentavskrivning har påverkat

(15)

helårsresultatet positivt med 2 593 tkr (en engångseffekt med anledning av att förbundets tidigare avsloivningsmetod medfört för höga avskrivningar).

Resultateffekten och förbundets principer för komponentavskrivning kommenteras i årsredovisningen samt anledningen till att 2015 års siffor ej omräknats i enlighet med RKR:s rekommendation. Vi har genomfört en översiktlig granskning av övergången till komponentavslcrivning och har inte funnit några indikationer på att övergången inte hanterats korrekt.

3.2.3. Kassaflödesanalys Vi har granskat att:

• Kassaflödesanalysen uppfyller kravet enligt gällande normgivning

• Noter finns i tillräcklig omfattning

• Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen

Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunalförbundets finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning.

Förbundet följer RKR:s rekommendation 16.2 för kassaflödesanalys, som ställer krav på att analysen ska redovisa betalningsflöden uppdelat på sektorerna: Löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Kassaflödesanalysen utmynnar i en förändring av likvida medel.

Överensstämmelse finns mellan kassaflödesanalysen och motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

3.2.4. Tilläggsupplysningar

Vi har granskat om årsredovisningen lämnar information om tillämpade

redovisningsprinciper samt lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning.

Bedömiiing och iakttagelser

Informationen om tillämpade redovisningsprinciper samt hantering av krav på tilläggsupplysningar bedöms i huvudsak vara tillräckliga för att kunna bedöma och analysera resultat och ställning.

Förbundet har under 2016 infört komponentavskrivning för fastigheterna, enligt RKR 11.4.

2017-03-24 Richard Vahul

Projektledare/uppdragsansvarig Certifierad kommunal revisor

(16)

(17)

www.pwc.se

Revisionsrapport

Fördjupad granskning:

kundfakturering

Brandkåren Attunda

(18)

Fördjupad granskning: kundfakturering

1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 2

2. Inledning 3 2.1. Bakgrund 3 2.2. Syfte och revisionsfråga 3

2.3. Revisionskriterier 3 2.4. Kontrollmål 3 2.5. Avgränsning 4 2.6. Revisionsmetod 4 2.7. Disposition 4 3. Resultat av granskningen 5

3.1. Dokumenterade riktlinjer/anvisningar kring hantering av kundfakturor .... 5

Revisionell bedömning och rekommendationer 5 3.2. Alla utförda t j änster faktureras 6

3.2.1. Automatlarm 6 3.2.2. Återkommande fakturering 6

3.2.3. Tillsyn 6 3.2.4. Restvärde 7 Revisioneli bedömning och rekommendationer 7

3.3. Underlag för fakturering baseras på överenskomna villkor 7

3.3.1. Verifiering 7 Revisionell bedömning 7 3.4. Upprättade fakturor överensstämmer med underlag 8

3.4.1. Verifiering 8 Revisionell bedömning 8 3.5. Registrering av underlag sker vid rätt tidpunkt 8

Revisionell bedömning 8 3.6. Det sker en tillräcldig betalningsbevakning vad gäller kundfakturorna 8

3.6.1. Verifiering 9 Revisionell bedömning 9

(19)

i. Sammanfattande bedömning och rekommendationer

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i förbundet genomfört en fördju- pad granskning avseende loindfakturering för perioden januari till november 2016.

Granskningen syftar till att bedöma om förbundet har en tillräcldig intern kontroll avseende hantering av kundfakturering.

Vår sammanfattande bedömning utifrån genomförd granskning är att den interna kontrollen i huvudsak är tillräcklig, men att det inom vissa områden behöver vidtas åtgärder i syfte att ytterligare stärka kontrollen.

Utifrån genomförd granskning lämnas därför följande rekommendationer till förbundet:

• Dokumentera samtliga processer och kontroller avseende kundfordringar för att minska sårbarheten inom administrationen.

• Implementera utökade kontroller avseende fakturering av restvärden och tillsyn för att minska risken för uteblivna intäkter och feldebiteringar.

I övrigt hänvisar vi till de iakttagelser som redovisas i rapporten.

(20)

I

2. Inledning

2.1. Bakgrund

En risk- och väsentlighetsanalys har genomförts utifrån förbundets totala utgifts- och inkomstslagsredovisning och en inventering av redovisningsrutinerna utifrån ISA.

Kundfakturering är en självklart viktig del av förbundets verksamhet, det är i denna pro- cess som förbundets intäkter ska fångas upp och redovisas, både i rätt tid och till rätt be- lopp. Det är viktigt att det finns kontroller för alla typer av kundfakturor och att det sker en övervakning av att kontrollerna faktiskt utförs.

Som ett led i den årliga granskningen av förbundet har revisorerna beslutat att granska intern kontroll kopplat till kundfakturering. Granskningen tar sin utgångspunkt i SKYREV's¹ utkast till vägledning för redovisningsrevision i kommunalförbund, kommuner och landsting, som i sin tur i tillämpliga delar bygger på ISA².

2.2. Syfte och revisionsfråga

Granskningen syftar till att besvara följande övergripande revisionsfråga:

• Är den interna kontrollen tillräcklig avseende system och rutiner för hantering av kundfakturering?

2.3. Revisionskriterier

Granskningens revisionskriterier utgörs av styrande och stödjande dokument inom områ- det.

2 4 Kontrollmål

För att besvara revisionsfrågan och därmed uppnå granskningens syfte har följande kontrollmål formulerats:

• Det finns dokumenterade riktlinjer/anvisningar kring hantering av kundfakturor

• Alla utförda tjänster faktureras

• Underlag för fakturering baseras på överenskomna villkor

• Upprättade fakturor överensstämmer med underlag

• Registrering av underlag sker vid rätt tidpunkt

• Det sker en tillräcklig betalningsbevakning vad gäller kundfakturorna

1 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer.

2 International Standard of Audit.

(21)

2.5. Avgränsning

Granskningen sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv och avgränsas till redovisade kontrollmål. Utifrån dessa kontrollmål sker en bedömning av dels befintliga regler och rutiner, dels verksamhetens egna kontrollaktiviteter. Efter en inledande analys av intäktsstrukturen har granskningen avgränsats till väsentliga verksamhetsintäkter såsom automatlarm, tillsynsavgifter samt återkommande faktureringar (främst hyror).

Granskningsobjekt är förbundsdirektionen.

2.6. Revisionsmetod

Granskningen har genomförts via genomgång av styrande och stödjande dokument kom- pletterat med intervjuer. Verifiering av vissa kontrollmål har skett genom en analys av transaktioner och underlag samt granskning av kundreskontran.

2 . 7. Disposition

Granskningsresultatet, per kontrollmål, redovisas i ett sammanhållet avsnitt med vid- hängande analys, i förekommande fall verifiering samt revisionella bedömningar och rekommendationer. Vidare finns ett avsnitt med sammanfattande bedömning och rekommendationer vilket återfinns i början av revisionsrapporten.

(22)

3. Resultat av granskningen

I detta avsnitt kommer vi, för varje kontrollmål, redogöra för vidhängande analys, i före- kommande fall verifiering samt revisionella bedömningar och rekommendationer för att ytterligare stärka den interna kontrollen.

3.1. Dokumenterade riktlinjer/anvisningar kring hantering av kundfakturor

På en övergripande nivå går kundfaktureringen till så att faktureringsunderlag insamlas eller sammanställs av förbundets ekonom. Förbundet har verksamhetssystemet Core och faktureringsansvarig fakturerar bland annat tillsyner och tillstånd utifrån det underlag som finns i detta system. En del faktureras inte utifrån underlag från Core utan då utgår faktureringsansvarig från lista över avtal samt erhållet underlag från SOS. Avstämning mellan kundreskontra och huvudbok sker tre gånger per år (Ti, T2 och årsbokslut).

Förbundet har en riktlinje för kundfakturering. Av riktlinjen framgår att följande kontroller ska göras vid fakturering:

• Kundnummer, bankgironummer utan mellanslag

• Namn

• Adress (fakturering)

• Postnummer (fakturering)

• Postadress (fakturering)

• Kundens referens, ansvarskod

• Telefonnummer

• Betalningsvillkor, alltid 30 dgr netto

• Organisationsnummer

Revisionell bedömning och rekommendationer

Riktlinjen för kundfakturering skulle med fördel kunna göras mer detaljerad och på så vis utgöra grunden till en detaljerad rutinbesloivning av samtliga moment som ingår i kundfaktureringen.

I samband med våra intervjuer, har vi noterat att det är ett antal manuella moment i kundfaktureringen och med en utförlig rutinbeskrivning skulle sårbarheten och beroendet av nyckelpersoner minskas. Det bör även finnas dokumenterat vilka övervakande kontroller som finns och vem som är ansvarig för att dessa utförs.

Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt och vår rekommendation är att en kom- plett processbeskrivning som innefattar alla typer av kundfordringar och kontrollmoment tas fram av förbundet. Vi föreslår att en uppföljning görs av revisionen under kommande år.

(23)

3.2. Alla utförda tjänster faktureras

3.2.1. Automatlarm

Förbundets största intäkter (utöver medlemsbidrag) består av automatiarm, ca 4,9 mnkr per år. Varje månad får faktureringsansvarig ett mail från de ansvariga på respektive om- råde (Knivsta-Sigtuna och Järfälla, Väsby, Sollentuna-Bro). I mailet bifogar de ansvariga en lista på utryckningar kopplat till automatlarm som ska faktureras. Angående årsavgif- ter erhåller faktureringsansvarig en lista från SOS-alarm på vad som ska faktureras (faktureras årsvis i februari/mars). Faktureringsansvarig erhåller varje månad även en lista från SOS-alarm avseende nya abonnemang kopplade till automatlarm som har tecknats.

Fakturering sker därefter utifrån denna lista. Faktureringsansvarig falcturerar mellan den åttonde och tionde varje månad. I samband med fakturering bokförs fakturan och intäk- ten (samt eventuell periodisering).

Verifiering

I samband med vår granskning gjorde vi ett stickprov på erhållen lista angående nya automatlarm och obefogade automatlarm från SOS-alarm avseende augusti månad. Vi har gjort en avstämning mellan listan, huvudbok samt avtal med SOS-alarm och verifierat att allt har fakturerats utifrån listan. Även lista från SOS-alarm erhållen i februari 2016 avseende årsavgifterna kopplat till automatlarmen har stämts av mot huvudbok. Ingen avvi- kelse noterades.

3.2.2. Återkommande fakturering

Förbundet har ett större antal återkommande faktureringar, t ex hyra (ca 1,6 mnkr per år). De återkommande faktureringarna är sammanställda i en excelfil (som är utskriven och sitter i en pärm hos faktureringsansvarig) med uppgifter om bl a avtalspart, orgnr, avtalstid och hur ofta fakturering ska ske. Det är ett manuellt system som är beroende av att alla fakturerbara avtal finns med i Excel-filen. Alla avtal finns samlade i dokumenthan- teringssystemet Canea. Tillkommer ett avtal i systemet får faktureringsansvarig enligt uppgift ett meddelande om detta och lägger då in detta i pärmen med alla avtal samt listan i excelfilen.

Verifiering

I samband med vår granskning har vi kontrollerat att samtliga uthyrningar hade fakturerats utifrån avtal avseende 2016. Inga avvikelser noterades.

3.2.3. Tillsyn

Tillsynsintäkterna uppgår till ca 1,5 mnkr per år och ärendena utförs utifrån en upprättad tillsynsplan. Den eller de som gör tillsynen skapar ett debiteringsunderlag i Core. När fakturering sker bockar faktureringsansvarig i att en eller flera tillsyner har fakturerats vart eftersom fakturering har skett. Dock sker ingen avstämning mellan Core och bokföring- en/huvudboken.

(24)

3.2.4. Restvärde

Restvärdesintäkter uppgår till ca 300 tkr per år. Dessa intäkter avser insatser i samband med bl a trafikolyckor (vägsanering) och bränder (t ex räddat lösöre) och som faktureras till Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB ("RVR"). Underlag till dessa intäkter är styrkeledarnas dokumentering i Core (d v s att de i samband med en insats utfört en aktivitet som avser restvärde). Vi har noterat att registrering först sker i Ophelia (RVRs system), sen sker en överföring av samma information till Core där debiteringsunderlag skapas. Utan registrering i Ophelia accepterar RVR inte någon faletura. En risk för uteblivna restvärdesintäkter är att styrkeledarna inte alltid klassificerar insatserna som en restvärdesaktivitet. Förbundet gör ingen kontroll huruvida alla restvärdesaktiviteter faktiskt faktureras.

Revisionell bedömning och rekommendationer

Tillsyn: Ingen avstämning sker mellan Core och bokföringen/huvudboken. En kontroll för att förebygga och minska risken för att en tillsyn inte debiteras, kan vara att minst halv- årsvis räkna samman samtliga fakturaunderlag från Core och jämföra dessa mot faktiskt fakturerade tillsyner.

Restvärde: Vi rekommenderar att förbundet upprättar kontroller avseende de aktiviteter som görs för att säkerhetsställa att alla restvärdesaktiviteter faktureras.

Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt vad gäller automatlarm och återkommande fakturering men att det endast delvis är uppfyllt vad gäller tillsyns- och restvärdesfakture- ring. Vi föreslår att en uppföljning görs av revisionen under kommande år.

3,:-_ Underlag för fakturering baseras på över- enskomna villkor

3.3.1. Verifiering

De granskade automatlarmen (februari respektive augusti) överensstämmer med aktuell taxa.

De granskade hyresintäkterna från Samariten Ambulans AB avseende hela 2016 överens- stämmer med underskrivna hyresavtal.

Utifrån en översiktlig transaktionsanalys på vad som har bokförts på kontot för tillsyner överensstämmer tillsynsintäkterna med aktuell taxa.

Det har i intervjuer med förbundet inte framkommit att det varit några väsentliga invänd- ningar från RVR avseende restvärdesfakturering vilket annars är en insats med inslag av bedömning av vad som ska räknas som restvärdesinsats.

Revisionell bedömning

Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt.

(25)

3.4. Upprättade fakturor överensstämmer med un- derlag

3,4.1. Verifiering

De granskade automatlarmen (februari respektive augusti) överensstämmer med aktuell taxa.

Utifrån en översiktlig transaktionsanalys på vad som har bokförts på kontot för tillsyner överensstämmer tillsynsintäkterna med aktuell taxa.

De granskade fakturorna för hyresintäkter från Samariten (avser ett antal ambulansstat- ioner) överensstämmer med underslmvna hyresavtal.

Förbundet har ett antal förfallna fakturor och en kundfordran som ska bokas upp som osäker i bokslutet 2016 (se kommande kontrollmål), eftersom att dessa till större delen kan förklaras av tekniska problem samt en tvist kan detta också ses som ett bevis för att faktureringen baseras på överenskomna villkor och korrekta underlag.

3.5. Registrering av underlag sker vid rätt tidpunkt

Fakturering sker mellan den åttonde och tionde varje månad. Det är en person som fakturerar på förbundet och samtliga kundfakturor bokförs i samband med fakturering. När faktureringsansvarig bokför fakturan så sker även periodisering så att intäkten hamnar på rätt period.

De i huvudboken noterade fakturadatumen för hyror och tillsyner är rimliga. Vi bedömer även att förbundet har en god ordning när det gäller själva fakturaunderlagen avseende automatlarm som tas fram utifrån underlag från SOS.

3.6. De i sk er en i i l h

^a

ä c k lig b e l a a m igs b evaknh ig v ad gåll2:' kui 1 ttfalctin'orna

Faktureringsansvarig går in i ekonomisystemet Visma en gång i månaden och ser om det finns förfallna fakturor. Om en faktura inte blir betald så skickar förbundet ut påminnel- ser (tre stycken maximalt). Blir en faktura inte betald efter tre påminnelser skickas den till ett inkassobolag och sen eventuellt till kronofogden. Det görs en separat/individuell be- dömning varje gång det kan vara aktuellt att genomföra en värdereglering kopplat till en obetald faktura. Värdereglering sker enligt uppgift från förbundet mycket sällan.

(26)

3.6.1. Verifiering

Vi har tagit del av öppna kundposter per 161202. Inga osäkra kundfordringar finns upp- bokade i bokföringen per 161130. Har noterat att det finns ett antal förfallna fakturor upp- gående till totalt 766 tkr. Två fakturor om 390 tkr avser en tvist med kund och kommer enligt förbundet att bokas upp som en osäker kundfordran i bokslutet 2016. När det gäller övriga förfallna fakturor så avser dessa i huvudsak restvärdesintäkter och förseningen beror på tekniska problem med kopplingen mellan Core och Ophelia med konsekvensen att faktureringsunderlaget blivit kraftigt försenat. Bedömningen från förbundet är dock att fakturorna kommer bli betalda.

2016-12-15

Simon Lindskog Richard Vahul

Projektledare Uppdragsledare

(27)

pwc

2016-10-24 Richard Vahul Jessica Nordahl

PM

Granskning av delårsrapport per 2016-08-31 avseende Brandkåren Attunda

1 Bakgrund

Kraven på delårsrapport samt utformning av densamma framgår av kommunala redovisningslagen (KRL). I KRL kapitel 9 anges att en delårsrapport ska upprättas för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

I KRL kapitel 9, § 2 sägs att delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs ut- gång.

Upplysning skall lämnas om sådana:

• Förhållanden som är viktiga för bedömningen av resultat eller ställning.

• Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.

Vidare bör delårsrapporten ges samma struktur som årsredovisningen. Detaljeringsnivån kan dock vara lägre och omfattningen mindre. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har gett ut en rekommendation (nr 22) kring delårsrapportering, som gäller fr o m 2014.

Ändringen i kommunallagen (KL) och kommunala redovisningslagen (KRL), i enlighet med propositionen om god ekonomisk hushållning 2003/04:105, innebär att det är lagkrav på att formulera verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapport och årsredovisning. De förtroendevalda revisorerna ska uttala sig om beskrivningen av måluppfyllelsen.

(28)

pwc

Sammantaget innebär detta ökade krav på uppföljning av ekonomi och verksamhet i förvalt- ningsberättelsen, både när det gäller delårsrapport och årsredovisning. De ändrade lagreg- lerna trädde ikraft 2004-12-01 och tillämpas fr o m räkenskapsåret 2005.

2 Revisionsfrågor och metod

Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt om finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning utarbetats och följts upp. Inom ramen för detta ingår en granskning av förbundets delårsrapport. Följande revisionsfrågor ska besvaras:

• Är delårsrapporten utformad i enlighet med KL och KRL samt gällande normgivning?

• Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen?

• Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda målen för verksamheten?

Delårsrapporten omfattar följande delar:

• Förvaltningsberättelse

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Kassaflödesanalys

• Prognos för helåret

Granskningen har till största delen skett genom s k analytisk granskning. Viss verifiering har skett av underlag och specifikationer. En genomgång har även skett av tillämpade redovisningsprinciper och upprättad årsprognos.

Granskningen har genomförts i enlighet med ett fastställt granskningsprogram, som inne- håller olika kontrollmål som ligger till grund för den verifiering och bedömning som gjorts av delårsrapporten.

Redovisningen av granskningsresultatet är i huvudsak en avvikelserapportering som är avgränsad till väsentliga avvikelser.

(29)

pwc

3 Granskningsresultat

Vår bedömning är att delårsrapporten upprättats i enlighet med kraven i den kommunala redovisningslagen samt i allt väsentligt utifrån övrig norm- givning. Vår bedömning är vidare att förbundet uppfyller det lagstadgade balanskravet, både utifrån delårsresultat och lämnad helårsprognos.

Resultatet per 2016-08-31 är positivt och uppgår till 7 599 tkr (8 145 tkr 2015-08-31).

Prognosen för helåret visar på ett positivt resultat på 1 074 tkr (183 tkr i budget 2016). Re- sultattappet de sista fyra månaderna är främst relaterat till kostnader kopplade till pensions- skuld och semesterlöneskuld. Resultatet kommenteras närmare i delårsrapporten.

Förbundet uppfyller balanskravet på både delårsbasis och lämnad årsprognos, vilket även kommenteras i delårsrapporten.

I RKR:s rekommendation om materiella anläggningstillgångar (11.4), som gäller fr o m 2014, har förtydligande gjorts bland annat kring kravet på komponentavslcrivning. Rådet har även gett ut en information kring övergången till komponentavskrivning. Vi kan konstatera att förbundet anpassat sig till Rådets rekommendation och tillämpar komponentavskrivning på samtliga ägda fastigheter fr o m 2016-01-01. Införandet av komponentavskrivning har påverkat delårsresultatet positivt med 2 593 tkr (en engångseffekt med anledning av att för- bundets tidigare avskrivningsmetod medfört för höga avskrivningar). Resultateffekten och förbundets principer för komponentavskrivning kommenteras i delårsrapporten. Vi har ge- nomfört en översiktlig granskning av övergången till komponentavskrivning och har inte funnit några indikationer på att övergången inte hanterats korrekt.

Förvaltningsberättelsen innehåller såväl en verksamhetsmässig som en ekonomisk redogörelse. I den ekonomiska redogörelsen kommenteras bland annat utfall, prognos, balanskrav och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Den verksamhetsmässiga redogörelsen innehåller bland annat en beskrivning av särskilda händelser, måluppföljning utifrån verksamhetsplan inkl nedbruten produktionsplan, prestationsmål och utvecklingsuppdrag samt medarbetare m.m.

Delårsrapporten bedöms uppfylla minimikraven för innehållet i en delårsrapport, utifrån RKR:s rekommendation nr 22.

(30)

pwc

E n uppföljning och avstämning sker i delårsrapporten av mål för god ekono-

misk hushållning, både ur ettfinansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv.

Resultatet i delårsrapporten bedöms varaförenligt med målen. Detta utifrån att samtligafinansiella mål uppnås, både utifrån delårsresultat och lämnad årsprognos. Vidare kan vi konstatera attförbundet aktivt arbetar med samt- liga prestationsmål och utvecklingsuppdrag, som i sin tur är kopplade till övergripande effektmål i verksamhetsplanen.

I tidigare beslut¹ och verksamhetsplan 2016 har målen för god ekonomisk hushållning defi- nierats utifrån ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Verksamhetsplanen är för- bundets årliga styrdokument. Där konkretiseras de prestationsmål och utvecldingsuppdrag förbundet har för 2016, vilka syftar till att bidra att förbundets effektmål och övergripande vision, som beslutats i förbundets handlingsprogram för 2016-2019, uppnås. Uppföljning av fastställd målsättning redovisas i delårsrapporten.

Uppföljningen av de finansiella målen visar att samtliga fyra mål beräknas bli uppfyllda.

Detta gäller ekonomisk balans, positivt resultat, storlek på eget kapital samt nivå på likvidi- teten.

Beskrivningen av måluppfyllelsen ur ett verlcsamhetsperspektiv sker utifrån de nedbrutna prestationsmålen och utvecklingsuppdragen, som är kopplade till övergripande effektmål i verksamhetsplanen. Måluppfyllelsen kommenteras på övergripande nivå i delårsrapporten per prestationsmål och utvecklingsuppdrag.

Vi kan konstatera att förbundet har ett dokumenterat och implementerat styrsystem, som utgår från vision, uppdrag i handlingsprogram (effektmål), verksamhetsplan (prestations- mål och utvecklingsuppdrag) och underliggande planer (mål för produkt-

ion/område/distrikt). De olika delarna i den s k målstyrmngskedjan hänger således ihop.

Avslutningsvis kan vi konstatera att analyser och kommentarer till det verksamhetsmässiga resultatet har utvecklats i jämförelse med tidigare års delårsrapporter.

1 Förbundsdirektionens beslut 2013-11-22 kring riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv.