Delårsrapport Tertial 2 2017
Utdrag:
Återredovisning från Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden respektive Socialnämnden avseende
”Utredningsuppdrag för fler
Sollentunabor i arbete”
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Löpande rapportering: Fler Sollentunabor i arbete
A) Plan för "en väg in" för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd.
Vi har fortsatt att gemensamt följa upp den nya processen med en väg in. Processen fungerar bra och Kontaktcenter hänvisar nu samtliga arbetssökande och de flesta sjukskrivna till Arbetsmarknadsenheten för kartläggning.
Under arbetets gång med uppdraget har vi kunnat konstaterat att det finns behov att se över den statistik och uppföljning som görs på Enheten för ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknadsenheten. Då enheterna följer upp det som är relevant för respektive enhet är det delvis olika saker som följs upp. Vi har dålig kunskap om utfallet för de individer som uppbär ekonomiskt bistånd och får insatser på
Arbetsmarknadsenheten. Projektledaren för de gemensamma uppdraget arbetar nu på att ta fram dessa siffror. Arbetsmarknadsenheten har tagit fram ett
informationsmaterial som ska färdigställas. Broschyren ger information om vad den enskilde kan få för hjälp via Arbetsmarknadsenheten och hur kartläggningsprocessen samt fortsatta insatser fungerar.
B) Stärka samverkan med Arbetsförmedlingen på lokal nivå.
Vi har fortsatt med samverkan på båda chefsnivå och handläggarnivå och haft en gemensam uppföljning/avstämning i juni. Sammantaget fungerar samverkan bra.
Under vårens möten på handläggarnivå har 43 ärenden diskuterats på
samverkansträffarna. Projektledaren för de gemensamma uppdragen håller på att ta fram förslag på hur samverkan ska följas upp på individnivå. Då
Arbetsförmedlingen, enheten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten har olika verksamhetssystem är frågan om hur uppföljningen ska göras rent
praktiskt/tekniskt så att den blir ändamålsenlig och inte allt för tidskrävande en utmaning. Dock är det viktigt att kunna se om samverkan rent faktiskt gör skillnad för de individer som diskuteras på samverkan.
C) Inventera nuvarande utbud av insatser och aktiviteter.
Studiebesök till Huddinge för socialsekreterare som primärt arbetar med sjukskrivna personer samt vald personal från Arbetsmarknadsenheten är bokad till mitten av september. Syftet med studiebesöket är att ta del av hur Huddinge har arbetat med att ta fram skriftliga underlag vid arbetsträningar. Projektledaren ska ha ett
referensgruppsmöte i september för att arbeta fram vilka frågor som ska behandlas i en tänkt fokusgrupp med deltagare från Arbetsmarknasenheten. Projektledaren kommer därefter att hålla i fokusgruppen. I dagsläget saknas resurser och kompetens på Arbetsmarknadsenheten för att kunna utveckla arbetet när det gäller språksvaga personer.
D) Bygga upp en praktikbank.
Arbetet har påbörjats under våren 2017, där fysiska kontakter med företag i syfte att få information om dels företagens behov och dels ge information om kommunens behov av olika praktikvarianter som prova på praktik, språkpraktik och yrkespraktik.
E) Ta fram kompletterande mått och målvärden för Arbetscenter.
De tidigare enkätundersökningar som genomförts har haft låg svarsfrekvens och endast mätt kundnöjdhet. För att få en djupare bild av deltagarnas upplevelse av verksamheterna kommer enkäten kompletteras med ett självskattningsinstrument, innan och efter avslutad insats. Syftet är att se om insatsen lett till progression utifrån deltagarnas syn. Utifrån resultatet kommer målvärden att formuleras till
verksamhetsplanen 2018.
F) Fördjupad analys av måluppfyllelse.
Resultat utifrån de olika målgrupperna har redovisats i arbetsmarknadsenhetens rapport för år 2016. Redovisning kommer att kompletteras i verksamhetsberättelsen för 2017 med resultat utifrån målgrupperna: arbetslösa som har ekonomsikt bistånd, nyanlända samt ungdomar 16- 24 år.
G) Redovisa en fördjupad analys av insatser.
I verksamhetsplanen påvisar arbetsmarknadsenheten att det behövs en utveckling av de insatser som erbjuds för att möte en delvis förändrad målgrupp. Detta kräver en utveckling av de insatser som erbjuds. Ett projekt har startat upp i samarbete med socialtjänsten där målgruppernas behov av stöd ska tas fram. Vidare har insatsen med att bygga upp ett nytt mottagningsförfarande i samarbete med socialtjänsten
påbörjats under hösten 2016.
Socialnämnden
Löpande rapportering: Fler Sollentunabor i arbete
a) Ta fram en plan för stärkt samverkan som ska leda till ”en väg in” för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd
Arbetet har fortsatt med att gemensamt följa upp den nya processen med ”en väg in”.
Processen fungerar bra och kontaktcenter hänvisar nu samtliga arbetssökande och de flesta sjukskrivna till arbetsmarknadsenheten för kartläggning. Sedan oktober 2016 för mottagningsgruppen på enheten för ekonomiskt bistånd statistik kring de som ringer kontaktcenter för att de vill ansöka om ekonomiskt bistånd. Statistiken för hur många som hänvisas till arbetsmarknadsenheten via kontaktcenter följs kontinuerligt.
Under arbetets gång med uppdraget har det konstaterats, i likhet med en rapport från kommunledningskontoret, att det finns behov av att se över den statistik och
uppföljning som görs på enheten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten.
Då enheterna följer upp det som är relevant för respektive enhet är det delvis olika saker som följs upp. Kunskapen om utfallet för de individer som uppbär ekonomiskt bistånd och får insatser på arbetsmarknadsenheten är mindre bra. Projektledaren för det gemensamma uppdraget arbetar nu på att ta fram dessa siffror.
Arbetsmarknadsenheten har tagit fram ett informationsmaterial som ska färdigställas.
Informationsbroschyren ska kontaktcenter kunna skicka till personer som de hänvisat till arbetsmarknadsenheten. Broschyren ger information om vad den enskilde kan få för hjälp via arbetsmarknadsenheten och hur kartläggningsprocessen samt fortsatta insatser fungerar. Förhoppningen är att det ska bli tydligare för den enskilda vad hen kan förvänta sig när hen kommer till arbetsmarknadsenheten.
Arbetsmarknadsenheten har också tagit fram ett utkast till en strukturerad introduktionsperiod (två veckor), där grundläggande IT-kunskaper, praktik,
information om arbetsmarknaden, CV-skrivning och intervjuträning samt hälsa och motion ingår. Introduktionsveckorna och deras utformning kommer att diskuteras vidare i samverkansgruppen som följer arbetet med ”en väg in”.
b) Ta fram samt redovisa en plan för hur stärkt samverkan med arbetsförmedlingen ska etableras på lokal nivå
Samverkan har fortsatt mellan arbetsförmedlingen, socialkontoret och arbetsmarknadskontoret på både chefs- och handläggarnivå, en gemensam
uppföljning/avstämning har skett i juni. Sammantaget fungerar samverkan bra. Under vårens möten på handläggarnivå har 43 ärenden diskuterats på samverkansträffarna.
Projektledaren för de gemensamma uppdragen arbetar med att ta fram förslag på hur samverkan ska följas upp på individnivå. Då arbetsförmedlingen, enheten för
ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten har olika verksamhetssystem är frågan hur uppföljningen ska göras rent praktiskt/tekniskt så att den blir
ändamålsenlig och inte en allt för tidskrävande. Dock är det viktigt att kunna se om samverkan rent faktiskt gör skillnad för de individer som diskuteras på samverkan.
c) Inventera det nuvarande utbudet av insatser och aktiviteter samt utifrån det bedömda behovet komplettera dessa för att bättre passa klienternas behov Studiebesök till Huddinge kommun för socialsekreterare som primärt arbetar med
sjukskrivna personer, och utvald personal från arbetsmarknadsenheten är bokad till mitten av september. Syftet med studiebesöket är att ta del av hur Huddinge kommun har arbetat med att ta fram skriftliga underlag vid arbetsträningar. Därefter ska en arbetsgrupp arbeta fram ett underlag som ska användas på arbetsmarknadsenheten.
För ökad brukarmedverkan ska projektledaren för de gemensamma uppdragen för socialkontoret och utbildnings- och arbetsmarknadskontoret (UAK) tillsammans med personal från båda enheterna ha ett referensgruppsmöte i september för att arbeta fram urval samt vilka frågor som ska behandlas i en tänkt fokusgrupp med deltagare från Arbetsmarknadsenheten. Projektledaren kommer därefter att hålla i
fokusgruppen.
Enheten för ekonomiskt bistånd har ett utvecklingsarbete när det gäller arbetet med sjukskrivna personer som saknar sjukpenning. Som ett led i detta används nu
arbetsmarknadsenheten i en mycket större utsträckning för dessa personer som ett led i rehabiliteringen. De flesta nya ärenden där person söker ekonomiskt bistånd och som är sjukskrivna hänvisas till arbetsmarknadsenheten och av de ärenden som haft ekonomiskt bistånd under en längre period hänvisas alla, där socialsekreterarna tillsammans med sjukvården bedömt att det är lämpligt med rehabilitering. I dagsläget saknas resurser och kompetens på arbetsmarknadsenheten för att kunna utveckla arbetet när det gäller språksvaga personer.
e) Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbete med boendesamordning och rehabhandläggning i syfte att reducera kostnaderna
Boendehandläggaren arbetar vidare med att boka in och träffa personer som har tillfälligt boende. På enheten har arbetssättet för tillfälliga boenden fortsatt att
utvecklas. De tillfälliga boendeinsatserna följs nu upp mer noggrant vilket innebär att kraven på att söka ett mer permanent boende på egen hand (andra hand, inneboende m.m.) har förtydligats och följs upp. Då boendehandläggaren kan fokusera på hur individen söker bostad blir det tydligare om individen gör det hen ska för att ordna med boende på egen hand. Detta har lett till att man nu avslutar tillfälliga boenden om man bedömt att individen inte söker boende tillräckligt aktivt.
Boendehandläggaren blir också en resurs för personer som på grund av t.ex. språk har svårt att söka bostad på egen hand. Boendehandläggaren arbetar också mycket med information om bostadsmarknaden samt med motivationsarbete kring val av bostadsort.
Jämfört med 2016 kan vi nu se en minskning av antalet tillfälliga boenden. Under 2016 ökade antalet tillfälliga boenden, för att under första halvåret 2017 minska och en stabilisering av de tillfälliga boendeinsatserna skedde. Under 2017 (januari- augusti) har antalet tillfälliga boenden pendlat mellan 52-57 stycken per månad, jämfört med samma period 2016 då antalet pendlade mellan 59-66 stycken. Jämförs antal insatser under period 2016 med 2017 är antalet tillfälliga boenden allt mellan 5- 11 insatser färre per månad (en minskning på 7-17 procent). Antalet avslutade tillfälliga boenden är under perioden januari-juli 2017 34 stycken och under samma period har lika många ärenden som har tillfälligt boende tillkommit.
Arbetet med tillfälliga boenden kommer att under hösten pågå dels genom fortsatt metodutveckling och dels genom uppföljning av arbetet. Projektledaren för
kommunledningskontorets (KLK:s) uppdrag håller på att färdigställa en kartläggning
av de personer som har tillfälligt boende och utifrån denna kan enheten arbeta vidare med att få ner antalet tillfälliga boenden.
Antalet sjukskrivna personer som saknar rätt till sjukpenning har legat ungefär på samma antal, med viss fluktuation mellan månaderna sedan 2016. Dock kan man se en liten minskning under 2017. Det går inte i dagsläget att avgöra om detta är en effekt av enhetens utvecklingsarbete eller om detta ligger inom normalvariationen.
Att antalet ärenden inte ökar får ses som ett gott resultat då försäkringskassan ändrat sin tillämpning av sjukförsäkringen vilket gör att fler personer får sin sjukpenning indragen. Mötena med handläggarna som arbetar med sjukskrivna klienter och projektledaren för KLK:s uppdrag har under våren fortsatt och arbetet går vidare med metodutvecklingen kring denna målgrupp. Handläggarna använder sig nu i högre grad av arbetamarknadsenheten för rehabiliterande insatser och söker mer aktivt samarbete med sjukvården kring gemensamma patienter/klienter. Handläggarna har också utvecklat sin kompetens när det gäller läkarintyg och begär in kompletterande uppgifter från sjukvården om det inte tydligt framgår på vilket sätt personens
arbetsförmåga är nedsatt eller om sjukskrivningstiden överskrider socialstyrelsens medicinska beslutsstöd. Cirka 40 ärenden har dragits med enhetens rådgivande läkare sedan starten och projektledaren för KLK:s uppdrag kommer att följa upp dessa ärenden under augusti/september för att se resultatet av den rådgivande läkarens arbete.
Samverkansmöte med psykiatrin har genomförts gällande samverkan främst kring personer där vi misstänker utvecklingsstörning. Detta är en grupp som
utkristalliserats i och med arbetet tillsammans med den rådgivande läkaren.
Prognosen är att vi har ett tiotal personer med denna problematik, ofta ärenden som varit aktuella hos oss under mycket lång tid och som egentligen bör ha ersättning via försäkringskassan och eventuella insatser via LSS och/eller habiliteringen.
Den 1 juni 2017 fattades beslut om att bilda finansiellt samordningsförbund, FINSAM, tillsammans med Upplands Väsby och Sigtuna kommun. Samtidigt fattades beslut om att godkänna det projektförslag som projektledaren för KLK:s uppdrag, tillsammans med representanter från Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, har varit med att ta fram.
Projektet kommer att syfta till samverkan och framtagande av en arbetsmetod kring personer som har ekonomiskt bistånd och är sjukskrivna utan rätt till ersättning.
Rekrytering av projektledare pågår och projektet kommer att starta under hösten.
f) Utreda och presentera förslag på effektiviseringar och förstärkningar av arbetet med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd
Enheten har fokuserat på att arbeta med att förebygga felaktiga utbetalningar genom täta ärendegenomgångar med gruppledare. Då uppmärksammas det tidigare om individen saknar bidrag från försäkringskassan som den borde ha rätt till, för höga hyreskostnader etc. De täta ärendegenomgångarna och det faktum att
socialsekreterarna nu har mer tid att träffa sina klienter gör att även andra eventuella felaktigheter uppmärksammas. För att kunna arbeta effektivt med att utreda och förebygga felaktiga utbetalningar behöver det finnas en tjänst som arbetar med detta fokuserat. De kommuner som har ett framgångsrikt arbete inom detta område har så kallade FUT-handläggare. Omvärldsbevakningen visar att en sådan tjänst i längden finansierar sig själv genom att det i FUT-handläggarens arbetsuppgifter ingår att återkräva felaktigt utbetalt bistånd från klienter och följa upp att biståndet
återbetalas. Den största vinsten är att individer ofta slutar söka ekonomiskt bistånd om de blir föremål för en utredning om felaktigt utbetalt bistånd.
g) Genomföra benchmarking mot jämförbara kommuner gällande bedömning av ekonomiskt bistånd
Möte är bokat med FoU i slutet av augusti för att diskutera hur de eventuellt kan bistå enheten med att genomföra benchmarkingen som planeras till hösten.
Projektledaren för KLK:s uppdrag har tittat på Socialstyrelsens månadsstatistik och jämfört Sollentuna med kommunerna Täby, Nacka, Järfälla och Solna när det gäller utbetalt bistånd per hushåll och månad för 2016 och januari och februari (siffror för mars och framåt är inte klara ännu). Genomsnittskostnaden per hushåll och månad är relativt lika, där Solna sticker ut med betydligt lägre snittkostnad. Övriga kommuners snittkostnad skiljer sig med några hundra kronor. Skillnader i snittkostnad per månad kan bero på hushållssammansättning, då många stora hushåll naturligtvis ger en högre snittkostnad. Snittkostnad/månad kan också ge en fingervisning om hur generösa bedömningar kommunerna gör när det gäller hyreskostnader och bistånd utöver riksnormen. Sollentunas snittkostnad har sedan 2015 legat på ungefär samma nivå, medan de andra kommunernas snittkostnad har ökat med undantag för Solna.
