III
(Upplysningar)
KOMMISSIONEN
INBJUDAN ATT L˜MNA FÖRSLAG (DG EAC 30/01) GEMENSAMMA ¯TG˜RDER
PROGRAMMEN SOKRATES, LEONARDO DA VINCI OCH UNGDOM (2001/C 177/05)
1. BAKGRUND
Genom besluten att införa en andra fas för programmen Leo- nardo da Vinci (yrkesutbildning), Sokrates (utbildning) och Ungdom (1) erbjuder de gemensamma åtgärderna en ny möjlig- het.
Eftersom det är frågan om en ny erfarenhet planeras ett succes- sivt genomförande. ¯r 2001 är således ett provår för de gemen- samma åtgärderna inom Leonardo da Vinci-, Sokrates- och Ungdoms-programmen.
Allmänt sett syftar de gemensamma åtgärderna till att främja ett kunskapens Europa (2) och skall vidtas på teman som till sin karaktär inte hör till endast ett handlingsområde allmän ut- bildning, yrkesinriktad utbildning eller ungdomspolitik och sträva efter att stärka samarbetet mellan aktörer från olika sektorer och kunskapsområden.
2. M¯L
De gemensamma åtgärdernas allmänna mål är att främja ett kunskapens Europa. De syftar till att främja utvecklingen av innovativa metoder för att analysera och lösa problem på olika områden eller mellan olika områden. Detta mål skall uppnås bland annat genom
samarbete mellan olika sektorer på olika nivåer,
transnationella nätverk mellan olika typer av aktörer,
undanröjande av gränser mellan olika metoder.
3. TILLG˜NGLIG BUDGET
Den budget som finns tillgänglig för denna inbjudan att lämna förslag uppgår till 1,5 miljoner euro. Med dessa medel för- väntar sig generaldirektoratet för utbildning och kultur att kunna samfinansiera ett begränsat antal projekt, med början från och med den 1 november 2001. Bidraget uppgår till max- imalt 500 000 euro per projekt.
Eventuellt kan generaldirektoratet för utbildning och kultur uppmana förslagsställare till förslag av mycket hög kvalitet att slå samman sina förslag för att dra fördel av ett samarbete mellan olika dimensioner på samma tema.
4. TEMAN FÖR DENNA INBJUDAN ATT L˜MNA FÖRSLAG Generaldirektoratet för utbildning och kultur har fastställt tre prioriterade teman för 2001 för denna gemensamma inbjudan att lämna förslag. Dessa teman följer alla principen om en utbildnings- och yrkesutbildningspolitik för livslångt lärande.
Enligt memorandumet för kommissionens avdelningar (3), för- utsätter genomförandet av en dylik princip att samordnade och integrerade åtgärder sätts i verket som omfattar formellt, icke- formellt och informellt lärande.
4.1 Byggandet av kompetensbroar ett system för att överföra och samla studiemeriter inom det livslånga lärandet
Bakgrund
Utvecklingen på arbetsmarknaden, utvecklingen av arbetets in- nehåll och status och de tekniska och organisatoriska föränd- ringarna har gett upphov till stor rörlighet på arbetsmark- naden. Det blir nödvändigt att förvärva kunskaper och färdig- heter under hela livet för att klara av de många omställning- arna.
(1) Leonardo da Vinci-programmet rådets beslut 1999/382/EG av den 26 april 1999 (EGT L 146, 11.6.1999), artikel 6; Sokrates-program- met rådets och Europaparlamentets beslut nr 253/2000/EG av den 24 januari 2000 (EGT L 28, 3.2.2000, s. 1), artikel 6; Ung- domsprogrammet rådets och Europaparlamentets beslut nr 1031/2000/EG av den 13 april 2000 (EGT L 117, 18.5.2000, s. 1), artikel 6.
(2) Kommissionens meddelande För ett kunskapens Europa
KOM(1997) 563 slutlig av den 12.11.1997. (3) Jfr arbetsdokumentet för kommissionens avdelningar Memorandum om livslångt lärande, SEK(2000) 1832.
Förvärv av kunskaper och färdigheter på ett formellt, icke-for- mellt eller informellt sätt (1), måste erkännas för att de skall kunna överföras, värdesättas och samlas. Existerande utbild- ningsbevis och certifieringssystem uppfyller i allmänhet inte detta behov.
Mål
Målet är att utifrån erfarenheter från gemenskapsprogrammen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom fastställa en integre- rad metod för att överföra och samla meriter från formella, icke-formella och informella studier oberoende av var och på vilket sätt de förvärvats och detta i syfte att genomföra en politik för livslångt lärande.
Förslagens innehåll och förväntade resultat Förslagen skall ta upp följande aspekter:
1. Analys av de grundprinciper som använts vid upprättandet och tillämpningen av ECTS-systemet (2), som utvecklats för for- mell högre utbildning inom Sokratesprogrammet, och av erfarenheter när det gäller att ta fram instrument för god- kännande och erkännande av formella, icke-formella och informella studiemeriter i Leonardo- och Ungdomsprogram- men.
2. Sammanfattning av de grundläggande behoven i samband med erkännande/godkännande av formella, icke-formella och in- formella meriter.
3. Förslag till en integrerad metod för erkännande/godkännande av meriter, som gör det möjligt att överföra och samla studiemeriter mellan olika institutioner, nivåer och länder och som baseras på slutsatserna från ovannämnda analys och sammanfattning. Denna metod skall i hög grad vara tillämplig över hela Europa, samtidigt som den skall beakta dels de befintliga nationella systemens karaktär, i synnerhet gällande lagstiftning för godkännande och certifiering i de olika länderna, dels de mekanismer och redskap som utveck- lats inom ramen för gemenskapsprogrammen. Det skall i hög grad vara möjligt att tillämpa metoden i hela Europa.
4. Identifiering av pilotåtgärder som kan fungera som uppföljning till eller tillämpning av uppnådda resultat.
Möjliga initiativtagare
Transnationella partnerskap mellan organisationer med erfaren- het på europeisk nivå i frågor som rör formella, icke-formella och informella studiemeriters tydlighet och certifiering/godkän- nande/erkännande.
4.2 Studie- och yrkesvägledning är nyckelinstrument för det livslånga lärandet: mot en holistisk syn på vägled- ningen
Bakgrund
I dag är strukturerna för studie- och yrkesvägledning i merpar- ten av unionens länder uppbyggda kring och verkar utifrån indelningen i målgrupper, nivåer och funktioner. Införandet av en politik för livslångt lärande kräver en omtolkning av vägledningsbegreppet och en ny syn på de befintliga strukturer- nas funktionssätt.
För att främja en politik för livslångt lärande måste vägled- ningen omfokuseras på de behov som uttrycks av individen, i vilken situation han eller hon än befinner sig i. Den skall omfatta och integrera de formella, icke-formella och informella dimensionerna av allmän och yrkesinriktad utbildning, såväl som sociala och yrkesmässiga aspekter och en utveckling av medborgarskapet.
Denna nya metod skall stödja sig på ett nära samarbete i lokala nätverk mellan befintliga strukturer för studie- och yrkesväg- ledning och de olika institutioner som verkar för ungdomars och vuxnas inträde och återinträde på arbetsmarknaden och deras sociala integrering.
¯tgärden skall beakta de erfarenheter och kunskaper på om- rådet som finns på gemenskapsnivå samt arbeten som författats eller för närvarande författas inom internationella organisatio- ner, däribland OECD.
Mål
Målet är att främja samarbetet på europeisk nivå mellan olika aktörer och strukturer i syfte att utveckla en modell för studie- och yrkesvägledning inom det livslånga lärandet. Denna modell skall beakta ett antal principer som bland annat rör insatsernas individualiserade och integrerade karaktär och nätverksbild- ningen mellan olika institutioner på lokal nivå.
Förslagens innehåll och förväntade resultat Förslagen skall ta upp följande aspekter:
1. Redogörelse för och analys av existerande erfarenheter vad gäller individualiserad och integrerad studie- och yrkesväg- ledning, även inom ramen för Sokrates-, Leonardo da Vinci- och Ungdoms-programmen.
(1) Det finns tre grundläggande kategorier av inlärningsverksamhet:
Formellt lärande äger rum vid inrättningar för allmän och yrkesinriktad utbildning och leder till erkända utbildningsbevis och kvalifikationer.
Icke-formellt lärande äger rum vid sidan av de huvudsakliga strukturerna för allmän och yrkesinriktad utbildning och leder inte nödvändigtvis till formaliserade utbildningsbevis. Icke-for- mellt lärande kan förvärvas på arbetsplatsen eller genom orga- nisationer eller intresseföreningar (ungdomsföreningar, fackför- eningar eller politiska föreningar). Den kan även ges av organi- sationer eller tjänster som upprättats för att komplettera for- mella system (kurser i konst, musik, idrott eller privatundervis- ning för att förbereda examina).
Informellt lärande är en naturlig del av vardagslivet. I motsats formellt eller icke-formellt lärande är det inte nödvändigtvis avsiktligt och därför erkänns det ofta inte ens av individerna själva som något som bidrar till deras kunskaper och färdighe- ter.
(2) Europeiska systemet för överföring av studiemeriter.
2. Definition, på grundval av ovannämnda analys, av olika sorters insatser inom studie- och yrkesvägledningen som kan främja en politik för livslångt lärande.
3. Identifiering av nödvändig kompetens hos aktörerna i de lokala nätverk som bildats för att ta fram denna typ av insatser inom studie- och yrkesvägledningen.
4. Identifiering av pilotåtgärder som kan fungera som uppföljning till eller tillämpning av de resultat som uppnåtts.
Projektförslagen skall syfta till nätverksbildningar mellan olika typer av lokala strukturer som verkar för ungdomars och vux- nas inträde på arbetsmarknaden och deras sociala integrering (t.ex. strukturer för studie- och yrkesvägledning, sammanslut- ningar för studie- och yrkesorienteringskonsulenter, skolor på alla nivåer, inrättningar för yrkesutbildning, universitet, myn- digheter, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, företag, föreningar och fritidsgårdar).
Projektets slutresultat skall således vara en utvärdering av ut- maningar och hinder i samband med att gränserna mellan olika studie- och yrkesvägledningstjänster på lokal nivå avlägsnas genom nätverksbildningar. Rent konkret skall projektet omfatta en teoretisk etapp som består av en modellstudie och en analys av behov som kan hänföras till nätverksbildningarna. Därutöver skall det omfatta en förberedelseetapp, som kan avse särskild utbildning av berörd personal och på samma gång information till de potentiella användarna av tjänsterna.
Möjliga initiativtagare
Transnationella partnerskap mellan organisationer på regional och lokal nivå som verkar för vuxnas och ungdomars inträde på arbetsmarknaden och deras sociala integrering.
4.3 Utbildningscentrum för många ändamål och e-lärande Bakgrund
Tillgången till livslångt lärande kräver flexiblare befintliga ut- bildningsstrukturer, metoder och resurser som kan uppfylla individuella behov i livets olika skeden.
En av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon (1) är att skolor och utbildningscentrum som alla bör ha Internet- uppkoppling, bör utvecklas till lokala utbildningscentrum för många ändamål som är öppna för alla. Genom att utvidga denna slutsats till att omfatta kulturella, sociala och idrottsliga infrastrukturer skulle det vara möjligt att erbjuda nya möjlig- heter till inlärning och bidra till utvecklingen av digital kom- petens, i enlighet med kommissionens initiativ om e-lärande.
Mål
Målet är att fastställa vilka resurser som krävs (inklusive bland annat pedagogiska, personella, logistiska och administrativa be-
hov) för att inrätta och på ett effektivt sätt driva lokala utbild- ningscentrum för många ändamål som är öppna för alla och som utnyttjar nya metoder och resurser för e-lärande.
I de behov som konstateras bör man även beakta möjligheterna att i framtiden inrätta sådana centrum i olika typer av redan befintliga strukturer (t.ex. lokala institutioner för vuxenutbild- ning, utbildningscentrum, bibliotek på kulturcentrum, utbild- ningsinstitutioner och fritidsgårdar) och utgå från kunskaper baserade på erfarenheter som hittills förvärvats på området.
Behoven och rekommendationerna skall utgöra ett stöd för berörda aktörer på gemenskapsnivå, nationell, regional och lokal nivå i frågor som rör pedagogik och utrustning i sam- band med planering, etablering och drift av sådana lokala ut- bildningscentrum.
Förslagens innehåll och förväntade resultat Förslagen skall ta upp följande aspekter:
1. Genomgång och analys av existerande erfarenheter av att driva lokala utbildningscentrum (inklusive vilka styrkor respektive svagheter som konstaterats), exempelvis: särskild erfarenhet av e-lärande med hjälp av multimediala utbildningsprogram samt hithörande pedagogiska frågor; utbildningsformer; in- formation om kostnader och budgetering; krav på utrymme och utformning; nyttjandegrad av utrustning och resurser;
demografisk och geografisk täckning; perioder för öppethål- lande per dag och vecka; personalutbildning; underhåll; re- paration, utbyte och uppdatering av läromedel; kvalitativ feedback från användare; arbetsmiljöfaktorer; krav på kom- pletterande metoder och läromedel.
2. Analys (baserad på erfarenhetsmässig observation) av i vilken omfattning utbildningscentrumen har varit framgångsrika under en hel period för en del av utbildningsverksamheten (dvs. en hel period vad gäller: identifiering av den utbildning som skall ges; identifiering av målgrupp och åtgärder för att dra till sig den identifierade gruppen till utbildningen; identifie- ring av utbildningsmetoder och läromedel; organisering och genomförande av utbildningsprocessen; kvaliteten på den utbildning som tillhandahållits).
Analysen skall omfatta en utvärdering av verksamheten vid utbildningscentrumen och därmed möjliggöra en identifiering av de faktorer som leder till framgång respektive misslyckanden i sådana centrum. Det är särskilt viktigt att bedöma hur ef- fektivt dessa centrum ger tillgång till utbildning för personer som vanligen saknar tillträde till denna, dvs. de som inte omfattas av en struktur eller ett system som tillhandahåller utbildning till exempel arbetslösa (vuxna eller ungdomar), vissa egenföretagare och viss personal i små och medelstora företag och framför allt för personer som har liten eller ingen kunskap om redskapen för e-lärande. Lika viktigt är det att utvärdera möjligheten att överföra eller kopiera dessa åtgärder till andra områden, regioner eller länder.
(1) http://ue.eu.int/fr/info/eurocouncil/
3. Slutsatser och rekommendationer, baserade på ovannämnda analys, vad gäller planering, etablering och drift av lokala utbildningscentrum för många ändamål.
4. Identifiering av pilotåtgärder som kan fungera som uppföljning till eller tillämpning av de resultat som uppnåtts.
Möjliga initiativtagare
Transnationella partnerskap mellan organisationer av vilka ett antal har erfarenhet av att driva lokala utbildningscentrum för många ändamål och ge teknikunderstödd utbildning. Det bör inom partnerskapen finnas bred praktisk erfarenhet av arbete med alla målgrupper som omfattas av Sokrates-, Leonardo da Vinci- och Ungdoms-programmen och likaså en bred interna- tionell spridning av erfarenheter från ovannämnda utbildnings- centrum. Partnerskapen bör dessutom omfatta organisationer som besitter stor kapacitet för det analytiska arbete som be- skrivs ovan.
5. VEM KAN L˜GGA FRAM PROJEKTFÖRSLAG?
Alla institutioner och/eller organisationer som uppfyller bidragskriterierna (se punkt 7.3) och som verkar inom de om- råden som omfattas av denna inbjudan att lämna förslag det vill säga utbildning, yrkesutbildning och ungdom kan presen- tera sig som sökande eller samordnande organisation.
Alla förslag skall lämnas in till kommissionen av en enda samordnande/förslagsställande organisation i ett transnatio- nellt partnerskap.
6. MAXIMAL PROJEKTPERIOD 15 månader.
7. BIDRAGSKRITERIER
7.1 Endast förslag som lämnas in på korrekt ifyllda blanketter inom den stipulerade ansökningstiden (se punkt 10, Bi- dragsansökan) kommer att beaktas.
7.2 Minst fyra av de länder som nämns i punkt 7.3, varav två medlemsstater i Europeiska unionen, skall medverka i an- sökan. Denna medverkan skall intygas med brev från part- nerorganisationerna.
7.3 Sökande som kan få bidrag
Den samordnande/förslagsställande organisationen och partner- organisationerna skall vara juridiska personer.
Såväl den samordnande/förslagsställande organisationen som partnerorganisationerna skall vara etablerade i någon av Euro- peiska unionens femton medlemsstater eller i Island, Liechten- stein, Norge, Bulgarien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Litauen eller Ru- mänien.
8. URVALSKRITERIER
Kommissionen kommer att bevilja bidragen på grundval av samtliga nedanstående kriterier:
Sektorsövergripande täckning (utbildning, yrkesutbildning, ungdom)
Följande aspekter kommer att bedömas:
Sektorsövergripande samarbete som omfattar aktörer inom flera områden och målgrupper.
Beaktande av principer som främjar en politik för livslångt lärande, i synnerhet vad gäller formellt, icke-formellt och informellt lärande (se bilaga).
Påvisande av mervärdet i en sektorsövergripande metod uttryckt i mål, arbetsmetoder och förväntade resultat i förhållande till traditionella projekt inom individuellt av- sedda program.
Innovativ karaktär
Innovativa aspekter kommer att bedömas, däribland
planerat samarbetssätt,
aktiviteternas organisation och innehåll samt eventuella fö- reslagna metoder,
partnerskapets sammansättning för varje deltagande land.
Partnerskapets kvalitet
Följande faktorer kommer att bedömas:
Kunskaper och erfarenheter bland partnerskapets medlem- mar i de frågor som skall behandlas.
Förståelsen av de särskilda frågeställningar som är förenade med genomförandet av en gemensam åtgärd.
Partnerskapets förmåga att involvera relevanta aktörer i olika skeden av projektets genomförande.
Europeiskt mervärde
De förväntade resultaten kommer att bedömas utifrån sina möjligheter att
genomföras som pilotprojekt på europeisk nivå,
överföras,
främja god praxis,
spridas och tillgodogöras.
Här kommer kommissionen särskilt att uppmärksamma strategier och metoder för spridning av de förväntade resultaten (förfarande och produkter) och i synnerhet utnyttjandet av ny informations- och kommunikations- teknik.
Kommissionen kommer även att bedöma mekanismer som främjar tillgodogörandet av resultaten genom att integrera dem i system och praxis på nationell nivå.
Förslagens bidrag till övergripande politiska mål
Bedömning av på vilket sätt förslagen i sin helhet bidrar till att
förbättra tillgången till livslångt lärande,
främja lika möjligheter och kampen mot utslagning.
Förslagens organisatoriska och budgetmässiga aspekter Följande komponenter kommer att bedömas:
Arbetsprogram (tydlig och lämplig fördelning mellan mål och föreslagna medel).
Projektets tidsplan.
Balanserad arbetsfördelning mellan parterna.
Överensstämmelse mellan budget och arbetsprogram.
Uppföljnings- och utvärderingsmetod.
Finansiell förmåga och förmåga att genomföra teknisk upp- följning.
9. FINANSIERINGSVILLKOR
Gemenskapens bidrag skall vara ett incitament för att få till stånd ett projekt som inte skulle kunna genomföras utan eko- nomiskt stöd från gemenskapen, och det beviljas enligt princi- pen om medfinansiering. Gemenskapens bidrag skall kom- plettera egna medel och/eller stöd som erhålls på nationell, regional eller lokal nivå.
Gemenskapens finansiella bidrag kan omfatta 75% av bi- dragsberättigade kostnader och uppgå till maximalt 500 000 euro per projekt. Endast kostnader som uppkommit från och med den 1 november kan beaktas.
Bidragsansökan skall innehålla en detaljerad preliminär budget (modell finns bifogad till ansökningsformuläret som beskrivs i punkt 10).
Bidragsberättigade kostnader
Bidraget kan endast täcka de typer av kostnader som anges nedan, under förutsättning att de redovisas på ett korrekt sätt, att de beräknas efter förhållandena på marknaden och att de
kan kontrolleras och identifieras. Det måste röra sig om direkta kostnader som uppkommit i direkt anslutning till genomför- andet av projektet:
Personalkostnader för dem som arbetat med genomförandet av den verksamhet som projektförslaget gäller.
Kostnader för resor, logi och uppehälle i samband med genomförandet av projektet (t. ex. möten, europeiska sam- mankomster och resor för utbildningsändamål).
Kostnader som hänför sig till konferenser (t.ex. lokalhyra och tolkning).
Kostnader för publicering och spridning av material.
Kostnader för utrustning (vid inköp av kapitalvaror är en- dast varornas årliga avskrivningskostnad en bidragsberätti- gad kostnad).
Kostnader för förbrukningsvaror och kontorsmaterial.
Kostnader för telekommunikation.
Reserv för oförutsedda utgifter om maximalt 5 % av totala direkta bidragsberättigade kostnader.
Icke bidragsberättigade kostnader
De kostnader som uppkommer hos tredje part och som inte ersätts av den bidragsmottagande organisationen ingår inte i den budget som kan samfinansieras. I denna budget ingår inte heller bidrag in natura som inte medför någon faktisk ekonomisk transaktion, kostnader för inköp av infrastruktur (utom för att täcka den årliga avskrivningskostnaden för de varor som köpts in), kostnader som inte hänför sig till det specifika projektet (t.ex. driftkostnader och/eller kostnader till följd av lagstadgade skyldigheter) samt alla kostnader som är uppenbart onödiga eller oskäliga.
10. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Publicering
Den gemensamma inbjudan att lämna förslag kommer att pu- bliceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och finnas tillgänglig via Internet på webbsidorna för programmen på generaldirektoratet för utbildning och kultur:
http://europa.eu.int/comm/education/progr.html
Ansökningsformulär
Bidragsansökan skall göras på det officiella ansökningsformulä- ret på något av Europeiska unionens elva officiella språk. En- dast maskinskrivna formulär accepteras.
Formulären på de elva officiella EU-språken kan hämtas från följande Internetadress:
http://europa.eu.int/comm/education/progr.html
De kan även rekvireras skriftligen på följande adress:
Europeiska kommissionen GD utbildning och kultur
Genomförande av gemensamma åtgärder Enhet A4
Rue de la Loi/Wetstraat 200 B-1049 Bryssel.
Ett enda exemplar av ansökan kommer att skickas på begäran.
Kommissionen kommer att upphöra att skicka formulär tio vardagar före sista ansökningsdagen.
Bevis på finansiell förmåga och förmåga att genomföra teknisk uppföljning
Ansökan skall åtföljas av
den samordnande/förslagsställande organisationens senaste verksamhetsrapport och/eller senaste bokslut,
meritförteckningar för projektansvariga inom varje partner- organisation.
Bidragsansökan
Ansökan skall skickas i tre exemplar och fyllas i noggrant. Den skall även ge fullständig information som kan stämmas av mot de kriterier som fastställs under punkterna 7 och 8. Alla kom- pletterande uppgifter som sökanden anser nödvändiga anges på separata blad.
Vidare skall sökande organisation bifoga en kopia av sina stad- gar eller sin stiftelseurkund, utom när det rör sig om en of- fentlig eller halvoffentlig organisation. Denna handling skall inlämnas på något av Europeiska unionens elva officiella språk.
Ansökan skall vara vederbörligen ifylld, daterad och underteck- nad och åtföljas av ett officiellt brev från sökanden.
Ansökan skall skickas till nedanstående adress som enkel eller rekommenderad försändelse senast den 31 augusti 2001. Post- stämpelns datum gäller som ansökningsdag. Handlingar som skickas via Internet, med fax eller elektronisk post kommer inte att accepteras.
Kuvertet märks med
Inbjudan att lämna förslag till gemensamma åtgärder
Europeiska kommissionen GD utbildning och kultur Enhet A4
Rue de la Loi/Wetstraat 200 B-1049 Bryssel.
11. HANDL˜GGNING OCH UPPFÖLJNING AV ANSÖKAN De sökande kommer att underrättas inom tio vardagar om att deras ansökan inkommit.
Endast de ansökningar som uppfyller bidragskriterierna kom- mer att beaktas för ett eventuellt bidrag. Sökande vars ansökan inte uppfyller bidragskriterierna kommer att meddelas om an- ledningen till detta.
Alla sökande vars ansökan inte accepteras kommer att under- rättas skriftligen. Resultaten för urvalet kommer att meddelas i oktober 2001 så att de utvalda projekten kan påbörja sin verk- samhet i november 2001.
De utvalda projekten genomgår sedan ett ingående förfarande för finansiellt godkännande. I samband med detta kan kommis- sionen komma att begära ytterligare upplysningar från de pro- jektansvariga.
Eventuellt kan generaldirektoratet för utbildning och kultur uppmana förslagsställare till förslag av mycket hög kvalitet att slå samman sina förslag för att dra fördel av ett samarbete mellan olika dimensioner på samma tema.
Om kommissionen ger sitt slutliga godkännande kommer den tillsammans med bidragsmottagaren att ingå ett finansierings- avtal i euro, där finansieringsvillkor och bidragsbelopp anges.
Detta avtal (originalet) skall omedelbart undertecknas och retur- neras till kommissionen.
12. RAPPORT OCH SLUTREDOVISNING
Enligt villkoren i finansieringsavtalet skall de personer som ansvarar för projekt som godkänts och finansierats av kommis- sionen utarbeta en slutrapport. Denna rapport skall innehålla en kortfattad men fullständig redogörelse för projektresultaten samt åtföljas av tre exemplar av publikationer (t.ex. broschyrer, didaktiska läromedel, videokassetter, multimediaprogram och tidningsklipp).
De faktiska utgifterna och inkomsterna skall framgå av den slutredovisning som bifogas rapporten. Bidragsmottagaren skall föra räkenskaper över den samfinansierade åtgärden och spara alla verifikationer i original under fem år räknat från det datum då avtalet träder i kraft.
BILAGA
Livslångt lärande enligt memorandumet om livslångt lärande
Vad är livslångt lärande?
Livslångt lärande definieras som allt meningsfullt lärande som bedrivs fortgående med syftet att förbättra kvalifikationer och kunskaper.
När kan livslångt lärande äga rum?
Livslångt lärande börjar i mycket tidig ålder, fortsätter genom hela den obligatoriska allmänna och yrkesinriktade utbildningen och kan fortsätta genom högre utbildning, fortsatt yrkesutbildning och vuxenutbildning och omfattar även utbildning för äldre. Livslångt lärande innebär således lärande från vaggan till graven.
När äger livslångt lärande rum?
Livslångt lärande omfattar lärande inom de formella systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning, icke-formellt lärande, t.ex. på arbetsplatsen, och informellt lärande, t.ex. hemma, tillsammans med vänner och i organisationer.
Formellt, icke-formellt och informellt lärande kan sammanfattande betecknas som lärande som omfattar alla livets aspekter.
Vem kan delta i livslångt lärande?
Livslångt lärande bör vara öppet för alla medborgare även om inlärningens innehåll, det sätt på vilket inlärningen
levereras och var den äger rum kan variera beroende på vem den riktar sig till. Livslångt lärande handlar lika mycket om att ge en andra chans att uppdatera grundläggande färdigheter som att erbjuda inlärningsmöjligheter på högre nivåer. Livslångt lärande är till för alla oavsett ålder, kön, nationalitet, hemort, religion, ras, sexuell läggning, ekono- misk ställning, anställning, hälsa, tidigare inlärningserfarenheter, handikapp etc.
Vilka är målen för eller avsikten med livslångt lärande?
Livslångt lärande handlar om att utveckla aktivt medborgarskap, anställbarhet, anpassningsförmåga, social integrering och självförverkligande.
Vem ansvarar för livslångt lärande?
Livslångt lärande måste utvecklas på alla nivåer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Ansvaret för livslångt lärande måste delas mellan individen, arbetsgivaren och samhället. Det bör genomföras genom öppna och breda partnerskap mellan nyckelaktörer (t.ex. utbildningsinstítutioner, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, myndigheter, företag och den enskilde) på olika nivåer och mellan olika nivåer.
