1
Förslag till
strategi för det fortsatta arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet mot buller i de delar som berör Trafikverket
Sammanfattning
Denna strategi är en av flera åtgärder för att minska bullret i kommunen som tas upp i
åtgärdsprogrammet mot buller som beslutades av kommunfullmäktige 2018. Strategin beskriver kommunens fortsatta arbete för att få Trafikverket att genomföra de åtgärder som rör buller från väg- och spårtrafik.
Strategin föreslår att kommunen fortsätter att ha en dialog i följande frågor:
1. Hastighetshållningen på E4:an. Påverka Trafikverket att bibehålla nuvarande hastighetsregleringar och bevaka att dessa följs av trafikanterna.
2. T-krön på bullerplanken. Tillsammans med Trafikverket utreda och utveckla T-krön eller andra åtgärder på bullerplanken såsom absorbenter.
3. Spårnära skydd. Tillsammans med Trafikverket utreda spårnära bullerskydd på järnvägen och då främst vid tågstationerna och i Silverdal.
4. Innovationsupphandlingar. Trafikverket kommer att bjuda in kommunen i samarbetet och framtagningen av åtgärdslösningar för att dämpa bullret från de statliga vägarna och järnvägarna.
5. Att söka statliga bidrag för bulleråtgärder på kommunala vägar.
Bakgrund
Kommunstyrelsen gav kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet mot buller i de delar som berör Trafikverket (Dnr 2018/0259 KS-2 §411). Kommunfullmäktige antog Sollentuna kommuns åtgärdsprogram mot buller den 2018-02-15 (Dnr 2014/0390 KS-44 §16/2018). I
åtgärdsprogrammet finns ett antal åtgärder som berör statlig väg- och spårtrafik. För att genomföra åtgärderna krävs en dialog med Trafikverket och en strategi för att genomföra dessa. Strategin bör innehålla följande delar:
Kunskap om dagens bullerspridning
Tänkbara åtgärder
Undersöka möjligheten att få statliga bidrag för bullerskyddsåtgärder
De föreslagna åtgärderna
2
Avgränsningar
I denna rapport tas inte flygbullret upp då kommunen inte är i juridisk mening sakägare i miljödomen som gäller för Arlanda flygplats. Indirekt brukar kommunen lämna synpunkter på Arlandas verksamhet genom att stödja Upplands Väsby i deras yttranden och remissvar till Swedavia. Sollentuna bevakar Swedavias bullerarbete i ett informationsorgan som
Länsstyrelsen kallar till en gång per år.
Syftet
Avsikten med strategin är att ta fram ett förslag till prioriteringar och inriktning för en dialog med Trafikverket om hur bullret från statlig väg- och tågtrafik ska minska för att
kommuninnevånarna ska få en bättre och hälsosammare livsmiljö.
Kunskap om dagens bullerspridning
Kommunens bullerkartläggning
En bullerkartläggning gjordes 2015/2016. Kartläggningen ger en bild av bullerspridningen i kommunen från de kommunala och statliga vägarna och järnvägen. Bullerkartläggningen omfattar ett antal bullerkartor och en rapport som beskriver kommunens bullersituation.
Verifiering av bullerkartläggningen
Sommaren 2018 placerades ett antal bullermätare ut i Silverdal för att genom mätningar verifiera bullerberäkningarna och för att se i vilken utsträckning man kunde lita på dem.
Resultatet visar att de mätta och beräknade värdena stämmer bra överens i de flesta mätpunkterna. I de mätpunkter där det skiljde något fanns det förklaringar som helt eller delvis kunde förklara skillnaderna. Slutsatsen är därför att bullerkartorna ger en bra överblick av bullersituationen i området14.
Beräkning av tyst asfalt på E4
En simulerad bullerberäkning gjordes i början av 2019 i syfte att analysera hur många
kommuninnevånare som skulle bli mindre störda av buller med tyst asfalt på E4:an. Resultatet visade att 6500 personer ca 10% av kommunens innevånare skulle bli mindre störda ( i intervallet 50 dBA – 75 dBA). En analys av bullerkartan visar att bostadsområdet Töjnan, öster om E4:an, skulle få en bullerreducering med 6 dBA om den tysta asfalten funnits. För Östra Järvafältets naturreservat vid Väsby gård och Bögs gård reduceras bullret med 6 dBA.
Enkätstudie i Silverdal
En enkätstudie genomfördes 2016 i bostadsområdet Silverdal. Silverdal ligger nära E4:an och Ostkustbanan. Enkätstudien innehöll frågor rörande buller, hälsa, rekreationsbeteende,
luftkvalitéupplevelse och demografi (kön, utbildning och ålder mm). Av 1200 utvalda personer deltog 680 (58%).
Studien visade att många i Silverdal är störda av buller, jämfört med nationella
undersökningar men även i relation till den beräknade bullerstörningen från bullerkartor.
Rekreationsmiljön i området upplevs som relativt god. Luftkvalitén upplevs som ett relativt mindre problem jämfört med bullret. Utomhusmiljön är den miljö som upplevs som mest problematisk för boende. Bulleråtgärder utomhus längs bullerkällornas sträckning
rekommenderas dels eftersom de efterfrågas av de boende, dels för att de minskar bullret både utomhus och inomhus.
3
Tänkbara åtgärder
Spårnära skärm - spårtrafik
Spårnära bullskärmar är låga skärmar, ca 75 cm över räls, som står nära spåret och eliminerar risken för ljudreflexioner som kan uppstå med konventionella höga skärmar på större avstånd från tåget.
Spårnära skärm på Sollentuna station. De spårnära skydden har en bullerabsorberande sida vänd mot bullerplanken i bild.
4 Den spårnära skärmen på Sollentuna station sattes upp av Trafikverket 1999. Skärmen har en absorbent i form av rivna gummidäck. Med en betydligt effektivare absorbent, exempelvis mineralull, kan en ytterligare dämpning på upp till 6 dBA troligen erhållas6. Ju närmare bullerskärmen placeras bullerkällan desto bättre bullerdämpning. Bullerkällan är järnvägsvagnens hjul som möter rälsen. Bullret varierar beroende på tågtyp. Tågtyperna X2000 och Arlandatåget har s.k. kjolar vid hjulhusen som medför att bullerkällan hamnar något lägre än hos fjärrtåg och Uppsalapendeln samt att avståndet mellan skärm och spår är mindre än för fjärrtågen.
År 2001 gjordes en uppföljande mätning6 som visade att den maximala medelljudnivån reducerades med 3 – 9 dBA beroende på tågtyp.
På uppdrag av Z-Block Norden, ett företag som levererar spårnära bullerskärmar, har Tyréns genomfört beräkningar på hur den spårnära skärmen av märket S-block dämpar bullret för olika tågtyper. Beräkningarna har gjorts utifrån ljudmätningar och därefter har
ljuddämpningen räknats fram för olika hastigheter. Beräkningarna grundar sig på den samnordiska modellen för spårtrafik för att räkna fram ekvivalent- och maximal ljudnivå.
För motorvagnen X60 som är en nyare motorvagn som används i Stockholms
pendeltågstrafik, visar resultaten av mätningarna och beräkningen att ljudreduktionen vid 160 km/h för ekvivalent- och maximal ljudnivå uppskattas till 7 dBA7. För X10p som är den enda motorvagnstyp som går på Roslagsbanan har ljuddämpningen beräknats fram så att den motsvarar ljuddämpningen för ett konventionellt bullerplank. För Roslagsbanan ger
beräkningarna en ljuddämpning av 10 dBA vid 80 km/h. Resultaten av bullermätningarna och beräkningarna ska ses som ungefärliga men ger en fingervisning om hur mycket de kan dämpa bullret.
Trafikverket har gjort en utredning om spårnära bullerskärmar som fokuserar på drift- och underhållskostnader och en ekonomisk analys som jämfört spårnära skärmar med
konventionell skärm d.v.s. vanliga bullerplank8.
Trafikverkets utredning8 beskriver att den ekonomiska investeringen i spårnära skärmar är väl motiverad jämfört med att sätta upp konventionella bullerskydd. Kommunen har tagit upp frågan vid flera tillfällen med Trafikverket att sätta upp fler spårnära skydd men de svarar att det inte går av trafiksäkerhetsskäl. Roslagsbanan har dock satt upp spårnära skydd inom sitt spårområde.
Höjd Kostnad
<1,7m 10 000 kr/m
1,7-2,1m 12 000 kr/m
2,2-2,6m 15 000 kr/m
2,7-3,6m 20 000 kr/m
3,7-4,1m 25 000 kr/m
Schablonkostnader för konventionella bullerskydd8
5
Skede Konventionell skärm Spårnära skärm
Anläggning 300 Mkr 140 Mkr
Bankbreddning - 6 Mkr
Underhåll 100 Mkr -
Merkostnad, snöröjning - 15 Mkr
Merkostnad, besiktning - 5 Mkr
Totalt 400 Mkr 166 Mkr
En prognos över kostnadsskillnader mellan konventionell och spårnära skärm under en 50-års period8
Tyst asfalt - innovationsupphandlingar
Trafikverket byggde om E4:an (1997) från fyrfilig till sexfilig motorväg mellan Rotebro trafikplats och Glädjens trafikplats (Väsby trafikplats). Breddningen var klar 2005. Eftersom Trafikverket gjorde en väsentlig ombyggnad av motorvägen så säger bullerlagstiftningen att ljudnivån inte ska överstiga 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad och 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostaden. Sollentunas ärende prövades i Miljödomstolen (2008-07-10, M 761-2008). Sollentuna förelade Trafikverket att göra åtgärder för att dämpa bullret från E4:an för de boende som var störda. Trafikverket lade då en bullerreducerande asfalt på E4:an, vägsträckan vid Rotsunda /Rotebro år 2014. Den bullerreducerande asfalten var ett forsknings- och utvecklingsprojekt som skulle pågå i 5 år. Sträckan var ca 2 km lång.
Under testperioden gjorde Trafikverket och Sollentuna kommun mätningar två gånger om året, sommar och vinter, för att följa upp hur mycket asfalten dämpade bullret. Den bullerdämpning som asfalten gav det första året var mellan 10 - 12 dBA, vilket var ett mycket bra resultat.
Trafikverkets förhoppning var att bullerdämpningen skulle bestå i 5 - 6 år och att det då hade blivit aktuellt att lägga tyst asfalt på flera ställen på E4:an.
Förra året (2018) avslutade Trafikverket försöket med tyst asfalt med motiveringen att den inte gett den bullerreducerande effekt som de hoppats på. Drift- och underhållskostnaderna blev för höga för att hålla vägstandarden (trafiksäkerhetsstandarden). Trafikverket meddelade även att partikelhalterna blev höga i takt med att den tysta asfalten slets ner av det höga trafikflödet på E4:an. I och med att den tysta asfalten slitits ner så lades en vanlig konventionell asfalt istället.
När Trafikverkets testperiod avslutades förra året i juni meddelade de kommunens miljö- och hälsoskyddskontor att försöket avbrutits. Hösten 2018 hade Miljö- och byggnadskontoret och kommunledningskontoret ett möte med Trafikverket för att få svar på hur de tänker gå vidare med andra åtgärder för att dämpa bullret från E4:an. Trafikverket meddelade på mötet att de tänker starta upp s.k. innovationsupphandlingar med externa aktörer. Kommunen kommer att bjudas in till dessa möten när arbetet kommer igång.
Bullerskärmar och bullervallar
Generellt om bullerskärmar och bullervallar
Bullervallar och bullerskärmar är endast effektiva i lägen där det dominerande ljudet kommer från en ljudkälla som t ex trafiken på vägen eller trafiken på järnvägsspåret. I en tät stadsmiljö ger bullerskärmar endast lokala förbättringar precis bakom skärmen. Åtgärder mot
6 vägtrafikbuller bör därför inriktas på trafikens lokalisering, bullerspridningen och
mottagarförhållandena, särskilt inomhus.
Bilden visar hur bullret från bilen sprider sig och hur ljudtrycksnivån avtar med avståndet från källan. Bilden visar också hur en skärm med låg höjd placeras lämpligast nära bullerkällan och hur en skärm med hög höjd placeras nära det skyddsobjektet, i detta fall huset. 21 (sid 49)
Bullerskärmens höjd påverkar ljudreduktionen. Tabellen nedan redovisar generellt ljudminskningen för bullerskärmar, vid mindre vägar med två filer. I Sollentuna kommun finns det fler fyr- och sexfiliga vägar. En extrem form av bullerskärm är en överdäckning av vägen. Ett exempel på det är Häggviksleden.
Skärmhöjd (m) Ljudreduktion (dBA)
1,5 6
2,3 10
3,5 15
Tabellen visar generellt hur bullerskärmens höjd påverkar ljudreduktionen.
I Sollentuna kommun finns det bullervallar och bullerskärmar utmed de statliga vägarna och på vissa ställen utmed de kommunala vägarna. Utmed de statliga järnvägsspåren så är bullerskärmar vanligast. Bullerskärmar har satts upp där bullernivåerna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för buller för att skydda människors hälsa och miljön. En bullerskärm är en effektiv och enkel åtgärd för att skydda människor från höga bullernivåer utmed vägar som inte har för många körfält.
7 Utformning av skärmkrönet gör bullerskyddet effektivare
Med hjälp av olika utformningar av bullerskärmens krön kan dess effektiva höjd ökas och bullerdämpningen bli effektivare20. En T-formad bullerskärm (Figur 3 – a) har visat sig vara mer effektiv än en vanlig tunn bullerskärm. Mätningar har visat på upp till 3 dBA
bullerreducering än för en vanlig tunn skärm med eller utan ljudabsorbtion.10 (sid 20)
Bilden visar på olika skärmkrön och T-formens bullerreducering20
Absorberande bullerskydd tar bort ljudreflexioner
För att minska bullret ännu mer effektivt så kan bullerskydd placeras på båda sidor om en väg.
Bullret och dess reflektioner absorberas då i bullerskärmen. För att genomföra en sådan åtgärd behövs en bullerutredning för att säkerställa bullerreduceringen. Ett exempel på
bullerabsorberande bullerplank finns på Turebergsleden (se bild nedan).
8
Bilden visar det bullerabsorberande bullerskyddet utmed Turebergsleden. Absorbenten bestående av mineralull syns mellan de tvärgående träribborna.
Bullerskydd i trafikplatser – Tureberg, Häggvik och Rotebro
Bullerkartläggningen visar att ljudnivån i kommunens trafikplatser Tureberg, Häggvik och Rotebro är höga. För att dämpa bullernivån på dessa platser behöver kommunen ha en dialog och ett samarbete med Trafikverket för att arbeta fram förslag till åtgärder. Det är inte självklart vilka åtgärder som är mest effektiva.
Bullerskyddsåtgärder i Förbifarten
I och med att Trafikverket bygger Förbifart Stockholm så görs flera bullerreducerande
åtgärder. Bl. a så finansierar Trafikverket nya bullerplank utmed Norrvikenleden på grund av de beräknade ökade trafikflödena. I trafikplatsen Häggvik kommer Trafikverket att sätta upp bullerskydd som är genomsiktliga och rödmålade och s.k. riskskydd (skydd mot olycka och brand). Utformningen av dessa beskrivs närmare i Trafikverkets bygghandlingar.
Bullerskyddsåtgärder på Stäketleden i Rotebro
Utmed Stäketleden har bullervallen förstärkts och bullerplank satts upp. Trafikverket har åtgärdat två fastigheter som ligger utmed vägen med isolerade fönster och skyddad uteplats.
Bilden visar bullervallen och bullerplanket utmed Stäketleden som färdigställdes 2019. I bakgrunden syns rondellen vid Rotebro trafikplats.
9 Bullerskyddsåtgärder för Tallåsvägen
Efter sex år av miljödomar och överklaganden har kommunen fått igenom sina krav på Trafikverket att uppföra bullerplank utmed E4:an för att dämpa bullret för ett antal villaägare på Tallåsvägen. Bullerplanket uppfördes 2019.
Bilden visar bullervallen och bullerplankets placering utmed E4:an.
Säkerställa att gällande hastighetsbegränsningar hålls
Sollentuna kommun har ställt krav på Trafikverket att ta till åtgärder för att minska mängden skadliga partiklar på E4:an. Trafikverket sänkte hastigheterna på E4:an på flera sträckor under hösten 2014. Sänkningarna är permanenta med 80 km/h på vintern och 100 km/h på
sommaren. Hastighetssänkningarna medförde att trafikbullret minskade. I och med att Trafikverket bygger Förbifart Stockholm så är hastigheten ytterligare sänkt till 70 km/h vid deras arbetsplatsområden av trafiksäkerhetsskäl. De sänkta hastigheterna ger lägre
bullernivåer från E4:an.
I början av 2016 svarade Sollentuna kommun på en remiss12 som handlade om att Trafikverket ville anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhets standard. För Sollentunas del rörde det sig om hastighetshöjningar. De vägar som var aktuella var väg 265, sträckan mellan trafikplats Häggvik och trafikplats Rosenkälla (Norrortsleden) och väg 267, sträckan från trafikplats Rotebro och trafikplats Stäket (Rotebroleden/ Stäketleden).
Kommunen svarade att man befarar att bullernivåerna kommer att stiga med
hastighetshöjningen och att Trafikverket inte tagit hänsyn till de av kommunen förslagna åtgärderna för att minska bullret, bl.a. synpunkter på åtgärder att dämpa bullret på väg 267.
Tallåsvägen
E4:an Bullerplank
Ostkustbanan
10 På ett tjänstemannamöte (2018) med Trafikverket togs frågan upp om hastighetskontroll på de statliga vägarna E4:an, Rotebroleden (väg 267) och Norrortsleden (väg 265). En övervakning av hastigheten skulle innebära att efterlevnaden av hastighetsgränserna blir bättre och medföra att bullernivåerna blir lägre. Trafikverket redovisar statistik på sin webbplats som visar att hastigheterna överträds på bl. a. på Norrortsleden.
Trafikverket meddelade på ett möte (2018-10-10) att försök pågår på södra länken där hastighetskameror (s.k. depåkameror) finns placerade ovan varje körfält. Trafikverket har under många år påtalat att behovet att sätta upp kameror på vägar som har fler körfält än två.
Det finns trots det inga planer på att sätta upp kameror på flerfiliga vägar än de som nu sitter på södra länken. På mötet framförde kommunen att hastighetsbevakning skulle sänka bullret.
Flera internationella studier har kommit fram till slutsatsen att sänka hastigheten är en bra bullerdämpningsåtgärd. En hastighetssänkning med 10 km/h leder till 2-3 dBA lägre
bullernivå beroende på vid vilken av hastigheterna 30-60 km/h man startar från. Det kan skilja 9 dBA mellan hastigheten 50 km/h och 110 km/h. Holländska erfarenheter att sänka
hastigheten på stadsmotorvägar från 100 km/h till 80 km/h visar på betydande fördelar när det gäller buller, trafiksäkerhet och luftkvalitet och att restiden bara ökar marginellt10.
Hastighetskameror är ett billigare alternativ jämfört med att lägga tyst asfalt och bygga bullerplank. Om hastighetskamerorna används på lämpliga platser för att öka trafiksäkerheten och reducera buller behöver inte hela kostnaden belasta bullerskärmen. En reduktion av hastigheten från 80 – 70 km/h minskar bullernivån med 1,5 dBA. Åtgärden kan kombineras med skyltar som förklarar för bilisterna att området är bullerstört och att lägre hastighet utgör en del av lösningen på problemet10 (sid 16)
Tabellerna nedan ger information om trafikmängdernas bullernivåer och hur sänkt hastighet reducerar buller.
Ändrat trafikflöde
Antal Ljudnivå dBA
100 000 71
50 000 68
30 000 66
20 000 64
10 000 61
5 000 58
1 000 51
Källa: SIPU 2015
11
Sänkt hastighet
Hastighet Ljudnivå
90 67
80 66
70 64
60 63
50 61
40 59
30 59
Undersöka möjligheten att få statliga bidrag för bullerskyddsåtgärder
Trafikverket sätter årligen av medel för åtgärder i infrastrukturen som kommunen kan söka19. Trafikverkets medel är avsedda bl. a för bulleråtgärder på kommunala vägar.
Ansökan skickas till Trafikverket året innan åtgärden ska påbörjas. En ansökan för påbörjande och genomförande skickas till Trafikverket i september och beslut om bidrag ges i december.
Sollentuna kommun har tidigare år ansökt och erhållit bidrag för cykel- och gångbanor som kan bidra till en sänkt ljudnivå.
De föreslagna åtgärderna
Med den kunskap som finns och utifrån kommunens erfarenheter och resonemang i denna redovisning föreslås följande strategi i bullerarbetet. Förslagen ges i prioriterad ordning nedan.
1. Hastighetshållningen på E4:an. Påverka Trafikverket att bibehålla nuvarande hastighetsregleringar och bevaka att dessa följs av trafikanterna.
2. T-krön på bullerplankens krön. Tillsammans med Trafikverket utreda och utveckla T- krön eller andra alternativ på bullerplanken och absorbenter.
3. Spårnära skydd. Tillsammans med Trafikverket utreda spårnära bullerskydd på järnvägen och då främst vid tågstationerna i kommunen.
4. Innovationsupphandlingar. Trafikverket kommer att bjuda in kommunen i samarbetet och framtagningen av åtgärdslösningar för att dämpa bullret från de statliga vägarna och järnvägarna.
5. Att söka statliga bidrag för bulleråtgärder på kommunala vägar.
Litteraturförteckning
1Åtgärdsprogram mot buller för Sollentuna kommun 2018-2023, Stadsbyggnadsavdelningen, Strategiska avdelningen, Ann Wikström, 2016-09-12
12
2Bullerreducerande beläggning, Sollentuna kommun, Trafikbullerutredning, Lars E Lindström, ÅF-konsult, 2019-01-21, PM01
3Anläggande av tunnlar med anslutningar för Förbifart Stockholm från E4/E20 vid
Skärholmen till E4 vid Häggvik. Genomförandeavtal. Mellan Trafikverket, region Stockholm, nedan kallat trafikverket och Sollentuna kommun, nedan kallat Kommunen. KS 2010-312-8 genomförandeavtal förbifart Stockholm 521432_1_1
4Trafikverket, Teknisk beskrivning, E4 Förbifart Stockholm, FSE62, Trafikplats Häggvik,
Teknisk beskrivning bullerskyddsskärmar, Handling 6.6.2.1.7. Bygghandling, Förslagshandling 2014-06-20, 6K070017-FSE626.
5Beslut om föreläggande att vidta åtgärder för att reducera bullernivåerna från E4 i Rotebro, Sollentuna kommun, Dnr 2013/0107 MBN-1, diariekod: 421, Miljö- och byggnadsnämnden
6Arlandabanan i Sollentuna kommun, Bullermätningar vid Sollentuna station med låg betongskärm, Ingemansson, rapport S-14672-r-B, 2011-11-13
7Akustisk prestanda S-Block, rapport R 01 258250, Tyréns, slutrapport 2015-08-31
8Utredning av spårnära bullerskärmar. Analys av funktion, underhåll och ekonomi. Per Daniel Stoor, UHtsv. Trafikverket, Ärendenummer: TRV 2018/95460, 2017
9Bullervärden för samhällsekonomisk analys. Beräkningar för väg- och järnvägsbuller. Henrik Andersson, Lina Jonsson, Mikael Ögren, VTI notat 30-2008. Utgivningsår 2009
10 Tystare parker och friluftsområden. Om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan.
Pontus Thorsson, Per Kågeson och Johanna Hallberg, Gröna bilister, Miljöförvaltningen Stockholms stad, Vägverket, Göteborgs stad Miljö, 2006.
11Hur mycket bullrar vägtrafiken. Information från Boverket och Sveriges kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen ab buller från vägtrafik.
12Remiss från Trafikverket avseende åtgärder för systematisk anpassning av
hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Dnr 2016/0160 KS-3 (Väg 265 (Norrortsleden) 0ch väg 267 (Stäket, Rotebroleden)
13Buller i Silverdal 2016, enkätstudie, Sollentuna kommun och KTH, Jesper Andersson, Amra Imamovic, Karl Bodin, Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns Högskola
14Verifiering av trafikbullerberäkningar, Silverdal, rapport 10270718-01, 2018-08-10, WSP.
15Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0, kapitel 10 kostnad för buller. Version 2016-04-01, Trafikverket
16Trafikbullerutredning Norra Väsjön, Tyréns, rapport 2018-05-04
17Miljödom. Husägare på Tallåsvägen
18 Genomförandeavtal mellan Trafikverket, region Stockholm och Sollentuna kommun.
Diarienummer 2010/312.
19 Hantering av statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar samt åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på det kommunala vägnätet. Se processchema för ansökningsprocedur.
13
20 Tågbuller vid uteplats. Modellering och visualisering med Boundary - Elementmetoden, Anders Hedblom; examensarbete 2005:026 CIV, Luleå tekniska universitet
21 Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, Boverket, Allmänna råd 2008:1
