Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS
Handikappnycklar
Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS Kvalitetskatalog med inriktning på personer
med funktionshinder
Magnus Lindvall
2009-07-03
Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS
1. Sammanfattning Sidan 3-5
• Handikappnycklar
• Bemanningsnyckeltal
• Kvalitetskatalog
• Framtid
2. Projektets bakgrund och upplägg Sidan 6-7
• Bakgrund
• Varför göra en jämförelse inom handikappomsorgen
• Projektens arbetsformer 2007 - 2009
3. Strukturkostnad och LSS-utjämningen Sidan 8-10
• Vad påverkar kommunens kostnader?
• Strukturkostnad och LSS-utjämningen
• Kommunernas arbete med kvalitet
4. Handikappnycklar Sidan 11-15
• Modellen
• Utgångspunkt
• Resultat för de 21 kommunerna
• Utveckling av kostnader och insatser 2005-2008
5. Bemanningsnyckeltal Sidan 16-22
• Mätinstrument
• Omvårdnadsnivåer
• Resultat
6. Kvalitetskatalog Sidan 23-29
• Upplägg och frågeställningar
• Allmänna villkor
• Redovisning av kvalitetskatalog
7. Vad kännetecknar en framgångsrik kommun Sidan 30
• Kan resultaten samköras
8. Framtiden Sidan 31-32
• Vad kännetecknar en framgångsrik kommun
• Inriktningar inom handikappomsorgen
• Bemanning inom Daglig verksamhet enligt LSS
• Det nationella och regionala arbetet
Bilaga:
1. Handikappnycklar 2008
2. Tabeller Handikappnycklar 2008
3. Utveckling Handikappnycklar 2005-2008 4. Bemanningsnyckeltal 2009
5. Sammanställning Bemanningsnyckeltal 2009 6. Kvalitetskatalog 2008
1. SAMMANFATTNING
Kommunerna i Skåne har sedan 2003 jämfört och analyserat kostnader och kvalitet inom vård och omsorg. Först inom äldreomsorg och sedan även inom handikapp- omsorg. Inom handikappomsorgen startade under 2005 projektet Handikappnycklar med avsikt att jämföra kostnaderna inom området. Syftet med jämförelserna har varit att få fram rättvisande jämförelser mellan Skånekommunerna som kan användas i kommunerna att förbättra planering och uppföljning av kostnader och kvalitet inom vård och omsorg.
Det har med tiden växt fram en tradition att årligen ta fram uppgifter för jämförelser men även ett behov av att utveckla och göra jämförelserna mer omfattande. Kom- munförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och har avsatt medel i projekt under åren 2007-2009 för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna.
HANDIKAPPNYCKLAR
Ett 20-tal kommuner har sedan verksamhetsåret 2004 årligen jämfört och analyserat kostnader för handikappomsorgen. Jämförelserna görs tillsammans med Skånekom- munerna och nationellt ca 80 kommuner inom ramen för projektet Handikappnycklar och det är Kommunförbundet Skåne som har initierat och som driver projektet. Projektet använder Sveriges kommuner och landstings modeller för nyckeltal. Syftet är att för- bättra kommunernas planering och uppföljning av kostnader inom handikappomsorgen och ge möjlighet att utvärdera verksamheten på läns- och kommunnivå.
Varje kommun har olika förutsättningar. I Handikappnycklar är utgångspunkten den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd).
Analysen sker i 4 steg enligt en framtagen modell. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan handikapp- omsorgen inom SoL respektive LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoL- och LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare.
BEMANNINGSNYCKELTAL INOM BOENDE ENLIGT LSS
Det visade sig att efter projektet Handikappnycklar i Skåne som tog fram övergrip- ande nyckeltal så ville Skånekommunerna gå vidare och ytterliggare bryta ner de nyckeltal som fanns. Som ett första led i detta har en mall för bemanningsnyckeltal inom boende vuxna enligt LSS tagits fram.
Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den budgeterade bemanningen per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnads- nivåer respektive totalt per kommun. För att ta hänsyn till att brukarna individuellt har olika behov, har det gjorts en uppdelning i 6 omvårdnadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinsemellan ger i personaltäthet. I jämförelserna mellan kommunerna visar hur mycket man har i bemanning utifrån omvårdnadsnivå. Jämförelsen av bemanning bygger på Nacka och Umeå kommuns resursfördelningsmodell och kan även användas som resursfördelningsmodell i kommunerna för boende vuxna enligt LSS.
KVALITETSKATALOG MED INRIKTNING PÅ PERSONER MED FUNKTIONSHINDER
En viktig del i jämförelserna har varit att ta fram en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder. Inom området har tidigare funnits väldigt få jämförel- ser inom området. En tradition med brukarundersökningar har funnits medan det finns relativt få exempel på allmänna jämförelser av kvalitet inom området. I arbetet att ta fram en kvalitetskatalog har från de ca 40 nyckeltal som arbetats fram, 23 st.
valts ut till en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder Utgångspunkten har varit att ta fram kvalitetsområden och kvalitativa nyckeltal som speglar verksamheten. Projektet har tagit hjälp av äldreomsorgens kvalitetskatalog, Socialstyrelsens öppna jämförelser och LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter. Inriktningen har varit att ta fram kvalitativa nyckeltal inom främst boende LSS, daglig verksamhet och personlig assistans men även att få in enstaka nyckeltal som mäter kvaliteten inom ledsagning, avlösning, korttidsvistelse, korttids- tillsyn och kontaktpersoner. Frågorna är indelade efter kvalitetsområdena som bygger på LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter såsom:
1 Självbestämmande, inflytande och integritet 2 Delaktighet
3 Tillgänglighet 4 Kontinuitet
5 Ledningssystem och uppföljning och även personalens kompetens
FRAMTIDEN
I jakten på att bli och söka efter vad som kännetecknar en framgångsrik kommun inom handikappomsorg har vi kommit en bra bit på vägen. För första gången ska Skånekommunerna kunna dra mer ingående slutsatser kring detta. Vissa av slutsats- erna stämmer väl medan vissa nya frågor kring området behöver diskuteras. En del förändringar av nuvarande material behöver göras tillsammans med att mer material behöver tas fram. Ytterliggare frågeställningar som ska besvaras är inom vilka verk- samhetsområden inom handikappomsorgen som respektive kommun är framgångs- rik.
De områden som kan fortsätta att utvecklas i jämförelsearbetet är fortsatta och ytter- liggare förbättringar inom Kvalitetskatalogen och att göra jämförelser av bemanning i boende enligt LSS. Arbetet med att utveckla Handikappnycklar får nog anses som färdigt. Det är dock viktigt att fortsätta lämna in jämförelser via Handikappnycklar för att följa kostnader och jämförelser över tiden.
Kvalitetskatalogen inom handikappomsorg är ny och behöver säkert en jämförelse även 2010 för att anses färdig. Det går även att ge Kvalitetskatalogen en tydligare inriktning om man ska jämföra ekonomi och kvalitet. I kvalitetskatalogen finns idag förutom de 23 framtagna nyckeltalen ytterliggare 17 nyckeltal som kan användas i det fortsatta arbetet.
En jämförelse av bemanning inom daglig verksamhet bör vara nästa steg i en jämförelse. Det är den verksamhet inom LSS som har flest brukare och den efter boende vuxna ekonomiskt sett största verksamheten. En jämförelse av bemanning efter sysselsättningsnivå (boende: omvårdnadsnivå) borde vara möjlig att jämföra.
Eftersom det redan finns framtagna kvalitetsnyckeltal för daglig verksamhet finns då stora möjligheter att analysera utfallet av mätningen.
Det regionala och nationella arbetet: Projektet nyckeltal inom vård och omsorg har varit ett 3-årigt projekt. Kommunförbundet Skåne har under åren finansierat medel motsvarande en projektledare på halvtid med 350 kkr per år. En enkät kommer att skickas ut efter sommaren till Skånekommunerna för att göra en utvärdering av proj- ektet och dess delprojekt. Socialstyrelsens och SKL:s arbete med att ta fram nation- ella jämförelser inom äldreomsorgen kommer troligtvis att följas av motsvarande nationella jämförelser inom handikappomsorgen. Kommunförbundet Skånes roll kan då gå över i att vara stödjande mot Socialstyrelsen med de erfarenheter/material som har tagits fram i projektet för att det nationellt ska tas fram relevanta kvalitetsindika- torer.
2. PROJEKTETS BAKGRUND OCH UPPLÄGG BAKGRUND
Ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv kommer kommunerna att få allt svårare att finansiera de verksamheter som de av staten åtagit sig att utföra. Sveriges kommun- er och landsting beräknar i sina prognoser att kommunerna måste höja sina skatter åren 2010-2030 till såväl samhälls- som privatekonomiskt oacceptabla nivåer för att kunna finansiera sin fortsatta verksamhet i nuvarande former.
I den nuvarande samhällsekonomin har turbulensen tilltagit markant det senaste året.
Skatteunderlaget växer långsammare än tidigare och gör att kommunens resultat successivt försämras de närmaste åren. Trots att kommunerna får extra statsbidrag de närmaste åren kommer man inte att kunna nå målet om god ekonomisk hushåll- ning (Källa: Ekonomirapporten. 2009 Sveriges kommuner och landsting).
Kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen fortsätter och mellan 2006 till 2012 beräknas verksamheten öka med ca 17%. I jämförelse kommer Äldreomsorgen under perioden att öka med 11%. (Källa: Ekonomirapporten. 2009 Sveriges kommuner och landsting).
Finansieringen av kommunens verksamheter att allt färre ska försörja fler och att hushållen får standardförbättringar i samhället leder till att efterfrågan ökar välfärdens tjänster. Utmaningen ligger i att ständigt effektivisera och förbättra ekonomiskt såväl som kvalitet.
VARFÖR GÖRA EN JÄMFÖRELSE INOM HANDIKAPPOMSORG?
Syftet med att göra en jämförelse är att ta fram effektiva och rättvisande jämförelser förSkånekommunerna som ska leda till att kommunerna kan göra förbättringar i verk- samheten. Rapporten ska kunna ge utslag av vad som kan förbättras och därmed ge tips om vad som kan vara bättre ekonomi och kvalitet för respektive kommun. Goda exempel ska lyftas fram som en inspirationskälla för Skånekommunerna.
• Ohållbar kostnadsutveckling. Den kostnadsutveckling som sker inom handikappområdet och då främst LSS är ohållbar i längden och orsaker och utveckling behöver analyseras.
• Begränsad kunskap om handikappomsorgens verkliga kostnader. Mer kunskap kring handikappomsorgen behövs för att på så sätt kunna analysera dess verksamhet.
• Stora skillnader mellan kommuner. Kostnaderna för LSS varierar mycket mellan kommunerna. Kommunerna har olika förutsättningar att kunna fullgöra sina åtaganden enligt LSS. Orsaken är stora skillnader i antalet funktionshin- drade och stora skillnader i brukarnas omvårdnadsbehov. I vissa kommuner finns en koncentration av verksamhet till följd av landstingens tidigare lokal-
• Styr lagstiftningen – finns handlingsutrymme. Den enskildes rätt till inflyt- ande och kommunernas begränsade möjligheter att påverka insatser som ges enligt en rättighetslag styr mycket. Inom ramen för rättighetslagen finns dock möjlighet att förbättra effektiviteten i form av kompetens, bemötande, planering och organisering.
PROJEKTENS ARBETSFORMER 2007-2009
Kommunerna i Skåne har en lång tradition av att göra jämförelser mellan kommun- erna inom vård och omsorg. Från att från början göra jämförelser mellan enstaka kommuner har det under det senaste decceniumet växt fram en tradition att göra jämförelser. Till en början har jämförelserna gjorts i olika kommunnätverk och under senare år för hela Skåne i Kommunförbundet Skånes regi. Till en början gjordes jämförelser av kommunernas äldreomsorg genom ekonomiska nyckeltal. Efterfrågan från både kommuner och andra intressenter har ständigt ökat och jämförelserna har utökats att också jämföra kvaliteten inom äldreomsorg och handikappomsorgens ekonomi. Med utvecklingen och efterfrågan på nyckeltal inom vård och omsorg har det funnits ytterligare behov av att utveckla nyckeltalen.
Kommunförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och avsatte medel i projekt under åren 2007-2009 för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar, ekonomiska nyckeltal inom handikappomsorgen. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna.
Projektarbetet startade våren 2007. Det har letts av Magnus Lindvall. För varje projektdel har funnits en projektgrupp som arbetat fram modellerna för jämförelser.
I arbetsgruppen för Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS har
Ann-Marie Malmström Åstorp, Kenneth Riton, Lana Tihic, Sofia Johansson alla Höganäs, Johan Grönkvist Helsingborg, Gunilla Lynghed och Helen Persson Sjöbo, Thomas Falk och Birgitta Andersson Ängelholm och Rose-Marie Karlsson
Örkelljunga deltagit. I samband med att projektet började färdigställas gjordes en provmätning av modellen i de av arbetsgruppen representerade kommuner under december månad.
I arbetsgruppen för Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har Ingrid Borgström Ängelholm, Susanne Hertting Båstad, Petra Kvist Zaar
Staffanstorp, Jan Nilsson Hässleholm, Marja-Leena Nilsson Ängelholm, Eva Olsson Lund och Kristina Privér Simrishamn deltagit.
Materialet till Handikappnycklar arbetades fram under 2005-2006 i samband med Kommunförbundet Skånes projekt.
Arbetet med att göra definitioner och avgränsningar har gjorts under gruppmötena medan arbetet med att ta fram material för beräkningar och jämförelser har gjorts av och i respektive kommun.
3. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN VAD PÅVERKAR KOMMUNENS KOSTNADER?
De faktorer som anses påverka kommunens kostnader kan delas in i:
• Strukturella faktorer som ålders-, och socialstruktur, glesbygd/tätort och befolkningsförändringar
• Politiska ambitioner i form av andel som får omsorg, mix av insatser inom respektive verksamhet, nivå på insatserna och förmedling av förväntningar till medborgarna
• Effektivitet/produktivitet som ledning, styrning av resurser, arbetssätt, praxis och behovsbedömningar
De strukturella faktorerna har kommunen själv svårt att påverka och ligger till grund för den nationella kostnadsutjämningen. Politiska ambitioner och målsättningar och effektivitet och produktivitet kan däremot kommunen påverka.
Politiska ambitioner och mål varierar inom handikappomsorgen och kommunens policy kan påverka den andel av kommunens invånare som får insatser enligt LSS.
Valet och sammansättningen av olika insatser kan vara ett uttryck för politiska ambitioner.
STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN
Att sätta ett pris, en strukturkostnad på de strukturella faktorer som respektive
kommun inte kan påverka är en utgångspunkt för projektet Handikappnycklar. Dessa kostnader kompenseras som ersättning via LSS-utjämningen.
De strukturfaktorer som beaktas är:
• Standardkostnad för LSS-insatser och som baserar sig på antalet insatser enligt LSS, riksgenomsnittliga kostnader per typ av insats och kommunens ersättning till Försäkringskassan för LASS
• Kostnadsskillnader p.g.a. verksamhetens koncentration till vissa kom- muner och som har till uppgift att reducera för stordriftsfördelar och att kompensera för smådriftsnackdelar
• Kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i behov av stöd och service och som mäter omsorgsbehovet för de med insatser enligt LSS via ett personalkost- nadsindex
På nästa sida visas Skånekommunernas ersättning 2008 från LSS-utjämningen.
Mellanskillnaden i Rikets genomsnitt på 3195 kr per invånare och Skånes genomsnitt på 2670 kr motsvarar drygt 600 miljoner per år.
KOMMUNERNAS ARBETE MED KVALITET
Det finns ett tydligt behov av att mäta kvaliteten inom handikappomsorgen. Under de senaste åren har det nationellt skett en tydlig utveckling av kvalitativa nyckeltal inom vård och omsorg. Arbetet nationellt och som sedan påverkat kommunerna har nästan helt och hållet inriktats mot äldreomsorgens verksamheter. Att fokus har legat på äldreomsorgen beror bl.a. på att Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella jämförelser för äldreomsorgen. Socialstyrelsen har under åren 2007-2009 gjort nationella jämförelser som publicerats som en kvalitetskatalog; Öppna jämför- elser. Socialstyrelsen har även tagit fram verktyg för och genomfört nationella brukar- undersökningar. Regeringens uppdrag ska vara klart 2009 och sättet för Socialstyr- elsens jämförelser kommer troligtvis att fortsätta. Sveriges kommuner och landsting har flera nationella projekt som även de mäter kvaliteten inom äldreomsorg. SKL:s Öppna jämförelser visar kvaliteten för all kommuners medborgare och i Jämförelse- projektet som arbetat med att ta fram nya nyckeltal inom äldreomsorgen deltar ca hälften av landets kommuner. Under dessa år har också nationellt gjorts tydliga sats- ningar mot äldreomsorgen i form av statsbidrag för kompetensutveckling via Kompe- tensstegen och statliga stimulansmedel för att utveckla äldreomsorg och anhörigvård.
Handikappomsorgen har inte samma utveckling av att mäta kvalitet. Nationellt är för tillfället enligt ovan äldreomsorgen i fokus men naturligtvis finns det även inom handi- kappomsorgen ett stort behov av att mäta och utveckla kvaliteten. SKL har via jäm- förelseprojektet även tagit fram nyckeltal inom handikappomsorg och Socialstyrelsen började under 2008 arbetet med att ta fram nyckeltal även för handikappomsorgens kvalitet.
Diagram 1
Standardkostnad LSS-utjämningen 2007, kr per inv
1777
1938
2328
2642
3018 31683261
3612 3662
28512858 27182754 25432556 25032523
2499 23692416 2365 2220 2231
2205 20732125 20492056
1785 1800 1769
1447
3195
2670 4025
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000
Lomma Perstorp
Vellinge Osby
Bjuv
Staffanstorp Skurup
Helsingborg Tomelilla
Svedala Ystad
Klippan Trelleborg
Landskrona Lund
Kristianstad Simrishamn
Riket
Samtidigt gör flertalet kommuner jämförelser inom handikappomsorgen. Vanligast förekommande är brukarundersökningar. Brukarundersökningarna ger oftast en bra bild av den upplevda kvaliteten men behöver kompletteras med en övergripande kvalitetskatalog. Att det inte finns mer övergripande jämförelser inom handikappom- sorgen förutom det som nämnts ovan är att inom LSS grundläggande lagstiftning och dess inriktning tydligt är inriktad på individen/brukaren. Det gör att det är en större utmaning inom detta område att ta fram och mäta en gemensam kvalitet. I arbetet med att ta fram nyckeltal har det konstaterats att behovet av övergripande nyckeltal av handikappomsorgens kvalitet är stort.
4. HANDIKAPPNYCKLAR MODELLEN
Varje kommun har olika förutsättningar. Handikappnycklar utgår ifrån den struktur- kostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till kon- centration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). I en vidare analys jämförs kommuner parvis utifrån liknande standardkostnad.
Analysen sker i 4 steg. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan SoL och LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kost- nadsskillnader mellan olika SoL- och LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare.
STEG 1 Totalt
SoL/HSL LSS
STEG 2 Totalt SoL Totalt LSS
STEG 3 Särskilt Ordinärt
boende boende
STEG 3 Boende barn Boende barn Boende Personlig Personlig Daglig verk- Kontakt- Ledsagar- Avlösar- Korttids- Korttids- fam hem särsk boende vuxna assistans assistans samhet person service service vistelse tillsyn
LSS LASS
STEG 4 Andel brukare %
Kostnad/brukare
Jämförelsen presenteras nedan med förklaringar och i Bilaga 1 och 2 med alla kommuners nyckeltal och med ett medelvärde för Skånekommunerna.
I det redovisade materialet kan för vissa nyckeltal finnas stora kostnadsskillnader.
Som förklaring till skillnaderna kan vara:
• Olika sammansättning av insatser
• Vissa insatser har jämförelsevis höga kostnader
• Skillnad mellan kommunerna i omvårdnads-/servicenivå
• Uttryck för olika prioriteringar
UTGÅNGSPUNKT
Handikappnycklar omfattar kostnader och verksamhetsstatistik inom vård och omsorg för funktionshindrade. Med funktionshindrad avses:
• Personer 64 år och yngre som fått insatser med biståndsbeslut enligt SoL (redovisas som SoL-insats) till följd av ett funktionshinder
• Samtliga personer med beslut enligt LASS/LSS (redovisas som LASS/LSS- insats), dvs. även de som är 65 år och äldre
Som SoL-insats inom handikappomsorg redovisas även personer som får insatser enligt SoL till följd av ett psykiskt funktionshinder, oavsett vilken enhet inom kommun- en som fattar besluten.
Övriga utgångspunkter i projektet är:
• Uppgifter från räkenskapssammandraget, RS och dess verksamhetsindelning av vård och omsorg. Uppgifterna från RS samt från Socialstyrelsens verksam- hetsstatistik utgör grunden för de jämförelsetal som tas fram
• Uppgifterna avser föregående år d.v.s. år 2008
• Det är lagstiftningen och de fattade beslut som avgör vad som är handikapp- omsorg och inte hur kommunen är organiserad
• Kommuner är olika organiserade. Därför har respektive kommun gjort en in- ventering av insatser så att kostnaderna verkligen hamnar under handikapp- omsorg
• Det kostnadsbegrepp som avses är en justerad bruttokostnad och innebär:
Summa bruttokostnad minus Interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och landsting
• Andra lagar som påverkar projektet och som kostnader skall tas med för är bl.a. HSL och bostadsanpassningar
I redovisning nedan görs jämförelser av 2008 års material. De kommuner som be- svarat Handikappnycklar för 2008 är Båstad, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Ystad, Ängelholm, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge.
Eftersom jämförelser av Handikappnycklar har gjorts från 2005 års verksamhetsår har även en analys av utvecklingen av kostnader och insatser gjorts under perioden 2005-2008 för kommunerna. Av de uppräknade kommunerna har Eslövs och Åstorps resultat undantagits i analys av kostnadsutveckling eftersom de ej deltog i 2005 års material.
RESULTAT FÖR DE 21 SKÅNEKOMMUNERNA
Uppgifter från samtliga de 21 kommuner i Skåne som lämnat in material i projektet redovisas i diagram i Bilaga 1. Alla nyckeltal för de 21 kommunerna redovisas i Bi- laga 2 tillsammans med genomsnitt, min- och maxvärden för de deltagande kommun- erna. De kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnader. Kostnadsutvecklingen 2005-2008 för kommunerna redovisas i Bilaga 3.
Steg 1: Total kostnad handikappomsorg
Diagram 2 visar total kostnad i kr per invånare 0-64 år för de 21 kommunerna. Lägst total kostnad har Åstorp med 3 547 kr, Skurup 3 558 kr och Helsingborg 3 559 kr. För att jämföra inbördes mellan kommunerna utgår vi ifrån standardkostnad 2008 i LSS- utjämningen i kr per invånare (Diagram 1). I den får Perstorp och Burlöv låg ersätt- ning men även Åstorp, Skurup och Helsingborg får låg ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad.
Högst kostnad i kr per invånare 0-64 år har Simrishamn med 6 548 kr, Landskrona 6 189 kr kr och Eslöv 6 116 kr. I jämförelse med ersättning från LSS-utjämningen får
Steg 2: Fördelning av resurser mellan SoL och LSS
Diagram 3 visar andel SoL-kostnad av total kostnad handikappomsorg. Skillnaden är stor i andel SoL-kostnad, allt från Svalöv 6,1 % och Eslöv 10,0 % till Perstorp 36,1 % och Burlöv 40,5 %. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 22,3 %. Orsaken till Burlövs andel, som redan noterats i steg 1 i analysen, är en omfattande verksamhet inom socialpsykiatri.
Steg 3, LSS: Sammansättning av insatser och andel som får hjälp LSS
Diagram 4 visar andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats enligt LSS. Det finns ett visst samband mellan kommunernas totala kostnad för handikappomsorg enligt Steg 1, och andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats. Kostnadsskillnaderna beror även på olika samman- sättning av insatser, vissa insatser med jämförelsevis höga kostnader, skillnad i kom- munernas i omvårdnads-/servicenivå och uttryck för olika prioriteringar.
Diagram 5 och 6 som visar hur mycket varje kommun lägger på respektive LSS- insats i % av total kostnad för LSS visar det. Ystad och Perstorp är kommuner som lägger stor andel av sin kostnad på boende vuxna enligt LSS. Genomsnittet för kom- munerna är att 45,2 % av kostnaderna för LSS går till denna verksamhet. Höganäs är exempel på kommun som har stor andel av kostnad för boende barn enligt LSS medan 5 kommuner ej har någon kostnad för denna verksamhet. Inom personlig assistans enligt LASS har kommuner som Perstorp och Höganäs stor andel av kostnader inom LSS/LASS. Inom övriga insatser som rymmer korttidsvistelse och tillsyn, kontaktpersoner , ledsagare och avlösare har Svalöv och Burlöv större andel av kostnaderna än genomsnittet.
Steg 4, LSS: Kostnadsskillnader mellan olika insatser
Om vi bryter ner kostnaderna ytterliggare ett steg och analyserar skillnaderna mellan insatserna och andelen som får hjälp samt kostnad per brukare inom respektive in- sats, märks en tydlig skillnad mellan kommunerna.
Boende vuxna enligt LSS
Diagram 7 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende vuxna för respektive kommun. Boende vuxna är i genomsnitt den största insatsen och de 21 kommunerna lägger i genomsnitt 45,2 % av kostnaderna inom LSS på denna insats. Ett tydligt samband finns mellan total kostnad LSS och boende vuxna enligt LSS eftersom det generellt sett är den dominerande insatsen. Burlöv har den lägsta kostnaden med 516 kr och Simrishamn den högsta med 2 931 kr.
Diagram 9 visar andel av kommunens befolkning som får insatsen boende vuxna och Diagram 10 visar kostnad per brukare exkl. lokalkostnad för boende vuxna. Av dia- grammen kan utläsas olika inriktningar. I Hässleholm får många insatser 0,47 % av befolkningen till en låg kostnad per brukare 392 586 kr. I Skurup och Sjöbo får få insatser 0,13 % respektive 0,18 % av befolkningen till en hög kostnad per brukare 759 557 kr respektive 696 957 kr. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 0,25 % respektive 556 515 kr.
Boende barn enligt LSS
Diagram 11 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende barn för respektive kommun. Boende barn står för en förhållandevis låg andel av kommunernas totala kostnad men stora skillnader finns mellan kommunerna. Av de 21 kommunerna är
det 5 kommuner som inte har någon boende/placering för barn. Höganäs har den högsta kostnaden med 580 kr per invånare 0-64 år.
Personlig assistans enligt LSS och LASS
Diagram 11-13 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för personlig assistans LSS, LASS och totalt för respektive kommun. Personlig assistans är i genomsnitt den näst största insatsen och stora skillnader finns mellan kommunerna. Kommuner som Kristianstad med 1477 kr och Ängelholm med 1325 kr har stora kostnader för pers- onlig assistans. I genomsnitt lägger Skånekommunerna 827 kr per invånare 0-64 år.
Daglig verksamhet enligt LSS
Diagram 14 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för daglig verksamhet enligt LSS för respektive kommun. Daglig verksamhet är i genomsnitt den tredje största insatsen enligt LSS. Simrishamn har stor andel och kostnad inom denna verksamhet med 1265 kr. Genomsnittet för Skånekommunerna är 548 kr.
Övriga insatser enligt LSS
För att få en mer samlad bild av insatserna kontaktperson, ledsagar- och avlösar- service, korttidsvistelse och korttidstillsyn ger vi en samlad analys av dem. Diagram 15 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för övriga insatser enligt LSS för respektive kommun.
Åstorp med 163 kr och Perstorp med 232 kr har en låg kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. Det är kommuner som använder mellan 6 och 10 % av sina totala kostnader på övriga insatser. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 13,2 %. Svalöv och Landskrona med 947 kr respektive 848 kr har en hög kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser.
UTVECKLING AV KOSTNADER OCH INSATSER 2005-2008
Eftersom projektet redovisar material som har redovisats på samma sätt sedan verk- samhetsåret 2005 har en analys gjorts av utvecklingen av kostnader och insatser. En analys har gjorts totalt för de 19 kommuner som varit med under åren och har även delats upp i utveckling per kommun som finns redovisad i Bilaga 3 Utveckling Handi- kappnycklar 2005-2008.
Den totala kostnaden för LSS och LASS i kr/invånare 0-64 år har i genomsnitt för kommunerna ökat från 2005 års 2891 kr till 3523 kr. Det motsvarar en ökning på 21,9
% och en årlig ökning med 6,8 %. Genom att jämföra hur antalet LSS- och LASS- insatser ökat under åren kan det ge en förklaring till om det är kostnaden för insatsen eller antalet insatser som ökat. Andel av befolkningen 0-64 år med insats enligt LSS och LASS ökade från 2005 från att vara 0,71 % till att 2008 vara 0,875 % av befolk- ningen 0-64 år. Det motsvarar en ökning på 23,2 % och förklarar till stor del att den kostnadsökning som varit under åren 2005-2008 beror på att antalet insatser ökat betydligt under perioden.
De insatser som har ökat mycket är personlig assistans, daglig verksamhet, avlösare och boende vuxna. Se nästa sida.
Kostnadsutveckling av insats i kr per inv 0-64 år 2005 2008 Differens
Pers ass LSS 104 153 47,1%
Pers ass LASS 582 654 12,4%
Daglig verksamhet 430 543 26,3%
Boende vuxna LSS 1319 1577 19,6%
Ledsagare 72 84 16,7%
Avlösare 19 24 26,3%
Genom att se på genomsnittlig utveckling för kommunerna i kostnad/brukare och andel som får hjälp i förhållande till befolkningen 0-64 år visar varför verksamheterna ökat de senaste åren. Se nedan.
Utveckling av andel som får insats
2005 2008 Differens
Pers ass LSS 0,0413% 0,0420% 1,7%
Pers ass LASS 0,1866% 0,1935% 3,7%
Daglig verksamhet 0,3298% 0,3938% 19,4%
Boende vuxna LSS 0,2142% 0,2375% 10,9%
Ledsagare 0,1831% 0,1866% 1,9%
Avlösare 0,0417% 0,0422% 1,2%
Kostnadsutveckling av insats i kr per brukare 2005 2008 Differens
Pers ass LSS 186 168 353 035 89,6%
Pers ass LASS 314 361 331 051 5,3%
Daglig verksamhet 134 654 140 730 4,5%
Boende vuxna LSS 537 797 570 203 6,0%
Ledsagare 39 185 42 667 8,9%
Avlösare 29 524 50 610 71,4%
Tabellerna visar att för personlig assistans och avlösare är det kostnaden per brukare som ökat under åren 2005-2008. För daglig verksamhet beror främst kostnadsök- ningen på i antalet som får insats har ökat. I boende vuxna enligt LSS beror de ök- ade kostnader främst på antalet som får hjälp och till viss del på ökad kostnad per brukare.
5. BEMANNINGSNYCKELTAL
Som ett led i att bryta ner de övergripande nyckeltal som tagits fram via Handikapp- nycklar har en jämförelse av bemanning inom boende enligt LSS tagits fram. Att jäm- förelsen har valt att fokusera på boende enligt LSS är naturligt då närmare hälften av kostnaderna för LSS/LASS är inom denna verksamhet.
Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den planerade (budgeterade/- fastställda) bemanningen 2009 per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnadsnivåer respektive totalt per kommun. Syftet är att jämföra den bemanning som är planerad att finnas tillgänglig vid varje givet tillfälle för brukaren. Vidare är syftet även för de kommuner som inte har en resursfördelnings- modell att i samband med jämförelser i bemanning även kunna erbjuda en resurs- fördelningsmodell för boende enligt LSS. Resursfördelningsmodellen liknar Nacka och Umeå kommuns sätt att nivåindela brukarens behov av resurser.
För att ta hänsyn till brukarnas olika behov har det gjorts en uppdelning i 6 omvård- nadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinse- mellan ger i vårdtyngd (utifrån Nacka kommun och Umeå kommuns resursfördel- ningsmodell tillsammans med avstämning/mätning i Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Sjöbo, Åstorp och Ängelholm).
MÄTINSTRUMENT
Bedömningen har gjorts av en kontaktperson från kommunen som tillsammans med personalen gjort en bedömning. När personalens svar har tolkats till poäng är det kontaktpersonen som avgjort poängsättningen. Det har varit viktigt att ta med dels det psykiska och det sociala stödet och dels det praktiska och konkreta stödet som ges till en brukare med t.ex. rörelsehinder. 10 frågor har bedömts och skattats med poäng.
Vid varje fråga har gjorts en bedömning och skattning med poäng;
• Inget stöd 0 poäng
• Påminnelse 2 poäng
• Lite stöd 4 poäng
• Mer stöd 6 poäng
• Omfattande stöd 8 poäng Frågeställningar
1. Personlig omvårdnad – hygien och medicin 2. På- och avklädning
3. Matlagning och måltider
4. Stöd i hemmet – städning och tvätt 5. Planering och inköp
6. Stöd utanför hemmet – kultur och fritid –socialt stöd 7. Stöd att kommunicera – stödjande samtal
8. Tillsyn dagtid 07.00-22.00
Efter mätningen av det personalstöd som den boende bedöms ha behov av, har en genomsnittspoäng för varje brukare fram räknats fram. Hänsyn har tagits till eventu- ella kommentarer som kan påverka poängsättningen. Det har i vissa fall varit nöd- vändigt att göra avsteg från nivåindelningspoängen för t.ex. en brukare med avse- värda psykiska och/eller sociala svårigheter. Därefter har en indelning i nivå 1–6 gjorts.
OMVÅRDNADSNIVÅER
Genomsnittspoängen har översatts till en omvårdnadsnivå för brukaren. Nivåerna är:
• Nivå 1: Personalens huvudsakliga arbete består av påminnelser och muntligt stöd.
• Nivå 2: Personalen behöver i regel ge stöd genom att ta initiativ till olika aktiviteter och hemsysslor. Behov av hjälp vid enstaka moment kan också behövas.
• Nivå 3: Personalen är ofta närvarande och ger stöd vid flera moment när olika aktiviteter/hemarbete sker.
• Nivå 4: Brukaren har ett omfattande socialt, fysiskt och/eller psykiskt
funktionshinder och personal är närvarande i stort sett hela tiden. Det krävs även tid för motiveringsinsatser.
• Nivå 5: För den fysiska och/eller psykiska omvårdnaden, eller av säkerhetsskäl, behövs stöd av minst en personal. Personalens insatser är ansenliga och/eller består av omfattande motivationsarbete. Vaken nattpersonal behövs i regel.
• Nivå 6: Denna grupp avser brukare som har ett exceptionellt stort personalstöd.
Insatsen gäller särskilt resurskrävande brukare. För Nivå 6 gäller att brukaren har insatser motsvarande minst 3 åa inkl. de insatser som görs i daglig verksamhet.
Det är viktigt att poängtera att i jämförelsen har större kommuner ej gjort mätningen på alla brukare/boendeenheter därav måste resultatet för vissa kommuner hanteras som preliminära.
RESULTAT
Utgångspunkten för bemanningsnyckeltalen i boende vuxna enligt LSS är de nyckel- tal som kommit fram via Handikappnycklar. Genom att utgå ifrån den kostnad/bruk- are exkl. lokalkostnad som räknats fram via Handikappnycklar ska bemanningsnyc- keltalen visa på om den låga eller höga kostnaden per brukare beror på grad av be- manning i åa per omvårdnadsnivå eller om omfattningen av platser har en genom- snittlig hög omvårdnadsnivå.
Det är 20 kommuner som har lämnat in material på bemanning på totalt 836 brukare.
Eftersom antalet brukare skiljer sig stort år från Båstads 3 till Eslövs 154 så kommer medeltalet att utgå ifrån per brukare. Viktigt att konstatera är att i omvårdnadsnivå
2-4 återfinns många av brukarna medan i omvårdnadsnivå 1 och 5 med färre antal brukare kan jämförelserna bero på individuella avvikelser eftersom svarsfrekvensen per kommun är betydligt lägre för dessa nivåer.
Diagram 1 som visar bemanningen i boende vuxna LSS totalt kan ses som en bekräftelse på att om man har en hög kostnad per brukare enligt Handikappnycklar så är även kostnaden per brukare totalt också hög.
De kommuner som har lägst bemanning totalt är Eslöv, Höganäs och Åstorp med 0,56 respektive 0,63 och 0,69 åa/boende. Det är också kommuner som enligt Handikappnycklar har lägre kostnader/brukare än genomsnittet. Dessa kommuner har en kostnad på 404 099 respektive 436 991 och 454 671 kr/brukare att jämföra med Skånekommunernas genomsnitt på 562 268 kr/brukare. Av de kommuner med högst bemanning totalt går tyvärr inte att dra slutsatser kring Båstad och Helsingborg.
Båstad för att de har så få brukare och Helsingborg har endast lämnat in från bo- endeenheter med generellt högre omvårdnadsnivåer, vilket ger ett missvisande resultat totalt. Övriga kommuner som har hög bemanning totalt är Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup med 1,42 respektive 1,35, 1,18 och 1,12 åa/brukare. Flertalet av dessa kommuner har också en hög kostnad/brukare enligt Handikappnycklar. Dessa kommuner har en kostnad på 583 903 respektive 563 847, 849 168 och 759 557 kr/brukare.
Ett tydligt samband finns mellan kostnad/brukare och bemanning totalt. Några slut- satser kan inte göras på denna nivå utan bemanningen måste brytas ner per omvård- nadsnivå för att ta hänsyn till omfattningen av platser per omvårdnadsnivå. Nedan kommer vi att jämföra omvårdnadsnivå 2-4 som flertalet av brukarna tillhör.
Diagram 1 Bemanning boende vuxna enligt LSS, Totalt 2009
0,96 2,16
0,56
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 2,20
Perstorp
Klippan
Simrishamn Landskrona
Skurup
Ystad Lund
Helsingborg
MEDEL,brukare
Personalstat/plats
Diagram 4-6 visa bemanning i boende vuxna LSS per omvårdnadsnivå 2, 3 och 4. En låg alternativt hög bemanning i omvårdnadsnivån visar att personaltätheten utifrån brukarens behov är lägre/högre.
Tendensens från bemanning totalt går igen i jämförelsen per omvårdnadsnivåerna 2-4. Eslöv, Höganäs och Åstorp har även nedbrutet per omvårdnadsnivå lägre be- manning än genomsnittet. Genomsnittet per brukare för omvårdnadsnivå 2, 3 och 4 (se även Diagram 5 och 6) är 0,68 respektive 0,82 och 1,19 åa/brukare. Eslöv har motsvarande 0,36 respektive 0,54 och 0,90 åa/brukare. Även Höganäs och Åstorp har lägre bemanning med för Höganäs 0,48, 0,65 och 0,89 åa/brukare och för Åstorp 0,61, 0,83 och 1,1 åa/brukare.
Diagram 4 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 2
0,68
0,32
1,16
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20
Simrishamn
Perstorp
Klippan
Ystad
Landskrona
Lund Helsingborg
Skurup
MEDEL, brukare
Personalstat/plats
Diagram 5 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 3
0,82 1,52
0,54
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60
Simrishamn
Klippan
Landskrona Ystad
Lund Skurup
Helsingborg
Perstorp
EL, brukare
Personalstat/plats
De kommuner med hög bemanning totalt har det även i omvårdnadsnivåerna 2-4.
Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup visar en högre bemanning än genomsnittet per brukare. Kävlinge och Lund har i omvårdnadsnivåerna 2,3 och 4 motsvarande för Kävlinge 1,1, 1,52 och 2,26 åa/brukare och för Lund 0,95, 0,99 och 1,37 åa/brukare.
Även Ystad och Skurup har högre bemanning med för Ystad 0,76, ,93 och 1,62 åa/brukare och för Skurup 1,03, 1,17 och 2,17 åa/brukare.
Diagram 8 visar bemanning boende vuxna LSS natt fördelat i vaken natt och sovande jour. Hur natten organiseras påverkar bemanningen.
Diagram 6 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 4
1,19 2,26
0,89
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 2,20 2,40
Simrishamn Klippan
Landskrona Lund
Perstorp Ystad
Helsingborg Skurup
MEDEL, brukare
Personalstat/plats
Diagram 8 Bemanning boende vuxna enligt LSS, natt 2009
0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70
Personalstat/plats
Sovande jour
Vaken natt
Diagrammet visar stora skillnader mellan kommunerna. Några av kommunerna har vaken natt för alla brukare såsom Båstad, Perstorp och Ängelholm. I kommunerna Örkelljunga, Höganäs, Bromölla och Skurup har alla brukare sovande jour. Vanligast är att man har en kombination av vaken natt och sovande jour i kommunerna. Ett samband finns med att ju högre omvårdnadsnivå desto större orsak att bemanna med vaken natt. Kommuner som i genomsnitt har brukare i lägre omvårdnadsnivåer har större möjlighet att bemanna med sovande jour. Höganäs och Skurup är också exempel på detta vilket visas i Diagram 9 och 10. Det vore av intresse framåt att jämföra hur natten organiseras per omvårdnadsnivå för att få en vidare analys av bemanningen nattetid.
Kostnaden per brukare och bemanningen totalt kan bero på hur respektive kommun bemannat per omvårdnadsnivå. Den kan också bero på om kommunen har mindre eller fler brukare i de lägre omvårdnadsnivåerna jämfört med andra kommuner. I Diagram 9 och 10 har vi försökt jämföra detta. Det är viktigt att poängtera att om man inte har med alla brukare i kommunen ger det en missvisande bild av fördelningen per omvårdnadsnivå. Det kan också vara så att en kommun har valt att ha brukare med specifikt och omfattande behov på ett externt boende får detta genomslag i kostnaden per brukare men inte i bemanning och fördelat per omvårdnadsnivå.
Diagram 9 visar andel brukare i % per omvårdnadsnivå av totalt antal brukare i boende vuxna LSS.
Diagrammet visar att Simrishamn är en kommun där många av brukarna har ett stort omvårdnadsbehov. I stort sett alla brukarna finns i nivå 3 till 6 och framförallt är mån- ga av dem i omvårdnadsnivå 4. Motsvarande har Skurup få eller ingen i nivå 4 till 6.
För att få en tydligare bekräftelse på detta har en omräkning av andel per omvård- nadsnivå gjort till en faktor för att se hur pass stort eller litet omvårdnadsbehovet
Diagram 9 Bemanning boende vuxna enligt LSS, andel per omvårdnadsnivå
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Helsingborg
Landskrona Lund
Klippan
Perstorp Simrishamn
Skurup Ystad
MEDEL, brukare
Nivå6 Nivå5 Nivå4 Nivå3 Nivå2 Nivå 1
andelsmässigt per kommun är. Faktorn presenteras i Diagram 10. Diagram 10 visar andelar per omvårdnadsnivå viktat.
Staplarna bekräftar det som beskrivits i Diagram 9. Simrishamn med ett utfall på 1,162 har en betydligt större andel brukare med stort omvårdnadsbehov än genom- snittet för kommunerna. Skurup däremot med ett utfall på 0,69 har en hög andel av brukarna med ett litet omvårdnadsbehov. Simrishamn som har en hög kostnad per brukare i Handikappnycklar, orsakas inte av bemanningen per omvårdnadsnivå. Den är lägre än genomsnittet och beror på att brukarna har ett stort omvårdnadsbehov som måste tillgodoses. Skurups höga kostnad per brukare enligt Handikappnycklar beror på en hög bemanning per omvårdnadsnivå. Andelen av brukare med stort omvårdnadsbehov är däremot litet som konstaterats ovan.
Slutligen görs en analys av de kommuner med låga och höga kostnader i kr per brukare i Handikappnycklar. Eslöv, Höganäs och Åstorp med låga kostnader i kr per brukare har brukare med ett lägre omvårdnadsbehov än genomsnittet av Skånekom- munerna. De flesta brukarna i Eslöv är i nivåerna 1-3, i Höganäs finns inga brukare i nivå 5-6 och i Åstorp har många av brukarna omvårdnadsnivå 1 och 3. För dessa kommuner beror den låga kostnaden per brukare på låg bemanning i kombination med att brukarna generellt sett har ett lägre omvårdnadsbehov.
Är slutsatserna det motsatta för de kommunerna med stor total bemanning såsom Kävlinge, Lund och Ystad? Kävlinge har många av brukarna i omvårdnadsnivå 2 och 3 och har ett lägre omvårdnadsbehov än genomsnittet. Kostnaden beror på högre bemanning per omvårdnadsnivå. I Lund ligger många av brukarna i nivå 4 och 5 och har ett högre omvårdnadsbehov än genomsnittet. Den något högre kostnaden beror delvis på högre bemanning per omvårdnadsnivå men framförallt på ett högre behov av insatser. I Ystad har många av brukarna behov motsvarande omvårdnadsnivå 3 och 4 och har ett omvårdnadsbehov som är kring genomsnittet för Skånekommun-
Diagram 10 Bemanning boende vuxna enligt LSS, viktning av omvårdnad
0,756
1,019 1,065
0,780 0,897
0,857 0,791
0,972
1,040 1,027
0,779 0,744
1,162 0,999
0,690 0,909
0,725 1,021
0,982
0,758 0,899
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40
Helsingborg
Landskrona Lund
Klippan
Perstorp Simrishamn
Skurup Ystad
MEDEL, kommun
6. KVALITETSKATALOG MED INRIKTNING PÅ PERSONER MED FUNKTIONSHINDER
UPPLÄGG OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
En viktig del i jämförelserna har varit att ta fram en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder. Inom området har tidigare funnits väldigt få jämförel- ser inom området. En tradition med brukarundersökningar har funnits medan det finns relativt få exempel på allmänna jämförelser av kvalitet inom området. I arbetet att ta fram en kvalitetskatalog har från de ca 40 nyckeltal som arbetats fram, 23 st.
valts ut till en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder.
Med personer med funktionsnedsättning i denna kvalitetskatalog menas verksamhet enligt LSS/LASS. Utgångspunkten har varit att ta fram kvalitetsområden och kvali- tativa nyckeltal som speglar verksamheten för personer med funktionsnedsättning.
Projektet har tagit hjälp av äldreomsorgens kvalitetskatalog, Socialstyrelsens öppna jämförelser och LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter. Inrikt- ningen har varit att ta fram kvalitativa nyckeltal inom främst boende enligt LSS, daglig verksamhet och personlig assistans men även att få in enstaka nyckeltal som mäter kvaliteten inom ledsagning, avlösning, korttidsvistelse, korttidstillsyn och kontakt- personer. Bedömningen avser förhållandena i verksamheten 2008-12-31 alternativt hela 2008 beroende på frågeställning.
Katalogen tar som utgångspunkt i de LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter som i stort sett genomsyrar hela verksamheten och också de nyckeltal som valts ut. I kvalitetskatalogen har dessa principer/utgångspunkter benämnts som allmänna villkor såsom:
- Att leva som andra - Goda levnadsvillkor - Helhetssyn
- Kontinuitet
- Insatser på egen begäran
En indelning av kvalitetsindikatorerna har sedan gjorts utifrån områdena:
1. Självbestämmande, inflytande och integritet 2. Delaktighet
3. Tillgänglighet
4. Ledningssystem och uppföljning Och Personalens kompetens
ALLMÄNNA VILLKOR
Att leva som andra
Att leva som andra är ett övergripande och allmänt villkor som inbegriper hela LSS- lagstiftningen. Den enskilde ska kunna leva som andra trots sin funktionsnedsättning.
Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionsnedsättning. Den enskilde måste få möjlighet att få se och agera långsiktigt inför sina val. Att leva som andra innebär även att man kan
få leva ohälsosamt d v s att verksamheten och dess inriktning ska präglas av tolerans och öppenhet. Att göra egna val måste innefatta att göra val som av anhöriga, per- sonal etc. inte alltid uppfattas som det ”rätta” valet.
Goda levnadsvillkor
Enligt WHO:s definition är i dag hälsa den viktigaste kvaliteten för människor i hela världen: "Att åtnjuta största möjliga hälsa är en av varje människas grundläggande rättigheter”. Goda levnadsvillkor är ett övergripande och allmänt villkor som inbe- griper hela LSS-lagstiftningen och innebär att den enskilde genom de insatserna via LSS ska tillförsäkras goda levnadsvillkor och att verksamheten ska vara av god kvalitet. De särskilda insatserna ska förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionshinder. Det är brukarens kunskaper och erfarenheter som ska vara vägledande. Även personalens och ledningens kunskaper och erfarenheter ska vägas in. Eftersom anhöriga påverkas ska även medborgarperspektivet beaktas.
Helhetssyn
I begreppet helhetssyn ingår att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituationen. Hänsyn ska tas till både starka och svaga sidor hos den enskilde.
Kontinuitet
Den enskilde eller dens familj ska kunna känna trygghet i att stödet vara så länge behovet finns och handlar om att stödet inte ska upphöra eller förändras om inte den enskilde själv deltagit i ett sådant beslut. I ett längre perspektiv handlar det om att våga planera för en framtid och samhällets ansvar att förverkliga handikappolitiska mål.
Insatser på egen begäran
Insatser enligt lagen ska bara ges om den enskilde själv, eller i vissa fall en ställföre- trädare, begär det.
REDOVISNING AV KVALITETSKATALOG
Det finns ett stort intresse från kommunerna att jämföra kvaliteten inom detta område och det är 14 kommuner som har svarat på kvalitetskatalogen. Att inte fler kommuner har svarat beror på att kommuner avböjt att svara p.g.a. att man behövt mer tid utifrån de omfattande frågor som ställts. Det har även varit tydligt att eftersom det är första gången kvalitetskatalogen med dess frågeställningar genomförs har det funnits frågor som behövt tydliggöras. En del av frågorna behöver arbetas igenom mer innan man kan dra vidare slutsatser utifrån enskilda kommuner. Materialet kan i dess nu- varande form bäst analyseras utifrån Skånekommunernas genomsnitt. Ett urval av frågorna analyseras nedan medan alla svar finns i Bilaga 6 Kvalitetskatalog. De kommuner som besvarat kvalitetskatalogen är Bromölla, Burlöv, Hässleholm,
Klippan, Kävlinge, Landskrona, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge. Som en konsekvens av att frågeställningar behöver tydliggöras har 3 av frågorna strukits i sammanställningen.
Kvalitetsområde 1: Självbestämmande, inflytande och integritet
Den enskildes integritet måste respekteras i alla situationer och vid alla tillfällen och den är oberoende av den enskildes förmåga, hjälpbehov m.m. Insatserna ska präglas av en hög grad av individualisering, möjlighet att själv kunna bestämma i olika vardagssituationer och även att kunna påverka beslut.
I fråga 1.1 frågas om brukaren i bostad med särskild service enligt LSS har möjlighet till självbestämmande, inflytande och integritet. En majoritet av kommunerna har svarat att i stort sett alla brukare har denna möjlighet och genomsnittet för kommunerna är att 90,8% av brukarna har denna möjlighet.
I fråga 1.3 frågas om den enskilde brukaren har möjlighet till valfrihet vid personlig assistans enligt LASS. I begreppet valfrihet har lagts vikt vid rekrytering, byte och semester med assistent tillsammans med introduktionsplan och kontinuerlig uppföljning av insatser. En majoritet av kommunerna, 86 % svarade ja på frågan.
Kvalitetsområde 2: Delaktighet
Den enskilde ska kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som erbjuds alla människor. Det är den enskilde som ska ha inflytande över graden av delaktighet.
Delaktigheten måste utgå ifrån jämnåriga och från personer med likartade intressen.
I fråga 2.1 frågas om det erbjuds brukarråd med kontinuerliga träffar. Frågan har ställts uppdelat på boende respektive daglig verksamhet och omfattar samtliga enheter. Med kontinuerliga träffar menas att träffar genomförs minst 4 gånger/år.
Uppfyllandegraden var betydligt högre för daglig verksamhet med 64 % att jämföra med boende med 21 %. Kommentar: Frågan bör göras mer detaljerad till nästa gång eftersom flertalet enheter i kommunen kan uppfylla kravet medan ett fåtal svarar nej vilket resulterar i att hela kommunen tvingas svara nej på frågan.
I fråga 2.2 har frågan ställts om brukaren har möjlighet att vara delaktig i daglig verksamhet. I begreppet delaktig har lagts vikt vid meningsfull sysselsättning med varierande arbetsuppgifter och möjlighet att utveckla sina förmågor och att
aktiviteterna ska vara habiliterande eller produktionsinriktade. I genomsnitt svarade kommunerna att för 94,1 % av brukarna uppfylldes detta.
Kvalitetsområde 3: Tillgänglighet
De enskilda insatserna ska vara tillgängliga. Tillgängligheten innefattar att lokaler och bostäder ska vara tillgängliga, möjlighet att ta del av information som ska vara
lättåtkomlig och förståelig och kan även innebära att påverka attityder till människor med funktionshinder genom information och utbildning.
I fråga 3.1 frågas efter andel ej verkställda beslut om insats i boende enligt LSS som inte verkställts inom 3 månader under 2008. I genomsnitt så verkställdes inte 12,5 % av insatserna under året. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
En majoritet av kommunerna, 57% verkställde beslutet inom 3 månader medan en kommun, Östra Göinge ej verkställde något beslut under året vilket påverkar genom- snittet.
I fråga 3.2 frågas efter andel ej verkställda beslut om insats i daglig verksam- het, kontaktpersoner och ledsagarservice enligt LSS som inte verkställts inom 3 månader under 2008. Lägst andel ej verkställda beslut är det inom daglig verk- samhet där alla utom 2 kommuner, 86 % har verkställt alla beslut inom 3 månader.
Kommunerna har svårare att verkställa beslut om kontaktpersoner och motsvarande siffra är 64 %. Genomsnittet redovisas nedan.
Fråga 3.7 omfattar informationsgivning via Webb och skriftlig information.
Denna fråga är hämtad från Sveriges kommuner och landstings projekt ”Jämförelse- projektet”. Frågan består av två delar, dels webbsidor och dels den skriftliga (tryckta) informationen. För att få en bild av våra webbsidors styrkor och svagheter används ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Frågorna är att betrakta som vanligt förekommande frågor och undersökningen ska tydliggöra de ev. brister som finns på kommunernas webbsidor och samtidigt peka på svagheter som bör hanteras. Den skriftliga informationen spelar fortfarande en stor betydelse i den kommunala infor- mationen. Den är viktig för utsatta grupper som inte har tillgång till eller på grund av andra orsaker inte kan eller har möjlighet att kunna orientera sig på Internet. Denna undersökning har kompletterats med att använda samma frågor som webb-under- sökningen till det tryckta materialet.
Inget svar ger 0 poäng =Röd, Delvis svar ger 1 poäng =Gul, Svar ger 3 poäng =Grön.
Fråga 3.2 Kvalitetskatalog 2008: Andel ej verkställda beslut om insats inom Daglig verksamhet, Kontaktpersoner och Ledsagarservice som
inte verkställts inom 3 månader under 2008
0,2 1,5 1
8
1,1
14
0 2 4 6 8 10 12 14
Medel Min Max Median
Daglig verksamhet Kontaktpersoner Ledsagarservice
