P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G
2010-02-15, reviderad 2011-04-05 Antagandehandling
Dnr: 10BMN244
Handläggare: Henry Grew
Sörby Urfjäll 28:4 mfl
Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län
Handlingar
Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta och fastighetsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning
PLANBESKRIVNING
Planens syfte och huvuddrag
Sedan 2003 finns John Bauer-gymnasiet i lokaler i verksamhetsområdet Sörby Urfjäll. Skolan har under denna tid haft tillfälliga bygglov och vill nu pröva om detaljplanen kan ändras och därmed ge utbildningsverksamheten permanent bygglov.
För gymnasiets del är lokaliseringen nära företag en del av utbildningens inrikt- ning där bl a mentorskap, praktik, skolarbeten, föreläsare och studiebesök är viktiga inslag.
Detaljplanen möjliggör användning för kontor med utbildningslokaler (ej grund- skola), kontor, inomhusidrott, industri samt industrirelaterad handel.
Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB
Planområdet angränsar till riksintressen för kommunikationer. Järnvägen Ost- kustbanan angränsar i sydväst och Österbågen angränsar i nordväst. Dessa på- verkas inte av detaljplanen.
Plandata
Lägesbestämning
Planområdet är lokaliserat i industriområdet Sörby Urfjäll, ca 3 km från Gävle centrum och omfattar fastigheterna Sörby Urfjäll 28:4, 28:7, 28:8, 28:9, 24:1, 28:3 och 29:2. Planområdet har utökats efter samrådet att inkludera de två sist- nämnda fastigheterna för att skapa en buffert mellan tung industri och John Bau- er gymnasiet.
Areal
Planområdet omfattar knappt 8 hektar.
Markägoförhållanden
Sörby Urfjäll 28:4 (fd Björnkläder), 28:8 (GTC) och 28:9 ägs av Gavlefastighe- ter AB.
Sörby Urfjäll 28:7 (Kraftsportens Hus) ägs av Gävle kommun och förvaltas av Gavlefastigheter AB.
Sörby Urfjäll 28:9 (gc-vägen) ägs av Gävle kommun.
Sörby Urjäll 29:2 ägs av Cederlöfs Fastighets AB och kommer att användas för expansion av Gästrike Återvinnares verksamhet.
Sörby Urfjäll 28:3 ägs av Diös Fastigheter Gävle
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
Enligt Översiktsplan Gävle stad, som antagits av kommunfullmäktige 27 april 2009, kan befintlig markanvändning fortgå.
Program för detaljplan
Ett program för detaljplan har antagits av Kommunstyrelsen den 18 maj 2010.
Den ligger som grund för arbetet med detaljplanen. Samrådsversionen av pro- grammet redovisar två alternativ där skola kan fortsätta finnas i området, och ett alternativ där det inte är lämpligt med skola. Då Sörby Urfjäll är ett renodlat industriområde saknas mycket av de fysiska åtgärder som behövs för att fungera även för skolverksamhet, till exempel trafikanslutningar för oskyddade trafikan- ter, bullerskydd, säkerhetsavstånd och trivsam utemiljö.
Det antagna programmet föreslår användningen kontor med utbildningslokaler – inte grundskola, småindustri och idrottsverksamhet. Motivet är att området inte är lämplig för all slags skolverksamhet. Enligt programmet bör detaljplanen ta upp frågor om bl.a. nya byggrätter, ny busshållplats, gång- och cykelväg, mitt- räcke på Österbågen, bullerskydd, trafikseparering och konsekvenser.
Detaljplanen är förenlig med programmet.
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden
Detaljplanerna för aktuella fastigheter är från 1969, 1975 och 1989 (Se vidare 7:69 med aktnummer 2180-10201, 1975:501 med aktnummer 21-75:501 och 14:89 , P1989:172). Detaljplanerna medger bebyggelse för industriändamål i två våningar (max höjd 7,6 meter). Detaljplanen 7:69 som täcker Sörby Urfjäll 28:4 och 28:9 anger ingen begränsning på exploateringsyta och medger även bostäder nödvändiga för tillsyn och bevakning av området. Detaljplanen för Sörby Urfjäll 29:2 medger industriändamål i två våningar och anger ingen begränsning på exploateringsyta. Detaljplanen 14:89 som täcker GTC och Kraftsportens hus begränsar exploateringsytan till max 40% av fastigheten och anger gång- och cykelväg fram till korsningen mellan Utmarksvägen och Växelgatan.
För Kraftsportens Hus finns ett permanent bygglov som strider mot plan.
Vision 2025
Planen stöder Vision 2025 genom att stimulera kompetens och entreprenörskap.
Miljökonsekvensbeskrivning
Området ska kunna användas för kontor med utbildningslokaler, industri och inomhusidrott. Användningen kommer inte att ha betydande påverkan på om- givningen jämfört med dagsläget, men kringliggande verksamheter och indu- strimiljön kan ha en negativ inverkan på verksamheterna i planområdet.
Enligt planprogrammet/översiktliga utredningen som antogs av Kommunstyrel- sen 18 maj 2010 krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvens- beskrivning har ändå tagits fram, och visar att planförslaget har liten påverkan på miljön. Den föreslagna ändringen av verksamheterna enligt planförslaget kan genomföras utan att miljöbelastningen på omgivningen blir betydande eller på- verkan på hälsa eller risk för personer som vistas i planområdet blir för stor.
Åtgärder som föreslås för att minska påverkan på miljön och hälsan är begräns- ningar eller tekniska krav på byggrätter på olika avstånd till järnvägen, passage stopp för fordonstrafik mellan byggnader, ändrade busslinjer och rastområden med acceptabla bullernivåer.
Figur 1: Planområde
Förutsättningar och förändringar
Natur och kulturmiljö
Någon värdefull natur finns inte inom området men en halv hektar stor vildvux- en grönyta finns intill järnvägen. Någon värdefull kulturmiljö finns inte inom området.
Vid eventuell utbyggnad av fd Björnkläder-huset kommer grönytan att tas i an- språk för vändplan för lastbilar.
Befintlig bebyggelse
Planområdet gränsar mot industriområden. Verksamhet i grannhus och grannfas- tigheter är av många olika typer och inbegriper både kontor, silo, paketering, tillverkning och lagring. Omkringliggande detaljplaner tillåter industri.
Ny bebyggelse
Västra delen av området planläggs för kontor med utbildningslokaler (ej grund- skola) och inomhusidrott, medan övriga ytor planläggs för industri, kontor och industrirelaterad handel. För verksamheterna som angränsar till John Bauer gymnasiet begränsas användningen till att inte vara störande eller farliga för
Figur 2: Verksamheter i området
omgivningen. Detta är för att säkerställa en buffert med icke-störande verksamhet mellan gymnasielokalerna och den tunga industrin i området.
Fd Björnkläder
Indelningen mellan användningsområde- na går genom byggnaden (Sörby Urfjäll 28:4) utmed en brandvägg (se figur 3).
Detta innebär att:
• Entresolplan: Kontor med ut- bildningslokaler får inte före- komma i rummen i nordvästra delen av byggnaden, A-delen.
Verksamheten i område B måste vara förenligt med kontor med utbildningslokaler.
• Bottenplan: Verksamheten i om- råde C måste vara förenligt med användningen kontor med utbild- ningslokaler.
• Källarplan: Alla lokaler på käl- larplan måste vara förenliga med användningen kontor med utbild- ningslokaler.
Byggnaden får utökad byggrätt i två vå- ningar (max 12 meter) mot sydväst på fastigheten Sörby Urfjäll 28:9. Ett 30 meters skyddsavstånd för farligt gods
samt utrymme för eventuella räddningsinsatser krävs till järnvägen. Byggnation inom 40 meter från spårmitt måste utföras med brandskyddad fasad enligt riskut- redning. Plats måste finnas för en vändplan för lastbilar.
Kraftsportens hus
I dagsläget används Kraftsportens hus för inomhusidrott, utbildningslokaler och vuxenutbildning (Novum Kompetens). Byggnaden kan kompletteras med utökad byggrätt söder om befintlig byggnad. Ny byggrätt kan byggas i två våningar,
Figur 3: Användning i fd Björnkläder
men inte närmare än 30 meter till järnvägsspåret. Byggnation inom 40 meter från spårmitt måste utföras med brandskyddad fasad enligt riskutredning.
GTC-hallen
Byggnaden får användas för kontor med utbildningslokaler samt inomhusidrott i max två våningar.
En skolgård anläggs mellan GTC hallens flyglar och Kraftsportens hus. Detta bidrar till en bullerskyddad och trafiksäker utomhusmiljö för eleverna. Trafik- hindrande åtgärder måste utföras mellan byggnaderna för att styra biltrafiken norr om området och inte där eleverna rör sig.
Diös och Gästrike återvinnare
Markanvändningen för fastigheterna Sörby Urfjäll 28:3 och 29:2 ändras från industri till JK2 m2, d.v.s. industri, kontor och industrirelaterad handel, som inte får vara störande eller farlig för omgivningen. De har möjlighet att bygga ut 40%
av tomtytan i två våningar. Dessa fastigheter tas med i planområdet för att skapa en buffert mellan gymnasiet och den tunga industrin i området.
Gästrike återvinnare har för avsikt att bygga ut sin återvinningsverksamhet på Sörby Urfjäll 29:2, vilket då måste ske inom det område som inte markerats med m2. Den befintliga byggnaden på fastigheten kommer att användas för sk ”se- cond hand” verksamhet.
Figur 4: Ytor som används av John Bauer (röd), Gävle kraftsport (blå) och Novum Kompe- tens (grön)
Gator och trafik
Trafikanslutningarna till området är relativt goda med kopplingar till Österbå- gen, riksväg 76 och Upplandsleden. Sörby Urfjäll är också ett av få industriom- råden i Gävle som har järnvägsspår in i området även om dessa inte utnyttjas i omfattande utsträckning i dagsläget. Sörby Urfjäll är uppbyggt som ett renodlat industriområde och har därmed en utformning som är anpassad för tung trafik, många trafikrörelser och stora ytor och utrymmen för trafik. Området saknar till exempel gång- och cykelbanor, bullerskydd, m.m.
De bebyggda fastigheterna inom planområdet har utfart på Utmarksvägen.
Gator
I dagsläget har Österbågen en trafikmängd på ca 18 000 fordon per dygn. En relativt stor andel av trafiken är tung trafik.
En cirkulationsplats i korsningen Österbågen/Utmarksvägen är planlagd och budgeterad av Tekniska Kontoret. Planerad byggstart är under 2011.
Den tunga trafiken som åker till Backman Info ska styras till vägen i södra delen av planområdet där det kommer att byggas en vändplan. För att förhindra att lastbilarna vänder på Utmarksvägen och backar in till Backman Info, och där- med utgör en trafikfara, ska eventuella lasthus utformas så att de endast kan angöras västerifrån (se figur 6).
Figur 5: Illustration av planförslaget
Personbilar ska inte kunna köra mellan GTC hallen och Kraftsportens hus fram till parkeringsplatsen i norra delen av planområdet. Trafiken ska styras öster om GTC-hallen p.g.a. bättre utomhusmiljö och kommunikation mellan byggnaderna för oskyddade trafikanter.
Infart till Gästrike Återvinnare blir i södra hörnet av Sörby Urfjäll 29:2, vilket innebär att ett nytt körfält för vänstersvängande trafik samt en refug kommer att byggas.
Hållplatser finns utmed Österbågen på var sida om korsningen. Den östergående bussen stannar väster om korsningen och den västergående stannar på den östra sidan om korsningen.
För två busslinjer finns hållplats alldeles utan- för skolbyggnaden på Utmarksvägen.
Kollektivtrafik
En ny bussgata mellan Österbågen och Upp- landsleden planeras i dagsläget (se figur 7).
Figur 8: Planerad bussgata Figur 6: Vändplan för lastbilar
Figur 7: Det behövs totalt 26 meter för busshållplatser, refug och körfält på Utmarksvägen
Detta innebär att busslinjer till och från Bomhus och centrum kommer att stanna utanför skolan. Det kommer därmed inte att finnas något behov för eleverna att ta sig till busshållplatserna på Österbågen i framtiden. Ett staket mot Österbågen krävs, men ett mitträcke på Österbågen är inte nödvändigt. Tvärtom kan ett mitt- räcke utgöra en fara för personer som försöker ta sig över och fastnar mitt i bil- trafiken.
Det saknas gång- och cykelvä- gar inne på Sörby Urfjäll och fotgängare är hänvisade till ett fåtal trottoarer och cyklister är hänvisade till att köra på gatan.
Gång- och cykelväg
Utmed Österbågen finns gång- och cykelbana på den norra sidan. För att ta sig över till utbildningslokalerna finns övergångsställen vid den ljus- reglerade korsningen Utmarks- vägen/Växelgatan. Mycket trafikfarligt genande över Ös-
terbågen sker av både fotgängare, cyklister och mopedister.
En gång- och cykelväg planeras fram till den befintliga gc-vägen i korsningen Utmarksvägen/Växelgatan. Den finns med i Gävle kommuns Cykelplan, och har prioritetsklass II.
På fastigheterna Sörby Urfjäll 28:7 och 28:8 finns det ca 100 parkeringsplatser vardera. På Sörby Urfjäll 28:4 (John Bauer) finns det ca 40 parkeringsplatser i dagsläget.
Parkering
Vid eventuell utbyggnad av Kraftsportens hus och fd Björnkläder kommer flera parkeringsplatser att försvinna. Parkeringsbehovet bedöms vara tillgodosett även vid eventuell utbyggnad.
Figur 9: Utmarksvägen mot Växelgatan
Det finns i dagsläget en öppning i staketet mot Österbågen där flera personer tar sig igenom till busshållplatser eller genar över Österbågen. Det ska inte vara möjligt att ta sig igenom staketet.
Övrigt
Störningar
Transport av farligt gods Enligt Översiktsplan Gävle stad ska en risk- utredning utföras för planerad byggnation inom 100 meter från rekommenderade vägar för farligt gods. En riskutredning för plan- området har utförts 2011-02-08 av WSP Brand & Risk. Enligt utredningen blir riskni- våerna acceptabelt låga och detaljplanen kan genomföras utan vidare utredning ifall ett skyddsavstånd om 40 meter frånjärnvägen.
Sammantaget visar utredningen att:
• Riskerna för personskador ligger på en acceptabel risknivå på avstånd över 40 meter från spåret. Inom avstånd 30 – 40 meter från järnvägen måste riskreducerande åtgärder övervägas.
• Byggnader kan även placeras på ett avstånd om 30 meter från spårmitt, men då ska byggnaden utföras med brandskyddad fasad. Detta innebär en fasad i obrännbart material, utan ventilationsöppningar, varken i fa- sad eller takfot, försedd med EI-30 klassade fönster, som inte kan öpp- nas utan särskilda verktyg.
• Risken vid en urspårning att en vagn kommer att hamna längre bort än 25 meter från järnvägen är mycket liten.
Figur 10: Buffertzoner till järnväg
Buller och vibrationer
En bullerutredning har tagits fram av ÅF- Infrastruktur AB ÅF-Ingemansson 2010-06- 11.
Den samlade bullerexponeringen för områ- det är hög och uppfyller inte riktvärdet för nybyggnation av bostäder. Riktvärdet för buller vid undervisningslokaler uppnås i området avsett för raster. Bullerexponering- en för befolkningen ökar genom att fler personer kommer att vistas i detta bullerbe- lastande område.
Planbestämmelse om att ytterväggar, inklusive fönster och ventilationsanord- ningar, ska utformas så att högsta ekvivalent ljudnivå ej överstiger 30 dBA in- omhus
Möjligheter bör finnas för elever och anställda att vistas utomhus i icke bullran- de miljö. Detta tillgodoses genom en uteplats mellan GTC hallen flyglar.
Riktlinjer för vibrationer finns endast för bostäder, inte för kontor eller skola, och syftet är att inte störa nattsömn. Riktvärdet ska vara mindre än 0,4 mm/s för nybyggna- tion. Den närmaste utbildningslokalen är 140 meter från spårmitt. Enligt Trafikverket är det ingen risk för vibrationer vid fast mark. Marken består huvudsakligen av mo- rängrus, som är fast, med inslag av lera. Det kan finnas en viss risk för vibrationer, men Gävle kommun bedömer den som liten.
Luft
Ventilationsanläggningar på nya lokaler för undervisning bör placeras så att intag av luft inte sker från fasaden som vetter mot gata.
Luftkvalitetsnormer.
Figur 6: Jordartskarta (från år 1938).
Gult= lera, grönt= morän Figur 11: Bullernivåer
Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett antal miljökvalitetsnormer för utomhusluft. De ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldi- oxid och bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv.
Inga miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar. De bedömningar som gjorts fram till och med 2010 visar inte att luftkvaliteten i planområdet är, eller kommer att, överskrida någon gällande eller kommande Miljökvalitetsnorm.
Luftkvalitet i Gävle
I planområdet beräknades kvävedioxidhalterna för 8:e värsta dygnet 2003 ligga i intervallet 24 - 36 μg/m3, normen är 60 μg/m3. Beräkningar för årsmedelvärden från 2006 och 2008 på det mest utsatta gaturummet, Södra Kungsgatan; visade på 29 μg/m3respektive 21 μg/m3, normen är 40 μg/m3.
Luftkvaliteten i planområdet
PM10-halten i planområdet beräknades 2003 till att ligga i intervallet 27 - 39 μg/m3 som dygnsmedelvärd, normen är 50 μg/m3. 2006 beräknades det mest utsatta gaturummet till 21 μg/m3.
PM2.5 beräknades 2010 att understiga 12 μg/m3 i hela kommunen, normen från 2012 är 25 μg/m3 .
Bens(a)pyren beräknades 2009 understiga 0,4 ng/m3 sett som årsmedelvärde i hela kommunen, normen från 2012 är 1,0 ng/m3 för skydd mot människors häl- sa.
Bensen beräknades 2006 till 1,05 mg/m3 sett som 8-timmars medelvärd i hela kommunen, normen är 10,0 mg/m3 för skydd mot människors hälsa.
Teknisk försörjning
70 kV kraftledning finns väster mot järnvägen.
I dagsläget går dagvattnet direkt ut i Järvstabäcken. Dagvattenlösning för nya och tillbyggda lokaler ska anmälas enligt miljöbalken innan bygglov kan medde- las. Kommunens dagvattenpolicy från 2004 ska följas. Det innebär att dagvatten ska tas om hand och vid behov renas inom den egna tomten före utsläpp till reci-
pient. Vid projektering av nya byggnader ska utredning visa dagvattenlösning.
En 30 meter bred yta mot järnvägsspåret ska lämnas obebyggd. Denna yta kan användas för dagvattenhantering.
Fastigheterna kan anslutas till fjärrvärmenätet.
Infartsvägen mellan Utmarksvägen och nätstationen ska vara tillgänglig för all- männa underjordiska ledningar.
Konsekvenser
Planförslaget innebär viss ökad miljöbelastning genom ökade transporter av elever till undervisningslokalerna. Planområdet har höga bullernivåer men det planerade rastområdet har acceptabla bullernivåer. Riskerna från tågtrafiken på Ostkustbanan är liten och minimeras ytterligare genom planbestämmelser.
Barnperspektiv
Både Kraftsportens hus och John Bauer Gymnasiet används av barn och ungdo- mar i dagsläget. För övrigt är Sörby Urfjäll ett renodlat industriområde. Ostkust- banan, Österbågen och den tunga trafiken utgör faror för de barn som rör sig i området. Det finns en trottoar utmed Utmarksvägen mot korsningen till Växelga- tan, men några genar över både Österbågen och järnvägen för att ta sig till och från området. En gång- och cykelväg gör det säkrare att ta sig till och från områ- det.
En bullerskyddad uteplats mellan GTC hallens flyglar föreslås för att eleverna på John Bauer ska ha en skyddad utemiljö.
Hälsa och trafiksäkerhet
I planbestämmelserna har industrimarken närmast kontor med utbildningslokaler fått en skyddsbestämmelse inskriven. Det innebär att de inte får vara störande för människors hälsa för omkringliggande verksamheter, så som det definieras i 9 kap. 3 § miljöbalken.
Trafikverket har ansvar för att det finns ett staket mot järnvägen, som hindrar gående att passera spåren. I dagsläget finns ett staket mot Österbågen med en inbyggd öppning så att eleverna kan passera. Det ska vara omöjligt för eleverna att ta sig ut mot Österbågen den vägen. Ny gång- och cykelväg, cirkulations- plats, busshållplats och omdirigering av trafiken inom planområdet bidrar till en mer trafiksäker miljö.
Tillgänglighet
Tillgängligheten till området ökar i och med den föreslagna gång- och cykelvä- gen och nya busshållplatser på fastigheterna Sörby Urfjäll 28:4 och 29:2.
Trygghet
Sörby Urfjäll är ett industriområde som inte används efter arbetstid, vilket gör att det kan upplevas otryggt övriga tider. Bristen på trottoarer gör att fotgängare kan känna sig otrygga i området.
Figur 13: Trafik inom planområdet
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Organisatoriska frågor
Tidplan
Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och beräknas antas under andra kvartalet 2011.
Preliminär tidplan
Samråd juni-augusti 2010 Utställning mars 2011 Antagande maj 2011
Planerad utbyggnad av cirkulationsplats: 2011 Planerad utbyggnad av bussgata: 2012
Genomförandetid
Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft.
Ansvarsfördelning
Gavlefastigheter AB ansvarar för utbyggnad av fd Björnkläder och fastighetsre- glering i samband med utbyggnad.
Gävle kommun äger fastigheten Sörby-Urfjäll 28:7, men den förvaltas av Gavle- fastigheter AB. En utbyggnad måste koordineras mellan parterna.
Tekniska kontoret ansvarar för utbyggnad av gång- och cykelvägen och buss- hållplatser.
Gävle kommun har ansvar för att det finns ett staket mot järnvägen.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän platsmark, d.v.s. gång- och cykelvägen och vägområdet.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm
Vid en utbyggnad av fd Björnkläder behövs en fastighetsreglering utföras för att sammanfoga Sörby Urfjäll 28:4 och 28:9.
Den del av Sörby Urfjäll 28:4 som är avsedd för kontor med utbildningslokaler (ej grundskola) och inomhus idrott kan överföras till Sörby Urfjäll 28:8. Det kan innebära att 3D fastighetsbildning behöver tillämpas.
Två gemensamhetsanläggningar föreslås i planen. En gemensamhetsanläggning bildas för tillfartsvägen som leder in i området mellan GTC-hallen och fd Björn- kläder, eftersom personbiltrafiken till fd Björnkläder måste åka över fastigheter- na Sörby Urjäll 28:7 och 28:8 för att nå parkeringen. En gemensamhetsanlägg- ning bildas även för parkeringen på fastigheterna Sörby Urfjäll 28:7 och 28:8 utmed staketet i norra delen av planområdet för att tillgodose parkeringsbehovet för alla brukare inom planområdet.
Ekonomiska frågor
Planekonomi
Gavlefastigheter AB står för plankostnaden.
Tekniska frågor
Tekniska utredningar
Ett program till detaljplan (Dnr 08KS541) har antagits av Kommunfullmäktige 2010-05-18. Detaljplanen är förenlig med programmet.
En utredning över brandsäkerheten i byggnaderna har utförts av Brandwilly AB som en del av bygganmälan. Åtgärder för bl.a. brandväggar, skyltar och brand- alarm finns redovisade.
En bullerutredning som tagits fram av ÅF-Infrastruktur AB ÅF-Ingemansson 2010-06-11. Redovisning av att fönstren uppfyller kraven enligt utredningen.
En riskutredning för transport av farligt gods på järnväg har tagits fram av WSP Brand & Risk 2011-02-08.
Medverkande tjänstemän
Handläggande tjänsteman för ärendet är planarkitekt Henry Grew och miljöutre- dare Maria Höjer och Lars Westholm.
Revideringar
In- och utfartsförbudet mellan GTC-hallen och Kraftsportens hus har flyttats söderut för att inte blockera lastkajerna.
Bestämmelsen m2 har ändrats så att den lyder ”verksamheten får inte vara stö- rande för omgivningen”.
Redaktionella ändringar.
Bygg & Miljö Gävle Henry Grew
Planarkitekt
