• No results found

Ansökan om inrättande av masterprogram i medieteknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ansökan om inrättande av masterprogram i medieteknik"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Ansökan om inrättande av masterprogram i medieteknik

Skolan för datavetenskap och kommunikation ansöker om att få inrätta ett Masterprogram i medieteknik

Master’s Programme in Media Technology

Programmet är ett tvåårigt masterprogram, omfattande 120 högskolepoäng. Program- met utgör också de två sista åren av det nuvarande civilingenjörsprogrammet i medie- teknik.

Programmets huvudområde är informationsteknik.

Övergripande programmål

Medieteknik definieras som teknik och metoder som stöder mänsklig kommunikation över avstånd i tid och rum. Ämnet inkluderar även förutsättningarna för och effekter- na av användning av medieteknik. Medieteknikämnet utgör en central del av en fler- vetenskaplig akademisk miljö kring kommunikation, interaktion och media inom KTHs skola för Datavetenskap och kommunikation. Både utbildningen och forskning- en inom medieteknikområdet utvecklas och inspireras i samarbete med andra närlig- gande och relaterade ämnen och discipliner.

Masterprogrammet i medieteknik skall ge studenterna den grundläggande kunskap och förmåga som krävs för att framgångsrikt arbeta med, självständigt och i grupp, samt ingenjörsmässigt lösa de tekniska, organisatoriska, metodologiska, designmäs- siga och användningsrelaterade problem och utmaningar som rör utveckling, produk- tion och användning av medietjänster och -produkter. Detta innebär kunskaper om den teknik- och mångvetenskapliga grund som medierna och deras produktions-, dis- tributions- och konsumtionsteknik vilar på samt förståelse för den historiska utveck- lingen, särskilt dess yrkes- och industrirelaterade erfarenheter.

Utbildningsprogrammet vilar på en ingenjörsvetenskaplig grund. Medietekniken foku- serar emellertid på tjänster och produkter riktade primärt mot en konsumentmarknad och programmet erbjuder därför även relevant samhälls- och beteendevetenskaplig kunskap samt insikter i mediernas innehåll och gestaltning. Ämnesinriktad kunskap ges om teknik för statiska medieformer (text, bild, tryck), dynamiska medieformer (audio, video) och interaktiva medieformer (webb, spel, dialogsystem, etc.).

Masterprogrammet i medieteknik skall ge studenterna förutsättningar för att med hel- hetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska, organisatoriska och designmässiga lösningar. Programmet skall också ge en grund för vidare utbildning på forskarnivå samt en förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därige- nom bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Studenterna skall också tillägna sig förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från olika discipliner och erfarenhetsområden samt förmåga att modellera, planera och utvärdera produkter, tjänster, system och processer.

(2)

Studenterna skall också bibringas förmåga att planera och med adekvata metoder ge- nomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar samt förmåga att utveckla och ut- forma produkter, tjänster, processer och system med hänsyn till människors förutsätt- ningar och behov och samhällets mål för ekonomisk, social och ekologisk hållbar ut- veckling. De skall dessutom förmå att i såväl nationella som internationella samman- hang muntligt och skriftligt klart på ett korrekt och mottagaranpassat språk redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper.

Masterprogrammet i medieteknik skall ge studenterna förutsättningar för att göra be- dömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, etiska och estetiska aspekter samt för att uppnå en medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och ut- vecklingsarbete. De skall nå insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, eko- nomiska, miljömässiga och arbetsmiljömässiga aspekter. De skall även få insikt om mediernas betydande roll i samhälle, opinionsbildning och demokratiprocesser liksom i de etiska och juridiska aspekterna på medierna och deras innehåll, samt om samban- den mellan teknik, innehåll och användning i medierna.

Studenterna skall i utbildningen utveckla insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, samt en förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga.

Arbetsmarknad och konkurrerande program

Mediebranschen är ett av Sveriges största branschområden som omfattar bl.a. tradi- tionella massmedia av olika slag (tidningar, tidskrifter, böcker, förlag, tv, radio, film, musik, etc.), interaktiva digitala och mobila medier, spelindustrin, reklam och an- nonsering, samt en stor och mångsidig leverantörsindustri. Mediebranschen befinner sig i en pågående förändringsprocess där ny teknik påverkar och omformar produk- tionsförhållandena och marknaden. Det finns därför ett stort behov av expertis med flervetenskapliga insikter i teknik, process, tjänsteutveckling och marknad, som kan lotsa företagen igenom omställningarna. Dessutom är medieteknikstudenter attraktiva för alla typer av företag och organisationer som inom sin verksamhet sysslar med kommunikation och där utnyttjar medieteknik i olika former. Erfarenheterna från ci- vil- och högskoleingenjörsprogrammen i medieteknik vid KTH visar, att arbetsmark- naden för studenter från utbildningarna är mycket god.

Liknande utbildningar på avancerad nivå finns vid Linköpings universitet Campus Norrköping och vid Luleå tekniska universitet. Utbildningar på grundnivå finns vid ett flertal regionala högskolor och det är sannolikt, att någon eller några av dessa önskar inrätta masterprogram. Vid många utländska universitet och högskolor finns liknande program på avancerad nivå. KTH har samarbete och utbyte med många av dessa.

Målgrupp

Studenter rekryteras i första hand bland de studenter som läst sina tre första år inom civilingenjörsprogrammet i medieteknik vid KTH eller vid Linköpings universitet, samt de som tagit en kandidatexamen i medieteknik vid någon annan högskola i Sve- rige eller i övriga Norden. Programmets målgrupp inbegriper också studenter med kandidatexamen inom datateknik eller informationstekik, som önskar fördjupa sig inom medieteknikområdet.

Antal studenter och behörighetskrav

Vi avser att till masterprogrammet anta 40 studenter. Därutöver läses de ingående kur- serna även av de studenter på civilingenjörsprogrammet i medieteknik som väljer att

(3)

fortsätta sina studier efter kandidatexamen. Det sammanlagda antalet studenter på de gemensamma kurserna inom masterprogrammet i medieteknik uppskattas då bli ca 80 per år.

Behörighetskrav till masterprogrammet i medieteknik är lämplig kandidatexamen in- om, i första hand, medieteknik, datateknik eller informationsteknik.

Urvalet vid antagning av studenter till masterprogrammet i medieteknik sker i enlig- het med den antagningsordning som fastställts av fakultetsnämnden vid KTH.

Undervisningsspråk

Undervisningen ges initialt på svenska med enskilda kurser på engelska. Kurslittera- turen är i huvudsak engelskspråkig. Vi är beredda att övergå till engelskspråkig under- visning så snart förutsättningar för detta skapats genom bl.a. utbildning av lärare.

Ingående kurser

Programmet består av tre kursblock som läses delvis parallellt under två år: (i) obliga- toriska kurser som är gemensamma för alla studenter inom programmet (70 hp), (ii) en valbar specialisering med 3-4 obligatoriska kurser som utgör en fördjupning inom ett av medieteknikens centrala områden (21,0 – 23,5 hp), och (iii) valbara kurser inom ämnesområdet (26,5 – 29,0 hp). Specialiseringarna läses under perioderna 2-4 i års- kurs 1. Period 1 i årskurs 1 är reserverad för valbara eller villkorligt valbara kurser.

Studenter med annan bakgrund än KTHs civilingenjörsprogram i medieteknik läser då harmoniserande kurser som förberedelse för den valda specialiseringen.

Inga kurser nyutvecklas specifikt för masterprogrammet i medieteknik. Närmare be- skrivningar av kursernas innehåll finns på KTHs webb.

Obligatoriska kurser för samtliga studenter

ME2019 Mediejuridik, -ekonomi och affärsutveckling A 9,0

MJ2613 Hållbar utveckling A 6,0

AK1207 Media mellan teknik och kultur G 7,5

DM2577 Innehåll och uttryck i media A 10,0

* Vetenskapsteori och forskningsmetodik A 7,5

DM228X Examensarbete i medieteknik på avancerad nivå A 30 Specialisering i interaktiv medieteknik – obligatoriska kurser

DM2517 XML för publicering A 7,5

DM2500 Presence production A 7,5

DD2390 Internetprogrammering A 6,0

Specialisering i tryckt kommunikation – obligatoriska kurser

DM2529 Digital bild för publicering A 7,5

DM2517 XML för publicering A 7,5

DM2531 Grafisk produktion A 7,5

Specialisering i bild och videoteknik – obligatoriska kurser

SK2375 Optik för media A 6,0

EQ1260 Signalbehandling för media G 6,0

* Bild- och videobehandling A 5,0

EQ1000 Grundläggande radioteknik G 1,5

DM2580 Mediedistribution A 5,0

Specialisering i människa-datorinteraktion – obligatoriska kurser

** Interaktionsteknik och utvärdering A 7,5

** Interaktionsdesign I A 15,0

Specialisering i ljudteknik – obligatoriska kurser

DT2410 Audio technology A 7,5

DT2112 Speech technology A 7,5

DT2213 Musical communication and music technology A 7,5

* Under utveckling inom civilingenjörsprogrammet i medieteknik

** Under utveckling inom masterprogrammet i människa-datorinteraktion.

(4)

Studenterna har också möjlighet att definiera en individuell specialisering, som då måste godkännas av programansvarig. Utöver de gemensamma obligatoriska kurserna och den valda specialiseringen kan studenterna välja kurser ur de övriga specialise- ringarna. För att examenskraven skall tillgodoses måste tillräckligt många av de val- fria kurserna ligga på avancerad nivå.

Vissa av specialiseringarna har speciella krav på matematiska förkunskaper. Det finns därför utrymme inom det valfria kursblocket att läsa in eventuellt saknade kurser, ex- empelvis DT1113 Spektrala transformer (7,5 hp), SF1610 Diskret matematik (7,5 hp) eller SF1901 Sannolikhetsteori och statistik (6,0 hp).

Studenter, som inte läst de tre första åren inom KTHs civilingenjörsprogram i medie- teknik, kan behöva läsa en inledande, kompletterande grundkurs inom den valda spe- cialiseringens område. Dessa kurser ingår i kursutbudet på grundnivå (DM1570 Gra- fisk teknik 1, DD1314 Programmering för interaktiva medier, DM1576 Bild- och vi- deoteknik 1, DT1174 Ljud som informationsbärare). Detta minskar då omfattningen av det valbara blocket i masterprogrammet.

Med den ovan beskrivna programstrukturen och kursutbytet uppfyller masterprogram- met i medieteknik de krav på fördjupning, progression, kursnivå och kurspoäng inom huvudområde som ställs i de nationella och lokala examensordningarna.

Kopplingar till studier på forskarnivå

Mastersprogrammet kommer att fungera som en nationell rektryteringsbas för dokto- rander inom medieteknikområdet. Genom att avdelningen för medieteknik och grafisk produktion och lärarna inom de centrala kurserna bedriver internationellt framstående forskning inom ämnet (se RAE-utvärderingen) har studenterna stora möjligheter att få en mycket bra bas inför framtida forskarstudier. Många av kurserna och en del av ex- amensarbetena är knutna till forskningsprojekt inom CSC-skolan.

Programmet omfattar inga obligatoriska kurser på forskarnivå. De obligatoriska kur- serna i Vetenskapsteori och forskningsmetodik samt Innehåll och uttryck i media är explicit forskningsförberedande och kan tillgodoräknas inom utbildningen på forskar- nivå. Genom sin ämnesmässiga progression och sin koppling till pågående forskning är varje enskild specialisering forskningsförberedande.

Studentutbyte

Inom civilingenjörsprogrammet för medieteknik pågår ett aktivt studentutbyte med in- ternationella högskolor och universitet med likartade program. Detta utbyte kommer att fortgå och utvecklas inom masterutbildningen.

Lärarkapacitet

Programmet kan genomföras med hjälp av de lärarresurser som idag finns eller är un- der rekrytering. Lärarna kommer främst från KTH CSC:s avdelningar för medieteknik och grafisk produktion, människa-datorinteraktion samt tal, musik, hörsel. Samtliga kurser ges av lärare med forskningsanknytning. För de obligatoriska kurserna ansva- rar till största delen professorer och docenter, medan en mindre andel ges av lektorer och adjunkter.

Relation till övriga utbildningar på KTH

Masterprogrammet i medieteknik är i grunden de två sista åren av det nuvarande civil- ingenjörsprogrammet i medieteknik. I enlighet med Bologna-deklarationens principer delas civilingenjörsprogrammet upp i en grundläggande fas om tre år och en avance-

(5)

rad fas om två år. För att trygga anställningsbarheten för studenter som avslutar studi- erna med kandidatexamen, ingår ett fördjupande kursblock även i den grundläggande fasen. Studenter, som efter tre år i KTHs civilingenjörsprogram i medieteknik fortsät- ter på masternivå, får dubbla fördjupningsblock, valbara kurser på avancerad nivå och ett antal forskningsförberedande kurser. Dessa studenter kan, efter avslutat masterpro- gram, också få en civilingenjörsexamen i medieteknik.

Studenter med grundexamen i medieteknik från andra universitet och högskolor samt de med grundexamen i datateknik eller informationsteknik får endast ett fördjup- ningsblock i sin hela utbildning. De går därmed miste om den dubbla specialistkun- skap och den breda mångvetenskaplighet som fem års studier inom KTHs medietek- nikprogram ger, men får detta till trots en solid utbildning på masternivå som avslutas med en masterexamen.

Studenter med grundexamen i data- eller informationsteknik erhåller en masterexa- men. Civilingenjörsexamen i medieteknik kan de endast få i det fall de uppfyller civil- ingenjörsprogrammets krav på obligatoriska kurser samt de generella examenskraven för civilingenjörsexamen.

KTH ger även ett internationellt masterprogram i media management. Detta program är ett samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och har som målsättning att kombinera teknisk kunskap med insikter i management, affärsutveckling och mark- nadsföring. Endast 20 platser inom programmet är reserverade för KTH och söktryck- et är högt. De flesta studenterna är internationella. De två medierelaterade masterpro- grammen har delvis samma rekryteringsbas, men helt olika profil. Inga obligatoriska kurser är gemensamma men vissa kurser inom masterprogrammet i medieteknik kan ingå som valbara kurser i masterprogrammet i media management.

Masterprogrammet i medieteknik har en koppling till det planerade masterprogram- met i människa-datorinteraktion och erbjuder i form av en specialisering en delmängd av kurserna inom masterprogrammet i människa-datorinteraktion. Detta skapar en möjlighet för medieteknikstudenterna att skapa sig en kompetensprofil där en medie- teknisk expertis kombineras med fördjupade kunskaper om interaktion.

Koppling till CSC-skolans verksamhets- och utvecklingsplan

CSC-skolans två centrala utbildningsprogram är civilingenjörsprogrammen i medie- teknik och datateknik. En tydlig uppdelning av dessa två i en grundläggande fas, som leder till en kandidatexamen, och ett masterprogram på avancerad nivå, i enlighet med Bologna-deklarationen, är en planerad och naturlig utveckling. I tillägg till dessa två centrala femåriga utbildningslinjer erbjuder CSC-skolan ett antal kompletterande mas- terprogram.

References

Related documents

Om disputation inte rekommenderas har doktoranden vid detta tillfälle rätt till fortsatt handledning och fortsatta resurser för forskarutbildning i 6 månader utöver

 Riktlinjer för sammansättning av betygsnämnder vid BTH (bilaga till regler för disputation).  Rutiner för årlig uppföljning av

Råden ska verka för att utveckla och säkerställa kvalitet i all utbildning på grund- och avancerad nivå inom respektive fakultet.. Råd för utbildning på

för energiändamål var 133 TWh under 2010 varav 45 procent användes inom industrin (inkl. elgenerering) 41 procent inom fjärrvärmesektorn och 14 procent för uppvärmning av

Rapporten är inte en heltäckande beskrivning av utvecklingsprocesser vid HT- fakulteterna utan en uppföljning av de två planerna för 2020: Humanistiska och teologiska

För en individ med en utbildning, legitimation och/eller specialistkompetensbevis från ett annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

främst för den eventuella, därpå följande exploateringen av vunna resultat. Dessa och andra motsvarande svårigheter har gjort, att utredningen inte funnit det möjligt

För att öka förståelsen för de rättigheter och be- hov som människor med funktionsnedsättning har, strävar SAK efter att stärka sitt påverkansarbete gentemot