Barn- och utbildningsnämnden Budget 2015 med plan

(1)

Barn- och utbildningsnämnden – Budget 2015 med plan 2016-2017

Nr Ärende Sid

1. Tjänsteutlåtande (missiv) Sid. 2

2. Budget 2015 med plan 2016-2017 Sid. 7

3. Bilaga: Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun 2014

Sid. 56

4. Bilaga: Socio-ekonomisk redovisning per förskola och skola

Sid. 83

5. Bilaga: Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg

Sid. 95

(2)

Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas

2014-09-02

Dnr: BUN 2014/0222

Barn- och utbildningsnämnden

Budget 2015

Ärendet

Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

 godkänna budgetförslaget och översända det till kommunstyrelsen

 föreslå kommunfullmäktige att fastställa föreslagna pengnivåer inom förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola och gymnasieskola

 ta bort följande resultatmål inom övrig verksamhet:

o Eleverna och personalen anser att verksamheten är fri från buller inomhus

o Vid upphandling ska miljö- och energieffektivitetskrav stäl- las där det är tillämpligt

 fastställa följande resultatmål inom övrig verksamhet:

o Förskolor och skolor använder förbrukningsmaterial på ett miljömedvetet sätt

o Andelen ekologiska livsmedel som används i skolor/förskolor ska öka.

o Andel inköpta varor, där miljökrav är uppfyllda enligt upphandling/köp, ska öka

Utbildnings- och kulturkontorets utredning/yttrande Inledning

Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2015 uppgår till 784,7 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och har en generell ökning av anslag samt barnomsorgs- och skolpeng med 1,8 procent.

Vidare innehåller förslaget en ökning av skolpengen till grundskolan med 0,5 procent för grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 procent för årskurser- na 7-9 för IT-satsningar (”1-1-datorer”).

Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent.

Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att ”se över pengsystemet utifrån

(3)

2014-09-02

Dnr: BUN 2014/0222

perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader” redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober.

Kostnaden för kommungemensam licens för inlästa läromedel är 234 tusen kronor för 2015. Skolorna i kommunen kan med denna licens disponera läromedel för de elever som inte fullt kan tillgodogöra sig tryckta läromedel.

Tidigare år har skolorna utnyttjat detta i olika omfattning och betalat det direkt till förlaget. Beloppet finansieras genom avdrag på skolpengen med 0,07 % per elev och år.

Förslaget innehåller vidare satsningar på att öka personalens kompetens genom att personal på förskolor och fritidshem ges möjlighet att vidareutbilda sig till förskollärare och fritidspedagog (grundlärare med inriktning mot fritidshem).

Sammantaget konstaterar förvaltningen att de allra flesta förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och skolor i Danderyd håller fortsatt hög kvalitet.

Jämförelser med fyra andra kommuner inom utvärderingsprojektet Våga Visa, observationer, statistik och Öppna Jämförelser stärker denna bild.

Förvaltningen sammanställer uppgifter om ekonomi, prestationer, kvalitet och resultat vid analyser av kostnadseffektiviteten. I delårsbokslutet 2014 presenteras de delar som är starka samtidigt som förbättringsområden presenteras.

Lönestrategisk grupp

Förvaltningschefen deltar i den förvaltningsövergripande lönestrategiska gruppen. Den kommer att lämna förslag om angelägna satsningar till kommunstyrelsen.

Förskola och pedagogisk omsorg Nettokostnaden är 178,8 miljoner kronor.

Omfördelning har skett inom barnomsorgspengen de senaste åren där pengen för 16-20-timmarsbarnen ökar med än för övriga. Omfördelningarna bör fortsätta några år visas i en bilagd uppföljning.

Satsningar görs i budgeten att öka andelen förskollärare i förskolorna.

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Nettokostnaden är 460,5 miljoner kronor varav 25,1 miljoner kronor är anslag till barn i behov av särskilt stöd.

Uppföljning av målen visar sammantaget på en fortsatt god måluppfyllelse.

Förbättringsmöjligheter finns dock, viktigt är att alla elever når godkänt i alla ämnen

Genom att teckna en skollicens för inläsning av läromedel möjliggörs en rättvis hantering av detta i alla skolor. Kostnaden är 234 tusen kronor för 2015 och finansieras genom avdrag på skolpengen med 52 kronor per elev och år (0,07 %).

(4)

2014-09-02

Dnr: BUN 2014/0222

En del av ökningen av skolpengen till grundskolan är avsedd för IT-satsning (”1-1-datorer”). Förvaltningen följer upp den extra satsningen under 2015.

Förvaltningen föreslår även en utökning av specialpedagog med IT-

kompetens vid skoldatateket, 50 % tjänst under förutsättning att Specialpe- dagogiska skolmyndigheten (SPSM) finansierar 50 %.

Satsningar görs i budgeten att öka andelen fritidspedagoger (grundlärare med inriktning mot fritidshem) i fritidshemmen.

Gymnasieskolan

Nettokostnaden är 107,9 miljoner kronor.

Gymnasieskolorna påverkas fortfarande av förändringsarbete av den refor- merade gymnasieskolan. Ekonomin i skolorna är sedan några år alltmer an- strängd. Till 2015 föreslås länsgemensamma priserna där ett individbaserat strukturtillägg beräknas. Ärendet behandlas separat vid nämndens samman- träde 11 september.

Vuxenutbildning

Verksamheten bedrivs i samverkan med fyra andra kommuner i Kunskaps- centrum Nordost (KCNO). Detta ger en kostnadseffektiv verksamhet. Under 2015 tillkommer Österåkers kommun i samarbetet. Samverkan sker också på annat sätt med kommunerna i Stockholms län.

Särskola

Övrig verksamhet

Utökning av ungdomsmottagningens anslag föreslås med 0,1 miljoner kro- nor. Det gör att ungdomsmottagningen får ökade anslag med motsvarande en halvtidstjänst med start 1 juli 2014.

Förvaltningen föreslår att nämnden ersätter tre befintliga resultatmål med tre nya. Resultatmålen inom miljön skulle då bli följande:

1. Förskolor och skolor använder förbrukningsmaterial på ett mil- jömedvetet sätt

2. Andelen ekologiska livsmedel som används i skolor/förskolor ska öka.

3. Andel inköpta varor, där miljökrav är uppfyllda enligt upphandling/köp, ska öka.

(5)

2014-09-02

Dnr: BUN 2014/0222 Lokalförsörjningsprognos

Antal barn i förskoleålder kommer att minska till och med 2016 och därefter stabilisera sig. Det är främst i Enebyberg och Djursholm som antalet 1-5- åringar minskar. Överskottet på platser i hela kommunen beräknas till 200-300. Pärlans förskola kommer att läggas ned under 2015. Ytterligare platser måste samtidigt tillskapas när nya bostäder byggs vid Danderyds sjukhus och Mörby centrum.

Antal elever i grundskolans årskurs 1-6 kommer att öka i västra Danderyd och Stocksund och minska i Djursholm och Enebyberg. Ytterligare platser måste alltså skapas, framfört allt i västra Danderyd.

För årskurserna 7-9 finns överskott på platser under hela perioden som dock minskar påtagligt i slutet av perioden. Det finns obalans i skolvalet mellan skolorna. Fribergaskolan har fler sökande från Danderyd än platser och Mörbyskolan har betydligt färre sökande från Danderyd, dock många från andra kommuner.

Fördjupningsområde - förskoleklass

I budgetförslaget för 2015 kommer en fördjupad analys av förskoleklassen.

En rapport kommer att presenteras för nämnden vid sammanträdet 21 oktober.

Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola

Skollagen har kompletterats med att resurser till skolor ska baseras på olika förutsättningar och behov. Förvaltningen beställde därför uppgifter om för- äldrarnas socio-ekonomiska förhållanden. Förvaltningen bedömer att skillnaderna i de redovisade socio-ekonomiska faktorerna är förhållandevis små med något undantag. Skillnaderna i elevernas resultat i de olika skolorna i form av meritvärden och resultat på nationella prov är också förhållandevis små. Det finns därför inte tillräckligt starka skäl att förändra nuvarande re- sursfördelning till förskoleklass och grundskola.

Uppdrag att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensne- utralitet

Uppdraget från kommunstyrelsen var att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet. Uppdraget var vidare att klargöra vilka kostnader som ska ingå i pengen, som t.ex. overhead, administration och lokaler.

Uppdraget redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober.

Birgitta Jacobsson Per Knutas

Förvaltningschef Ekonom/controller

(6)

2014-09-02

Dnr: BUN 2014/0222 Bilaga: Budget 2015 med plan 2016-2017

Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Dande- ryds kommun 2014

Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola

Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg

Exp:Kommunstyrelsen

(7)

Budget 2015 med plan 2016-2017

Barn- och utbildningsnämnden

(8)

1 Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden

1.1 Inledning

Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2015 uppgår till 784,7 miljoner kronor.

Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och har en generell ökning av anslag samt

barnomsorgs- och skolpeng med 1,8 procent. Vidare innehåller förslaget en ökning av skolpengen till grundskolan med 0,5 procent för grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 procent för årskurserna 7- 9 för IT-satsningar, ("1-1-datorer").

Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att ”se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader” redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober.

Förslaget innehåller vidare satsningar på att öka personalens kompetens genom att personal på förskolor och fritidshem ges möjlighet att vidareutbilda sig till förskollärare och fritidspedagog (grundlärare med inriktning mot fritidshem).

Förvaltningschefen deltar i den förvaltningsövergripande lönestrategiska gruppen. Den kommer att lämna förslag om angelägna satsningar till kommunstyrelsen.

Sammantaget kan vi konstatera att de allra flesta förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och skolor i Danderyd håller fortsatt hög kvalitet. Jämförelser med fyra andra kommuner inom utvärderingsprojektet Våga Visa, observationer, statistik och Öppna Jämförelser stärker denna bild. Förvaltningen sammanställer uppgifter om ekonomi, prestationer, kvalitet och resultat vid analyser av kostnadseffektiviteten.

1.2 Mål

Inriktningsmål Halvår 1

2014 2015 Ambitioner kommande budgetperiod Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Brett utbud av platser i alla kommundelar Följa upp efterfrågan av omsorg på obekväm tid

Öppen förskola heldag/eftermiddagstid Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform.

Utökning av platser i Västra Danderyd

Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands.

Biehålla frisök i hela länet och bevaka /åtgärda oönskade effekter av samarbetsavtalet.

(9)

2014 2015 Ambitioner kommande budgetperiod I Danderyd ges varje barn i förskolan och

pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Möjliggöra en god chefs- och ledarförsörjning Behålla och rekrytera kompetens personal Ekonomiskt stöd för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare

Lönestrategiska insatser för att anställa och behålla de bästa, tex karriärtjänster Övergripande korta utbilningsinsatser inom angelägna läroplansområden

Utöka stöd från Skoldateket, 100 %

specialpedagog/IT-pedagog (samfinansierad med SPSM)

Vässa tillsyn och utvärdering

Stimulansinsatser tex projektmedel, anordna tema-träffar för utvecklingsorienterad personal I Danderyd ges varje elev i grundskolan,

förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och

personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Möjliggöra en god chefs- och ledarförsörjning Behålla och rekrytera kompetent personal Läsdiagnoser från förskoleklass till och med årskurs 7

Förbättra tillgänglighet för alla elever (kartläggningar, läsdiagnoser, arbetsmetoder mm)

Utökning av spedialpedagog/IT-pedagog vid Skoldatateket

Anordna sambedömningskonferenser Genomföra stimulansåtgärder t ex projektmedel

Ge ekonomiskt bidrag för att barnskötare studerar till fritidspedagog

Fördjupa och bredda läsfrämjande insatser med biblioteket

Bevaka högt deltagande i statliga satsningar Grundskolorna i Danderyd har

studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Öka andel elever som når mål i alla ämnen Öka andel behöriga till gymnasieskolan

I Danderyd ges varje elev i

gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Skapa möjligheter för en god chefs- och ledarförsörjning

Behålla och rekrytera kompetent personal Förbättra systematiskt kvalitetsarbete och resultatanalys

Förbättra övergångar melllan grundskola/gymnasium

Minska skillnader mellan pojkar/flickors resultat

Förbättra resultat i matematik på alla program Öka genomströmning av elever

Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Kunna behålla och rekrytera de bästa pedagogerna

Möjliggöra nytänkande och erfarenhetsutbyte mellan skolorna

De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan.

Genomföra upphandling av nya anordnare av grund- och gymnasial vuxenutbildning samt sfi i samverkan med ett urval kommuner

Anpassa KCNO till Österåkers anslutning Vidareutveckla det länsgemensamma samarbetet om kvalitetssystem Följa upp och sprida erfarenheter

(10)

2014 2015 Ambitioner kommande budgetperiod I Danderyd ges varje elev i särskolan

möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Öka möjligheten att studera enligt en högre kursplan

Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv.

Undersöka i vilken omfattning som eleverna får möta arbetslivet samt hur studie- och yrkesvägledning är planerad

I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser

Varje verksamhet bibehåller eller förbättrar kostnadseffektiviteten.

Danderyd har en god utomhusmiljö. Barn- och utbildningsnämnden följer inte upp detta mål.

Danderyd har en god inomhusmiljö. Barn- och utbildningsnämnden följer inte upp detta mål.

Danderyd främjar en hållbar resursanvändning.

Ambitioner kommande budgetperiod:

Barn- och utbildningsnämnden fastställer resultatmål som kommer att följas upp.

Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster.

Barn- och utbildningsnämnden fastställer resultatmål som kommer att följas upp.

Bedömningsskalan av i vilken grad målen har uppfyllts förändras från 2015. Under 2014 och tidigare finns följande tre nivåer av måluppfyllnad i kommunens målmodell:

”förväntad/budgeterad nivå uppnås ej” (röd), ”förväntad/budgeterad nivå uppnås” (gul), samt ”förväntad/budgeterad nivå överträffas” (grön). Från och med 2015 gäller följande tre nivåer av måluppfyllnad med tillhörande färgskala: ”målet är uppfyllt” (grön), ”målet är delvis uppfyllt” (gul) samt ”målet är ej uppfyllt” (röd).

Uppföljning av inriktnings- och resultatmål görs i delårsbokslutet. I budgeten redovisas endast inriktningsmålen inledningsvis och under respektive verksamhetsområde vilka resultatmål som finns.

1.3 Ekonomi (budget) 1.3.1 Drift

Bokslut Budget Budgetförslag

KS Budgetförslag nämnd

Verksamhet 2013 2014 2015 2015 2016 2017

Verksamhetens

intäkter -74,9 -75,4 -70,9 70,0 69,9

Verksamhetens

kostnader 825,8 841,9 855,6 856,4 858,8

Nettokostnader 750,9 766,5 784,7 926,4 928,7

1.3.1.1 Kommentarer till driftsbudget

Barn- och utbildningsnämndens äskande för 2015 har tillkommit genom ett flertal steg.

Beräkningssteg Belopp 2015, mnkr

(11)

Beräkningssteg Belopp 2015, mnkr Budget 2015 beslutad av kommunfullmäktige i november

2013

766,3

Förändringar i skolpeng

Generell uppräkning, knappt 2 % av nettokostnaderna (motsvarar 1,8 % av bruttokostnaderna)

12,0

IT-satsning i skolor, +0,6 % grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 % i årskurser 7-9

4,1

Minskad, reviderad skolpeng till följd av ny

internprislista. Motsvarar -0,2 % på peng till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola

-1,3

Förändringar i anslag

Kompensation för minskat statsbidrag - maxtaxa 3,4

Minskning av ram till följd av färre antal barn -4,7

Ökade kostnader för modersmålsundervisning 2,0

Finansiering av tomställda strategiska förskolelokaler 1,5 Fortsatta utvecklingsinsatser för att öka andelen

förskollärare

0,8

Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan

0,3

Fortsatta utvecklingsinsatser för att öka andelen fritidspedagoger

0,8

Granskning och implementering av nationella reformer i skolan

0,3

Förstärkt ungdomsmottagning 2015 0,1

Minskad, reviderad ram för barn- och

utbildningsnämndens interna kostnader till förljd av ny internprislista

-1,2

Tilläggsäskande: Specialpedagog 0,3

Tilläggsäskande: Läsplattor till barn- och utbildningsnämndens ledamöter

0,1

Barn- och utbildningsnämndens äskande 2015 784,7

1.4 Förslag till budget 2015

Verksamhetsområde Intäkter, mnkr Bruttokostnader, mnkr Nettokostnader, mnkr Förskola och pedagogisk

omsorg

42,3 221,0 178,8

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

24,3 484,8 460,5

Gymnasieutbildning 3,3 111,3 107,9

Vuxenutbildning 0,3 7,7 6,8

Särskola och särvux 0,2 15,7 15,5

Nämnd och administration 0 10,3 10,3

Övrig verksamhet 0,5 5,3 4,8

Summa 70,9 855,6 784,7

1.5 Omprioriteringar för att nå nämndens mål

Mindre förändringar av barnomsorgspengen redovisas under avsnittet Förskola och pedagogisk

(12)

omsorg. Frågan belyses i bilagan "Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg".

Kommunledningskontoret har omarbetat internprislistan för 2015. Detta innebär att de strategiska tjänsterna kommer att finansieras via anslag som erhålls via nettoavdrag från respektive

nämndsbudget.

Förändringarna påverkar barn- och utbildningsnämnden på två olika sätt. Då utbildnings- och kulturkontoret faktureras för tjänster avseende såväl KFN's som BUN's aktiviteter råder i dagsläget osäkerhet hur de fördelade direkta och indirekta kostnaderna kommer att påverka respektive

nämnds budget. Beroende på effekterna av den nya internprislistan kan viss ombudgetering mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden bli nödvändig. Avdrag har gjorts för nämndens kostnader till kommunledningskontoret med 1,2 miljoner kronor.

Förändringen innebär vidare minskning med 0,2 procent av skolpengen till förskolor, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola. Förvaltningen redovisar vid nämndens sammanträde 21 oktober det uppdrag som gavs av kommunstyrelsen.

Under arbetet med internprislistan har revideringar skett, vilket gjort att ursprungliga 3,2 miljoner kronor reviderats av kommunledningskontoret till 2,5 miljoner kronor.

1.6 Utmaningar inför framtiden

Utmaningar för framtiden redovisas under respektive verksamhetsområde.

1.7 Prestationer och nyckeltal

Prestationer, nyckeltal och samverkan med andra kommuner redovisas under respektive verksamhetsområde.

1.8 Uppdrag

Planerade större upphandlingar under perioden

 IT-system för skolval och administration av skolpeng. Avtal finns till och med 2016.

 Skolskjuts. Avtal för persontransporter på land finns till och med 2016 och för transport till och från Tranholmen till och med 2019.

(13)

2 Nämnd och administration

2.1 Ekonomi (budget) 2.1.1 Drift

Verksamhet 2013 2014 2015 2015 2016 2017

Verksamhetens

intäkter 0 -500 -500 -500 -500

Verksamhetens

kostnader 9 035 5 310 5 270 5 270 5 270

Nettokostnader 9 035 4 810 4 770 4 770 4 770

2.2 Förslag till budget 2015

Nämnden har fått utökat anslag för lokalkostnader för strategiska förskolelokaler. Det rör sig om lokaler som idag inte utnyttjas men kommer att behövas inom några år utifrån

befolkningsprognosen. Dessa är förskolor i Enebyberg, Rosenvägen och Skogsgläntan (1 avdelning vardera) samt Djursholm, Kornvägen (2 avdelningar).

Kommunstyrelsen har föreslagit förändringar i internprislistan. Då utbildnings- och kulturkontoret faktureras för tjänster avseende såväl KFN's som BUN's aktiviteter råder i dagsläget osäkerhet hur de fördelade direkta och indirekta kostnaderna kommer att påverka respektive nämnds budget.

Beroende på effekterna av den nya internprislistan kan viss ombudgetering mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden bli nödvändig. Avdrag har gjorts för nämndens kostnader till kommunledningskontoret med 1,2 miljoner kronor varav 0,4 miljoner kronor har dragits bort från förvaltningen.

2.2.1 Resursbehov och resursfördelning 2014-2017

Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Barn- och

utbildningsnämnd

634 640 640 640

Övriga kostnader 100 101 101 101

Läsplattor till BUNs ledamöter

100

Lokalkostnader, paviljonger

1 100 2 600 2 600 2 600

Kostnader uppdragskontoret

42 42 42 42

Utbildnings- och kulturkontoret, BUN:s del

7 185 6 857 6 857 6 857

Summa bruttokostnader

9 061 10 341 10 241 10 241

Intäkter

0 0 0 0

Summa intäkter 0 0 0 0

(14)

Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr

Summa nettokostnader

9 061 10 341 10 241 10 241

2.3 Omprioriteringar för att nå nämndens mål

Inga omprioriteringar föreslås för 2015.

(15)

3 Förskola och pedagogisk omsorg

3.1 Inledning

En tillgänglig och likvärdig förskola är förutsättningar för att alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt tillsammans med engagerade medvetna pedagoger. Skoldatateket är en av framgångsfaktorerna där personalen ges stöd. Bristen på förskollärare är ett stort problem.

Nämnden kommer att fortsätta bidra till utvecklingsinsatser på förskolorna genom projektmedel och kvalitetsutmärkelse.

Framförhållning angående lokalförsörjning är en av nämndens viktiga områden. Detta innefattar bevakning av befolkningsprognoser och utbyggnadsplaner. För närvarande finns ett överskott på platser i alla kommundelar.

3.2 Mål

Inriktningsmål:

3.2.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Ambitioner kommande budgetperiod:

 Brett utbud av platser i alla kommundelar,

 Följa upp efterfrågan av omsorg på obekväm tid

 Öppen förskola heldag/eftermiddagstid Styrkor:

 Brett utbud, och korta väntetider till plats i förskola i de flesta kommundelar Svagheter:

 Överutbud i vssa kommundelar

 Anordnare av pedagogisk omsorg minskar Inriktningsmål:

3.2.2 I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

 Ekonomsikt stöd för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare

 Lönestrategiska insatser för att anställa och behålla de bästa, tex karriärtjänster

 Övergripande korta utbildningsinsatser inom olika läroplansområden, teknik, naturvetenskap, språk, it-pedagogik

 Utökad stöd från Skoldatateket, med en specialpedagog/IT-pedagog. Förvaltningen söker statligt stöd från SPSM. Ett villkor för godkännande är att kommunen måste bidra med samma belopp

 Vässad tillsyn och utvärdering

(16)

 Tema-träffar, riktat till utvecklingsorienterad personal inom kommunala och fristående förskolor inom matematik, specialpedagogik, språk

 Projektmedel för att stödja lokala projekt Styrkor:

 Kompetent och engagerad personal

 Nyfikna och vetgiriga barn

 Nöjda föräldrar överlag Svagheter:

 Låg andel förskollärare

 Kommunikationen med föräldrar

 Personalen behöver utbildas i att använda modern teknik i det pedagogiska arbetet

 Ökad konkurrens vid rekrytering av duktiga förskollärare

 Ojämna förutsättningar för chefer att driva utvecklingsarbete Resultatmål:

3.2.2.1 Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 procent.

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning

40% 50% 50% 50% 50%

Andelen förskollärare når inte upp till målnivån 50 %. Positivt är att efterfrågan på utbildning ökar i takt med att fler utbildningsaktörer ordnar utbildning på deltid och distans. Konkurrensen från andra kommuner och fristående förskolor är hård och lönekraven ökar. Lönestrategiska insatser måste till för att värna om befintlig arbetskraft och kunna nyanställa de bästa pedagogerna. Det är viktigt att möjliggöra nya karriärtjänster såsom pedagogista, pedagogisk ledare, projektledare och förstelärare.

Resultatmål:

3.2.2.2 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Ambitioner

 Ge barnen förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp

 Stimulera barnen att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

 Tematräffar för personalen för att hålla personalens engagemang för matematiken levande Styrkor

 Personalen har fått ökad kompetens genom matematikutbildning som erbjudits under flera år

 Personalen har blivit engagerade och intresserade av matematik

 Personalen är medveten om matematikens betydelse och har hittat nya arbetsmetoder för att stimulera barnen

Svagheter

 Personalen behöver kommunicera och synliggöra arbetet med matematik för föräldrarna

(17)

Resultatmål:

3.2.2.3 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga

Ambitioner

 Ge barnen förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp mm.

 Stimulera barnens förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor.

argumentera och kommunicera med andra

 Tillse att barnen får ett intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner så de har förutsättningen att kunna lära sig läsa.

 Föreläsningar om aktuell forskning och tematräffar för personalen med konkreta tips och erfarenhetsutbyte

 Utöka samarbetet med biblioteken

 Öka samverkan med skolan Styrkor

Personalen upplever att de utmanar och stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling.

Föräldrarna anser att barnen ges möjlighet att utveckla sitt språk. Många förskolor arbetar med ett strukturerat material "före Bornholmsmodellen" som bas för arbetet med språkutveckling,

förskoleklassen använder fortsättningsmaterialet Bornholmsmodellen vilket ger kontinuitet.

Svagheter

 Stödja barn med annat modersmål

 Tillhandahålla lärostrategier som är anpassade för alla barn Resultatmål:

3.2.2.4 Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande

Ambitioner

 Alla föräldrar ska få tydlig information om hur deras barn utvecklas.

 Personalen ska dokumenterar barnets utveckling och lärande.

Styrkor

 Barnen har en portfolio där deras erfarenheter och kunskaper dokumenteras.

 Många använder barnintervjuer vid utvärderingar och för att få kunskap om deras intressen, tankar

Svagheter

 Dokumentationen är ofta beskrivande och har en bristfällig analys och utvärdering

 Att barnen inte aktivt har deltagit i utvärderingen Resultatmål:

3.2.2.5 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät - Mitt

barn känner sig trygg (förskola)

97% 100% 100% 100% 100%

(18)

barn känner sig trygg

(pedagogisk omsorg)

100% 100% 100% 100% 100%

Ambition

 Arbeta förebyggande så förskolan blir tillgänglig för alla barn.

 Alla enheter har aktuella planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling som är väl förankrade i verksamheten.

Styrkor

 Alla förskolor och pedagogisk omsorg lyfter värdegrundsarbete som något ständigt pågående.

 Nästan alla föräldrar anser att barnen är trygga i verksamheten Svagheter

 Alla planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling är inte aktuella och förankrade hos barn, personal och föräldrar

Resultatmål:

3.2.2.6 Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling

Ambitioner

 Alla förskolor ska ha en IKT-strategi

 Lärplattan och datorn ska användas för dokumentation och kommunikation och blir ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet

 Digitala lärverktyg ska vara ett stöd för barn med annat modersmål

 All personal ska känna till att de kan få stöd från Skoldatateket

 Kompetensutveckling ska erbjudas personalen så de behärskar den moderna tekniken Styrkor

 Kameran och digitala fotoramar används på de flesta enheter

 Många använder datorn eller lärplattan för att söka kunskap, dokumentera eller kommunicera med föräldrarna.

 Många förskolor använder sig av ljudande tangentbord (Skolstil) för att stimulera förberedandet av läsning.

 Förskolecheferna är intresserade av att utveckla arbetet med modern teknik.

Svagheter

 De flesta förskolor saknar en IKT-strategi

 All personal ser inte vikten av att använda modern teknik i verksamheten.

 Digitala lärverktyg används i för liten utsträckning i arbetet med barn med annat modersmål Resultatmål:

3.2.2.7 Det är arbetsro i verksamheten

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Det

är arbetsro i 85% 85% 85% 85% 85%

(19)

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 barngruppen

(förskola) Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (pedagogisk omsorg)

96% 85% 85% 85% 85%

Verksamheterna strävar efter en tydlig struktur och tydliga rutiner så att barnen blir delaktiga och är förberedda på vad som ska ske. Barnen delas upp i mindre grupper så att de ges förutsättningar att komma till tals och koncentrera sig på sitt arbete och träna det sociala samspelet. . Enheterna eftersträvar en låg ljudnivå.

Inriktningsmål:

3.2.3 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan

redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser

I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå.

Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen prognostiserar samma bedömning för 2015.

Resultatmål:

3.2.3.1 Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta.

3.2.4 Beskrivning av förvaltningens övergripande utvecklings- och granskningsinsatser

Våga Visa samarbetet

 Kundenkäter till föräldrar i Förskola

 Kundenkäter till föräldrar i Pedagogisk omsorg

 Kundenkäter till föräldrar i Öppen förskola

 Självvärdering till personal i förskolan

 Våga Visa rapporter

 Uppföljning i verksamheten 1 år efter avlämnad rapport Systematiskt kvalitetsarbete

Granskning av kvalitetsdokument med uppföljande verksamhetsbesök Tillsyn

Tillsyn av de fristående förskolorna och pedagogisk omsorg Uppföljning av tilläggsbeloppen

Uppföljning på de enheter som erhållit tilläggsbelopp för att säkerställa att barnets behov tillgodosetts

(20)

3.2.5 Barn i behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg

Ambition

 Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

 Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få det utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.

 Ansöka om att få starta en tal- och språkförskola med stöd från Landstinget

 Kompetensutveckling för personalen avseende kartläggning och handlingsplaner.

Styrkor

 Kommunen erbjuder handledning och konsultation till personalen.

 Tilläggsbeloppen gör att inkluderingen på förskolan fungerar bra för barn i behov av särskilt stöd.

 Skoldatateket erbjuder stöd till personalen i form av handledning och utbildning i hur digitala verktyg kan vara ett stöd i arbetet

 De flesta förskolor är positiva till att ta emot barn med olika funktionshinder.

 Samtal med förskola- föräldrar - skola inför övergången till skolan.

Svagheter

 Kartläggningen runt barn med särskilda behov behöver utvecklas så personalen synliggör ännu bättre för sig själva hur arbetssätt och miljö kan förändras för att stötta barnen på bästa sätt.

 Handlingsplanen kan få tydligare delmål och mer långsiktiga mål.

 Kommunen har ingen egen tal- och språkförskola och Danderydsbarnen får inte alltid plats i grannkommunernas tal- och språkförskolor

Budget 2015 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Barn med

individuella stödresurser i kommunala förskolor

26 26 26 26

Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor och pedagogisk omsorg

27 27 27 28

Externt placerade förskolebarn

4 4 4 4

Summa 57 57 57 58

Barnantalet i förskolan är något lägre än tidigare men antalet barn med behov av tilläggsbelopp kvarstår. Personalen erbjuds mer handledning och konsultation för att kunna hitta strategier utan att behöva ansöka om tilläggsbelopp.

Handledning av specialpedagog, talpedagog och förskolepsykolog till förskolepersonalen bekostas av utbildnings- och kulturkontoret likväl som modersmålsstöd och tolkinsatser.

(21)

3.3 Ekonomi (budget) 3.3.1 Drift

Verksamhet 2013 2014 2015 2015 2016 2017

Verksamhetens

intäkter -45,8 -47,0 -42,3 -41,6 -41,4

Verksamhetens

kostnader 225,5 226,1 221,0 216,6 212,4

Nettokostnader 179,7 179,1 178,7 175,0 171,0

3.3.1.1 Kommentarer till driftsbudget

Budgetförslagets beräkningar utgår från befolkningsprognosen 2014-2023.

Budgetförslagets beräkningar grundar sig vidare på uppräkning av barnomsorgspeng och andra anslag med i genomsnitt 1,8 procent, vilket är den nivå som budgetdirektiven tillåter.

Budgetförslaget innehåller även de delar som speciellt prioriterades i budgetdirektiven (här redovisas förskola och pedagogisk omsorg):

Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att ”se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader” redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober.

De senaste fyra åren omfördelades barnomsorgspengen något genom att pengen för kortare vistelsetid (16-20 timmar) fått en högre uppräkning. "Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg" är en bilaga till budgeten.

Sammanfattande resultat är att:

 pengen till 16-20-timmarsbarn har ökat successivt sedan 2011.

 höjningen har gjort att nivån är jämförbar med några kommuner (Lidingö och Täby) och är lägre jämfört med andra kommuner.

 det finns behov av att öka 16-20-timmarspengen ytterligare några år i nuvarande förändringstakt så att den bättre överensstämmer med enheternas arbetsinsats.

Ökade anslag är vidare

 Pågående utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare, +0,8 mnkr

 Kompensation för minskat statsbidrag för maxtaxa, +3,4 mnkr

 Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan, +0,3 mnkr

En lönestrategisk grupp har i uppdrag att till kommunstyrelsens behandling av budgeten föreslå strategiska lönesatsningar. Gruppens förslag kan komma att påverka den slutliga utformningen av nämndens budget.

3.4 Förslag till budget 2015

3.4.1 Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden 2014-2017

Verksamhet Antal barn, budget 2014

Antal barn, förslag 2015

Antal barn, förslag 2017 Förskola/pedagogisk

omsorg 1-2 år

575 531 542 564

Förskola/pedagogisk 1 352 1 301 1 240 1 208

(22)

Verksamhet Antal barn, budget 2014

Antal barn, förslag 2017 omsorg 3-5 år

Summa 1 928 1 832 1 782 1 772

3.4.2 Förslag till pengnivåer 2015

Verksamhet Peng 2014, kr per mån exkl moms Peng 2015, kr per mån exkl moms Förskola

Peng Förskola 1-2 år, -15 tim 2 850 2 890

Peng Förskola 1-2 år, 16-20 tim 5 809 6 088

Peng Förskola 1-2 år, >=35 tim 12 247 12 418

Peng Allmän förskola 3-5 år, 15 tim 2 850 2 890

Peng Förskola 3-5 år, >=35 tim 8 551 8 671

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, - 15 tim

2 850 2 890

Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, 16-20 tim

5 809 6 088

9 787 9 924

Peng pedagogisk omsorg 1-2 år,

>=35 tim

12 247 12 418

4 513 4 730

6 794 6 889

Peng pedagogisk omsorg 3-5 år,

>=35 tim

8 551 8 671

Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år, 16- 20 tim

1 270 1 331

Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år, 21- 34 tim

3 944 4 000

Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år,

>=35 tim

5 701 5 781

Deltidsförskola

Peng Deltidsförskola 2-5 år 2 850 2 890

3.4.3 Resursbehov och resursfördelning 2014-2017

Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr

Peng barn 1-2 år 79 141 74 247 75 815 78 848

Peng barn 3-5 år 132 428 129 446 123 374 120 213

Vårdnadsbidrag 356 356 356 356

Öppen förskola 1 208 1 230 1 230 1 230

(23)

Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Särskilt stöd

förskoleverksamhet

8 483 10 796 10 796 10 796

IT-stöd

fakturahantering mm

858 274 274 274

Kostnader diplomatbarn

214 217 217 217

Omsorg på tider då förskola och fritidshem inte erbjuds

200 200 200 200

Fortsatt

implementering av den nya läroplanen i förskolan

300 300 300

Fortsatta

utvecklingsinsatser för tt öka andelen förskollärare

3 200 4 000 4 000 4 000

Summa bruttokostnader

226 088 221 066 216 562 212 434

Intäkter

Momskompensation -6 382 -6 144 -6 008 -6 004

Statsbidrag maxtaxa -16 100 -13 200 -13 200 -13 200

Statsbidrag kvalitetssäkring

-2 500 -2 000 -2 000 -2 000

Statsbidrag diplomatbarn

-500 -500 -500 -500

Föräldraavgifter -21 520 -20 458 -19 888 -19 761

Summa intäkter -47 002 -42 303 -41 596 -41 465

Summa netto 179 086 178 763 174 966 170 969

3.5 Omprioriteringar för att nå nämndens mål

Se förändringar i avsnittet "Kommentarer till driftsbudget".

3.6 Utmaningar inför framtiden

 Behålla och rekrytera kompetent personal

 Modern teknik blir ett naturligt inslag på alla förskolor

 Teknik och naturvetenskap behöver utvecklas

 Utveckla Skoldatateket

 Stödet till barn med annat modersmål

 Tillgänglig förskola där alla barn ges stimulans utifrån sina förutsättningar

 Starta en tal- och språkförskola

 Bibehålla och utveckla intresset hos personalen för språk och matematik

 En öppen förskola i kommunen med heldagsverksamhet

(24)

3.7 Prestationer och nyckeltal

Förskola 2014 2013 2012 2011

Kostnad förskola (kommunal och fristående förskolor), kronor per inskrivet barn

Danderyd 127 300 132 100 127 300

Stockholms län 120 100 124 700 120 100

Inskrivna barn per årsarbetare, kommunal förskola

Danderyd 5,3 5,1 5,0

Stockholms län 5,5 5,6 5,5

Inskrivna barn per årsarbetare, fristående skola

Danderyd 5,1 5,2 4,6

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunal och fristående förskola)

Danderyd 39,8 38,7 40,6

(25)

4 Grundskola, förskoleklass och fritidshem

4.1 Inledning

En tillgänglig och likvärdig skola är förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Skoldatateket är en av framgångsfaktorerna tillsammans med engagerade skolor.

Framförhållning angående lokalförsörjning är en av nämndens viktiga områden. Detta innefattar bevakning av befolkningsprognoser och utbyggnadsplaner.

Nämnden kommer att fortsätta bidra till utvecklingsinsatser på skolorna genom projektmedel och kvalitetsutmärkelse.

4.2 Mål

Inriktningsmål:

4.2.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform.

Antal elever som ska börja förskoleklass till hösten 2015 kommer att vara fortsatt högt. I västra Danderyd kommer det att saknas platser samtidigt som en ombyggnation av Kevingeskolan startar under läsåret 2015/2016. Vi fortsätter planera för paviljonger på Kyrkskolan för att täcka behovet och tillgodose föräldrarnas önskemål om placering. Platsbehovet ökar i västra Danderyd.

Kevingeskolans ombyggnation innefattar en utökning av antalet platser men enligt långtidsprognosen kommer detta inte att räcka.

Stocksunds skola har utrustats med fler paviljonger för att ha plats för alla elever hösten 2014. En mer permanent lösning måste tas fram.

Skolvalet fungerade väl inför läsåret 2014/2015 trots att många föräldrar och elever inte fick sitt förstahandsval tillgodosett. Läsåret 2014/2015 gällde detta framförallt förskoleklass i Kyrkskolan och årskurs 7 i Fribergaskolan och Viktor Rydbergs samskola. Eftersom närhetsprincipen gäller som urval, om ansökningarna är fler än antalet platser, innebär det framförallt problem för elever som bor i Enebyberg och ska börja i årskurs 7. Vi ska fortsätta med de planeringsmöten som genomfördes med alla skolor efter skolvalets stängning för att på bästa sätt placera alla elever utifrån tillgång på plats, önskemål om skola samt närhetsprincipen.

Barn- och utbildningsnämndens regler för genomförande av skolplikt på annat sätt med bibehållen skolpeng ska ses över.

Styrkor:

 Vi har en god framförhållning och ett gott samarbete med övriga förvaltningar inom lokalförsörjningsområdet.

 Föräldrar och elever anser att skolorna i Danderyd har en hög kvalitet.

 Samarbetet mellan skolorna efter skolvalet är en viktig framgångsfaktor för att garantera en rättvis placering utefter de skolvalsregler som tagits fram.

Svagheter:

 Enebyberg har ingen egen skola för årskurs 7-9. Eleverna har svårt att konkurrera med elever i västra Danderyd, Stocksund och Djursholm om platser eftersom närhetsprincipen gäller.

(26)

Inriktningsmål:

4.2.2 I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Arbetet med att snabbt identifiera elever som inte har tillräcklig läsförmåga fortsätter. Diagnoser genomförs från förskoleklass till och med årskurs 7. Skolorna ansvarar för att undersöka vilken typ av stöd som de elever som inte når tillräckligt hög nivå behöver. Skoldatateket ansvarar för

samordning av läsdiagnoser, informations- och utbildningstillfällen samt nätverket för

specialpedagoger. En ny insats 2015 är en kommunlicens för inlästa läromedel. Syftet är att det ska vara enkelt för skolorna att låta elever använda inlästa läromedel tidigt utan att invänta medicinska diagnoser. Erfarenheten visar att elever med dyslexi som får tillgång till inlästa läromedel lär sig att lyssna med hög talhastighet.

En utökning av Skoldatateket behövs för att kunna ge tillräckligt stöd till skolorna. Ett viktigt område för skoldatateket är att tillföra kompetens om hur de digitala hjälpmedlen kan användas för att undervisa varje barn utefter deras individuella förutsättningar. Tillgänglighetsseminarierna som genomfördes med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gav skolorna en start i arbetet att göra utbildningen tillgänglig för alla. Ett utökat Skoldatatek behövs som resurs för att stötta skolorna i detta arbete som också handlar om ett förebyggande perspektiv som gagnar alla elever.

En likvärdig skola innebär att elever blir bedömda på samma sätt oavsett skola och lärare. De sambedömningskonferenser som genomförs i samband med de nationella ämnesproven ska fortsätta. Skolverkets stödmaterial "Sambedömning i skolan" överensstämmer till stora delar med det arbete som sker i Danderyd. Lärarna uppskattar konferenserna som inte bara handlar om rättning av prov utan mycket om konsekvenser på undervisningen utifrån elevernas resultat. Ett exempel kan tas från sambedömningskonferensen i naturvetenskapliga ämnen som drar slutsatsen att det måste finnas en språkaspekt på undervisningen - eleverna måste kunna använda de

naturvetenskapliga begreppen. Det finns önskemål att utöka verksamheten till förberedelsemöten samt nätverk i ämnesgrupper både inom stadier och mellan stadier.

Förvaltningen genomför olika stimulansåtgärder. Ett exempel är en studiedag på temat formativ bedömning och nya undervisningsmetoder, tex the flipped classroom (ofta i form av webbaserade genomgångar inför klassrumsundervisning).

Förskoleklass och fritidshem ska ses som en del av skolan, en resurs för att uppfylla läroplanens mål. En fördjupningsstudie har genomförts i förskoleklass i syfte att undersöka hur verksamheten fungerar som en kunskapsövergång mellan förskola och skola.

Läslyftet startar läsåret 2015/2016. Danderyds kommun står i startgroparna för att delta i samma stora omfattning som Matematiklyftet (nästa läsår räknar man med att samtliga lärare i kommunen har deltagit). Det är viktigt att de små fristående skolorna inbjuds till samarbete med Danderyds kommuns skolor. Ett samarbete med biblioteken i Danderyd har påbörjats och ska fortsätta under 2015 med syftet att bidra till elevernas läslust.

Styrkor

 Kompetent, utvecklingsintresserad och engagerad personal.

 God studiekultur hos elever och föräldrar

 Utbudet av skolor är stabilt

 Förstelärarreformen är genomförd med tid för utvecklingsarbete.

 Det finns ett strukturerat samarbete både på och mellan skolor för likvärdig bedömning

(27)

Svagheter:

 Risk för att förlora de mest drivande lärarna till andra kommuner (pga löneläget)

 Lärarnas arbetsbelastning med de nationella ämnesproven medför att undervisningen blir lidande.

 Samarbetet mellan förskola och skola och mellan förskoleklass och årskurs 1 och mellan skola och fritidshem är idag inte tillräckligt för att bidra till att målet uppfylls.

Resultatmål:

4.2.2.1 Alla elever känner sig trygga.

barn känner sig trygg i skolan

95% 100% 100% 100% 100%

Resultatmål:

4.2.2.2 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Mitt

barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass.

68% 81% 82% 83% 84%

Resultatmål:

4.2.2.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät:

Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan

83% 90% 90% 90% 90%

Resultatmål:

4.2.2.4 Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever

som fått minst betyget E i alla ämnen

100% 100% 100% 100%

Nyckeltalet gäller årskurs 9, men även betyg för elever i årskurs 6 kommer att tas upp.

Resultatmål:

4.2.2.5 Eleverna har hög läsförmåga

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017

(28)

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever i

årskurs 3 som klarar

kunskapsnivån på läsförståelsedelen på ämnesprovet i svenska

95% 96% 97%

Andel elever i årskurs 6 som klarar

kunskapsnivån på läsförståelsedelen på ämnesprovet i svenska

95% 96% 97%

Resultatmål:

4.2.2.6 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande

Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever i

årskurs 3 som klarar

kunskapsnivån på det nationella proven i

matematik

95% 95% 96%

Andel elever i årskurs 6 som klarar

kunskapsnivån på det nationella proven i

matematik

90% 92% 94%

Resultatmål:

4.2.2.7 Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor

Lärarna har lika höga

förväntningar på pojkar och flickor

59% 85% 85% 85% 85%

Resultatmål:

4.2.2.8 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande.

Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande

93% 90% 93% 93% 93%