Plats och tid Sammanträdesrum ”Gottne”, Nygatan 18, Örnsköldsvik 15:00-15:30
Beslutande Birgith Olsson Johansson (S) Edit Persson (C) Gösta Svensson (S) Carina Kock (C) Yvonne Ölund (S) Anneli Olsson (kd)
Mattias Öberg (S) Osmo Heinonen-Näslund (M) Ruth Bergström (S)
Kajsa Selin (S) Göran Wåhlstedth (V) Tjänstg. ersättare Anneli Westin (s) Åke Lundberg (M) Ersättare Bruno Sjölund (s), Ulla-Grundberg-Larsson (s), Carin Eriksson (s), Thomas Nordström (kd)
Övriga deltagare Thorbjörn Öhlund, förvaltningschef Maria Edblad Jansson, ekonomichef Marie Westerlund, sekreterare
Godkännande av närvaro
Barn- och utbildningsnämnden godkänner att angivna perso- ner är närvarande vid sammanträdet samt ger dem rätt att yttra sig.
Tid och plats för justering
2009-09-23, barn- och utbildningskontoret
Sekreterare ……… Paragrafer 45 - 53
Marie Westerlund
Ordförande ………
Birgith Olsson Johansson
Justerare ……….
Carina Kock
BEVIS
Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans Barn- och utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum 2009-09-16
Anslaget sätts upp 2009-09-24 Anslaget tas ned 2009-10-15 Förvaringsplats för
protokollet
Barn- och utbildningskontoret
Underskrift ……….
Namnförtydligande Kristin Herold
Justeras
Innehållsförteckning
§ 45 Informationer ...3
§ 46 Ekonomi...5
§ 47 Ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola - utökning Mikael Elias Teoretiska gymnasium...6
§ 48 Ansökan från Lernia College AB om rätt till bidrag till en fristående gymasieskola ...9
§ 49 Ansökan från Gottnebygdens samhällsförening om rätt till bidrag till en fristående grundskola och förskoleklass...12
§ 50 Beslut om utvecklingsområden för kontaktpolikerverksamheten 2010 ...14
§ 51 Fyllnadsval...16
§ 52 Anmälan av delegationsbeslut...17
§ 53 Meddelanden ...18
Justeras
Bun/2009:9
§ 45 Informationer
Lokaler – utveckling och framtid
Helena Sandström-Plogander redovisar vidtagna åtgärder för att anpassa lokalerna till vikande elevsiffror inom 6-16årsverksamheten. Elevminskningen under 2000-talet är hittills drygt 20% . Minskningen är dock ojämnt fördelat inom kommunen. Exempel- vis har Östra skolområdet en minskning på 10,6 % medan gamla Björna rektorsområde har haft en elevminskning på 34,5%.
Åtgärder har vidtagits för att anpassa lokalytan till minskat elevantal bl.a. genom att anpassa skollokalerna till förskoleverksamhet och avyttring av fristående förskole- byggnader. Ett resultat är att 27 skolor delvis byggts om till utökad och/eller att omfat- ta även förskoleverksamhet. Trots vidtagna lokaleffektiviseringsåtgärder ligger ytan/elev mycket över riksgenomsnittet. Detta är kostnadsdrivande beroende på att ett stort antal skolbyggnader är byggda på 50- och 60-talet. Många av dessa lokaler upp- fyller inte dagens byggnadstekniska krav eller krav på god arbetsmiljö. Det medför att underhållsbehovet är stort.
En stor framtidsfråga är hur vi väljer att prioritera mellan pedagogisk personal i förhål- lande till lokalkostnader. Det är en stor och väsentlig kvalitets- och demokratifråga.
Alla elever inom ett skolområde ges inte samma förutsättningar. Det är en ojämn kva- litet beroende på skillnader i arbetsmiljön, tillgängligheten och personaltätheten/elev.
Exempelvis är lärartätheten på de mindre enheterna större än vid de större enheterna inom området.
En förutsättning för en god lokalförsörjning och ett effektivt resursnyttjande är att be- slut fattas snarast möjligt om kort- och långsiktliga mål och strategier inför framtiden.
Vilka enheter skall utvecklas, vilka enheter bör slås samman och vilka lokaler får av- vecklas?
John Bauer gymnasiet
Förvaltningschef Thorbjörn Öhlund informerar att John Bauer gymnasiet avslutar sin verksamhet i Örnsköldsvik sista december 2009.
Övergång av elever i år 1 och 2 vid terminsskiftet 2009/10. Årskurs 3 elever kvarstår under John Bauerskolans huvudmannaskap läsåret ut.
Personal
Thorbjörn Öhlund informerar om förändringar bland rektorer på grundskolan och gymnasiet. Två externt rekryterade till gymnasiet: Maria Nygren och Stellan Anders- son med tillträde 1 december 2009.
Justeras
§ 45 forts
GPS (Gemensam Process för Styrning)
Ekonomichef Maria Edblad-Jansson informerar om GPS.
Prognosen 2009 kommer att ligga runt 4 i snitt. En förbättring jämfört med 2008.
Framförallt ligger perspektivet ”attraktiv arbetsgivare” starkt men även ekonomin och medborgarperspektivet bra. Medborgarperspektivet mäts utifrån elevernas hälsosamtal i åldrarna 10, 13 och 16 år. Vi ligger kvar på 4,2 precis som 2008. Perspektivet god verksamhet, som bygger på en enkät till den pedagogiska personalen med vikt 60% har ökat svarsfrekevensen med 6% sedan 2008 till 60%. Snittbetyget är nästan detsamma 3,69. Meritvärdena för årskurs 9 kan ännu inte jämföras mot riket. Där ser Örn- sköldsvik ut att ha tappat något.
______
Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationerna.
______
Justeras
Bun/2009:17
§ 46 Ekonomi
Perioden visar ett resultat på +7,2 mkr. Intäkterna är 17,8 mkr lägre för perioden. I den totala intäkten för 2008 ingår 20,8 mkr för LSS/LASS, under innevarande år ligger den verksamheten under Omsorgsförvaltningen. Jämfört utifrån detta är de totala intäkter- na 3,0 mkr högre 2009 kontra 2008. Enskilda poster som har ökat mellan åren är barnomsorgsvgift 1 mkr, AMS-bidrag i olika former med 0,5 mkr och statliga projekt- bidrag med 1,4 mkr.
Förändring sedan föregående prognos
Prognosen är förbättrad från +1,9 mkr till +5,4 mkr. Förändringen på +3,5 mkr beror främst, 2,0 mkr, på att de preliminära antagningarna för elever i friskolor samt lands- tingsskolor visar ett minskat elevantal. Innan antagningssiffrorna fanns tillgängliga byggde prognosen för interkommunal ersättning på samma elevantal och kostnad som under vårterminen. Resterande förändring ligger på intäktssidan där största delen är projektpengar som tillkommit samt att pågående projekt börjar bli avslutade och om- fattningen av förbrukade medel har sammanställts.
______
Barn- och utbildningsnämndens beslut:
Barn- och utbildningsnämnden godkänner Tertialuppföljningen och överlämnar den till kommunstyrelsen.
______
Justeras
Bun/2009:73
§ 47 Ansökan från Nordens teknikerinstitut AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola - utökning Mikael Elias Teoretiska gymnasium Sammanfattning av ärendet
Utbildningsanordnaren har för avsikt att höstterminen 2010 i Örnsköldsviks kommun starta en fristående skola med Teknikprogram. Programmet finns redan idag inom det breda utbud av gymnasieprogram som Örnsköldsviks kommunala gymnsieskola erbju- der. Enligt intagningsstatistiken så har elever som sökt till programmen fått sina ut- bildningsplatser inom den kommunala gymnasieskolan, Örnsköldsviks Gymnasium.
A 1. Kort beskrivning av de aktuella programmen inom Örnsköldsviks Gymnasium
Teknikprogrammet i Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder 96 utbildningsplatser. An- talet förstahandssökande har under läsåren 2002 till 2009 varit ca 75 per år. Andelen flickor uppgår till drygt 40 %.
Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder ett varierat utbud av inriktningar och kurser som stimulerar och tillgodoser ungdomarnas teknikintresse.
Gymnasiets arbets- och utvecklingsplan har Hållbar utveckling som övergripande hel- hetsidé något som genomsyrar hela verksamheten.
Teknikprogrammet erbjuder för närvarande inriktningarna:
• Teknik och företagande inriktas mot maskinteknik och mekanisk industri.
Kurserna Konstruktion A och B, Cad A och B, Produktionsteknik CNC teknik och CAD/CAM läses som profileringar.
• Människa och teknik inriktas mot formgivningsprocessen och kreativitet.
Kurserna Design, Digitalt skapande, Designmodeller ingår. För att ge ett bred- dat kunnande kompletteras designkurserna med Konstruktion A, CAD A och B samt Ergonomi.
• IT-webbapplikationer inriktas mot programmering och databashantering samt praktiska tillämpningar av webbteknik.
• Arkitektur och byggande inriktas mot tekniska lösningar för hållbara och funktionella miljöer som genomsyras av miljötänkande. Kurserna Konstruktion A, CAD A och B, Miljöanpassad arkitektur och Hållbar utveckling ingår.
Inriktningarna korresponderar väl med de inriktningar som finns beskrivna i Gym- nasiepropositionen; Innovation och teknik, Teknik och design, IT-kommunikation samt Samhällsbyggande och arkitektur.
Justeras
§ 47 forts
A 2. Den kommunala gymnasieskolans samarbete inom Teknikcollege
Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommunala gymnasieskolor har i samverkan be- viljats att starta ett teknikcollege under namnet Teknikcollege Botnia. Samarbetet mellan kuststädernas kommunala gymnasieskolor kommer att bli en arena för yrkesut- bildning i samverkan med regionens företag. Teknikcollege Botnia har som utgångs- punkt en expanderande tillverkningsindustri, en stark regional framtidsoptimism och sex gymnasieskolor med tekniska utbildningar.
Örnsköldsviks kommunala gymnasieskola kommer att involvera Teknikprogrammet, Industriprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet i Teknikcollege Botnia.
Ansökan om certifiering för Örnsköldsviks Gymnasium har lämnats in till Industri- kommittén och beslut kommer under hösten 2009. Certifieringen av Örnsköldsviks Gymnasium innebär ett fördjupat samarbete med såväl näringsliv som universitet och högskolor.
Inom regionen för Teknikcollege Botnia ska ett utvärderingssystem grundat på Qualis utvärderingsmetodik utvecklas. Därmed formuleras och utvärderas såväl de målsätt- ningar som finns i teknikcollegekonceptet som de nationella målen.
A 3. Den kommunala gymnasieskolans etablering av ett kemigymnasium
På teknik- och naturvetenskapsprogrammet vid Örnsköldsviks Gymnasium har en ny och speciell kemiinriktning utvecklats. Kemigymnasiet, som har startat sin verksamhet ht -08 bedriver verksamheten i nära samarbete med ortens företag och Umeå universi- tet. Undervisningen tar sin utgångspunkt i företagens verksamhet och genomförs till stora delar på plats ute i industrin.
På Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen i åk 1 och 2 görs ett antal generella in- satser gällande samarbetet med ortens företag och med kemiinstitutionen vid Umeå universitet. För samtliga elever genomförs ett antal studiebesök samt en till två veck- ors praktik.
För elever i åk 3 har fördjupningskurser inom kemiområdet utarbetats. Kurserna, som benämns Bioraffinaderi och Vattenresurser, har byggts upp av ett antal ”case” hämtade från kemitekniska applikationer. Genom provtagningar på företag och kemisk analys samt teoristudier i anslutning till varje case får eleverna fördjupad förståelse för ke- miska processer, upparbetar ett nära samarbete med ortens företag samt blir väl förbe- redda för studier inom kemiområdet.
Det laborativa arbetet kommer på sikt att förläggas till företagens lokaler, där även Umeå universitets processoperatörsutbildning har sina utbildningslokaler. Eleverna genomför även sitt Projektarbete i samverkan med de företag de upparbetat kontakter med. Kemiinriktningen motsvarar ca 500 timmar lärarledd utbildningstid, dvs ca 20 % av utbildningen.
Justeras
§ 47 forts
B. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en etablering av den fristående skolan 32-2009:1402
Eftersom elevunderlaget till gymnasiet under överskådlig tid är sjunkande blir konse- kvenserna av en nyetablering betydande och i vissa fall kommer nedläggningar att bli följden.
Om en friskoleetablering inom teknikområdet genomförs kommer:
1. antalet inriktningar på Teknikprogrammet att kraftigt begränsas.
• det minskade underlaget för kemigymnasiet att medföra en nedläggning av det- samma.
• samarbetet för Örnsköldsviks Gymnasium inom Teknikcollege Botnia att upp- höra pga minskat elevunderlag för de i teknikcollege involverade utbildningar- na.
• kommunens mångmiljoninvesteringar (t ex fyra CNC-maskiner) för att möta näringslivets krav och behov att få en kraftigt försämrad nyttjandegrad.
• speciellt anordnade inriktningar för att attrahera flickor till Teknikprogrammet kommer sannolikt att få ett sviktande underlag. Detta får negativa konsekvenser för vår strävan att få jämnare könsfördelning inom den tekniska sektorn.
______
Barn- och utbildningsnämndens beslut:
Barn- och utbildningsnämnden står bakom förvaltningens förslag och beslutar att före- slå Skolinspektionen att avslå ansökan.
______
Justeras
Bun/2009:101
§ 48 Ansökan från Lernia College AB om rätt till bidrag till en fristående gymnasieskola
Sammanfattning av ärendet
Utbildningsanordnaren har för avsikt att höstterminen 2010 i Örnsköldsviks kommun starta en fristående skola med El-, Energi-, Industri- och Teknikprogrammen. Dessa program finns redan idag inom det breda utbud av gymnasieprogram som Örn- sköldsviks kommunala gymnsieskola erbjuder. Elever som har sökt till ovanstående program fått sina utbildningsplatser inom i kommunen befintliga gymnasieskolor.
A 1. Kort beskrivning av de aktuella programmen inom Örnsköldsviks Gymnasi- um
Elprogrammet har inriktningarna Elteknik och Automation. Programmet erbjuder 32 utbildningsplatser. Utbildningen bedrivs i samarbete med ortens företag.
Energiprogrammet med inriktningen VVS och kylteknik samt Lärlingsutbildning erbjuder
8 reguljära utbildningsplatser samt två lärlingsplatser. Utbildningen har ett mycket nära samarbete med ortens företag inom branschen.
Industriprogrammet har inriktningen Produktionsteknik med profileringarna Skäran- de bearbetning och Svetsteknik . Programmet erbjuder 42 utbildningsplatser, vilka har kunnat besättas. Programmet förfogar över moderna lokaler och ändamålsenlig utrust- ning.
APU kan erbjudas i full utsträckning.
Teknikprogrammet i Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder 96 utbildningsplatser. An- talet förstahandssökande har under läsåren 2002 till 2009 varit ca 75 per år.
Andelen flickor uppgår nu till drygt 40 %.
Örnsköldsviks Gymnasium erbjuder ett varierat utbud av inriktningar och kurser som stimulerar och tillgodoser ungdomarnas teknikintresse.
Teknikprogrammet erbjuder för närvarande inriktningarna:
• Teknik och företagande inriktas mot maskinteknik och mekanisk industri.
Kurserna Konstruktion A och B, Cad A och B, Produktionsteknik, CNC teknik och CAD/CAM läses som profileringar.
• Människa och teknik inriktas mot formgivningsprocessen och kreativitet. Kur- serna Design, Digitalt skapande och Designmodeller ingår. För att ge ett bred- dat kunnande kompletteras designkurserna med Konstruktion A, CAD A och B samt Ergonomi.
Justeras
§ 48 forts
• IT-webbapplikationer inriktas mot programmering och databashantering samt praktiska tillämpningar av webbteknik.
• Arkitektur och byggande inriktas mot tekniska lösningar för hållbara och funktionella miljöer som genomsyras av miljötänkande. Kurserna Konstruktion A, CAD A och B, Miljöanpassad arkitektur och Hållbar utveckling ingår.
Inriktningarna korresponderar väl med de inriktningar som finns beskrivna i Gymna- siepropositionen; Innovation och teknik, Teknik och design, IT-kommunikation samt Samhällsbyggande och arkitektur.
A 2. Den kommunala gymnasieskolans samarbete inom Teknikcollege
Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommunala gymnasieskolor har i samverkan be- viljats att starta ett teknikcollege under namnet Teknikcollege Botnia. Samarbetet mel- lan kuststädernas kommunala gymnasieskolor kommer att bli en arena för yrkesutbild- ning i samverkan med regionens företag. Teknikcollege Botnia har som utgångspunkt en expanderande tillverkningsindustri, en stark regional framtidsoptimism och sex gymnasieskolor med tekniska utbildningar.
Örnsköldsviks kommunala gymnasieskola kommer att involvera Teknikprogrammet, Industriprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet i Teknikcollege Botnia.
A 3. Den kommunala gymnasieskolans etablering av ett kemigymnasium
På teknik- och naturvetenskapsprogrammet vid Örnsköldsviks Gymnasium har en ny och speciell kemiinriktning utvecklats. Kemigymnasiet, som har startat sin verksamhet ht -08 bedriver verksamheten i nära samarbete med ortens företag och Umeå universi- tet. Undervisningen tar sin utgångspunkt i företagens verksamhet och genomförs till stora delar på plats ute i industrin.
På Naturvetenskaps- och Teknikprogrammen i åk 1 och 2 görs ett antal generella in- satser gällande i samarbetet med ortens företag och med kemiinstitutionen vid Umeå universitet. För samtliga elever genomförs ett antal studiebesök samt en till två veck- ors praktik.
För elever i åk 3 har fördjupningskurser inom kemiområdet utarbetats. Kurserna, som benämns Bioraffinaderi och Vattenresurser, har byggts upp av ett antal ”case” hämtade från kemitekniska applikationer. Genom provtagningar på företag och kemisk analys samt teoristudier i anslutning till varje case får eleverna fördjupad förståelse för ke- miska processer, upparbetar ett nära samarbete med ortens företag samt blir väl förbe- redda för studier inom kemiområdet.
Det laborativa arbetet kommer på sikt att förläggas till företagens lokaler, där även Umeå universitets processoperatörsutbildning har sina utbildningslokaler. Eleverna genomför även sitt Projektarbete i samverkan med de företag de upparbetat kontakter med. Kemiinriktningen motsvarar ca 500 timmar lärarledd utbildningstid, dvs ca 20 % av utbildningen.
Justeras
§ 48 forts
B. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en etablering av den fristående skolan 32-2009:1262
Eftersom elevunderlaget till gymnasiet under överskådlig tid är sjunkande blir konse- kvenserna av en nyetablering betydande och i vissa fall kommer en nedläggning att bli följden.
Om en friskoleetablering genomförs kommer:
• antalet inriktningar på Teknik-, Industri-, Energi- och Elprogrammet att kraftigt begränsas.
• det minskade underlaget för kemigymnasiet att medföra en nedläggning av det- samma.
• samarbetet för Örnsköldsviks Gymnasium inom Teknikcollege Botnia att upp- höra pga minskat elevunderlag för de i teknikcollege involverade utbildningar- na.
• kommunens mångmiljoninvesteringar (t ex fyra CNC-maskiner) för att möta näringslivets krav och behov att få en kraftigt försämrad nyttjandegrad.
• speciellt anordnade inriktningar för att attrahera flickor till Teknikprogrammet sannolikt att få ett sviktande underlag. Detta får negativa konsekvenser för vår strävan att få jämnare könsfördelning inom den tekniska sektorn.
______
Barn- och utbildningsnämndens beslut:
Barn- och utbildningsnämnden står bakom förvaltningens förslag och beslutar att före- slå Skolinspektionen att avslå ansökan.
______
Justeras
Bun/2009:67
§ 49 Ansökan från Gottnebygdens samhällsförening om rätt till bidrag till en fristående grundskola och förskoleklass
Bakgrund
Gottnebygdens Samhällsförening har ansökt hos Skolverket om att få starta fristående förskoleklass och grundskola i Gottne under namnet Gottne Byskola.
Gottneskolan bedrivs idag i kommunal regi och ingår i Moälvens skolområde med sammanlagt 10 skolenheter. År 2006 gjordes en organisationsförändring av skolområ- dena i Örnsköldsviks kommun. 11 rektorsområden blev 6. En väsentlig anledning till organisationsförändringen var att möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande, både ekonomiskt och personellt, då områdenas storlek ökade.
Konsekvensbeskrivning
Gottneskolan finns i ett område med tre F-6 skolor inom en radie på 6 km. Skolor som är byggda för långt många fler elever än som nu går där. Elevantalet i hela skolområdet minskar kraftigt de närmaste åren p.g.a. låga födelsetal och för att det ligger i en gles- bygd. Det är därför en stor utmaning för barn- och utbildningsförvaltningen och barn- och utbildningsnämnden att effektivt kunna bedriva skolverksamhet i området.
Om Gottne Byskola skulle få tillstånd att starta försvårar det ytterligare för kommunen att effektivt använda tilldelade resurser. En konsekvens skulle bli att den befintliga skolan i Gottne läggs ner då det inte finns underlag för två skolor i byn.
I ansökan anges att Gottne Byskola skall ha profilen ”Natur och Hälsa”. Detta är inte unikt utan utgör två av de prioriterande områdena i kommunens skolplan.
Skolans pedagogiska upplägg tillför heller inget nytt till kommunens befintliga utbud.
______
Yrkanden:
Edit Persson (C): Ansökan skall bifallas.
Birgith Olsson Johansson (S): Ansökan bör avslås.
Ordföranden ställer proposition mellan förslagen och finner att nämnden antar Birgith Olsson Johanssons förslag.
Justeras
§ 49 forts
Barn- och utbildningsnämndens beslut:
Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag och beslutar att föreslå Skolinspektionen att avslå ansökan.
Mot beslutet reserverar sig Edit Persson, Carina Kock, Anneli Olsson, Osmo Heinonen- Näslund och Åke Lundberg.
______
Justeras
Bun/2009:119
§ 50 Beslut om utvecklingsområden för kontaktpolikerverksamheten 2010 Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2008 om ett antal utvecklingsområden i de olika skolområdena som skulle följas upp i samband med kontaktpolitikerbesö- ken 2009. De olika utvecklingsområdena föreslogs efter samtal med skolområdets ledning.
Efter återrapportering av kontaktpolitikerbesöken skall beslut om nya överens- kommelser fattas.
______
Barn- och utbildningsnämnden beslut:
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att följande överenskommelser om utveck- lingsområden för 2010 skall gälla:
Domsjö
Kvalitetsutveckling inom fritidshem Barn i behov av särskilt stöd
Föräldra- och elevinflytandet
En förskola i världsklass, arbete med estetiska former Profilklasser
IUP/Skriftliga omdömen Gideälven
Likabehandling Fjärrundervisning Moälven
Forma en skola där delaktighet är det förhållningssätt som präglar verksamheten, så- väl mellan skolledning och arbetslag som gentemot elever och föräldrar och där målet för varje elev kan sammanfattas med begreppet bildning, där färdigheter, social för- måga och djupa ämneskunskaper utgör viktiga delar i en helhet.
Justeras
§ 50 forts Nätra
Individuella utvecklingsplaner för både elever, personal och skolledare Genusperspektiv
Elevmedverkan Utepedagogik
Estetiska uttrycksformer Västra
Genus IKT/PIM
Internationalisering Östra
Fortsatt arbete med värdegrund och utveckla arbetet med att följa och dokumentera kunskapsutvecklingen hos eleverna samt att kommunicera detta med elever och föräld- rar.
Gymnasieskolan
Läroplanens och kursplanernas kvalitativa kunskapssyn förankras
Analytiska verktyg för bedömning av elevers kvalitativa kunskaper utvecklas
Utveckla ett samsynt språk i kollegiet kring bedömning för att kvalitetssäkra betygs- sättningen
Kulturskolecentrum
Följa nämndens uppdrag: "Kulturskolecentrum är en betydelsefull resurs i skolans utveckling med tyngdpunkt på de estetiska uttrycksformerna"
______
Justeras
Bun/2007:2
§ 51 Fyllnadsval
Anna Hägglund (m) har avsagt sig samtliga uppdrag i barn- och utbildningsnämnden.
Fyllnadsval i kommunfullmäktige har skett och ny ersättare är Josefin Strömberg (M).
Anna Hägglund har varit kontaktpolitiker i Domsjö skolområde och även varit repre- sentant i yrkesrådet Hantverk, inriktning mode och design.
______
Barn- och utbildningsnämndens beslut:
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse följande representant för återstoden av mandatperioden:
Kontaktpolitiker
Domsjö skolområde Josefin Strömberg
Yrkesråd
Hantverk - mode och design Josefin Strömberg _____
Justeras
§ 52 Anmälan av delegationsbeslut
Följande delegationsbeslut anmäls till barn- och utbildningsnämnden:
Beslut om plats i barnomsorgen enligt skollagen 2a:9 109-133 Placering i särskild undervisningsgrupp 134-135
Anpassad studiegång 136-138
Önskemål om specialutformat program 139-157 Anhållan och beslut om ändring av studieplan 158-178
Inskrivningsprotokoll 179
______
Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen ______
Justeras
§ 53 Meddelanden
Skolinspektionen:
Beslut om avskrivning: Minervaskolan i Umeå AB Bun 2009:36
Skolinspektionen:
Genomförd kvalitetsgranskning av Broskolan avs. lärares behörighet och användning efter utbildning
Bun 2009:131
Kommunfullmäktiges beslut:
• Motionssvar, undertecknande av europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på regional nivå
Bun 2009:130
• Motionssvar, erbjud nya frivilligarbetare och lekmän medlemskap i Örnsköldsviks Frivilliga Samhällsarbetare
Bun 2008:206
• Motionssvar, samverkan kring gymnasieskolor Bun 2009:5
• Motionssvar, det behövs en satsning på skolbiblioteken Bun 2008:38
• Motionssvar, införande av tak för utnyttjande av kommunal barnomsorg Bun 2008:205
• Godkännande av nämndernas konkurrensprövningsprogram 2009 Bun 2009:30
______
Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av meddelandena.
______
