Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 29 april klockan i Sparbankens hörsal

Årsredovisning

2010

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum

fredagen den 29 april klockan 17.45 i Sparbankens hörsal

Innehållsförteckning

VD:s kommentar ... 2

Förvaltningsberättelse ... 4

Fem år i sammandrag ... 7

Resultat- och balansräkningar 2006-2010 ... 8

Resultaträkning ... 9

Balansräkning ... 10

Kassaflödesanalys ... 11

Förändring i eget kapital ... 12

Noter till de finansiella rapporterna ... 13

Utgående mandatperioder ... 43

Revisionsberättelse ... 44

Företagsstyrning ... 45

Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer ... 46

Huvudmän, styrelse, personal och kontorsförteckning ... 49

VD:s kommentar

till verksamhetsåret 2010

Nytt starkt år för ”Sveriges Bästa Sparbank”

Trots efterdyningar av finanskrisen blev 2010 ett riktigt bra år med ett rörelseresultat på 82,3 mkr, vilket är det näst bästa i sparbankens historia. Vid sparbankskonferensen i höstas fick vi epitetet ”Sveriges Bästa Sparbank”

vilket är mycket stimulerande för hela organisationen. Fortsatt ökad kundbas, större affärsvolym samt en god avkastning på obligationsportföljen, är de viktigaste faktorerna till det goda resultatet.

Samhällsmotor på Orust

Med fyra kontor, 49 anställda, över 31 700 kunder, affärsvolym på 14 miljarder, är vi en viktig lokal aktör som varje dag levererar banktjänster. Vår traditionella verksamhet med kontanter i kombination med modern banking är högoktanigt bränsle för ekonomin på Orust. Runt om i Sverige läggs bankkontor ned och orter blir utan den service som är så avgörande för samhällsutvecklingen. Vår strategi är istället att satsa på kontoren genom att bygga om lokalerna, uppgradera tekniken och utveckla personalens kompetens. En snart unik service som vi tillhandahåller är att kunderna kan ringa direkt till samtliga fyra kontor. Under 2011 investerar vi i Varekil och moderniserar kontoret där. Med nästan en miljard i inlåningsöverskott har sparbanken resurser att engagera sig i kommande seriösa kreditpropåer från företag och privatpersoner.

Några jämförbara nyckeltal Orusts Sparbank Alla Sparbanker

Räntabilitet, % 7,21 5,46

Soliditet, % 17,43 13,68

Affärsvolym per anställd, mkr 288 202

Rörelseresultat per anställd, tkr 1 681 617

KI-tal före kreditförluster 0,40 0,64

Miljöcertifieringen klar

Tillsammans med flera andra sparbanker har vi under året arbetat med miljöfrågor för att uppnå miljöcertifiering enligt ISO 14001. Sparbankens personal har genomgått miljöutbildning för att utvecklar sina kunskaper inom området. Med hänsyn till den debatt som finns i världen om vår miljö känns det helt rätt att ha anpassat verksamheten till miljöcertifieringen. Vi godkändes under december månad och firade detta under temat en kul jul på hjul. I samband med julhelgen utplacerades 15 st cyklar runt om på olika platser på Orust. De som hittade cyklarna fick behålla dem som hjulklappar från sparbanken.

Birgitta Pettersson - ny VD

Birgitta blir den sjätte chefen för Orusts Sparbank. Efter Anton Andersson, Carl E Hansson, Per O Nilsson, Bo Olsson och Tommy Svensson blir det nu Birgitta Pettersson som tar över vår stolta sparbanksskuta. Birgitta har varit Stf VD sedan 2003 och har alla kvaliteter som erfordras för att utveckla banken positivt framöver.

Jag önskar henne – ETT JÄTTEVARMT LYCKA TILL!

Hur ser sparbanksstrukturen ut år 2025?

På 1960-talet hade vi ca 450 sparbanker i landet och idag har vi ca 60 kvar. Hur många finns det år 2025?

Förmodligen betydligt färre än idag. Finanskriser har dock visat att det absolut inte enbart är bankers storlek som har betydelse utan många andra faktorer. Säkert finns det utrymme för små, lönsamma sparbanker även år 2025 och givetvis är Orusts Sparbank bland dem. Redan år 1917 kunde dock faktiskt varit vårt sista. Göteborgs Handelsbank lade då ett bud på Tegneby Sparbank men tack och lov förkastades detta av styrelsen.

2

Ett varmt tack för 46 härliga år!

Personal och VD:ar kommer och går men Orusts Sparbank består! Nu är det dags för mig att lämna. Utvecklingen har varit fantastisk på alla sätt sedan 1965, då vi inte ens var datoriserade.

Exempelvis räknade vi räntor med hjälp av räntetabeller och räknesnurror. Det kunde ta en månad att komma ikapp med bokföringen när Riksbanken hade ändrat diskontot, nu går det på sekunden.

Det har varit underbara år, inte minst de sista åren som VD har varit oerhört stimulerande. Möjligen hade en karriär som fotbollsproffs i Italien legat i samma härad.

TACK till alla arbetskamrater, styrelseledamöter, huvudmän och bankkollegor för gott samarbete och kamratskap under åren. Många, många härliga minnen!

TACK till vår avgående ordförande Bo Olsson! Han har svarat för oerhört betydelsefulla insatser för Orusts Sparbank allt sedan år 1968, då han värvades över från Götabanken av Per O Nilsson. Med sitt lidelsefulla engagemang för sparbanken har Bosse varit en stor inspirationskälla för mig och många andra.

TACK till alla kunder! Det är ni som är fundamentet för vår sparbanks verksamhet. Det har varit tusentals samtal och möten genom åren, oftast mycket trevliga och inte sällan med en lagom portion humor!

Henån i februari 2011

Tommy Svensson

3

Styrelsens berättelse

Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010 bankens 123:e verksamhetsår.

Förvaltningsberättelse

Verksamheten

Orusts Sparbank driver verksamhet på kontoren i Henån, Svanesund, Ellös och Varekil. Samtliga kontor är fullservicekontor med kontanter och all bankverksamhet sköts av egen personal, exempelvis kreditförvaltning, löneadministration, servicebox- och ATM-hantering. Under 2010 har företagsavdelningen på huvudkontoret i Henån flyttat till bottenplan för att öka tillgängligheten för kunderna. Kontoret i Varekil kommer att byggas om under våren 2011. Dessutom drivs verksamhet i Internetbanken som har den klart största besöksfrekvensen av samtliga mötesplatser.

Näst bästa rörelseresultatet

Sparbankens 123:e verksamhetsår blev framgångsrikt med ett bruttoresultat på 92 mkr. Efter kreditreserveringar med 9,7 mkr blev rörelseresultatet 82,3 mkr. Räntenettot minskade med 10 mkr till 113,7 mkr. Detta trots en vältajmad obligationsportfölj och ökad affärsvolym. Övriga rörelseintäkter minskade med 29,4 mkr till 40,4 mkr främst på grund av lägre aktieutdelning. Rörelsekostnaderna ökade marginellt med 0,2 mkr till 62 mkr. Det egna kapitalet var 1968 en miljon och uppgår nu till 913,5 mkr.

Affärsvolymen ökade till 14 miljarder

Sparbankens varumärke är mycket starkt och fortsätter att attrahera kunder. Under 2010 ökade volymen från 13 till 14 miljarder. Sedan 2002, då affärsvolymen var 5 miljarder, har kunderna ökat sina affärer med Orusts Sparbank med cirka en miljard per år. Sett till affärsvolym har vi avancerat till 14:e plats bland landets sparbanker.

Styrelsens arbete

Styrelsen har under året haft 12 sammanträden. På dagordningen har bland annat förekommit: Årsredovisning och internrevision, verksamhetsplan, ekonomiska rapporter om sparbankens utveckling, policies och instruktioner, kreditärenden, marknadsfrågor samt Basel II och riskhantering med 12 olika områden (betala, spara, ekonomi, risk, etik, kommunikation, personal, compliance, intern kontroll, finans, kredit samt operativa med penningtvätt och terrorism).

Nytt avtal med Swedbank AB

Efter långa och segslitna förhandlingar nåddes under hösten 2010 en överenskommelse med Swedbank om ett nytt omfattande samarbetsavtal. Avtalet gäller perioden 1 juli 2011 till och med 30 juni 2017.

Guldeken

Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka sparbankens ekonomiska ställning och marknads- position. I årets bokslut har avsatts 52.000 kr per heltidsanställd tjänsteman. Även sparbankens ledning omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden.

4

Utsikter för 2011

Utmaningarna är många och omvärldens ekonomi är mycket osäker. Med vår starka ställning på marknaden och goda likviditet står vi väl rustade inför kommande år. Utdelningen på aktieinnehavet i Swedbank förväntas bli 11,5 mkr och vår bedömning är att rörelseresultatet hamnar i nivå med årets resultat.

Tuffare regelverk med ökade krav på kapitaltäckning och likviditet, minskade ränte- och provisionsnetton påverkar negativt. Kommande styrräntehöjningar kommer att öka risken för kreditförluster både inom privat- och företag- segmentet.

Orusts Sparbank – En bank för framtiden

I skuggan av finanskrisen har vår sparbank haft en klart positiv utveckling. Orusts Sparbanks anseende är gott och genererar kontinuerligt nya kunder och affärer.

Målsättningen, som symboliseras av vår slogan - Nöjda kunder är vårt mål Sparbankseken vår symbol-, är att kunden ska känna sig så väl behandlad att den med största glädje även gör nästa affär med Orusts Sparbank.

Med vår kompetenta, serviceinriktade och affärsmässiga personal har vi alla möjligheter att vinna kampen om kunderna på den lokala bankmarknaden.

Kina draglok i världsekonomin

2010 blev ett dramatiskt år men inte lika turbulent som året innan. Världsekonomin repade sig, mycket tack vare stark tillväxt i Kina och Indien. Samtidigt fick flera EU-länder akuta ekonomiska problem. Hittills har Grekland och Irland erhållit stora lån från IMF och EMU. Andra kandidater är Spanien och Portugal. Om inte EU:s och IMF:s skyddsnät är tillräckligt starkt är det tänkbart att Kina ytterligare ökar sitt kreditengagemang i Europa.

Kina är idag den näst största ekonomin i världen. Det är en tidsfråga innan landet går om USA och blir störst. Sitt stora överskott i utrikeshandeln används för investeringar i hela världen och inte minst i Europa. Det kan handla om direkta företagsköp eller köp av statsobligationer som exempelvis har skett i Spanien. Detta kan ge en form av ekonomiskt-politiskt inflytande samtidigt en balansering mot alltför ensidiga köp av amerikansk statsskuld som har skett under många år.

Recessionen är över men det är lång väg tillbaka. Den stora skuldsättningen av stater är en situation som tidigare enbart funnits i krigstider. Många finansiella tillgångar är övervärderade. Stora lån ska omförhandlas under 2012.

Balansgången är svår. Om världen å ena sidan stramar åt för tidigt, ökar risken för en ny lågkonjunktur å andra sidan hotar nya bubblor och kriser. Huvudscenariot är drygt 3% tillväxt under 2011 men många sviter av finanskrisen kan dyka upp framöver.

I USA finns nu en ökad tilltro till en ekonomisk återhämtning under 2011. Underskottet i ekonomin uppgår för närvarande till 9% av BNP. Starkare ledande indikationer för industrisektorn har stärkt tilltron hos investerare.

Detta kan även visa sig i fortsatt stigande långa obligationsräntor.

Efter ett kraftigt ras av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2009, ökade Sveriges BNP under 2010 rekordartat med 5,3%. Stor efterfrågan från Nordeuropa, Sydamerika och Fjärran Östern uppvägde gott och väl minskad export till länderna i södra Europa och USA. Även 2011 kan Sverige räkna med en fortsatt stark exportefterfrågan om än i lite lägre takt.

Sverige har god ordning på statskassan – bland de starkaste i Europa. Dessvärre ökar de svenska hushållen sin bostadsupplåning i alltför snabb takt med risk för överbelåning den dag konjunkturen vänder ner. För att dämpa efterfrågan på krediter kan vi räkna med att Riksbanken fortsätter med räntehöjningar under både 2011 och 2012.

Då EMU-länderna och USA sannolikt avstår från räntehöjningar under första halvan av 2011, kan man anta att den svenska kronan fortsätter att stärkas ytterligare. Speciellt mot euron som tyngs av problem och osäkerhet över skuldberget i många av EU:s medlemsländer.

5

Sparbankens ställning

Balansomslutning:

Balansomslutningen ökade med 479,3 mkr (10,1 %) under året och uppgick till 5 239,4 mkr vid 2010 års slut.

Inlåning:

Inlåningen ökade med 231,7 mkr (6,0 %) under året och uppgick till 4 108,5 mkr vid 2010 års slut.

Swedbank Robur:

Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur ökade under året med 12,5 % till 1 676,6 mkr.

Därav avser 384,7 mkr Swedbank Försäkring.

Utlåning:

Utlåningen till allmänheten ökade med 439,0 mkr (15,8 %) under året och uppgick till 3 216,4 mkr vid 2010 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa ökade under året med 124,1 mkr (3,0 %) och uppgick till 4 252,4 mkr vid 2010 års slut.

Eget kapital:

Sparbankens eget kapital ökade med 143,0 mkr (18,6 %) under året och uppgick till 913,5 mkr vid 2010 års slut.

Kapitalbas:

Kapitalbasen minskade med 31,4 mkr under året och uppgick till 524,9 mkr vid 2010 års slut.

Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 var 2,12 att jämföras med 2,44 vid utgången av 2009.

Sparbankens resultat

Rörelseresultatet uppgick till 82,3 mkr. Räntenettot var 113,7 mkr och övriga intäkter 40,4 mkr. Kostnader inklusive kreditförluster uppgick till 71,8 mkr.

6

Fem år i sammandrag

* * * * **

Nyckeltal ^{2010 2009 2008 2007 2006}

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 14 090 13 054 11 362 10 486 9 280

7,9 14,9 8,4 13,0 14,1

Kapital Soliditet

17,4 16,2 14,0 18,4 19,0

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 2,4 2,5 2,7 2,8

Primärkapitalrelation

Primärkapital/Kapitalkrav 2,1 2,4 2,5 2,7 2,8

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO 2,3 2,7 2,2 2,2 2,4

Rörelseintäkter/affärsvolym

1,1 1,6 1,2 1,3 1,4

Rörelseresultat/affärsvolym

0,6 1,0 -0,4 0,8 0,8

Räntabilitet på eget kapital

7,2 13,2 -4,5 7,9 9,0

K/I-tal före kreditförluster

0,40 0,32 0,39 0,42 0,38

K/I-tal efter kreditförluster

0,47 0,36 0,46 0,33 0,41

50 62 60 60 65

Andel osäkra fordringar

1,4 0,8 0,7 0,5 0,8

Kreditförlustnivå

0,3 0,3 0,4 -0,6 0,2

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 49 48 48 47 45

Antal kontor 4 4 4 4 4

*Enligt lagbegränsad IFRS

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 förvaltade och förmedlade kundvolymer

balansomslutningen

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av

genomsnittlig affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig

av genomsnittligt eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i %

rörelseintäkter

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto +

rörelseintäkter

och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + Summa kostnader inkl kreditförluster Förändring under året, % av sparbanken

Nedskrivning för sannolika förluster i %

utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Osäkra fordringar netto i % av total

(exkl banker)

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut av osäkra fordringar brutto

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

* * * * **

2010 2009 2008 2007 2006

Resultaträkning

Räntenetto 113 704 123 619 94 411 80 680 70 639

Provisioner, netto 35 742 36 903 30 285 33 126 30 565

4 093 11 481 -14 193 3 718 12 584

Övriga intäkter 608 21 473 11 746 10 839 11 928

Summa intäkter 154 147 193 476 122 249 128 363 125 716

-57 239 -57 708 -48 269 -50 589 -44 354

Övriga kostnader^[1] -4 843 -4 204 -3 851 -3 958 -3 187

Kreditförluster -9 715 -7 453 -10 110 12 337 -4 183

Summa kostnader -71 797 -69 365 -62 230 -42 210 -51 724

Värdeförändring på finansiella tillgångar - - -102 819 -11 750 -

Rörelseresultat 82 350 124 111 -42 800 74 403 73 992

Bokslutsdispositioner - 12 000 -12 000 - -

Skatter -21 811 -31 335 -11 303 -17 795 -18 690

Årets resultat 60 539 104 776 -66 103 56 608 55 302

Balansräkning

Kassa 7 831 8 819 10 259 9 203 10 947

Utlåning till kreditinstitut 561 132 359 566 13 649 7 824 13 887

Utlåning till allmänheten 3 216 360 2 777 322 2 584 455 2 245 557 1 989 687

Räntebärande värdepapper 989 194 1 296 665 1 625 953 1 443 254 1 028 513

Aktier och andelar 393 013 243 632 92 433 232 932 174 254

Materiella tillgångar 9 345 10 064 10 266 9 971 9 322

Övriga tillgångar 62 538 64 004 75 396 61 891 42 480

Summa tillgångar 5 239 413 4 760 072 4 412 411 4 010 632 3 269 090

Skulder till kreditinstitut 177 087 61 210 171 882 156 364 108 733

Inlåning från allmänheten 4 108 507 3 876 824 3 561 058 3 067 408 2 505 535

Övriga skulder 27 974 44 079 52 053 42 990 29 475

Avsättningar för pensioner m m 12 378 7 484 5 189 4 585 3 442

4 325 946 3 989 597 3 790 182 3 271 347 2 647 185

Obeskattade reserver - - 12 000 - -

Eget kapital 913 467 770 475 610 229 739 285 621 905

5 239 413 4 760 072 4 412 411 4 010 632 3 269 090

*Enligt lagbegränsad IFRS

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 60 539

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- överföring till reservfonden 60 539

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,12 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,44). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 524,9 mkr (556,3 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 247,7 mkr (228,4 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultat- och balansräkning tkr

Summa skulder och avsättningar

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Nettoresultat av finansiella transaktioner

Allmänna administrationskostnader

1 januari - 31 december

tkr Not 2010 2009

149 701 161 210 -35 997 -37 591

4 113 704 123 619

5 459 21 299

6 42 690 43 350

7 -6 948 -6 447

8 4 093 11 481

9 149 174

154 147 193 476

10 -57 239 -57 708

19 -1 213 -1 194

11 -3 630 -3 010

-62 082 -61 912 92 065 131 564

12 -9 715 -7 453

82 350 124 111

13 - 12 000

14 -21 811 -31 335

60 539 104 776

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december

tkr Not

Årets resultat 60 539 104 776

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 82 453 55 470

Årets totalresultat 142 992 160 246

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader

Övriga rörelsekostnader Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader

Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Årets resultat

Resultaträkning

tkr Not 2010 2009

7 831 8 819

15 561 132 359 566

16 3 216 035 2 772 015

325 5 307

17 989 194 1 296 665

18 393 013 243 632

19

2 059 2 506

7 286 7 558

14, 20 2 701 2 402

Uppskjuten skattefordran 2 835 1 520

21 57 002 60 082

5 239 413 4 760 072

22 177 087 61 210

23 4 108 507 3 876 824

Aktuell skatteskuld 4 599 12 785

24 14 412 21 673

25 8 963 9 621

14 1 168 1 273

26 11 210 6 211

4 325 946 3 989 597

27 913 467 770 475

717 186 612 410 135 742 53 289 60 539 104 776 913 467 770 475 5 239 413 4 760 072

28

57 616 84 488 29

306 897 305 089

Inga Inga

Balansräkning

Per den 31 december

Kassa Tillgångar

Materiella tillgångar - Inventarier

- Byggnader och mark

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut

Inlåning från allmänheten Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga skulder - Inlåning

- Övriga Avsättningar

Summa skulder och avsättningar

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - Uppskjuten skatteskuld

Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde Eget kapital

Bundet eget kapital

- Övriga Åtaganden - Garantier Åtaganden Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Årets resultat Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital - Reservfond

- Ställda säkerheter

1 januari - 31 december

tkr 2010

82 350 124 111

2 247 2 478

152 3 806

1 213 1 194

9 715 7 453

4 999 -18 664

-31 207 -11 135

69 469 109 243

-448 752 -200 321

158 090 237 970

231 683 315 766

2 630 -1 494

-8 130 -19 124

4 990 442 040

432 210 427 132

-352 005 -413 031

-494 -992

79 711 13 109

84 701 455 149

307 175 -147 974

391 876 307 175

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

2009

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-)

Minskning av värdepapper (+)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar

Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Förvärv av finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-)

Likvida medel vid årets slut

Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början

Reserv- fond

Fond för verkligt

värde

Årets resultat

Eget kapital

tkr

Ingående eget kapital 2009-01-01 678 513 -2 181 -66 103 610 229

Årets resultat - - 104 776 104 776

Årets övrigt totalresultat - 55 470 - 55 470

Årets totalresultat - 55 470 104 776 160 246

Vinstdisposition -66 103 - 66 103 -

Utgående eget kapital 2009-12-31 612 410 53 289 104 776 770 475

Ingående eget kapital 2010-01-01 612 410 53 289 104 776 770 475

Årets resultat - - 60 539 60 539

Årets övrigt totalresultat - 82 453 - 82 453

Årets totalresultat - 82 453 60 539 142 992

Vinstdisposition 104 776 - -104 776 -

Utgående eget kapital 2010-12-31 717 186 135 742 60 539 913 467

Reservfond

förlust.

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad

Rapport över förändring i eget kapital

Noter

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Orusts Sparbank med säte i Orust kommun.

Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån.

2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22/3 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29/4 2011.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010.

Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Förändrad rapportstruktur

RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.

Utformning av de finansiella rapporterna

I IASB:s årliga förbättringsprojekt (’annual improvments process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Orusts Sparbank har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specifiera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över

förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funk- tionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt nedan.

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av;

uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensions- kostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller

fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än

marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).

Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje

tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med

förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i

balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten

fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

Metoder för bestämning av verkligt värde

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument beaktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1.978 tkr (1.855 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser

(förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida

kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive

g) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller

h) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till

oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de

omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.

Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett

nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres över löptiden.

Avskrivningsprinciper

Inventarier avskrivs planenligt med 20 % av anskaffningsvärdet, byggnaderna med 2 %. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,1 %).

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3 Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin

verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på sidan 23.