Årsredovisning 2014
Innehåll
VD-kommentar 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 8 Resultat- och balansräkning 2010 - 2014 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 11
Kassaflödesanalys 12
Noter 13 Underskrift av styrelsen 40 Revisionsberättelse 41 Företagsstyrning 42
Sparbankens huvudmän 43
Sparbankens styrelse och revisorer 44
Definitioner 45
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
fredagen den 27 mars klockan 17.30 i Sparbankens hörsal
Omvärld
Långsam global återhämtning
Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gyn- nad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushål- lens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av eko- nomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6
% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Re- serv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöj- ning.
I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en nega- tiv påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflatio- nistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas.
ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obli- gationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella pen- ningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsrän- torna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn.
Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveck- ling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned yt- terligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3
% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier.
Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasi- lianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväx- ten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har im- plementerats.
Hushållen driver svensk ekonomi
Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis sta- bil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets
tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efter- frågan där privata konsumtionen och bostadsinvestering- arna svarade för merparten av uppgången. Hushållssek- torn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindu- stri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärlds- efterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling.
Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva pen- ningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att ge- nomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015.
Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida rän- tehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även
VD kommentar
gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportin- dustri.
Lokal utveckling
Som VD för den lokala banken i Ulricehamn känns det mycket glädjande att återigen kunna konstatera att Ulri- cehamn fortsatt har en mycket positiv utveckling. Allt är givetvis relativt, vi kan inte mäta oss med storstäder eller de mest framgångsrika kustkommunerna. Men bland jäm- förbara kommuner sticker vi ut bra. Vi följer regelbundet ett antal viktiga indikatorer för att känna av ekonomin i vårt verksamhetsområde. Vi kan konstatera att viktiga faktorer inom ekonomi alltid hör ihop.
Innevånarantalet är viktigt, kanske det tydligaste tecknet på tillväxt. Hela världen urbaniseras, dvs. koncentreras till större städer. Sverige är ett av de länder i världen som har störst urbanisering, där storstäderna växer, på landsbyg- dens bekostnad. I det lilla formatet kan man se samma trend inom Ulricehamn. Centralortens befolkning ökar, medan landsbygden minskar. Men glädjande nog så av- viker Ulricehamn tydligt från den stora trenden i urbani- seringen. Ulricehamn växer sakta men säkert och bland jämförbara kommuner så är det inte så många som över tid kan visa en ökande befolkning.
En avgörande faktor för ökande befolkning är givetvis till- gången till arbete. Arbetslösheten i Ulricehamn ser mycket bra ut. År efter år ligger siffrorna på en lägre nivå än riket.
Tillgången till arbete är beroende av ett framgångsrikt lo- kalt näringsliv. Ulricehamns Sparbank har merparten av de lokala företagen som kunder. Både de små företagen och de stora lokala företagen. Sparbanken lever därmed nära företagen och har en god inblick. Ulricehamn kan glädja sig åt ett stort antal framgångsrika medelstora företag, dvs. omsättning över 100 mkr. Gemensamt för de flesta är att de är tillväxtorienterade och lönsamma. Entreprenör- sandan i Ulricehamn är mycket god.
Befolkningsutveckling och framgångsrika företag kräver bra kommunikationer. Med kommunikationer tänker jag i Ulricehamns fall i första hand på vägar och IT. Redan 2002 skrev jag i min VD kommentar om vikten av att R40 skulle bli motorväg. Sparbanken har därefter på många sätt engagerat sig i detta. Äntligen, 2015 är det dags för invigning av den sista biten för motorväg till Göteborg. Jag är övertygad att det kommer att innebära ytterligare ett lyft för tillväxten. Även när det gäller IT så har Sparbanken engagerat sig. Här handlar det om bredband och fiber.
Det är viktigt att hela kommunen får tillgång till snabb IT- uppkoppling.
För att knyta ihop resonemanget om sambanden så av- slutar jag med villapriserna och boende. Villapriserna visar sitt tydliga språk. Arbetstillfällen och goda kommunikatio- ner leder till att man vill bo i Ulricehamn. Villapriserna sti- ger rejält. Man kan säga att motorvägseffekten redan är här. Snitt villan i Ulricehamns kommun kostade förra året 1 135 000 (+ 18 %) och inne i centralorten är snitt priset nu hela 1 841 000 (+ 26 %). I hela Sverige ökade priserna med 9 %. En av orsakerna till de ökande priserna är också att det är ett lågt utbud av villor. Fortsatt bostadsbyggande är viktigt för utvecklingen. Under de senaste åren sticker Ulricehamn ut rejält bland liknande kommuner med ett bra bostadsbyggande. Sparbanken har varit mycket delak- tig i den utvecklingen genom finansiering av nästan alla nybyggda bostäder. Framåt ser vi glädjande ett fortsatt byggande. Norra Stranden, Stadsskogen och Närheten är exempel på projekt som kommer att skapa attraktiva boenden i ett växande Ulricehamn.
Sammanfattningsvis ett positivt läge för Ulricehamn. Då gäller det alltid att fortsätta att investera för att ligga i fram- kant. Den fråga som jag tror kommer att vara mest på- verkande är den fortsatta digitaliseringen. Tjänster och produkter förändras i en rasande takt. Datorer blir mindre, snabbare och framförallt smartare. För Ulricehamnarna och Ulricehamnsföretagen gäller det att verkligen hänga med i den utvecklingen. Att med sedvanlig entreprenör- sanda se och förstå hur man ska förhålla sig till utveck- lingen. Ulricehamns Sparbank kommer givetvis att vara en aktiv del i den utvecklingen och bidra med både energi och resurser för att Ulricehamn ska fortsätta att ligga i fram- kant.
Året som gått i banken - Det blev en Bonus- fest till
2013 genomförde vi en stor Bonusfest i banken. Kunderna fick Bonus. Med bankens goda resultat i ryggen beslutade styrelsen att en del av vinsten skulle gå tillbaka till kun- derna, i form av bra erbjudanden på ett antal produkter.
Bonusfesten 2013 blev mycket lyckad. Väldigt många kun- der fick del av Bonusen på olika sätt.
Bankens framgångar fortsätter, och även 2014 beslutade styrelsen att avsätta 8 mkr i Bonus till kunderna. Styrelsen är fortsatt tydlig med att varje Bonusfest måste ses som en enskild händelse och är helt beroende på sparbankens resultat. Målet med Bonusarna är att de ska vara riktade till olika kundgrupper och att så många kunder som möjligt får del av dem. Vi vänder oss alltid till våra Nyckelkunder, eller något av våra övriga kundkoncept.
Under 2014 blev det sex Bonusar
- En Sparabonus, för att uppmuntra månadssparande.
- En Bosparbonus, för att uppmuntra unga att bospara.
- En fortsättning på förra årets mycket lyckade Försäk- ringsbonus, med 60 % rabatt på villa-hem försäkringen i Tre Kronor.
- Smaka På Ulricehamn-dagen. Då vi bjuder ”hela stan”
på en matfest.
- Seniordagen på Folkets Hus. Tre fulla sittningar med intressanta föredrag och underhållning för våra senior- kunder.
- Och till sist. Den spännande Digitala Bonusen. En miljon att dela på för våra Digitala kunder.
Återigen kan vi konstatera att Bonusfesten är mycket lyck- ad. Det leder till nöjdare kunder, ökade affärer och en för- ståelse för att sparbanken faktiskt tillhör Ulricehamnarna.
Det är skillnad att vara kund i en Sparbank. För här är sparbankens vinst också bygdens vinst.
Inför 2015 har styrelsen fattat beslut om att Bonusfesten fortsätter. Det blir en 3:a.
Resultatet
Resultatutvecklingen behandlas utförligare i förvaltnings- berättelsen. Men vi kan konstatera att vi åter gör ett bra resultat på 61,3 mkr. Bankens soliditet är nu 26,9 % vilket gör oss till en av landets solidaste och starkaste banker.
Sparbanksfonden Ulrica
Sparbanksfonden Ulrica fick under 2014 en avsättning på 3,5 mkr vilket gör att totalt 29 mkr avsatts under de 10 år fonden funnits. Vid årets slut fanns 4,8 mkr disponibelt i fonden. Till stämman 2015 föreslås en utdelning på 3 mkr.
Framtiden
2015 inleds med det lägsta ränteläge som vi någonsin skådat. Nollräntan har precis när jag skriver detta t o m övergått i minusränta. Riktigt vad det innebär för det eko- nomiska klimatet och sparbanken vet vi inte idag. Det är för övrigt spännande att konstatera att jag har jobbat i bank då vi haft en styrränta på både minus % och på 500 %. Tala om ekonomiska svängningar. Att driva bank i nollränta ställer nya utmaningar. Digitaliseringen ställer också nya utmaningar, och möjligheter. Det gör att tjänster rationaliseras. Prissättningar förändras och får en ny logik.
Kunder hittar nya vägar att utföra sina tjänster. För spar- banken gäller det som jag sagt ovan att vara uppmärksam och ledande i den utvecklingen. Jag ör övertygad om att vi kommer att lyckas med det.
Vi räknar med ett resultat 75-80 mkr före skatt för 2015.
Ulricehamn i februari 2015 Lars Karlsson
Allmänt om verksamheten
Vi ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad full- servicebank. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till djup kunskap, ekonomisk överblick samt trygga och starka relationer.
Det ska vi lyckas med genom att varje dag verka för en god ekonomisk utveckling och större ekonomisk trygghet för Ulricehamn och Ulricehamnaren. Enkelt uttryckt bety- der det här att vi ska vara världsmästare i Ulricehamns- bygden. Så måste det vara om man är en bank som tänker Ulricehamn för hela slanten.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 68,4 mkr jämfört med 69,5 mkr under föregående år. Räntenettot uppgick till 68,9 mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 5,4%.
Faktorer som påverkat räntenettot negativt är dels lägre REPO-ränta, dels att skillnaden mellan stiborräntor och REPO-räntan minskade kraftigt. Därutöver belastades räntenettot med avgifter i form av stabilitetsavgift och kost- nader för insättargarantin. Reporäntan har under året för- ändrats från 0,75 % vid årets ingång till 0,00 % vid årets utgång.
Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 36,4 mkr att jämföras med 35,7 mkr föregående år.
Provisionsnettot uppgick till 28,4 mkr vilket är bättre än fjolårets 26,2 mkr. Utvecklingen var positiv inom områden som in- och utlåningsprovisioner samt provisioner relate- rade till värdepappersmarknaderna, dvs courtage, fond- provisioner samt försäkringsprovisioner.
I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på fi- nansiella instrument samt valutakursförändringar, dessa uppgår till 1,7 mkr mot 1,3 mkr föregående år. Övriga rö- relseintäkter, vilka till övervägande del består av fastig- hetsintäkter, uppgick till 2,2 mkr vilket är lägre mot föregå- ende år. Sammantaget uppgick rörelseintäkterna till 137,7 mkr mot 138,8 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlusterna uppgick till 68,0 mkr, och är en ökning med 2,1 mkr mot året innan. De totala personal- kostnaderna uppgick till 36,9 mkr en minskning med 1,1 mkr. IT-kostnaderna ökade med 8,2 % till 10,1 mkr, en ök- ning med 0,8 mkr.
Kreditförlusterna består till övervägande del av reserve- ringar för befarade förluster och uppgick till 1,3 mkr.
Sparbankens ställning
Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till 4 670,0 mkr, en ökning med 163,1 mkr eller 3,6 % under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 11 028,8 mkr, en ökning med 7,6 %.
Inlåningen från allmänheten ökade med 1,2 %, eller 39,8 mkr, och uppgick vid årsskiftet till 3 347,0 mkr.
Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swed- bank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sam- manlagt marknadsvärde av 2 349,4 mkr, en ökning med 22,0 %.
Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 3 233,8 mkr, en ökning med 243,5 mkr, eller 8,1 %. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har minskat med 30,8 mkr till 1 028,6 mkr.
Sparbanken har vid årsskiftet placerat 166,9 mkr i ränte- bärande värdepapper och 704,6 mkr i aktier, motsvarande i fjol var 188,4 mkr respektive 652.6 mkr.
Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflö- desanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 1 254,7 mkr, att jämföras med 1 146,2 mkr fö- regående år.
Kärnprimärkapitalrelationen vid utgången av 2014 uppgick till 23,57 % (20,10 %).
Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sid 8.
samt Resultat- och balansräkningar 2010 till 2014 på sid 9.
Personal
Medelantal anställda är 47 st (varav i banktjänst 44 st) en minskning mot föregående år med en anställd.
Riskaptit och likviditetsrisk
Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansför- valtning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta
Förvaltningsberättelse
Redovisning för verksamhetsåret 2014
Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, organisationsnummer 565500-6145, får härmed avge
årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 125:e verksamhetsår.
sparbankens balansräkning och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagan- de. Sparbankens affärsmodell bygger också på att matcha utlånings- och inlåningsflöden i så stor utsträckning som möjligt. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begrän- sade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegräns- ningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga lik- viditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter sparbanken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar spar- bankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Sparban- ken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Sparbanken skall dessutom alltid ha en likviditetsreserv som klarar av 30 dagar,och reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Riskhanteringen i sparbanken byg- ger på tanken att en långsiktig god riskkultur baseras på en gemensam värderingsplattform som är väl förankrad i hela organisationen och syftar till att:
- Identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en betydande negativ inverkan på sparbanken.
- Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att sparbankens ställning hotas.
Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för ytterligare olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2015 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande konjunktur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära press på intjäningen. Resultatet år 2015 förväntas uppgå till 75 - 80 mkr, före kreditförluster.
I det förväntade resultatet ingår den av Swedbank AB avi- serade utdelningen om 11,35 kr / aktie, vilket innebär ca 40 mkr.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 61 351 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 3 000 - överföring till reservfonden 58 351
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 23,57 % (20,10 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 614 551 mkr och slutligt minimikapitalkrav till 208 618 mkr. Specifikation av posterna framgår av not om
kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Fem år i sammandrag - Nyckeltal
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Summa riskvägt exponeringsbelopp
För år 3-5 redovisas exponeringsbelopp enligt tidigare regelverk
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 3-5 redovisas kapitalkvot enligt tidigare regelverk
Total kapitalrelation
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och
kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier.
Övriga uppgifter
Medelantal anställda i banktjänst Antal kontor
10 2522013 6,9
2 435 316
20,10 47,07
1,71 1,41 0,71 5,32
0,47
0,50
60,52
0,18
0,12
452 11 0292014
7,6
2 607 729
23,57 48,11
1,53 1,31 0,65 4,45
0,49
0,50
64,01
0,10
0,04
442
9 5862012 4,3
2 296 219
2,25 38,40
1,91 1,36 0,71 6,11
0,49
0,48
48,18
0,23
0,00
472
9 1902011 3,4
2 265 042
2,02 30,96
2,04 1,28 0,62 6,00
0,54
0,51
62,55
0,17
0,00
474
8 8892010 6,0
2 133 441
1,90 31,73
1,61 0,99 0,33 3,37
0,70
0,66
50,68
0,46
0,00
504
Resultat- och balansräkning 2010-2014, tkr
2012 2011 2010
Resultaträkning
Räntenetto 76 151 75 920 56 024
Provisioner, netto 25 922 25 990 25 093
Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 133 1 371 1 007
Övriga intäkter 21 818 12 066 2 264
Summa intäkter 127 024 115 347 84 388
Allmänna administrationskostnader -54 655 -55 419 -51 362
Övriga kostnader -7 138 -7 367 -7 550
Kreditförluster 716 3 560 3 146
Summa kostnader -61 077 -59 226 -55 766
Rörelseresultat 65 947 56 121 28 622
Bokslutsdispositioner -11 468 0 0
Skatter -8 705 -12 597 -7 310
Årets resultat 45 774 43 524 21 312
Balansräkning
Kassa 8 629 9 657 9 714
Utlåning till kreditinstitut 611 095 397 324 257 998
Utlåning till allmänheten 2 868 399 2 903 898 2 744 770
Räntebärande värdepapper 190 844 199 142 189 330
Aktier och andelar 458 051 322 225 340 676
Materiella tillgångar 24 025 24 268 25 680
Övriga tillgångar 21 959 23 361 27 148
Summa tillgångar 4 183 002 3 879 875 3 595 316
Skulder till kreditinstitut 640 494 582
Inlåning från allmänheten 3 219 060 3 108 058 2 872 575
Övriga skulder 67 223 67 171 42 688
Avsättningar för pensioner m m 2 846 2 897 2 587
Summa skulder och avsättningar 3 289 769 3 178 620 2 918 432
Obeskattade reserver 11 468 0 0
Eget kapital 881 765 701 255 676 884
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital 4 183 002 3 879 875 3 595 316
2014 68 950 28 437 1 662 38 630 137 679 -56 754 -11 222 -1 275 -69 251 68 428 0 -7 077 61 351
2 921 514 532 3 233 776 166 907 704 562 24 273 23 024 4 669 995 706 3 347 023 65 598 1 978 3 415 305 0 1 254 690 4 669 995
2013 72 861 26 238 1 274 38 409 138 782 -56 955 -8 942 -3 379 -69 276 69 506 11 468 -9 337 71 637
5 557 621 275 2 990 262 188 421 652 596 23 461 25 370 4 506 942 716 3 307 227 50 161 2 632 3 360 736 0 1 146 206 4 506 942
Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr
Not Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto 4
Erhållna utdelningar 5
Provisionsintäkter 6
Provisionskostnader 7
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8
Övriga rörelseintäkter 9
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader 10
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20
Övriga rörelsekostnader 11
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto 12
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner 13
Skatt på årets resultat 14
Årets resultat
Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat
2013 129 434 -56 573 72 861
35 693 31 208 -4 970 1 274 2 716 138 782
-56 955 -1 668 -7 274 -65 897 72 885 -3 379 69 506 11 468 -9 337 71 637
71 637
195 104 195 104 266 741 2014
115 140 -46 190 68 950
36 411 33 131 -4 694 1 662 2 219 137 679
-56 754 -1 730 -9 492 -67 976 69 703 -1 275 68 428 0 -7 077 61 351
61 351
50 633 50 633 111 984
Balansräkning per den 31 december, tkr
Not
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser 15
Utlåning till kreditinstitut 16
Utlåning till allmänheten 17
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18
Aktier och andelar 19
Materiella tillgångar 20
- Inventarier
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar 21
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 23
Inlåning från allmänheten 24
Övriga skulder 25
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26
Avsättningar 27
Summa skulder och avsättningar
Eget kapital 28
Reservfond Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser 29
- Garantier
Åtaganden 30
- Övriga Åtaganden
2014 2 921 31 016 514 532 3 203 339 30 437 135 891 704 562 4 510 19 763 12 965 10 059 4 669 995
706 3 347 023 54 078 11 520 1 978 3 415 305
674 275 519 064 61 351 1 254 690 4 669 995
101 170 426 920
2013 5 557 621 275 2 979 644 10 618 188 421 652 596 2 986 20 475 14 409 10 961 4 506 942
716 3 307 227 36 070 14 091 2 632 3 360 736
606 138 468 431 71 637 1 146 206 4 506 942
86 323 306 375
Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget kapital
värde reserv
Ingående eget kapital 2013-01-01 562 664 273 327 45 774 881 765
Årets resultat 0 0 71 637 71 637
Årets övrigt totalresultat 0 195 104 0 195 104
Årets totalresultat 0 0 0 266 741
Vinstdisposition 43 474 0 -43 474 0
Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 -2 300 -2 300
Utgående eget kapital 2013-12-31 606 138 468 431 71 637 1 146 206 Ingående eget kapital 2014-01-01 606 138 468 431 71 637 1 146 206
Årets resultat 0 0 61 351 61 351
Årets övrigt totalresultat 0 50 633 0 50 633
Årets totalresultat 0 0 111 984
Vinstdisposition 68 137 0 -68 137 0
Utdelningar 0 0 -3 500 -3 500
Utgående eget kapital 2014-12-31 674 275 519 064 61 351 1 254 690
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Försäljning av finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Utbetalt anslag (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr Rapport över förändringar i eget kapital
2014 68 428 1 0280 1 730 1 275 -7 077 65 384
-244 788 21 514 39 796 1 063 14 782 -102 249
-1 078 -2 5420 -3 620
-3 500 -3 500 -109 369 626 116 516 747
2 921 513 826 516 747
2013 69 506 -324241 1 668 3 379 -9 338 65 132
-125 242 2 182 88 167 -3 086 -17 276 9 877
559142 -1 246 -545
-2 300 -2 300 7 032 619 084 626 116
5 557 620 559 626 116
1.
Uppgifter om Sparbanken
Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, org. nr 565500- 6145,med säte i Ulricehamn får härmed avge årsredovis- ning för Sparbankens verksamhet per 31 december 2014, bankens 125:e verksamhetsår. Adressen till huvudkonto- ret är Lilla Torget, Box 304, 523 26 ULRICEHAMN
2. Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrif- ter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med änd- ringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovis- ning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därige- nom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de be- gränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de fi- nansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finan- siella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovi- sade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finan- siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rap- porterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be-
dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är base- rade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Re- sultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra käl- lor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida pe- rioder.
Ändrade redovisningsprinciper
Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 jan 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på spar- bankens redovisning.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränteme- toden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För ränte- derivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts.
Noter
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktio- nen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdra- gets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till an- nan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av pro- visioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Trans- aktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effek- tiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehål- ler de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Net- toresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt vär- de på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personal- kostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostna- der, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekom- munikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse- ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovi- sade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redo- visade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli rea- liserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är be- slutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tem- porära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, upp- skjuten skatt.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och an- dra egetkapitalinstrument,obligationsfordringar och rän- tebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets av- talsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät- tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och re- dovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för- utom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via re- sultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassifi- ceras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlig- heter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värd- kontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade
derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets eko- nomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som inne- håller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultat- räkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning tilläm- pas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i re- sultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobliga- tioner, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindex- obligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultat- räkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra ford- ringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår fi- nansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och an- delar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföre- tag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild kompo- nent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som be- ror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.
För dessa instrument kommer eventuella transaktions- kostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via re- sultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Op- tion). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för deri- vat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkrings- redovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovis-
ning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträk- ningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono- miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt spar- bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tilläm- pas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det admi- nistrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för föränd- ringar i verkligt värde på grund av förändringar i swaprän- tan.
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balans- räkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken.
Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens re- dovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde.
Den portföljmetod som tillämpas innebär att låneford- ringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade ris- ken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann.
Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den be- räknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäk- rad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen.
Avbrott av säkringsredovisning
Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade pos- ten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidi-
gare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valuta- kursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den un- derliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumen- tet redovisas till balansdagens terminskurser och valuta- kursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffnings- tillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns till- gängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschor- ganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinforma- tion eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstrans- aktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga- tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbankens ledning rå- der alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsrän- tan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna faststäl- las på ett tillförlitligt sätt uppgår till 0,8 mkr (1,0 mkr).
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella in- strument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträf- fat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskat-
tade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell till- gång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal- ningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en in- vestering i en finansiell placering klassificerad som en fi- nansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet an- skaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdig- het som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparban- kens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivning direkt mot eget kapi- tal. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 50
% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstru- ment som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad
vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänfö- ras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivning- en gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassi- ficerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via re- sultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att ned- skrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avytt- ras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och
anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspri- set och tillgångens redovisade värde med avdrag för di- rekta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjan- deperiod, inventarier avskrivs på 5 år, byggnader avskrivs på 50 år, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom ef- fekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala till- gångar är relativt liten (0,6%). Omprövning sker varje år.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjäns- tepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad an- ställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts- bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömning- en att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbets- givare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redo- visar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.
Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgifts- bestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträk- ningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram- tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparban- ken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild in- struktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika an- dra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och ana- lysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och för- säkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpo- licies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där var- je anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom- mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-
siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året in- tjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transak- tionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdele- gationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genom- gående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jäm- förelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kre- ditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är lånta- garnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bank- mässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placering- ar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värde- papper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i sam- band med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalning- ar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kredit- förlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik beva- kar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne- fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
