Innehållsförteckning
VD-kommentar 3
Omvärldstrender 4
Förvaltningsberättelse 7
Händelser efter årets slut 9
Resultaträkning 13
Rapport över totalresultat 13
Balansräkning 14
Rapport över förändringar i eget kapital 15
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 16
Noter till de finansiella rapporterna 17
Not 1 Uppgifter om sparbanken 17
Not 2 Redovisningsprinciper 17
Not 3 Finansiella risker 30
Not 4 Räntenetto 38
Not 5 Erhållna utdelningar 38
Not 6 Provisionsintäkter 38
Not 7 Provisionskostnader 39
Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 39
Not 9 Övriga rörelseintäkter 39
Not 10 Allmänna administrationskostnader 39
Not 11 Övriga rörelsekostnader 42
Not 12 Kreditförluster, netto 42
Not 13 Skatter 43
Not 14 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 43
Not 15 Utlåning till kreditinstitut 43
Not 16 Utlåning till allmänheten 44
Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 46
Not 18 Aktier och andelar 47
Not 19 Materiella tillgångar 48
Not 20 Övriga tillgångar 48
Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 48
Not 22 Skulder till kreditinstitut 49
Not 23 Inlåning från allmänheten 49
Not 24 Övriga skulder 49
Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 49
Not 26 Övriga avsättningar 49
Not 27 Eget kapital 50
Not 28 Eventualförpliktelser 50
Not 29 Åtaganden 51
Not 30 Närstående 51
Not 31 Finansiella tillgångar och skulder 52
Not 32 Specifikationer till kassaflödesanalys 55
Not 33 Fusion av rörelse 56
Not 34 Händelser efter balansdagen 57
Not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar 57
Not 36 Kapitaltäckning 61
Not 37 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 63
Bolagsstyrning 69
Sparbankens huvudmän 71
Sparbankens styrelse 72
Sparbankens revisorer 72
Kontorsförteckning 72
VD-kommentar
2019 blev för Sparbanken Gotland ett händelserikt år.
I maj hade banken förmånen att få stå värd för Sparbankernas Riksförbunds årsstämma 2019. En mycket lyckad tillställning där vår vackra ö visade upp sig från sin bästa sida för ca 200 deltagare från hela landet.
En höjdpunkt under sommaren var att få närvara vid de Gutniska spelen i Stånga som sponsorer. En stor händelse för en av våra orter där vi har kontor.
Höstens begivenhet var Skördefestivalen på Gotland Grönt Centrum i Roma, den andra orten där vi har ett kontor. Även där var vi sponsorer och hade ett tält bemannat med personal från banken.
I slutet av juli tog huvudmännen i Närs Sparbank enhälligt ett beslut att fusionera Närs Sparbank med Sparbanken Gotland.
Fusionen genomfördes under hösten och från den 27 december 2019 är Närs Sparbank och Sparbanken Gotland en bank och verkar under namnet Sparbanken Gotland. I och med det är vi den sista fristående sparbanken på Gotland.
Under hösten valde vår tidigare vd att säga upp sig och lämnade banken i mitten av december. Ett intensivt arbete med att hitta en efterträdare påbörjades. Det visade sig svårare än vi trott och har dragit ut på tiden.
Vd-byte och fusion har inneburit en hel del extraarbete för personalen, vilket de utfört med den äran! Ett extra stort tack till alla!
Ett stort tack också till alla våra kunder som valt oss som bank och vi kommer fortsätta att jobba hårt för att kunna leva upp till era förväntningar även i framtiden.
Roma, mars 2020 Eva Romare Tf. VD
Riddare Kronek, sponsrad av Sparbanken Gotland
Omvärldstrender
Coronaviruset ett allvarligt hot mot den globala ekonomin under 2020
Den globala ekonomin tyngdes av politisk osäkerhet under 2019, där handelskonflikten mellan USA och Kina och osäkerheten kring Brexit var i fokus. I Kina sjönk BNP-tillväxten till sex procent under förra året, den lägsta tillväxttakten på tre decennier, men även i USA och i Eurozonen avtog tillväxten. Det är framför allt
industrisektorn som påverkats negativt av den globala konjunkturavmattningen, medan tjänstesektorn stått emot tack vare robusta arbetsmarknader. Oron för en annalkande lågkonjunktur bidrog till lättnader i penningpolitiken både från den amerikanska centralbanken, Fed, och den europeiska centralbanken, ECB. Fed sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2019 till intervallet 1,50 - 1,75 procent efter att ha höjt räntan nio gånger sedan december 2015. ECB sänkte inlåningsräntan i september från -0,4 procent till -0,50 procent samtidigt som ett obligationsköpsprogram introducerades för att komma till rätta med den låga inflationen. Trots en dämpad global tillväxt blev 2019 ett starkt börsår med stöd av de låga räntorna. Den globala börsuppgången fick extra stöd i slutet av året i samband med att USA och Kina kom överens om de första delarna i ett framtida handelsavtal.
Det blev också klart att Storbritannien lämnar EU. Men många risker återstår som kan påverka den globala ekonomin under 2020.
Coronaviruset, som drabbade Kina under inledningen av 2020, har spridit sig snabbt över världen och klassas nu som en pandemi. Coronaviruset har blivit ett reellt hot mot den globala tillväxten. Oron för en annalkande global lågkonjunktur har ökat, vilket har fått börserna och obligationsräntorna att falla kraftigt under mars månad.
I Europa har smittspridningen av coronaviruset tilltagit under de senaste veckorna, vilket har lett till omfattande åtgärder för att begränsa smittspridningen. För att stödja konjunkturen och säkra den finansiella stabiliteten har centralbanker i USA, Europa och Asien sänkt styrräntorna samtidigt som omfattande finanspolitiska
stimulanspaket lagts fram. De närmaste veckorna kommer coronavirusets effekter på världsekonomin att bli allt tydligare med risk för den globala ekonomin krymper för första gången sedan den globala finanskrisen 2008/09.
Hur långvarig nedgången blir är avhängig coronavirusets utveckling. Historiskt har den globala ekonomin återhämtat sig snabbt efter en pandemi men riskerna för en mer utdragen återhämtning ska inte underskattas.
Efter ett trögt 2019 stundar stora utmaningar i svensk ekonomi
Den svenska regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen har under mars månad genomfört ett stort antal åtgärder för att stödja företag och hushåll. Osäkerheten är stor över coronavirusets effekter på svensk ekonomi.
Den svenska börsen har fallit kraftigt i mars och är på den lägsta nivån sedan 2016. Risken för att svensk ekonomi kommer att krympa de närmaste kvartalen förefaller dock allt mer sannolikt med risk för en kraftig ökad arbetslöshet. Det är en påtaglig scenförändring jämfört med 2019.
Den svenska ekonomin gav en mer dämpad bild under 2019 jämfört med de senaste årens högkonjunktur. BNP steg med i genomsnitt 1,3 procent under de tre första kvartalen efter att ha vuxit med i genomsnitt 2,8 procent per år under 2014 - 2018. Kapacitetsutbyggnaden som skedde i näringslivet under högkonjunkturåren har följts av minskade investeringar samtidigt som bostadsbyggandet sjönk för andra året i rad. Svenska exporten överraskade dock positivt under 2019 och var den främsta tillväxtmotorn, trots en vikande optimism i industrin och en svagare omvärldskonjunktur.
Arbetsmarknaden försvagades och arbetslösheten steg under förra året men är delvis av strukturell natur. Det är främst grupper med låg utbildning och med utländsk bakgrund som arbetslösheten ökade. En svagare
arbetsmarknad och Riksbankens intentioner att höja reporäntan hindrade inte bostadspriserna från att stiga. I december förra året hade bostadspriserna stigit med 4 - 5 procent jämfört med samma period 2018, enligt Valueguards husprisindex. Hushållens totala upplåning stabiliserades kring en årlig tillväxttakt kring fem procent under 2019 medan hushållens konsumtionskrediter steg med drygt åtta procent i årstakt.
Inflationen och inflationsförväntningarna gick inte Riksbankens väg förra året. KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken, sjönk och blev i genomsnitt 1,8 procent under 2019, dvs under Riksbankens inflationsmål på två procent. Även inflationsförväntningarna föll tillbaka något. Det hindrade inte Riksbanken från att höja reporäntan i december från -0,25 procent till 0,0 procent, vilket drog upp de rörliga bostadslånen. Coronaviruset har på kort tid ändrat förutsättningarna för Riksbankens penningpolitik. Riksbanken har tillfört ökad likviditet på finansmarknaden samtidigt som lån erbjudits till företag via affärsbankerna för att
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Verksamhetens art och inriktning
Vår vision tar avstamp i sparbanksidén, en idé om att pengar kan komma till nytta i ett lokalt kretslopp där insättarna möjliggör lokal tillväxt genom en lokal bank. Vi skall verka för att banken skall göra det lättare för människor att bo och verka på Gotland. Den vinst som uppkommer i banken skall trygga bankens framtid och medverka till en positiv utveckling för lokalsamhället. Vår sparbank har en stark lokal förankring och vinsten skall komma samhället till gagn.
Vi är den lokala sparbanken som med tillmötesgående personal erbjuder heltäckande bankservice på Gotland.
Våra kärnvärden är närhet och tillgänglighet
Vår verksamhet utgår från två kontor på Gotland. Vi skall vara tillgängliga i digitala kanaler och i telefonbank.
Våra kunder skall kunna ringa till kontoren och lätt få kontakt med sin rådgivare.
Vi skall välkomna de kunder som besöker oss. Våra kunder med bolån skall ha en personlig kontakt i banken som de känner sig trygga med.
I alla beslut skall vi beakta affärsmässighet. Detta innebär att både kund och bank skall vara tillfreds med utfallet av en affär.
Vårt Löfte:
Sparbanken Gotland är inte som andra banker. Vi är en sparbank vilket innebär att vi inte har några ägare som kräver utdelning, utan vår vinst ska komma till nytta i det gotländska samhället. Med oss får du en personlig relation till våra engagerade medarbetare som förstår de utmaningar som finns på Gotland.
Du är betydelsefull för oss och vi ser till att du snabbt får den bankservice ditt privatliv, ditt företag eller din förening behöver för att utvecklas. Det gör att du kan känna dig trygg med att ha en bank som är med dig genom olika utmaningar hela livet.
Dessutom slipper du grunna över vem som egentligen tjärnar mest på dina bankaffärer. Du kan lita på att vi står på din sida.
Verksamhetsområde
Banken ska verka på Gotland. I undantagsfall kan vi ”följa” våra existerande kunder över vattnet. Majoriteten av bankens kunder finns på mellersta Gotland, men målet är att vara en bank för kunder på hela Gotland. Banken har två kontor – Roma och Stånga.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Rörelseresultatet uppgick till 5 429 (4 015) tkr.
Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 4 471 (3 323) tkr.
Den största posten i resultaträkningen, räntenettot, uppgick till 15 793 tkr, en ökning mot föregående år med 4,91 % eller 739 tkr.
Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 1 042 (954) tkr. Utdelning på aktieinnehavet i Sparbankernas Försäkrings AB har erhållits med 5 (9) tkr.
Provisionsnettot har under året minskat med 358 tkr till 5 820, eller med 5,79 %. Övriga rörelseintäkter har under året ökat med 255,25 % eller med 1 065 tkr. Ökningen beror delvis på att banken anordnade årsstämman för Sparbankernas Riksförbund (1 740kr).
Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 19 273 tkr, en ökning med 2 433 tkr, eller med 14,45 %.
1 891 tkr av ökningen beror på att banken anordnade årsstämman för Sparbankernas Riksförbund.
Balansomslutningen vid utgången av 2019 uppgick till 953 960 (878 396) tkr, vilket motsvarar en ökning med 75 564 eller 8,60 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till 2 192 027 (2 024 326) tkr, en ökning under året med 8,28 %. Fusionen med Närs sparbank innebar att affärsvolymen ökade med cirka 100 tkr.
Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 618 722 (566 734) tkr, en ökning med 51 988 tkr eller 8,40 %.
Inlåning från allmänheten ökade under året med 66 768 tkr eller med 8,52 %, och uppgick vid årsskiftet till 850 686 (783 918) tkr. Utlåningen ökade med cirka 50 tkr när sparbanken fusionerade med Närs Sparbank.
Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har under året ökat med 8 427 tkr till 400 033 (391 606) tkr, en ökning motsvarande 2,15 %.
Marknadsvärdet på de totala förmedlade placeringarna till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 127 863 (100 529) tkr, vilket motsvarar en minskning med 27,19 % eller 27 334 tkr.
Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 99 807 (87 257) tkr.
Bankens obligationsportfölj hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 125 846 (123 869) tkr, vid fusionen med Närs Sparbank överfördes kommunobligationen Helsingborg Kommun till ett nominellt värde om 1 000 tkr.
Bankens innehav av aktier och andelar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 12 868 (14 703) tkr, vid fusionen med Närs Sparbank överfördes 18 922 stycken Swedbank AB A-aktier.
Bankens största innehav var Swedbank AB (92 277 st.) där marknadsvärdet uppgick till 139,45 kr (197,75) kr per aktie vid årsskiftet, marknadsvärdet har minskat med 29,48 %.
Personal
Under hösten valde vår vd Robert Kalström att säga upp sig och hans sista arbetsdag var 12 december 2019.
Banken lyckades inte hitta en efterträdare innan slutdatum varför styrelseledamoten Eva Romare (tidigare vd i banken 2013 - 2016) gick in som t.f. vd.
Antal anställda vid årsskiftet var 12 (12) st. medeltal 11 (11) st. Samtlig personal med befattningsbeskrivning rådgivare och som har direkt kundkontakt har genomgått licensiering via Swedsec. Vid fusionen med Närs Sparbank sades Närs Sparbanks personal (1,2 årstjänster) upp.
Bankens principer och processer för ersättningar och förmåner för ledningen kommenteras i not 10.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret
I maj 2019 anordnade banken Sparbankernas Riksförbunds årsstämma i Visby. Det innebar att ca 200 personer från samtliga fristående Sparbanker från hela Sverige besökte Gotland under två dagar. Ett trevligt inslag var att
”vår egen riddare”, Riddare Kronek, eskorterade deltagarna från sina boenden till festligheterna som gick av stapeln i S:t Nicolai ruin första dagen. Själva årsmötet som avslutades med en bankett avhölls på Wisby Strand.
Under Almedalsveckan hjälpte personal och styrelse till i Sparbankernas Riksförbunds tält.
Traditionsenligt så var banken en av silversponsorer på Stångaspelen, och i september var det dags för
Skördefestivalen på Gotland Grönt Centrum. Även där var banken silversponsor och hade ett eget tält bemannat med personal och styrelseledamöter.
Huvudmännen i Sveriges minsta sparbank, Närs Sparbank, beslutade enhälligt vid huvudmannamöte i juli att fusionera med Sparbanken Gotland. Fusionen genomfördes och från 27 december 2019 är Närs Sparbank en del av Sparbanken Gotland. Fusionen har inneburit en del extraarbete men har kunnat genomföras smidigt med enbart en extra timanställd. Advokat- och konsultkostnader för fusionen har belastat Närs Sparbank vilket inneburit att Närs Sparbank visat en större förlust än beräknat, som i sin tur påverkat det egna kapitalet negativt.
Genom fusionen har banken ökat sin affärsvolym med ca 100 mkr, tillförts ca 10,5 mkr i eget kapital (något mindre än beräknat då kostnader av engångskaraktär belastat resultatet i Närs Sparbank) samt ökat
Riskhantering
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens verksamhet, vilket bland annat innefattar en god och ändamålsenlig riskhanteringen i syfte att uppfylla kundernas högt ställda krav på en trygg och säker bank.
Banken följer strukturen om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten som har det delegerade ansvaret att genomföra beslutad riskstrategi och att säkerställa att banken håller sig inom de limiter som styrelsens satt upp.
Den andra försvarslinjen utgörs av funktionen för riskkontroll och funktionen för compliance. Dessa funktioner är för närvarande utkontrakterade till Ostkustens Risk och Compliance. Den tredje försvarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd styrelsen, för närvarande Boråsgruppen.
För mer information avseende bankens risker se not 3.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
I slutet av 2019 höjde Riksbanken styrräntan till 0 %. Konjunkturen har visat tecken på att stabiliseras, men samtidigt har det nya coronaviruset bidragit till osäkerhet. Givet det låga ränteläget globalt och den osäkerhet som finns kring konjunktur- och inflationsutvecklingen bedömer Riksbanken att det är lämpligt att ha en fortsatt låg styrränta även i Sverige.
Mot bakgrund av det rådande läget är det osäkert att göra prognos på räntenettot. Provisionsnettot påverkas av fondvolymer som för närvarande har minskat på grund av nedgång på världens börser. Bankens finansiella placeringar påverkas också av marknadsläget.
Kostnadssidan bedöms öka bland annat på grund av att vi satsar mer offensivt på att marknadsföra banken.
Avgifterna till Sparbankernas Riksförbund kommer också att bli högre.
Händelser efter årets slut
I slutet av februari rekryterade banken ny vd och han kommer att tillträda första juni 2020.
Vid styrelsemötet i februari 2020 har styrelsen beslutat att banken ska gå med i Stiftelsen Guldeken, en resultatandelsstiftelse för anställda i sparbanker. Maximal avsättning per år som kan utgå är 25 000 kr per heltidsanställd.
Corona smittan har kommit till Sverige och Gotland vilket påverkar banken, dess kunder och alla som bor och arbetar på Gotland. Se vidare not 34.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2019 2018 2017 2016 2015
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 2 192 2 024 2 002 1 983 1 958
förändring under året, % 8,28 1,12 0,94 1,28 -2,10
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Summa riskvägt exponeringsbelopp, Tkr Kärnprimärkapitalrelation
(Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp)
445 200 20,6
416 202 18,63
411 049 18,57
405 516 18,25
392 583 18,66
Total kapitalrelation
(Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp)
21,41 20,17 19,96 19,64 19,15
Soliditet 10,46 9,93 10,06 9,94 9,56
(beskattat eget kapital + egen kapitalandel av obeskattade reserver i
% av balansomslutningen)
Resultat
Placeringsmarginal 1,72 1,75 1,86 1,89 2,12
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym 1,15 1,13 1,15 1,16 1,12
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym 0,22 0,16 0,14 0,20 0,12
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Avkastning på totala tillgångar 0,51 0,39 0,34 0,48 0,29
Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning
Räntabilitet på eget kapital 4,53 3,64 2,96 4,92 3,02
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster 0,81 0,74 0,78 0,76 0,83
Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster 0,77 0,82 0,86 0,75 0,87
Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Kreditförsämrade fordringar och kreditförluster
Andel förlustreserv av kreditförsämrade exponeringar 34,45 30,38 92,06 70,58 97,90 Förlustreserv i % av kreditförsämrade exponeringar
Andel kreditförsämrade fordringar 1,63 2,06 0,08 0,26 0,01
Kreditförsämrade fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker)
Kreditförlustnivå -0,15 0,36 0,33 -0,03 0,16
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 11 11 13 14 16
2 2 2 2 3
Resultat- och balansräkningar, tkr 2019 2018 2017 2016 2015 Resultaträkning
Räntenetto 15 793 15 054 15 582 15 563 17 277
Provisioner, netto 5 820 6 177 6 287 6 076 6 003
Nettoresultat av finansiella transaktioner -580 3 37 258 -1 646
Övriga intäkter 2 798 1 650 964 714 613
Summa intäkter 23 831 22 884 22 870 22 611 22 247
Allmänna administrationskostnader -15 997 -15 601 -16 343 -15 806 -17 065
Övriga kostnader1 -3 276 -1 239 -1 443 -1 876 -1 304
Kreditförluster 871 -2 029 -1 892 155 -908
Summa kostnader -18 402 -18 869 -19 678 -17 527 -19 277
Rörelseresultat 5 429 4 015 3 192 5 084 2 970
Skatter -958 -692 -381 -1 102 -567
Årets resultat 4 471 3 323 2 811 3 982 2 403
Balansräkning
Kassa 862 854 777 666 971
Belåningsbara statsskuldförbindelser 19 042 24 025 18 113 18 116 7 989 Utlåning till kreditinstitut 154 727 147 529 125 430 131 699 142 789 Utlåning till allmänheten 618 722 566 734 570 482 565 391 576 955
Räntebärande värdepapper 106 647 99 619 99 013 85 464 72 645
Aktier och andelar 13 056 14 703 13 843 13 508 16 488
Materiella tillgångar 172 261 227 213 137
Övriga tillgångar 40 732 24 671 15 407 25 949 4 260
Summa tillgångar 953 960 878 396 843 292 811 724 822 234
Skulder till kreditinstitut 5 4 170 2 391 2 001 2
Inlåning från allmänheten 850 686 783 918 753 260 728 770 735 031
Efterställda skulder - - - - 7 000
Övriga skulder 3 462 3 051 2 799 3 344 4 585
Summa skulder och avsättningar 854 153 791 139 758 450 734 115 746 618
Eget kapital 99 807 87 257 84 842 77 609 75 616
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 953 960 878 396 843 292 811 724 822 234
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen uppgår till 4 471 184 kr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 3 4 471 184 kr
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och kapitalbuffertar samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot uppgår till 20,60 % (18,63 %).
Kapitalbasen uppgår till 91 704 tkr (77 518 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 35 616 tkr (33 296 tkr).
Specifikation av posterna framgår i not 36 om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkning
1 januari - 31 december
Tkr Not 2019 2018
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 16 674 15 974
Räntekostnader -881 -920
Räntenetto 4 15 793 15 054
Erhållna utdelningar 5 1 047 963
Provisionsintäkter 6 6 521 6 899
Provisionskostnader 7 -701 -721
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -580 3
Övriga rörelseintäkter 9 1 751 686
Summa rörelseintäkter 23 831 22 884
Allmänna administrationskostnader 10 -15 997 -15 601
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -90 -80
Övriga rörelsekostnader 11 -3 186 -1 159
Summa kostnader före kreditförluster -19 273 -16 840
Resultat före kreditförluster 4 558 6 044
Kreditförluster, netto 12 871 -2 029
Rörelseresultat 5 429 4 015
Skatt på årets resultat 13 -958 -692
Årets resultat 4 471 3 323
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
Tkr 2019 2018
Periodens resultat 4 471 3 323
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
720 -580
Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens resultat -147 184 Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Förändringar i verkligt värde på eget kapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
-4 319 -73
Övrigt totalresultat för perioden -3 746 -468
Periodens totalresultat 725 2 855
Balansräkning
Per den 31 december
Tkr Not 2019 2018
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 862 854
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 19 042 24 025
Utlåning till kreditinstitut 15 154 727 147 529
Utlåning till allmänheten 16 618 722 566 734
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 106 647 99 619
Aktier och andelar 18 13 056 14 703
Materiella tillgångar 19 172 261
Övriga tillgångar 20 38 296 21 217
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 2 436 3 454
Summa tillgångar 953 960 878 396
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 5 4 170
Inlåning från allmänheten 23 850 686 783 918
Övriga skulder 24 1 646 1 305
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 1 534 1 687
Avsättningar 26 282 59
Summa skulder och avsättningar 854 153 791 139
Eget kapital 27
Reservfond 90 194 76 829
Fond för verkligt värde 5 142 7 105
Årets resultat 4 471 3 323
Summa eget kapital 99 807 87 257
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 953 960 878 396
Rapport över förändringar i eget kapital
Tkr Reservfond Fond för verkligt
värde
Årets resultat Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2018-01-01 74 263 7 768 2 811 84 842
Justering för övergång till IFRS 9 -245 - - -245
Justerat eget kapital 2018-01-01 74 018 7 768 2 811 84 597
Periodens resultat - - 3 323 3 323
Övrigt totalresultat för perioden - -663 - -663
Årets totalresultat - -663 3 323 2 660
Vinstdisposition 2 811 - -2 811 -
Utgående eget kapital 2018-12-31 76 829 7 105 3 323 87 257
Tkr Reservfond Fond för verkligt
värde
Årets resultat Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2019-01-01 76 829 7 105 3 323 87 257
Justering för övergång till IFRS 9 -330 - - -330
Justerat eget kapital 2019-01-01 76 499 7 105 3 323 86 927
Fusion Närs Sparbank 10 372 1 783 - 12 155
Periodens resultat - - 4 471 4 471
Övrigt totalresultat för perioden - -3 746 - -3 746
Årets totalresultat - -3 746 4 471 725
Vinstdisposition 3 323 - -3 323 -
Utgående eget kapital 2019-12-31 90 194 5 142 4 471 99 807
Se not 27 för mer detaljerad avstämning av fond för verkligt värde.
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari – 31 december
Tkr 2019-12-31 2018-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 5 429 4 015
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 37 - Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) - -
Avskrivningar (+) 90 80
Kreditförluster (+) -871 2 029
Betald inkomstskatt (-) -958 -692
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av
rörelsekapital 3 727 5 432
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -51 115 1 719
Minskning av värdepapper (-/+) - -6 615
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 66 768 30 658
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -4 165 1 779
Förändring av övriga tillgångar (+/-) -4 265 -10 001
Förändring av övriga skulder (+/-) 411 252
Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 361 23 224
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 48 470 60
Investeringar i finansiella tillgångar (-) -52 625 -993
Förvärv av materiella tillgångar (-) 0 -115
Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 155 -1 048
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början 148 383 126 207
Årets kassaflöde 7 206 22 176
Likvida medel vid årets slut 155 589 148 383
Tkr 2019-12-31 2018-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 862 854
Utlåning till kreditinstitut 154 727 147 529
Summa 155 589 148 383
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2019 och avser Sparbanken Gotland, org.nr 534000-5775, med säte i Romakloster. Adressen till Sparbanken Gotland är Visbyvägen 35 B, 622 54 Romakloster.
Not 2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS.
Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2020. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 23 april 2020.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2019. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2019 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
IFRS 16 Leasingavtal
Sparbanken tillämpar undantaget i RFR 2 om att inte tillämpa IFRS 16. Detta innebär att sparbanken inte gjort någon förändring i sina principer för att redovisa leasingavtal.
Frivilligt byte av redovisningsprincip
Under 2019 har nedanstående ändring gjorts avseende företagets tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledd av tillämpning av nya IFRS.
Redovisningen av provisionsintäkter från förmedlade lån har tidigare redovisats netto efter avräkning mot inträffade kreditförluster i förmedlade lån. Från och med 1 januari 2019 redovisas nu istället provisionsintäkterna och kreditförlusterna brutto. Detta innebär att en separat redovisning av kreditförluster på förmedlade lån som Kreditförluster, netto istället för som tidigare nettoredovisades mot Provisionsintäkter. Detta innebär i sin tur att Provisionsintäkter som nu tas upp brutto redovisas med högre belopp jämfört med tidigare nettoredovisning.
Ändring av redovisning har gjorts för att ge en men rättvisande bild av kreditförluster och provisionsintäkter.
Ändringen har tillämpats retroaktivt för 2018 men inte för tidigare räkenskapsår. Ändringen har ingen effekt på
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats i förtid vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att tillämpas i förtid. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
I september 2019 publicerade IASB ändringar i IAS 39, IFRS 9 och IFRS 7 föranledda av pågående reformer av nuvarande referensräntor (även benämnda IBOR). Ändringarna har antagits av för obligatorisk tillämpning i EU och förändringarna ska tillämpas från och med 1 januari 2020. Ändringarna berör främst kraven för
säkringsredovisning och ger lättnader för att bibehålla säkringsförhållanden trots potentiella osäkerhetsfaktorer från IBOR-reformen. Vidare så innebär ändringarna ytterligare upplysningskrav kring osäkerheten i de pågående reformerna av referensräntor.
- Betydande exponering för referensräntor och dess omfattning
- Hur företaget hanterar övergången till de nya alternativa referensräntorna
- Väsentliga antaganden eller bedömningar som företaget använder vid tillämpningen av ändringarna - Nominellt belopp på säkringsrelationer som lättnaderna tillämpas på
Sparbanken tillämpar inte säkerhetsredovisning.
Övriga nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Negativa ränteintäkter redovisas som räntekostnad i resultaträkningen. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det
ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan.
Ränteintäkter från finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas på en varav rad.
För kreditförsämrade finansiella tillgångar redovisas ränteintäkter på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag och ägarintressen i andra företag.
Provisions- och avgiftsintäkter
Provisions- och avgiftsintäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa varor eller tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtagandena är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av låneåtagande i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att prestationsåtagandena löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av låneåtagande när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande brutto.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Provisionskostnader är normalt transaktionsberoende och redovisas i den period då tjänsterna erhålls.
I posten redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)
- Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas verkligt värde via övrigt totalresultat.
- Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.
- Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader redovisas i den period de uppkommer och omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, samt låneskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och företaget i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Ett byte mellan bolaget och en befintlig långivare eller mellan bolaget och en befintlig låntagare av skuldinstrument med villkor som i allt väsentligt är olika redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden respektive tillgången och redovisning av ett nytt finansiellt instrument.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.
Sparbankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar utgår från en bedömning av bankens affärsmodell samt de kassaflöden som investeringen ger upphov till. Om sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av bankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som innehas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av
kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster.
Följande finansiella tillgångar i sparbankens balansräkning värderas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde:
- Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut
- Utlåning till allmänheten
- Belåningsbara statsskuldförbindelser - Säkerställda obligationer
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
I kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja
instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är också att de
avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Orealiserade vinster och förluster redovisas som en förändring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med bortbokning i samband med en försäljning av tillgången, omklassificeras reserven till resultaträkningen (skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument).
Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga
kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet:
- Företags och finansiella obligationer och andra räntebärande värdepapper - Aktier- och andelar
Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (eget kapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiserade resultatet som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat. Utdelning redovisas som en intäkt när stämma tagit beslut om utdelning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels sådana finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). Sparbanken värderar inga skulder på detta vis.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Bland dessa garantiavtal ingår sparbankens förpliktelse att upp till en viss nivå svara för kreditförluster i sådana lån som banken förmedlat till annan bank.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal. Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar
Lånelöfte
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (i) de inte kan regleras netto, (ii)
sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (iii) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett
nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Utställda lånelöften omfattas också av principerna om nedskrivningar (se nedan).
Metoder för bestämning av verkligt värde
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån
noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från
värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument.
Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana
uppgifter inte finns tillgängliga (ii) till framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till ett uppskattat verkligt värde. Värdering sker med hjälp av en
värderingsmodell som utifrån förväntade kassaflöden i bolaget diskonteras till ett nuvärde. Värdeförändringar redovisas över övrigt totalresultat.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningar
Sparbanken redovisar förlustreserver för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som är skuldinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förväntade kreditförluster redovisas även för utställda finansiella garantier och lånelöften. För finansiella tillgångar som är eget kapitalinstrument och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas emellertid inte några nedskrivningar.
Beroende på om en betydande ökning av kreditrisk har inträffat eller inte, sedan exponeringen redovisades i balansräkningen för första gången, så delas exponeringarna in i följande steg:
• Steg 1 omfattar exponeringar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället. Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en
riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas endast på värdepapper). Alla exponeringar som inte getts ut eller förvärvats som kreditförsämrade ingår i steg 1. Detta innebär att redan vid första
redovisningstillfället redovisas en förlustreserv.
• Steg 2 omfattar exponeringar där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. För en beskrivning av vad som utgör en betydande ökning av kreditrisk, se nedan.
• Steg 3 omfattar exponeringar för vilka objektiva belägg har identifierats för att exponeringen är osäker (kreditförsämrad). För en beskrivning av när en fordran betraktas som kreditförsämrad, se nedan.
För exponeringar som hänförs till steg 1 uppgår förlustreserven till ett belopp som motsvarar den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För exponeringar som ingår i steg 2 och 3 motsvarar förlustreserven de förväntade kreditförlusterna för exponeringens återstående löptid. För en närmare beskrivning metoderna för beräkning av förlustreserver, se nedan.
Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda lånelöften
Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk
En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Sparbanken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponeringsrisk för fallissemang. Metoden utgår från bankens system för riskklassificering. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en
betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än
Kreditförsämrade (osäkra) lån
Liksom enligt tidigare principer redovisas kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:
a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren.
b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar.
c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga.
d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1.
Värdering av förväntade kreditförluster
Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD).
Sparbankens definition av fallissemang ligger nära den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar. PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad
kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkt typ. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de
förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.
När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar sparbanken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder sparbanken sig av expertjusteringar.
Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som sparbanken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för sparbanken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa
revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som sparbanken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifika historiska data och sträcker sig upp till 10 år.
Sparbanken bedömer och beräknar förlustreserv för väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom
