Arkeologisk förundersökning / antikvarisk kontroll
Krokgatan 4-6
Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län
K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N
Arkeologisk förundersökning / antikvarisk kontroll
Krokgatan 4-6
Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län
Ann-Charlott Feldt 2001
Rapport 28:2001
Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N
Box 232 • 581 02 Linköping • Tel 013 - 23 03 00 • Fax 013 - 14 05 62 lansmuseum@lansmus.linkoping.se • www.linkoping.se/lansmuseum Tekniska uppgifter
Område: Krokgatan 4-6
Stad: Skänninge
Kommun: Mjölby
Län och landskap: Östergötland
Fornlämningsnr: RAÄ 5
Ekonomiska kartans blad: 085 41 (8F 4b SKÄNNINGE)
Koordinater: X6474870, Y1457080
Länsstyrelsens beslut: 220-10624-00
ÖLM dnr: 564/00
Kontonr: 6521
Uppdragsgivare: Mjölby kommun
Kostnadsansvarig: Mjölby kommun
Fältarbetsledare: Ann-Charlott Feldt
Fältarbetstid: 2000-10-04
För fält/rapporttid: 4/12 tim Yta/Volym/Löpmeter: ca 6 löpmeter
Fynd: ÖLM C4151:01-03
Foto filmnr: 2000 S 22
Rapport 28:2001 © Östergötlands länsmuseum
Grafik -
Grafisk form Lasse Norr
Renritning Annicka Clarmo
Tryck -
Ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriverket dnr 507-99-499 Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum
Krokgatan 4-6
Arkeologisk förundersökning / antikvarisk kontroll Skänninge stad
Mjölby kommun Östergötlands län
Sammanfattning
Med anledning av schaktning för att laga en akut vattenläcka vid Krokgatan 4-6 i Skänninge utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Vid denna påträffades en timmer- konstruktion som tolkades som resterna av en källare. Endast en mindre del av konstruktionen framkom i schaktet. Denna utgjordes av en del av en nedgrävning klädd med näver och bilat timmer. Konstruktionen var igenfylld med ett fett kulturlager med träbitar och kvistar. Inga daterande föremål påträffades i fyllningen. En genomförd 14C-analys har pekat på en datering av konstruktionen till perioden tidigmedeltid – högmedeltid med en tyngdpunkt på tiden runt 1200 e Kr.
Ann-Charlott Feldt Antikvarie
Figur 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 085 41 (8F 4b Skänninge) med undersökningsområdet markerat.
Inledning
Östergötlands länsmuseum utförde 2000-10-04 en arkeologisk för- undersökning i form av en antikvarisk kontroll i samband med en akut vattenläcka i Krokgatan i Skänninge. Förundersökningen utfördes efter ett muntligt beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Uppdragsgivare var Mjölby kommun, vilka även svarade för de arkeo- logiska kostnaderna. Ansvarig för arbetet i fält samt rapporten var under- tecknad.
Områdesbeskrivning
Det aktuella området ligger inom Skänninges medeltida stadsområde.
Krokgatan tillhör sannolikt stadens äldre gatunät. På 1713 års stadskarta kan man se att gatan tycks ha varit förskjuten något åt öster. Huruvida detta stämmer med verkligheten är osäkert med tanke på de vinkelfel som finns i det äldre kartmaterialet. Skulle det verkligen vara fallet att gatan flyttats i sidled innebär det att det aktuella schaktet var placerat i tomtmark väster om gatan och inte på dess östra sida. Den sistnämnda placeringen är dock troligast. Gatan har sannolikt lett fram till det Helgeandshus som under medeltiden var placerat i eller i närheten av kv Vårfrulyckan (Hasselmo 1983).
Vid provundersökningar inne i det angränsande kvarteret Sprättebrunn (Svensson 1979) påträffades bitvis mycket kraftiga kulturlager. Kraftigast var dessa längs med Linköpingsgatan i kvarterets nordöstra del. Bland annat påträffades lämningarna efter en smedja och ett hus. Bland fynden fanns en medeltida dubbelkam.
Det schakt som låg närmast den nu aktuella vattenläckan var beläget ett tiotal meter in på tomten närmast rakt öster om vattenläckan. I schaktets profil återfanns bland annat två stenlagda nivåer på sättsand/mjäla. Den undre av stenläggningarna avslutas inom sökschaktet. I sökschaktet finns ett i snitt 0,5 m tjockt kulturlager. Mot den sterila sanden under kultur- lagren avtecknar sig en större svacka och en tydligt grävd grop. Inga av dessa lämningar diskuteras eller tolkas i rapporten (Svensson 1979).
1985 genomfördes en provundersökning inne i kv Sprättebrunn 18 (Svensson 1985). Vid denna kunde konstateras att kulturlager med en mäktighet på 0,4-0,7 m återfanns under ca 0,7 m tjocka fyllnadsmassor.
En grop med gödsel påträffades under kulturlagren och några kalkstenar på rad tolkades som en möjlig syllstensrad. Eftersom inga daterande fynd såsom keramik eller mynt utan endast stora mängder djurben påträffades, daterades aldrig lämningarna.
Figur 3. 1713 års stadskarta över Skänninge.
I samband med en vattenläcka vid Krokgatan 5 påträffades bland annat rester efter en gatubeläggning (Persson 1995). Kulturlagren innehöll rik- ligt med träflis och djurben. Sammanlagt hade kulturlagren en mäktighet på ca 0,5 m. Det äldsta lagret daterades utifrån tidigare gjorda fynd till 1200-1300-tal och tolkades utifrån diken och plogspår som ett odlings- lager.
I samband med en vattenläcka i korsningen Krokgatan – Linköpingsgatan påträffades lämningar i kulturlagret som tolkades som en golvnivå (Hörfors 1992). Kulturlagren hade en mäktighet av ca 1 m. I kulturlagren påträffades en skärva äldre svartgods.
Ytterligare undersökningar har gjorts i området bland annat på tomten till Linköpingsgatan 8 (Lindahl 1961) och i kv Prelaten (Eriksson 1979).
Vid båda undersökningarna har intakta kulturlager av varierande omfattning konstaterats. Vid den förstnämnda påträffades resterna efter en mur som tolkades som en möjlig begränsning för staden. Senare års undersökningar i närområdet visar dock inte på något som skulle stödja en sådan tolkning.
Syfte
Syftet med förundersökningen var att tillse att fast fornlämning inte kom till skada i samband med arbetsföretaget. Om fast fornlämning påträffades skulle denna dokumenteras och om möjligt skulle art, ålder och om- fattning fastställas.
Metod och dokumentation
Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av en antikvarisk kontroll i samband med schaktningarna. Två profiler i skala 1:20 och en schaktplan i skala 1:100 upprättades. Schaktet fotodokumenterades.
Föremål som påträffades togs tillvara. Två prover togs för 14C-analys av en påträffad konstruktion för att fastställa dess ålder. Analysen har genomförts av Ångströmslaboratoriet i Uppsala (Lab kod Ua-16820 och Ua-16821).
Dokumentationsmaterialet i form av ritningar och fotonegativ förvaras på Östergötlands länsmuseum. Fyndmaterialet förvaras även det på länsmuseet under accessionsnummer ÖLM C4151, i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning.
Resultat och tolkning
Schaktet som öppnades var 4x6 m stort och grävdes ner till ett djup på 2,00-2,30 m. Det var placerat helt i gatumark invid gatans östra trottoar.
Vid den antikvariska kontrollen konstaterades att intakta kulturlager framkom i schaktets kanter, både åt öster och väster. Kulturlagren uppträder på ca 0,70-0,80 m under dagens gatunivå. Steril mark i form av sand uppträder på 1,40-2,10 m djup.
De lager som ligger över kulturlagren utgörs dels av bärlager för gatan (lager 2), dels av äldre fyllnadsmassor (lager 3) och ett lager med grus, sand och sten (lager 4) som sannolikt kan tolkas som underlag för en tidigare gatunivå. I profilen mot öster finns ytterligare en nivå med grus och stenar (lager 13) som tolkats som en möjlig gatunivå. De båda nivåerna åtskiljs av ett knappt decimetertjockt fett kulturlager (lager 12).
Under de båda troliga gatunivåerna vidtar ett kraftigt homogent kultur- lager (lager 5 och 14). Detta är mellan 0,15 och 0,30 m tjockt. Tunnast är Figur 4. Schaktplan.
Lagerbeskrivning till de båda profilerna 1. Asfalt
2. Bärlager, sand och grus
3. Fyllnadsmassor med kulturjord 4. Sand, grus och stenar (gata?)
5. Homogent moigt kulturlager med enstaka stenar och träflis 6. Fyllnadsmassa av sandig kulturjord med enstaka kolbitar 7. Fyllnadsmassa av sandblandad gulbrun lera
8. Fyllnadsmassa av sand med stråk av kulturjord 9. Fyllnadsmassa av sand med inslag av kulturjord
10. Omrört fläckigt (brunt, gult, svart) kulturlager med småsten, kol och lerklumpar
11. Avsatt homogen gråbrun kulturjord
12. Grå kulturjord avsatt på lager 13. I botten ett fetare mörkare skikt 13. Grus och sten (gata?)
14. Fet mörk kulturjord med näver och enstaka stenar 15. Grå homogen moig kulturjord
16. Näver
17. Fyllnadsmassa av fet, mörk kulturjord med pinnar, träbitar och enstaka stenar
18. Fyllnadsmassa av sand, lera och kulturjord
det i den östra profilen, där det även innehåller enstaka bitar av näver och stenar. I ytan av lager 5 påträffades två skärvor yngre rödgods av eftermedeltida typ med vitleredekor.
Kulturlagret överlagrar i den västra profilen en igenfylld nedgrävning.
Fyllnadsmassorna som kommit till bruk är av varierande karaktär vilket gör att man kan förmoda att gropen inte fyllts igen i ett sammanhang. Ett avsatt lager på gropens botten (lager 11) antyder även att den stått öppen någon tid. Den tycks även ha grävts om i sin övre del vid något tillfälle, vilket antyds av formen på gränsen mellan lager 9 och 10.
Figur 5. Profil mot väster.
Den del av konstruktionen som var möjlig att dokumentera inom schaktets begränsningar utgjordes av en i det närmaste lodrät nedgrävning i steril mark. I nedgrävningen var den ovan beskrivna timmerkonstruktionen placerad. På dess utsida fanns ett 3-4 cm tjockt lager med näver som kommit på plats innan området mellan timret och nedgrävningskanten fyllts igen med sand och lera (lager 18). Näverskiktet (lager 16) låg även in över den kulturjordsfyllning (lager 17) som fanns inuti timmer- konstruktionen. Detta kan tolkas som om konstruktionen varit högre men raserats och att näver fått bli kvar över den igenfyllda kvarvarande delen av konstruktionen. Fyllningen i konstruktionen utgjordes av en fet, mörk kulturjord med pinnar, träbitar och enstaka stenar.
Timmerkonstruktionen tolkades preliminärt som en källare. Det skulle även kunna röra sig om en brunn eller träklädd förvarings/avfallsgrop.
Detta är dock mindre troligt. Det som pekar mot tolkningen som en källare Förklaringen till gropen framkom i den östra profilen. Under kulturlagret (lager 14) vidtar en skarp nedgrävning. I den finns lämningarna efter en näverklädd timmerkonstruktion vilken inte grävdes i botten, varför dess djup inte är känt. Timmerkonstruktionen utgörs av på varandra lagda, bilade stockar. Dessa har ett rektangulärt tvärsnitt och är lagda på högkant.
Sannolikt är konstruktionen knuttimrad men det finns inget hörn bevarat i schaktet.
Figur 6. Profilutsnitt mot öster med den timrade träkonstruktionen.
är den noggranna tätning med näver som gjorts på konstruktionens utsida.
Denna har sannolikt utförts för att fungera som ett fuktavvisande skikt.
Två 14C-dateringar gjordes på konstruktionen. Det ena provet togs på näverskiktet på timmerväggens utsida (Ua-16820). Det andra från en kvist i fyllningen (Ua-16821). Nävertätningen visade sig ha en datering till 860 +/-70 BP. Detta ger en kalibrerad datering till 1050-1270 e Kr vid 68,2% säkerhet och 1030-1280 e Kr vid 95,4% säkerhet. Det mest sannolika är att dateringen ligger på sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal.
Figur 7. Kalibreringskurva för datering av nävertätning till källare.
Figur 8.Kalibreringskurva för datering av fyllnadslager i källare.
Igenfyllnadsfasen daterades till 805 +/-70 BP. Detta ger en kalibrerad datering till 1170-1290 e Kr vid 68,2% säkerhet och 1040-1310 e Kr vid 95,4% säkerhet. Det mest sannolika är att dateringen ligger under mitten eller senare delen av 1200-talet. Om denna tolkning av kalibrerings- kurvorna håller skulle det innebära att källaren var i bruk under en tidsperiod på kanske 50-100 år för att sedan fyllas igen och raseras.
Sammanlagt tillvaratogs tre föremål från undersökningen. Dessa utgörs av två skärvor keramik av BII:4-typ, d v s yngre rödgods och en svinbete.
De båda skärvorna, som hade spår av vitleredekor, framkom i ytan av lager 5. Svinbeten påträffades i lager 6.
Referenser
Eriksson, Jan, 1979, Rapport från provundersökning i kv Prelaten, Skänninge, Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum
Hasselmo, Margareta, 1983, Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetet, Stockholm
Hörfors, Olle, 1992, Anmälan av arkeologisk undersökning, Krokgatan/
Linköpingsgatan, Skänninge, Östergötland, Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum
Lindahl, Anders, 1961, Rapport om undersökning av byggnadslämningar m m på tomten Linköpingsgatan 8 i Skeninge, Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum
Persson, Hans, 1995, Anmälan av arkeologisk undersökning, Krokgatan 5, Skänninge, Östergötland, Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum
Svensson, Kenneth, 1979, Provundersökning av medeltida kulturlager, kv Sprättebrunn, Skänninge, Östergötland, Riksantikvarieämbetet Svensson, Kenneth, 1985, Provundersökning i kv Sprättebrunn 18, Skänninge, Östergötland, Rapport, Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum
Under 2001 har följande rapporter hittills utgivits:
Rapport 1:2001 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Mjölby Östra invid RAÄ59, 60, 111, 138 och 225 Mjölby socken Mjölby stad och kommun Östergötlands Län Ann-Charlott Feldt
Rapport 2.2001 Antikvarisk kontroll Snickaregatan mellan kv Blåklockan 24 och kv Braxen 19 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt
Rapport 3:2001 Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Sya 4:20 och 4:8 invid RAÄ 14 och 28 Sya socken Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt
Rapport 4:2001 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Drottninggatan invid Magasinstorget RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Rapport 5:2001 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Industrigatan från transformatorstation S 28 till Industrigatan 5 Linköpings stad och kommun Östergöt- lands län Marie Ohlsén
Rapport 6:2001 Arkeologisk förundersökning Govlösa 3:4 Normlösa socken Mjölby kommun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 7:2001 Arkeologisk utredning f d Övningsområdet Linköpings stad och Slaka socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström och Mattias Schönbeck Rapport 8:2001 Arkeologisk förundersökning Hagdahlska huset kv Ambrosia 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 9:2001 Arkeologisk utredning etapp 1 Gagnarp 1:3 och Tollstad 7:1 Östra Tollstad socken Mjölby kommun Östergötlands län Marie Ohlsén och Ann-Charlott Feldt
Rapport 10:2001 Arkeologisk förundersökning Harg 6:1 Kisa socken Kinda kommun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 11:2001 Arkeologisk förundersökning Sellerivägen/Ekängen Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 12:2001 Arkeologisk förundersökning Reva 2:2 och 2:3 Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström
Rapport 13:2001 Arkeologisk förundersökning Stacka Ledberg socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström
Rapport 14:2001 Arkeologisk förundersökning Hallstra 7:7 Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström
Rapport 15:2001 Arkeologisk utredning etapp 1 Fornlämningar och kulturmiljöer längs väg 35 Ny vattenledning mellan Råberga vattenverk och sjön Ören S:t Lars Landeryd Vårdsberg Bankekind Grebo och Åtvid socknar Åtvidabergs och Linköpings kommuner Östergötlands län Clas Ternström
Rapport 16:2001 Inlämning av upphittad guldring med pärla Vadstena stad och kom- mun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 17:2001 Arkeologisk utredning etapp 1 Drättinge 1:15 Drättinge frälsegård 2:11 Skiestad 1:5 Gammalkil socken Linköpings kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager
Rapport 18:2001 Arkeologisk utredning Sträckan Riddartorp - Skallegärde Häradsham- mar och Jonsberg socknar Norrköpings kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Rapport 19:2001 FoU-projekt Murbruk som källmaterial Linköpings slott Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt och Eva Modén
Rapport 20:2001 Arkeologisk undersökning Kungsbro gård Fornlämningsnummer 194 Vreta kloster socken Linköpings kommun Östergötlands län Göran Tagesson
Rapport 21:2001 Arkeologisk förundersökning Håkantorp 1:21 Tjärstad socken Kinda kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager
Rapport 22:2001 Arkeologisk utredning Björkö 3:11 Vreta Kloster socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén
Rapport 23:2001 Arkeologisk förundersökning Östad golfklubb Östad 3:1 Väderstad socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström
Rapport 24:2001 Arkeologisk efterundersökning Rappestad Storgård RAÄ 7 Rappes- tad socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors
Rapport 25:2001 Arkeologisk förundersökning kv Hallen, Folkskolan, Komministern, Trädgårdsmästaren, Rådmannen, Borgaren, Kroken och Skulptören Vadstena stad och kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager
Rapport 26:2001 Arkeologisk utredning etapp 1 Stora Lund 3:1 och 4:1 Västra Toll- stads socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager
Rapport 27:2001 Arkeologisk förundersökning Kyrkogårdens gräns Sjölingården kv Munken 1 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Rapport 28:2001 Arkeologisk förundersökning / antikvarisk kontroll Krokgatan 4-6 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt
