1
Mjölkrobot, grannar och EU-bidrag
En etnologisk studie av förändringar och villkor i det uppländska jordbruket.
C-uppsats Etnologi Uppsala universitet Campus Engelska Parken Författare: Henrik Nilsson Handledare: Ella Johansson HT 2019
2
Innehållsförteckning
1.INLEDNING... 3
Syfte och frågeställningar ... 4
Metod och material ... 5
Avgränsning och urval ... 5
Etik och självreflektion ... 7
Teoretiska utgångspunkter och begrepp ... 8
Tidigare forskning ... 11
2. LILLA SYSTEMET ... 15
Grannskapet ... 15
Generationsskifte ... 17
Mjölkroboten ... 20
3. STORA SYSTEMET ... 24
EU stödet ... 24
Myndighetspersoner ... 27
4. AVSLUTNING ... 30
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 32
Otryckta källor ... 32
Litteratur ... 33
3
1.INLEDNING
Specialiseringen och mekaniseringen som har skett inom jordbruket är inget nytt det skedde redan efter andra världskriget. Efter andra världskriget var det en stor efterfrågan på varor både i Sverige men också runt om i världen. Därmed växte idéerna om storskalighet och stordrift fram, detta var nyckeln till framtiden (Salomonsson 1999:31). Det har alltså skett en rationalisering inom jordbruket för att göra jordbruket mer effektiv och konkurrenskraftigt.
Effekterna av denna strukturrationalisering innebär att jordbruket blir allt mer mekaniserat och att det har blivit en hårdare press på lantbruket i och med att det blev del av en global marknad för jordbruksprodukter (Wästfelt, Eriksson 2017:7). Svenska bönder är idag beroende av ett finansiellt stöd som eu betalar ut. Det är ett stöd som gör det möjligt för lantbrukaren att fortsätta med sin verksamhet men det ställs också höga krav på lantbrukaren för att få stöden utbetalade. Specialiseringen som har skett i det svenska lantbruket kan kräva att lantbrukare behöver ta fram egna strategier för att fortsätta vara lönsamma. För
lantbrukarna som sysslar med mjölk- eller köttdjursproduktion kan detta innebära kostsamma investeringar eftersom det kräver modern teknik och ibland nya byggnader eller
ombyggnation av den tidigare ladugården. I samband med ett generationsskifte när nästkommande generation ska ta över verksamhet på gården kan det därför bli aktuellt att göra dessa investeringar. Lantbrukets verksamhet kan behöva anpassas och uppdateras efter dagsläget för att bli mer effektiv men också för att det sker regelförändringar kring
djurhållningen.
4
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka hur jordbrukets storleksrationalisering, regelförändringar och byråkrati har haft en påverkan på det uppländska lantbruket genom att exemplifiera med några lantbrukare som befinner sig i skilda livs- och yrkespositioner. Undersökningens underlag består av intervjuer och för att försöka besvara mitt syfte kommer jag utgå från fyra övergripande frågeställningar som kommer diskuteras i två kapitel.
-Hur fungerar samarbete i lantbrukarnas samhälle idag?
-Vad spelar generationsskiftet för roll i samband med investeringar och utökningar av verksamheten?
-Hur upplever lantbrukarna kontakten med myndigheten och de utsedda experterna?
-Känner lantbrukarna en tillit till lantbrukets olika expertsystem och myndigheternas olika experter?
5
Metod och material
Avgränsning och urval
Jag har valt att avgränsa min studie till att handla om lantbrukare som på olika sätt är påverkade av ett generationsskifte på gården och behövt använda egna strategier för att fortsätta verksamheten. Jag valde att fokusera på lantbrukare som bor i närheten av Uppsala för att jag ville ha ett tydligt avgränsat geografiskt område. I studien fokuserar jag på
lantbrukare som har eller har haft mjölk- och köttdjursproduktion på sin gård. Jag har valt att ha lantbrukare som sysslar med i studiens fokus eftersom deras verksamhet är påverkad av tekniska anpassningar och återkommande regelförändringar. Anpassningarna som mjölk- och köttdjursbönderna behöver göra i sin verksamhet blir därför ett tydligt exempel på hur
storleksrationaliseringar, regelförändringar och byråkrati har haft en påverkan på det uppländska jordbruket, vilket min studie syftar till att undersöka.
Urvalsprocessen började alltså med att finna lantbrukare som sysslade med köttdjur eller producerade mjölk och hade en nära koppling till ett generationsskifte. Jag kontaktade bönderna genom att söka efter lantbrukare på internetet där jag fick upp telefonnummer som jag senare ringde. En av lantbrukarna hade jag träffat några gånger tidigare i ett annat
sammanhang så hon kände jag lite redan och hennes nummer fick jag av en bekant till mig.
Intervjuerna har ägt rum mellan den 19 november och den 10 december 2019 och samtliga intervjuer är inspelade via en telefon. I studien har tre lantbrukare intervjuats, jag har valt att fokusera på tre lantbrukares berättelser eftersom jag ville få en mer djupgående och detaljerad bild av dessa tre personers liv och verksamhet. Med färre informanter så kan jag ge en
individs berättelse mer utrymme i studien. En fördel med att bearbeta ett material med färre informanter är att forskaren kan göra mer noggranna tolkningar (Kvale, Brinkman 2014:157).
Med färre informanter kan jag alltså ge en individs erfarenheter mer plats och tolkningarna som jag gör kan också bli mer noggrant utförda. Hur många informanter studiens kräver beror också på studies syfte (2014:156). Min studie som syftar till att undersöka hur uppländska lantbrukare har blivit påverkade av jordbrukets storleksrationalisering, regelförändringar och byråkrati kan vara en komplicerad fråga – det är många jordbrukspolitiska faktorer som påverkar varandra och lantbrukarens liv och verksamhet. Därför anser jag att det kan passa mitt syfte bättre att ha en mer detaljerad beskrivning av färre informanter så komplexiteten i
6
deras situation kan redogöras så rättvist som möjligt. För att fånga den större bilden jag var ute efter besökte jag samtliga bönder hemma hos dem på deras gårdar. Det fysiska mötet är viktigt för att få en djupare förståelse för den man pratar med och etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren menar att det finns en tradition i etnologin att vara på plats och betonar vikten vid det fysiska mötet (Ehn & Löfgren 2012:10f) Därför var det viktigt för mig att träffa samtliga bönder fysiskt eftersom det personliga mötet spelar så stor roll för hur samtalet kan utvecklas. Vid tillfället då jag träffade bönderna visade de mig runt på gården och de beskrev hur deras verksamhet en gång hade sett ut och hur den fungerar idag. Intervjuerna har skett i deras kök. Samtalen med bönderna har varit av längre karaktär för att täcka alla mina
intresseområden och jag har behövt återkomma via telefon när jag har hittat empiriluckor eller kommit på nya frågor jag behövt svar på.
Semistrukturerade intervjuer
Etnologi bygger till stor del på det material som är insamlat via intervjuer (Fägerborg
2011:86). Man använder sig av kvalitativa intervjumetoder för att samla in empirin och likaså är min studies empiri insamlad via intervjuer. Jag har spelat in samtliga intervjuer via telefon, både intervjuerna i det fysiska mötet och de återkommande telefonsamtalen. Som jag nämnde tidigare betonas det fysiska mötet som viktigt inom etnologin. Intervjuer behöver dock inte alltid ske face-to-face för vid tillfällen av komplettering av uppgifter kan man använda sig av telefonsamtal (Fägerborg 2001:91). Fägerborg beskriver att intervjutillfället erbjuder
möjligheten att gå på djupet eftersom frågorna man ställer kan leda till följdfrågor som fördjupar samtalets karaktär. Därmed erbjuder intervjun ett tillfälle för reflektion något som man eftersträvar inom den moderna etnologin (2001:89). Därför var det viktigt för mig att möta informanterna fysiskt och försöka frambringa samtal av reflektion och fördjupning. En intervju kan ha olika karaktärsdrag, den kan vara mer eller mindre strukturerad och
intervjumetoden som jag har använt mig av vid samtalen beskrivs som semistrukturerad. En semistrukturerade intervju är en mix mellan att vara delvis strukturerad med bestämda frågor och ostrukturerad med frågor som dyker upp i stunden. Ett ostrukturerat samtal beskrivs som ett mer fritt och löpande samtal (2001:99) och därför försökte jag finna en balans mellan dessa två samtalstekniker. Det viktiga med en intervju är att forskarens ska kunna få information om den intervjuades upplevda värld genom frågorna och att det ska finnas rum för flexibilitet i
7
intervjun (Bryman 2011:419). Jag använde mig därför av en frågemall för att höra vad lantbrukarna sa om samma fråga men det fanns också utrymme för följdfrågor när jag ville veta mer om ett frågeområde. Frågorna var indelad i olika teman och frågorna handlade om:
generationsskifte, deras visioner med verksamheten, om jordbrukspolitik och om
myndighetsutövning. Frågorna kan sägas ha använts för att försöka besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Intervjuerna har jag sedan gått igenom och delat upp i de olika teman jag frågade om. Transkriberingen kan ses som en analytisk akt menar Barbro Klein (1990) men att det är en väldigt tidskrävande sådan. Jag har delvis transkriberat intervjuerna men främst har jag lyssnat igenom intervjuerna ett flertal gånger för att analysera det intalade materialet. Det gjorde jag för att finna de mönster och citat som min studie var ämnad till att undersöka. Sedan har jag satt en rubrik på vad vi talade om vid de olika tidpunkterna för att organisera materialet och detta kände jag var mer effektivt än att transkribera intervjuerna i sin helhet.
Etik och självreflektion
I min studie har jag valt att använda fingerade informanternas namn så informanterna heter egentligen någonting annat. Det jag undersöker i studien vill jag inte beskriva som känsligt men jag har ändå valt att anonymisera informanterna. Jag har behövt reflektera över min egen roll som forskare under studiens gång i samband med mina egna erfarenheter och
förkunskaper om lantbruket. Jag är själv uppväxt i en lantbrukarfamilj och har därför redan en viss kunskap om fältet. Att man har en gemensam bakgrund och liknande erfarenheter är faktorer som kan påverka intervjun (Marander-Eklund 2004:102). Att jag har en erfarenhet av lantbruk kan vara till min fördel eftersom vi då delar gemensamma erfarenheter och det kan ha gett mig bättre möjlighet till att träda in i fältet. Att jag har en viss förkunskap om hur yrket fungerar kan också ha gjort det lättare för mig att tala med lantbrukarna. Arvidsson menar nämligen att forskare med tidigare förkunskaper och erfarenheter som informanten har en påverkan på studien för att intervjumaterialet är ett resultat av mötet (Arvidsson 2001). Men det kan också betyda att min kunskap togs för given – att jag redan visste hur saker och ting fungerade fast jag inte gjorde det. Jag kan därför ha missat viktig information när informanten berättade något som hen redan trodde att jag visste. Mina förkunskaper kan därför ha fungerat både till min fördel och nackdel.
8
Teoretiska utgångspunkter och begrepp
I det här kapitlet kommer jag presentera de teoretiska utgångspunkter och teoretiska verktyg jag valt att använda mig av. För att analysera studiens material och för att svara på studiens syfte har jag valt att använda mig av utvalda delar i en modernitetsteori. Anthony Giddens bok Modernitetens följder (1996) utgör det övergripande teoretiska ramverket som jag kommer använda mig av i min studie. I boken diskuteras hur man kan definiera moderniteten och utifrån det så beskriver han vad moderniteten har haft för konsekvenser på samhället men framför allt på individen. I boken diskuteras många aspekter av modernitetens följder men hans huvudresonemang följer en viss röd tråd – om hur moderniteten har en inneboende tendens till globalisering. Att det har skett en intensifiering av globala skeenden och av sociala relationer som förbinder många skilda lokala platser samtidigt. Att platser nu formas av händelser som sker långt borta och därmed kan platser och individer förlora sin autonomi (1996:66). Att beslut som tas och att händelser som sker inte längre är förankrade på samma sätt till lokala platser menar Giddens är en negativ följd av moderniteten. Man kan se likheter i Giddens syn på moderniteten och det som sker i det svenska lantbruket – att lantbrukarna måste förhålla sig till de beslut och förhållningsregler som fattas någon annanstans och att de på så viss kan förlorar sin autonomi. Jag kommer därför att analysera delar av det material som jag samlat in i ljuset av Giddens teori om moderniteten. För att konkretisera hur några aspekter av modernitetens följder kan visa sig i lantbrukarens liv och vardag har jag valt ut några användbara begrepp i Giddens bok. Jag kommer att använda begreppen som hjälpmedel för att försöka närma mig mitt syfte. Med begreppen kommer jag att undersöka om
storleksrationaliseringen, regelförändringen och byråkratin kan ses som en följd av
moderniteten. De tre begrepp som är hämtade ifrån Giddens bok kommer jag att presentera nedan men jag kommer även att använda mig av ett fjärde begrepp som är livscykel.
Begreppet är inte hämtat från Giddens eller något annat teoretiskt verk utan det är ett begrepp som har inspirerats av den tidigare forskningen som diskuterar generationsväxling.
Nordström-Källströms avhandling (2008) som presenteras i kapitlet om tidigare forskning har varit en inspirationskälla till hur jag valt att använda livscykel begreppet. I avhandlingen diskuterar hon hur planeringen på gården kan överskrida den egna livscykeln när man planerar inför nästkommande generationen (2008: 101). Nordström-Källströms avhandling har också varit användbar för mig för att hon har en liknande teoretisk ingång till fältet som jag har. Hon använder sig av ett synsätt som är inspirerat av Giddens när hon analysera
9
lantbrukarnas situation. Jag har inspirerats av det teoretiska synsätt som hon använder sig av och hennes synsätt har hjälpt mig att förstå hur jag kan applicera begreppen på böndernas utsagor. Jag kommer därför att använda mig av hennes diskussion om lantbrukarnas sociala situationer för att stärka min analys.
Expertsystem – Ett expertsystem enligt Giddens är de system som organiserar vår vardag och som människan idag är beroende av. Systemen är uppbyggda på en viss sakkunnighet och det krävs därför en expertis för att fullt förstå expertsystemet, därav menar Giddens att man måste känna en tillit till expertsystemen eftersom vi är beroende av det i vår vardag och för att man inte kan fullt förstå hur alla system fungerar. Expertsystemen är alltså uppbyggda på
experternas expertis och trovärdighet och Giddens menar att vi i dagens moderna värld är inneslutna i detta system där vi måste förlita oss på denna expertis och deras trovärdighet (1996:84f). Jag kommer att använda begreppet för att synliggöra hur dessa expertsystem visar sig i lantbrukarnas vardag i form av mjölkrobot, myndighet och EU-stöd.
Tillgångspunkt – När det sker ett möte mellan användaren av expertsystemet och
representanten av expertsystemet kallar Giddens det för systemets tillgångspunkt. Det är först i mötet med tillgångspunkten som systemet får ett ansikte för användaren och därför är
tillgångspunkten en viktig mötespunkt för både användaren och expertsystemet. Det är i mötet som tilliten till expertsystemet kan vidmakthållas eller byggas upp men samtidigt kan
tillgångspunkten vara systemets sårbara punkt. Tillgångspunkterna kan vara en plats där det uppstår spänningar mellan användarens skepticism och experternas sakkunnighet så
tillgångspunkten är kända källor till expertsystemets sårbarhet (1996: 86ff). Begreppet kommer jag att använda som ett analytiskt verktyg för att undersöka om lantbrukarna känner en tillit till de system och till de utsedda experterna som de möter i sin vardag.
Tillit – En följd av moderniteten är alltså att man måste känna en tillit till expertsystemet och tillgångspunkten eftersom de organiserar stora delar av vår vardag. Tillit handlar om
pålitlighet och om att ha en förlitan på något/någon inför oförutseddbara händelser (1996:39).
Tillit har alltså en väsentlig roll i vår relation till de ovanstående begreppen och därför vill jag analysera närmre vad tillit har för roll i denna relation. För att undersöka andra relationer som finns i lantbrukarens vardag som till familjen och grannskapet har jag valt att även här
använda mig av begreppet tillit. Jag kommer att använda begreppet för att diskutera vad tillit har för betydelse i jordbrukssamhällets relationer.
10
Livscykel – En individ går igenom olika faser i sitt liv och likaså kan man säga att ett lantbruk också går igenom olika faser. Familjen i jordbrukssamhället har sin egen livscykel eftersom verksamheten traditionellt sätt har förs vidare till nästa generation när föregående generation slutar. Termen livscykel är ett begrepp som används inom etnologin för att bättre förstå individens olika livsstadier (Alftberg 2012:18). Jag kommer att använda begreppet för att undersöka om det finns ett sammanband mellan familjens livscykel och om de väljer att nyinvestera i verksamheten eller inte. Begreppet är ämnat till att undersöka både
lantbrukarens livscykel och gårdens livscykel.
11
Tidigare forskning
Lantbrukssamhället har historiskt sätt varit ett vanligt förekommande fält som skildrats av etnologer. Etnologin har ofta förknippats med just insamlandet av material från
jordbrukssamhället och därför finns det mycket skrivet om just livet i detta samhälle
(Salomonsson 1999:15f). För att finna forskning som skildrade det nutida jordbrukssamhället har jag delvis behövt gå utanför det etnologiska forskningsfältet. Den forskning som använts i min studie har varit baserad på forskning som använt sig av kvalitativa undersökningar – materialet har samlats in genom intervjuer och observationer och kan därför sägas ha en etnologisk prägel.
I Helena Nordström Källström (2008) avhandling Mellan trivsel och ensamhet: Om sociala villkor i lantbruket beskriver hon hur svenska lantbrukares sociala situation har påverkats av de senaste decenniernas storleksrationaliseringar. Hur större men färre gårdar på landsbygden har skapat både en fysisk och social distans mellan lantbrukarna och hur detta kan ledde till färre kontakter inom branschen men också en ökad känsla av ensamhet. Detta beskriver hon som en effekt av att fler gårdar idag sköts av en person istället för det traditionella
familjejordbruket. Hon fokuserar alltså på lantbrukets sociala dimensioner vilket har gjort studien väldigt användbar för mig och hon undersöker ett problemområde som liknar mitt – hur bönderna kan känna en negativ påverkan och ibland maktlöshet inför de beslut som fattas inom jordbrukspolitiken. Hon beskriver också vad betydelsen av generationsskiftet kan ha för lantbrukarna och hur investeringar i verksamhet kan vara beroende av just detta
generationsskifte. I min undersökning blev betydelsen av generationsväxlingen ett viktigt tema eftersom är viktigt för lantbrukets långsiktiga planering. Nordström-Källströms
diskussioner blev därför betydelsefulla i min studie eftersom i hennes diskussioner fanns det ett samband mellan regelförändringar och generationsskifte.
Forskning med inriktning på lantbrukets sociala värld och som även behandlar
jordbrukspolitikens påverkan på jordbrukssamhället är Hans Strandbergs avhandling i
kulturgeografi Hållbart jordbruk? En studie om ekobönders förvaltarskap. Han intresserar sig bland annat för vad social hållbarhet är för de ekologiska bönderna han har samtalat med. I studien undersöker han likt Nordström-Källström (2008) hur lantbrukarna har blivit
påverkade av jordbrukets storleksrationalisering och regelförändringar. Han intresserar sig också för lantbrukarnas relation till EU-stödet – hur de känner inför sin beroendeställning till
12
stödet. Studien har därför varit till hjälp för mig i mitt arbete att undersöka hur lantbrukarnas vardag kan bli påverkad av de beslut som myndigheten tar.
Svenskt bondeliv: Livsform och yrke (1999) är en etnologisk samlingsbok och består av fyra författares skrifter. Jag använder mig av främst av huvudförfattaren Anders Salomonsson kapitel, de andra författarnas studier figurerar endast sparsamt i min studie men de har bidragit till min studies inriktning – hur lantbrukarens situation ser ut idag. Salomonsson beskriver lantbrukaryrkets historia och diskuterar bönders självbild från den
nationalromantiska tiden till idag. Han diskuterar hur lantbrukaren uppfattas av sin omgivning och hur böndernas egen självbild har sett ut under historiens gång (1999:7). Hans kapitel om lantbrukets utveckling och om lantbrukarnas självbild beskriver omvandlingarna i
jordbrukssamhället som min studie syftar till att undersöka, hans skildring har därför varit användbar för mig för när jag ville närmare förstå hur förändringarna har påverkat studiens berörda lantbrukares vardag och verksamhet.
Likaså har Pia Götebo-Johannessons avhandling Mjölk, bär och eterneller: Om genus och tillvarons mångtydligheter (1996) varit en bidragande källa till min studie. Hon fokuserar på bondhustrun och deras roll i jordbrukssamhället, det som var användbart för mig i hennes studie var hennes beskrivning av omställningen som skedde i det svenska jordbruket på 1990- talet. Hon ger också en detaljerad bild av jordbrukssamhällets relationer, om lantbrukarens relationer i grannskapet och hur deras samarbete kan fungera.
Irene Flygares har skrivit Böndernas värld: en etnologisk samtidsundersökning av det
uppländska jordbruket (1984). I hennes studie beskrivs tre lantbrukares liv och vardag och det är en väldigt empirinära studie, hon ger detaljerade beskrivningar av familjernas vardag och om hur deras lantbruk fungerade. Eftersom hennes studie var så empirinära var den svår för mig att applicera på mitt material men hennes undersökning visade mig hur man kunde utföra en liknande studie om lantbrukare. En annan studie som är empirinära var Anders Wästfelt och Camilla Erikssons artikel Det svenska lantbrukets omvandling 1990–2014: exemplet Uppsala län. Författarna skildrar jordbrukets omvandling i Uppland genom tre lantbrukares berättelser. I artikeln diskuteras storleksrationaliseringens inverkan på lantbrukarnas liv och därmed har artikeln fungerat som underlag till min studie som också ämnar till att undersöka lantbrukets omvandling och dess konsekvenser.
13
Presentation av lantbrukarna
Jonny bor strax utanför Uppsala på en arrendegård som hans farfar började arrendera av Uppsala akademiförvaltning 1946. Han är i medelåldern tog över gården från sin far för två år sedan men hans far är fortfarande delaktig i arbetet på gården. Förutom han och hans far arbetar även hans frun på gården om hon har tid. Jonny har även en anställd som arbetar i ladugården med korna. Jonny har alltså specialiserat sitt lantbruk till mjölkproduktion och producerar främst mjölk. Han odlar eget spannmål som han föder korna med och det
resterande spannmålet som han inte själv använder säljer han vidare till en lokalförening. Det speciella med Jonnys position är att han nyligen har tagit över gården efter sin far och är därför i en tidig fas av generationsskiftet. Han är i en fas där man som ny ägare utav gården kan behöva göra nya förändringar och anpassningar på gårdens verksamhet. Jonny har därför valt att göra en nyinvestering på gården med en mjölkrobot som han ska installera till våren.
Bernt är en jordbrukare som har sin gård utanför Uppsala och han har arbetat som lantbrukare hela sitt liv. Bernt tog över gården efter sin far när han gick bort och gården har varit i
familjen i elva generationer. Idag är hans främsta produktion på gården spannmål men förutom spannmål sysselsätter sig Bernt med småjobb som dyker upp. Han har idag inga planer på att utöka gårdens verksamhet utan han tänker fortsätta med den befintliga verksamheten som han har idag. Bernt hade mjölkkor fram till 2001 och köttdjur fram till 2013. Han valde att lägga ner produktionen när det kom nya lagar kring djurhållningen men också på grund av att han inte hade någon efterträdare. Bernt börjar närma sig pensionsålder och är därför i slutet av ett generationsskifte. Han har därför börjat planera inför när ett av hans barn ska ta över gården men det var fortfarande ovisst om nästa generation skulle fortsätta med gårdens jordbruksverksamhet.
Bodil driver ett mindre ekologiskt familjejordbruk med sin man och sin son utanför Uppsala.
Bodil och hennes man köpte gården tillsammans när de var unga och är därför den första generationen på gården. Deras främsta inkomstkälla är ifrån mjölkkorna men de har även en del skog som de får sin inkomst ifrån. Bodil och hennes familjs jordbruk är starkt förankrat till att vara självförsörjande och småskaligt. Hela familjen jobbar på gården och de har de flesta av lantbrukets djur, familjen odlar egna grönsaker och eget spannmål till korna. Bodil planerar
14
att jobba på gården ett tag till så familjen befinner sig inte i ett generationsskifte men planen är att Bodils son och hans fru i framtiden ska ta över familjegården och dess verksamhet.
Familjen har därför börjat planera så smått inför när nästa generation ska ta över
familjegården och tanken är att de ska modernisera mjölkproduktionen med en mjölkrobot.
Uppsatsens disposition
Uppsatsen består av tre kapitel och det första kapitlet är uppsatsens inledning. I de två nästkommande kapitlen presenteras och diskuteras studiens empiriska material som sedan följs upp av avslutande sammanfattning. I det andra kapitlet som heter ”DET LILLA
SYSTEMET” presenteras lantbrukarna som studien är baserad på och det här kapitlet handlar om lantbrukarnas vardag och grannskap. Kapitlet handlar också om gårdens verksamhet och om var i livet lantbrukarna befinner sig idag. I detta kapitel kommer de två första
frågeställningarna att diskuteras: hur fungerar samarbetet i lantbrukarnas samhälle idag? Vad spelar generationsskiftet för roll i samband med investeringar och utökningar av
verksamheten? Det tredje kapitlet som heter ”DET STORA SYSTEMET” handlar om EU- ansökningar och kontakten med myndigheten och här kommer den tredje och den fjärde frågeställningen att diskuteras. Hur upplever lantbrukarna kontakten med myndigheten och de utsedda experterna? Känner lantbrukarna en tillit till lantbrukets olika expertsystem och de utsedda experterna? Den fjärde frågeställningen kommer att figurera i det andra kapitlet också eftersom det är en stor fråga som behöver diskuteras många gånger.
15
2. LILLA SYSTEMET
Lantbrukaren kan sägas leva i en konkret verklighet samtidigt som de lever i en mer abstrakt och större verklighet. Den abstrakta verkligheten bestäms av sådant som jordbrukspolitik, marknad och myndigheter medan den konkreta verkligheten är deras lokala plats i världen. I den konkreta världen finns deras vardagliga praktiker som att fodra och mjölka korna, odla och skörda eller underhålla maskinerna sker. I den konkreta verkligheten finns också deras familj, grannskap och andra nära relationer och denna verklighet vill jag kalla för det lilla systemet.
Grannskapet
En viktig del av lantbrukarens lilla system är grannskapet. Grannskapet är en del av deras lokala plats i världen och det är i den här verkligheten som den största delen av lantbrukarens liv utspelar sig. Här skapas sociala relationer till andra bönder och grannar och relationerna inom dessa grannskap kan vara av en speciell karaktär – det ömsesidiga beroendet i
jordbrukssamhället är många gånger en förutsättning för att de goda grannrelationerna ska kunna hållas vid liv (Götebo-Johannesson 1996:124). Jordbrukssamhällets relationer kan alltså präglas av en bundenhet till varandra eftersom man ibland behöver varandras hjälp.
Vilket också uttrycktes av Bodil när hon berättade att hon tyckte grannarna var väldigt viktiga att ha en bra relation till eftersom man var så beroende av varandra. Hon sa att de samarbetade och delade på maskinerna i grannskapet. De försökte samarbeta så mycket som det bara var möjligt men maskiner som slåtterkross och balpress som användes väldigt mycket och som många behövde samtidigt var maskiner som granskapet inte kunde dela på. Att man lånar maskiner av varandra i jordbrukssamhället är ett vanligt fenomen för att undvika onödiga investeringar (1996:126). Även Jonny berättade att de försökte dela på maskinerna grannarna emellan men att det hade blivit så långt mellan gårdarna och speciellt till närmsta mjölkbonde så att det hade blivit allt svårare att ha något större samarbete mjölkbönder emellan. Bernt berättade om ett liknande scenario, det hade blivit långt mellan bönderna i hans grannskap så han menade att det idag inte fanns samma möjlighet till att samarbeta. Den minskade
möjligheten till samarbete kan ses som en effekt av storleksrationaliseringen (Nordström- Källström 2008:97). Att det har blivit långt mellan gårdarna kan alltså leda till en minskad möjlighet till samarbete. Det är något som Nordström-Källström också fick höra när hon talade med jordbrukare som var verksamma i nedläggningsdrabbade orter, avståndet hade
16
gjort det svårare för hennes informanter att kommunicera och fortsätta bedriva samarbeten.
Lantbrukarna jag talade med verkade fortfarande samarbete en del med sina grannar men det verkade inte alltid så lätt att samarbeta med varandra när det fanns få lantbrukare med
liknande verksamhet i bygden. Det behövde dock inte alltid vara andra lantbrukare som informanterna behövde hjälp av. Ett exempel på hur samarbetet i lantbrukarens lilla system kunde yttra sig var när Bodil berättade om när de hade fått dåligt vatten till korna på grund av den torra sommaren 2018. Då behövde de hjälp och borra en ny brunn och hon sa att
borrkillen hade kommit samma dag som hon hade ringt för att borra den nya brunnen. Hon sa att när man ringer som jordbrukare och behöver hjälp är folk väldigt busiga för att om en lantbrukare ringer så är det ofta kris, för att det mesta som bonde kan man fixa själv. Personen som borrade den nya brunnen kanske inte var från Bodils bygd och en viktig del av Bodils lilla system men att hon fick hjälp så snabbt säger ändå någonting om relationerna i
jordbrukssamhället. Personen visste hur viktigt det var att borra en ny brunn till korna och han visste hur viktigt det var att Bodils lilla system fungerade så därför hade han kommit samma dag. En annan berättelse som skildrar hur lantbrukssamhället ömsesidiga beroende kan yttra sig var när en stor storm hade gjort Bodils bygd strömlös:
Periodvis så är vi beroende av varandra. Det var vi i stormens tider för då var vi strömlösa ganska länge. Som mjölkbonde måste du se till så det finns ström till gården och vi har ett reservverk som vi kopplar bakom traktorn så driver vi hela gården själva. Då var det första gången som vi inte var beroende av alla grannar utan de blev beroende utav oss. Det trevliga med det var att vi satt i vårt mörka lilla kök och alla kunde komma och dricka kaffe och hämta vatten och värma sig för vi har ju vedspis.
Det var ganska häftigt för alla blir ju verkligen rädda om varandra och då måste man ju också vara rädd om sin bonde med. (Intervju 2)
Det behövdes alltså finnas bra relationer till hela grannskapet och inte bara till bygdens bönder. Vid det strömlösa tillfället blev det tydligt att invånarna i bygden behövde ha bra relationer till varandra eftersom de nu var beroende av varandra. Bodil hade värme och vatten och delade därför med sig det till grannarna som behövde det. Det måste finns ett gott
psykologiskt klimat i jordbrukssamhället så att samarbetet också fungerar i krissituationer (Götebo-Johannesson 1996:124). Vilket Bodils uttalande också tyder på att det fanns i hennes grannskap. De sociala relationerna som finns i Bodils lilla system kan sägas ha stärkts av krisen i bygden – när bygden blev strömlösa insåg de hur beroende de var av varandra och
17
särskilt till Bodil och hennes familj eftersom de hade ett reservverk som gav el och de hade även en värmande vedspis. Bodil verkade uppskatta att relationerna i hennes lilla system kunde stärkas av krisen och för Bodil var det viktigt att ha en bra relation till alla i deras samhälle och inte bara bygdens bönder
Berättelserna som jag fick höra om grannskapet handlade inte bara om att samarbeta med andra bönder, det handlade även om att samarbeta med grannarna som inte var bönder med. I det lilla systemet kan det alltså vara lika viktigt att ha bra relationer till de som är lantbrukare som till de som inte är det. Jordbrukssamhällets befolkningssammansättning har framför allt sedan sjuttiotalet förändrats. Då började fler icke-bönder bosätta sig på landsbygden och en stor del av urbaniseringen har skett på landsbygden (Salomonsson 1999:64). En effekt av jordbrukets storleksrationalisering är att det ledde till färre gårdar men också att fler icke- bönder började befolka landsbygden. Lantbrukarna kan därför sägas ha påverkats av
storleksrationaliseringen genom att det är färre lantbrukare i deras bygd som de kan samarbeta med. Istället blir samarbetena och relationerna till icke-bönderna desto viktigare eftersom de nu är en del av lantbrukarens lilla system. Bodils berättelse tyder också på att det kan finnas ett ömsesidigt beroende mellan bönder och icke-bönder eftersom båda parter kan vara beroende av varandras hjälp i krissituationer.
Generationsskifte
För många bönder genom tidens gång har det varit ett generellt mål att vilja lämna över familjegården till sina barn (Nordström-Källström 2008:101). Ett sätt att göra det är att försöka hålla gården i liv genom nyinvesteringar. Det är Jonny är på väg att göra på sin gård nu efter att han tog över gården från sin far. Han ska installera en mjölkrobot och det är liknande scenario för Bodil som också planerar att skaffa en mjölkrobot snart. Hennes familj har planer på att skaffa en mjölkrobot innan hennes son och hans fru ska ta över gården. Så Bodil och hennes familj hade redan börjat tänka på när nästkommande generation ska ta över verksamheten. Planeringen på gården kan sägas överskrida den egna livscykeln eftersom man ofta planerar inför nästkommande generation (2008:102). Bodil som snart börjar närma sig pensionsålder kan sägas planera inför nästkommande generation genom att investera i en mjölkrobot till när sonen ska ta över. Där hon slutar tar sonen vid för att fortsätta hennes arbete på gården. Det kan därför sägas finnas ett starkt livscykelperspektiv inom lantbruket i
18
samband med generationsväxlingen när ens barn ska ta över det man har byggt upp. Bodil sa att mjölkroboten kunde fungera som ett medel för att nästa generation skulle kunna klara av att livnära sig på mjölken. Sonen hade planer på att börja odla mer grönsaker men med mjölkroboten kände Bodil sig hoppfull inför att sonen skulle kunna fortsätta med
mjölkproduktionen som sin primära produktion i framtiden. För Jonny ser det lite annorlunda ut för han får själv investera i en mjölkrobot nyligen efter att ha tagit över gården från sin far.
Det hade dock funnits planer på att skaffa mjölkrobot tidigare sa Jonny.
Vi funderade på robot redan för 20 år sedan när vi byggde nytt och tredubblade antalet kor [...] Roboten kom ju 1998 och då var farsan i Holland på ungefär samma resa som vi var på i våras och tittade på en robot, men då valde vi nej vi gör det inte och det var nog tur för då var allting så nytt. (Intervju 1)
Jonnys far hade alltså varit på samma resa och tittade på en mjölkrobot 20 år tidigare när den var ny men det var inte förrän nu i samband med generationsväxlingen på gården som de valde att utöka verksamheten med en mjölkrobot. Anledningen till att de valde att köpa den nu istället för då menade Jonny var för att det fanns mer erfarenhet och kunskap om den nu jämfört med när hans far var och tittade på den. Det fanns en ökad känsla av tillit till tekniken eftersom den nu hade blivit beprövad i tjugo år. Hans far som fortfarande delaktig i lantbruket var fortfarande en del av gårdens och familjens livscykel vilket kan underlätta
investeringsmöjligheterna. I samband med mjölkroboten var också tanken att hans far skulle sluta arbeta på gården och Jonnys fru skulle komma in och bli mer delaktig i lantbruket.
Med den nya tekniken på gården blev det alltså också en ny generation på gården så tekniken kan sägas fylla funktionen som ett övergångsmedel där faderns livscykel på gården slutar och där Jonnys tar vid. Att det finns ett intresse av nästa generation att ta över gården är alltså en viktig faktor för om man ska våga investera i verksamheten. Något som Nordström-Källström (2008) också beskriver i sin avhandling i samband med nyinvesteringar och efterträdare. Hon menar att om det finns en efterträdare på gården finns det också hopp, då vill man investera och utöka för att göra lantbruket så framgångsrik som möjligt (2008:103).
Bernt som är den tredje lantbrukaren jag har pratat med närmar sig pensionsålder och han håller idag inte på med någon djur- eller animaliskproduktion och en anledning till detta var för han inte var så särskilt intresserad av att hålla på med djur. Gården hade djur när han arbetade med sin far som hade ett intresse för mjölkkor och tjurar men när hans far gick bort
19 hade Bernt bara kvar djuren i några år till.
Jag hade mjölkkor till 2001 och sen hade jag köttdjur till 2013 […] mjölkkor var jag väl inte helt på taggad på och sen var de det här med måtten och grejer. Stallet är ju byggt på 60-talet och det var med uppbundna djur och det får man inte ha längre. Ska man bygga om för en 6, 7 miljoner då ska man ju vara riktigt intresserad […] då blir man ju piskad till att gå där hela tiden. (Intervju 3)
Det var alltså delvis på grund av intresset men också för att han var tvungen att bygga om stallet för så stora summor som gjorde att han valde att lägga ner produktionen istället. Han sa att han valde att fokusera på spannmålsproduktionen istället för att förnya stallet med
måttanpassningar och modern teknik. När Bernts fars livscykel tog slut tog också stallets livscykel slut. Stallet som var utformat efter gårdagens mått var inte lämpliga längre och därmed kan stallets produktion sägas försvinna i samband med generationsskiftet. Vilket skiljer sig från Jonnys fall där uppdateringen av stallets teknik gjorde det möjligt att fortsätta bruka stallet och därmed fortsätta stallets livscykel.
Bernt har fyra vuxna barn varav en bor i Uppsala och resterande bor på andra orter. Hans barn har universitetsutbildningar och tre av dem arbetar som ingenjörer och den fjärde som
veterinär så ingen av barnen var i dagsläget involverade i lantbruket som det var i Bodils fall.
För Jonny var det fortfarande ovist eftersom hans barn fortfarande var unga. Hur det ser ut för Bernts gård i framtiden verkade fortfarande ovist. Det verkade vara ett av barnen som skulle ta över gården men om det barnet skulle ta över lantbruket också och fortsätta driva
spannmålsproduktionen verkade i nuläget oklart. Utan att behöva spekulera kring familjens beslut om gården så verkade iallafall inte mjölkproduktionen eller köttdjuren vara relevant att fortsätta med på gården. Eftersom Bernt inte hade någon bestämd efterträdare på gården hade han kanske inte heller den motivationen som krävdes för att förnya stallet. Det var ingen som kunde fortsätta där han slutade och därmed tog stallets livscykel slut när hans far gick bort. Om arvinge till gården saknas och lantbrukaren är i äldre medelåldern kan en strategi vara att minska lantbrukets utveckling och istället arbeta med färre arbetsuppgifter och därmed göra arbetet lättare mot äldre dagar (Nordström-Källström 2008:102). Bernt sysslar som sagt främst med spannmålsproduktion idag och förutom det så har han lite småjobb på sidan av. Så han är idag i en position där han inte vill satsa på att utöka lantbrukets
verksamhet och istället arbeta med det han har. Verkligheten för lantbrukaren kan även vara
20
så att nya investeringar och utökningar av gårdens produktion är ingenting man tjänar på när man säljer gården så därför undviker man det och trappar ner på arbetet istället (2008:103).
Generationsväxlingen kan vara problematisk att ordna eftersom det är många parametrar som ska stämma men samtidigt är generationsväxlingen viktig för lantbrukets planering.
För om det inte finns någon som vill ta över gården så kan motivationen till att investera i verksamheten försvinna (2008:104). Vilket också verkar vara fallet för Bernt, det fanns inte det drivet från Bernt att förnya stallet så att nästa generation kunde ta över verksamheten som det fanns för de andra bönderna jag pratade med. Att göra en generationsväxling på en gård kan också vara svårt när man har många barn, det var något som dök upp i samtalet med Bernt när vi pratade om att investera i verksamheten:
Lantbruk är ju väldigt kapitalintensivt […] det har väl alltid varit svårt i och med det är så stora värden och det tänker ju jag lite på nu. Jag har ju 4 barn om jag ska föra över det på en och försöka göra det rättvist. (Intervju 3)
Bernt funderar på hur man skulle göra det rättvist mellan syskonen om ett av barnen skulle ta över gården. Om ett av barnen ska ta över gården brukar det innebär att man köper ut de andra syskonen genom att köpa deras andel av gården (Salomonsson 1999:137). Så
generationsskiftet kan alltså vara svårt på många plan – vem som ska ärva gården och hur man ska gör syskonen emellan när det inte finns en självklar arvinge, och av anledningen som beskrevs tidigare: att generationsväxlingen har en central aspekt i hur man planerar inför gårdens framtid. Så det är många svåra parametrar som man måste tas i beaktning i samband med en generationsväxling. Var i livscykeln lantbrukaren och verksamheten befinner sig kan också vara faktorer som spelar en viktig roll i valet om att investera eller inte.
Mjölkroboten
Jonny har nyligen tagit över gården från sin far och likt många lantbrukare som är i hans positionen har han som sagt valt att göra en nyinvestering för att utöka mjölkproduktionen Något som inte alltid hade varit planen för han hade tidigare planer på att skaffa fler kor.
Jag har ju varit mer inne på att utöka korna tidigare men nu när samhället bara
21
kommer närmare och närmare hela tiden så har jag insett att vi inte kommer kunna ha fler kor. Utan istället maximera de vi har och då passar ju mjölkrobotar väldigt bra.
(Intervju 1)
Jonny hade alltså först tänkt utöka antalet kor men att det närliggande samhället hade växt så mycket på sistone så det funkade inte och bygga ut stallet och skaffa fler kor. Därför passade det bättre med en mjölkrobot istället för att utöka antalet kor. Jonny berättade att han just nu höll på att förbereda inför vårens stora investering som var att installera en mjölkrobot. En mjölkrobot innebär att korna kan bli mjölkade när dem vill istället för att bli mjölkade manuellt av lantbrukarens mjölkningsmaskin. Roboten sa han blir troligen den största investeringen han någonsin kommer göra på gården för tekniken är kostsam. Nya
investeringar behövs övervägas noggrant eftersom det är så pass stora kostnader att bygga nytt idag (Karlsson 1999:92). Jonny behövde också bygga om en del av ladugården och anpassa den till den nya mjölkningstekniken vilket också vara en kostsam uppgift. Dock var Jonnys stall redan öppet till sin planlösning vilket krävs för att ha en mjölkningsrobot, så
anpassningarna av stallet blev inte så stora och det var tur det sa han för annars hade han nog inte kunnat investera i en mjölkrobot. Nya investeringar ställer höga krav på gårdens storlek, produktivitet och effektivitet (Strandberg 2015:75).
Den nya tekniken kan verkligen vara till hjälp för bönderna men det är ju väldigt dyrt så man får välja ut det som man tror på och det som kan förbättra ens resultat.
(Intervju 1)
Jonnys strategi för att utöka verksamheten var alltså att införskaffa sig en mjölkrobot men med en ny mjölkrobot behövs också ny teknisk kunskap eftersom roboten är datorstyrd. Det handlar dock inte bara om att man måste kunna hantera den nya tekniken utan det handlar även om att man måste känna en tillit till den eftersom verksamheten blir så beroende av den.
Som en följd av moderniteten beskriver Giddens hur individen idag behöver känna en tillit till alla de tekniska expertsystem som finns runt om oss. Med det menar han att det inte är möjligt att ha kunskap om hur alla system fungerar och för att vi är så beroende av systemen i vår vardag, därav måste man känna en tillit till expertsystemen (Giddens 1996). Mjölkroboten kan ses som ett sådant tekniskt expertsystem som finns i lantbrukarens vardag. Lantbrukaren kan känna till hur man arbetar med det men eftersom han inte har en total inblick i hur systemet fungerar måste han därför känna en tillit till att systemet fungerar som det ska. Verksamheten
22
blir alltså mer beroende av tekniken när man har en mjölkrobot och om någonting går sönder kan man det vara svårt att laga den själv. När Jonny talade om den framtida mjölkroboten kände han en hoppfullhet till att den skulle underlätta hans vardag, för om allt flöt på som det skulle kunde han kanske stiga upp sex på morgonen istället för vid fyra som annars var tiden han gick upp för att göra första mjölkningen. Med roboten kunde korna mjölkas tre gånger per dygn istället för två så mjölkproduktionen ökade en aning. Han fick också massa data om djuren som beskrev hur mycket mjölk de producerade och hur stor del av dygnet som de sov eller åt och den larmade om något avvikande hände. Det nya mjölksystemet kunde underlätta många av hans sysslor i stallet och han kunde även få en större mjölkproduktion. Att vara beroende av ett expertsystem behöver alltså i inte betyda någonting dåligt, att
beroendeställningen till systemet är någonting negativt, för om Jonny känner en tillit till systemet kan det också underlätta hans vardag.
Bodil som driver ett mindre ekologiskt familjejordbruk med sin man och sin son utanför Uppsala har 50 kor idag. De arbetar för att vara ett självförsörjande jordbruk som kan skötas av familjen och inte vara beroende av andra eller anställt folk. Bodil berättade att hon tyckte det var trevligt att gården inte var större än vad den var så att familjen kunde skötta om den själv. Hon sa det var ingen jättestor gård men de hade tillräckligt med mark för att aldrig behöva köpa foder till djuren men de kunde heller inte expandera och ha fler djur för då räckte inte fodret till alla djur. Det påminner om Jonnys uttalande om att han inte heller hade
möjlighet att expandera mjölkproduktionen och skaffa sig fler kor för samhället hade kommit för nära. När vi pratade om att expandera verksamheten och att utöka antalet kor sa Bodil att man inte får lån från banken för att bygga om till tvåhundra kor men att det heller inte var det som hon trodde var det bästa eller det mest lönsamma. Att ta beslut om investeringar och storlek på lån är bondens vardag. Investeringar i utbyggnationer, maskiner och djur kan ta lång tid att betala sig så därför är det inte alltid klokt att skuldsätta sig (Strandberg 2015:54).
Vilket Bodil också verkade känna. Just nu hade Bodil och hennes familj ingen mjölkrobot i stallet så de använde ett annat system där man själv måste sätta på mjölkmaskinen på kornas spenar. Bodil och hennes familj planerade att likt Jonny förnya mjölkproduktionen genom att installera en mjölkrobot till våren. En stor anledning till att hennes familj ville installera en mjölkrobot var inte bara på grund av att tekniken kunde underlätta arbetet, utan också för att det skulle göra det bättre för korna. Med en mjölkrobot kunde korna bli mjölkade när de ville i ett stall med mer öppen planlösning och om korna kunde röra sig fritt kunde de också producera mer mjölk. Därför kände Bodil att det var rätt val att förnya tekniken i stallet. Den
23
nya tekniken kan underlätta lantbrukarens arbete och vardag men den kan även gagna djurens välmående (2015:76). För Bodil handlade valet om att skaffa en mjölkroboten mycket om kornas välmående. Hon kan sägas vilja känna en tillit till det nya mjölksystemet på grund av korna, att de får det bättre med en mjölkrobot. Hon nämnde precis som Jonny att roboten kunde underlätta vardagen och att de kunde få en högre produktion men för Bodil verkade det väldigt viktigt att korna får det bra. Familjen är i en position där sonen inom en viss framtid ska ta över ansvaret över gården och fortsätta driva den. Bodil sa att det krävs ett
teknikintresse för att hålla på med mjölkrobotar och det hade hennes son. Hon själv hade inget större tekniskt intresse så därför passade det bra med att installera en mjölkrobot till när sonen skulle ta över gården. Så hon verkade inte vilja ställa om själv till att jobba med en mjölkrobot utan hon tyckte det var bättre att hennes son gjorde det. Han verkade ha ett större intresse för tekniken och han kunde kanske därmed lära sig att lita på den.
Både Jonny och Bodil verkade känna en tillit till att mjölkroboten kunde underlättade deras vardag eller den nästkommande generations vardag. Mjölkroboten kan ses som en del av lantbrukarens lilla system eftersom den finns i deras konkreta värld men roboten är också en del av det stora systemet eftersom den bygger på teknisk expertis. Den är skapad någon annanstans och kan te sig abstrakt för lantbrukaren eftersom den byggd på experters kunskap och är komplicerad. Det stora systemet kallar jag den större verkligheten som finns utanför lantbrukarens konkreta värld och som påverkar deras vardag, det stora systemet beskriver jag närmre i nästkommande kapitel. Men eftersom mjölkroboten finns i lantbrukarens vardag och bygger på ett expertsystem kan man därför säga att roboten befinner sig mellan lantbrukarens lilla system och stora system. Det stora systemet kan alltså gestaltas i lantbrukarens vardag genom mjölkroboten och andra sätt som det stora systemet gestaltar sig i lantbrukarens vardag kommer jag fortsätta att diskutera i nästkommande kapitel.
24
3. STORA SYSTEMET
Liksom alla andra är lantbrukaren en del av ett större samhälle som påverkar deras vardag.
Det som påverkar deras lilla system och vardag är politik, administration och ekonomisk styrning som bestäms i det större samhället. Storsamhället som jag vill kalla för det stora systemet är i motsats till lantbrukarens konkreta lilla system och ofta är det i form av EU, marknad och myndigheter och teknik som det stora systemet uppträder för lantbrukaren. Det stora systemet kan framstå som abstrakt för lantbrukaren med alla dess lagar, system och regler men även konkret i form av bestämda priser, regleringar och tjänstemän (Nordström- Källström 2008:40). Dock så bestäms det alltid någon annanstans ofta i form av en
ospecificerad plats menar Giddens (1996:66). Det stora systemet kan alltså gestalta sig i lantbrukarens värld genom utsedda tjänstemän och det är först här i mötet som det stora systemet får ett ansikte för lantbrukaren. Detta är expertsystemets tillgångspunkt när en person möter en representant från expertsystemet. (Giddens 1996:88).
EU stödet
I synnerhet är det EU-stödet bönderna måste söka som är den svårare delen av de byråkratiska sysslorna. För en stor del av lantbruksverksamheten grundar sig idag på det som kallas för EU-stöd eller EU-bidrag. Det betyder att lantbrukarna ansöker om stöd från EU för att fortsätta driva sitt lantbruk och sin produktion och detta skedde i och med Sveriges inträdde i EU 1995. EU-stödsystemets utformning fungerar som så att istället för att höja priserna på livsmedel så ger man istället stöd till lantbrukarna. På så viss blir livsmedel i affärerna billigare och priserna stabilare över tiden och lantbrukarna får en mer stabil inkomst för sina produkter men på så viss blir lantbrukarna också beroende av det stödet som EU ger
(Johansson 2014). Jonny sa att livsmedelspriserna försöks hållas låga som möjligt och därav har inte bönderna heller fått någon större prisutveckling på sina varor. Att böndernas
produktion inte följt en prisutveckling blev talande i exempel Jonny sa om dagens mjölkpriser.
Det är samma mjölkpris nu som på sjuttiotalet […] Någon gång på sjuttiotalet var det en brytning för då fick man lika mycket för en liter mjölk som för vad en liter diesel
25
kostade. Den kostar ju 16 spänn nu och du får ju fortfarande 3,40 kronor för en liter mjölk idag. (Intervju 1)
Mjölkpriset har alltså inte utvecklats sedan sjuttiotalet och det var en återkommande kommentar jag fick höra. För att hålla livsmedelspriserna låga för konsumenten så menade Jon att mjölkpriserna inte har höjts. Då förstå man hur beroende de svenska bönderna idag är av EU-stödet. Idag krävs det att man har en kompetens utöver de traditionella
lantbrukssysslorna för att driva ett lantbruk och det har skett en ökning av administration, krav och regler inom svenskt jordbruk idag (Källström-Nordström 2008: 114). Så det krävs mer arbetstimmar på administrativa sysslor idag och därför är det viktigt att ha ett intresse för det menade Bodil. Hon sa att man måste ha en bra byråkratisk kompetens för att skötta ett lantbruk idag, delvis för att lantbruket är så reglerat idag men också på grund av alla
ekonomiska stöd man måste söka. Hon sa att förutom gårdsstödet som är den största delen av bidraget de söker, söker de också stöd för att de odlar ekologiskt och gynnar den biologiska mångfalden på sina ängar. I Strandberg avhandling (2015) beskriver han hur ekobönderna han har samtalat med känner sig totalt beroende av EU-stödet och att kraven på stöden var hårdare från EU:s sida för att de odlade KRAV-märkt. Det kände också Bodil av som odlar ekologiskt och hon hade känt av svårigheterna med att söka stödet.
Det är ju sådan här byråkratsvenska och den fattar inte jag ett dyft ut av […] Men nu är ju min man Pelle väldigt duktig på sådant där, men jag tänker hur många
bönder är det inte egentligen som har svårt för sådant där? För sådant har man ju inte varit intresserad av. Det var inte därför jag ville bli lantbrukare, räkna pengar och läsa papper men det måste du tyvärr kunna nu för tiden. Du måste ha den biten med och utbilda dig. (Intervju 2)
Det byråkratiska arbetet menar Bodil har blivit allt mer med åren och att det krävs ett intresse för att hålla på med det. Jobba med byråkratiska sysslor var inte anledningen till att hon valde yrket från första början – det var inte räkna pengar och arbeta med papper hon ville göra. Den ökande mängden byråkratiska sysslorna kan sägas gå emot familjejordbrukets autonomi, alltså att friheten som förknippas med lantbrukaryrket hotas av regel- och lagsystem och detta kan komma att förändra bonderollen (Djurfeldt 1998:8). Att lantbrukaren blir mindre oberoende blir tydligt i samband med EU-stödet eftersom man inte klarar sig utan det idag. I det stora
26
systemet finns organisationerna som EU och andra myndigheter som påverkar lantbrukarens vardag. Det är ett system som organiserar många aspekter av den sociala och materiella världen lantbrukaren idag lever i. Ett expertsystem är en del av det stora systemet och det är genom expertsystemet som det stora systemet kan gestalta sig i lantbrukaren vardag. EU- stödet kan ses som ett expertsystem eftersom det är uppbyggt på en expertis som organiserar lantbrukarens vardag. EU-stödets utformning är skapat som sådant att lantbrukaren är beroende av bidraget för att fortsätta sin verksamhet på gården. Det blir därför tydligt att lantbrukaren måste känna en viss tillit till EU-bidragssystemet eftersom det är så viktigt för gårdens överlevnad. När jag talade med lantbrukarna om att söka EU-stödet sa samtliga bönder att det kunde vara en komplicerad process.
Man har ju väldigt mycket förhållningsorder och väldigt mycket hårda regler som man måste uppfylla så det är absolut inga pengar som man bara kan plocka ut. Utan det ligger väldigt mycket jobb bakom alla pengarna som man får i stöd […] Och är det så att du missar bara en liten grej så rycker stöden på en gång. (Intervju 2)
Bodil menade att söka stödet var inte alldeles lätt och hon sa att det krävdes kunskap om stödet för att få det utbetalat. Som hon sa ovan så hade hennes man ett intresse eller kunnighet inför mer administrativa sysslor så ansökningarna brukade de göra själva inom familjen. För Bodil var det viktigt att kunna vara oberoende och kunna skötta gården inom familjen så de undvek att hyra in en tjänsteman som sysslade just med EU-ansökningar. De kände att de hade en tillräcklig kompetens inom stödansökan för att inte ta in hjälp. Vid tillfällen då man behöver hjälp med något inom expertsystemet och behöver anlita en sakkunnig beskriver Giddens det som systemets tillgångspunkt (Giddens 1996:88). Då möter man en representant från expertsystemet och det var något som de övriga bönderna gjorde istället för att göra ansökningarna själv. Jonny och Bernt sa att de nuförtiden brukade hyra in konsulter som gjorde ansökningarna åt dem. Jonny sa att han anlitade rådgivaren som hjälp för att om man gör något fel kunde det gå riktigt illa och då fick man inget stöd alls. Så Jonny betalade för att få hjälp med ansökan så inga misstag skulle ske men han sa att inte ens rådgivarna vet alltid för ansökningarna kan var krångliga och de förändras från år till år. Det krävdes mycket kunskap menade Jonny för att allt skulle bli rätt så därför hyrde han hellre in en tjänsteman som var kunnig inom området istället för att göra det själv. Även Bernt sa att han brukade leja bort ansökningsjobbet till en tjänsteman som jobbade med EU-ansökningar men när det inte var datoriserat gjorde han det ibland själv eller tog hjälp av sin son. Konsulterna som Jonny
27
och Bernt hyrde in vid ansökningstillfällena kan ses som deras tillgångspunkt till expertsystemet och det är i mötet med representanten som expertsystemet får ett ansikte (1996:88). Jonny hyrde hellre in en expert vid ansökningstillfället med han verkade vara en aning skeptisk till expertens kompetens men framförallt till expertsystemet eftersom det förändrades så ofta. Tillgångspunkten är en viktig plats där personers tillit till systemet kan vidmaktshålas. Det är också i mötet med tillgångspunkten som expertsystemet är som mest sårbart – expertisen och systemets legitimitet kan komma att ifrågasättas i mötet med
representanten (1996:87). I mötet med ansökningsexperten verkade Jonny vara ifrågasättande av expertsystemets legitimitet så tilliten till expertsystemet verkade inte ha stärkts av att möta en representant. Bernt beskrev inga större problem med EU-ansökan eller konsulterna så hans tillit till expertsystemet hade verken stärkts eller försämrats av mötet. Bodil hade inte möt EU- ansökans tillgångspunkt men hon hade en skeptisk inställning till ansökan eftersom den var tekniskt komplicerad. Men om de har mer eller mindre tillit till EU-ansökan och dess
konsulter är egentligen inte av någon större betydelse. Konsulterna kan absolut förbättra deras relation till expertsystemet och gör ansökan lättare för dem men de måste oberoende av vad de känner ändå ha en tillit till expertsystemet – deras verksamhet är helt beroende av EU- stödet och de hade inte klarat sig utan det. Deras beroendeställning till bidraget gör att de måste förlita sig på det.
Myndighetspersoner
Byråkratin kan också vissa sig för lantbrukaren i form av myndighetspersoner och Bernt berättade om när dessa utsedda djurskyddsexperter kom ut till hans gård för att inspektera djurens levnadsmiljö. Bernt berättade att det var inget större bekymmer med EU-ansökan men besöken av myndighetspersoner kunde vara lite värre. När han fortfarande hade djur för några år sedan kom det ut några myndighetspersoner för att granska hans ladugård. Han hade då uppbundna tjurar i stallet och det får man inte ha sedan tre, fyra år tillbaka sa han. Det var också lite därför han slutade ha tjurar för då var han tvungen att bygga om en stor del av stallet vilket hade kostat sju till åtta miljoner. I samband med regelförändringar som kan innebära stora investeringar är det vanligt att man istället lägger ner produktionen menar Nordström-Källström (2008) och särskilt om det inte finns någon arvinge som vill ta över gården. Så blev ju också fallet för Bernt, när det blev en regelförändring lade han ner köttproduktionen för han själv ville inte hålla på med det längre. Det fanns ju heller ingen
28
bestämd arvtagare som skulle ta över produktionen när han slutade som diskuterades i avsnittet om generationsskiftet vilket också kan ha varit en bidragande faktor till
nedläggningen. Men vid tillfället när djurskyddsexperterna kom ut till Bernts gård för att granska hans ladugård med de nya förhållningsreglerna verkade han inte känna något större förtroende till de nya lagförändringarna eller till deras expertis för han sa:
Så kommer de här små veganflickorna och tittade och stod här utanför ladugården om morgnarna och trodde de visste allt, men de har aldrig gjort ett handtag i en ladugård. (Intervju 3)
När Bernt kom i kontakt med byråkratins expertsystem som i det fallet var en
djurskyddsmyndighet kände han inte någon vidare tilltro till de utsedda personerna. Han var skeptisk mot de två yngre kvinnorna som var utsedda som expertsystemets tillgångspunkt eftersom han trodde att de aldrig hade jobbat i en ladugård. Att han sa att de var
”veganflickor” kan också tyda på att han trodde deras personliga djuretiska värderingar hade en påverkan på deras syn på djurvård – att deras expertis kan var influerad av deras egna värderingar. Tillgångspunktens legitimitet är viktig för att skapa en bra relation mellan expertsystemet och dess användare för om tillgångspunkten ifrågasätts kan också expertsystemet och dess trovärdighet ifrågasättas (Giddens 1996:84f). Tillgångspunkten stärkte inte Bernts förtroende till expertsystemet, det blev snarare tvärtom att hans förtroende till expertsystemet försämrandes i och med mötet med myndighetskvinnorna. Faktorer som att regleringen kring djurhållningen nyligen hade förändrats och att han var tvungen att bygga om ladugården för att anpassa den till det nya regelsystemet kan också ses som anledningar till att han var så misstänksam till de utsedda experterna. De nya förhållningsreglerna som kvinnorna representerade ville göra stora förändringar av Bernts verksamhet och därmed hans lilla system. Kontakten med samhällets myndigheter kan vara krävande för lantbrukare eftersom de inte kan påverka besluten som tas och effekterna besluten har på gårdens verksamhet (Nordström-Källström 2008:121). Det stora systemet ville förändra hans lilla system och man kan därför förstå att Bernt hade en skeptisk inställning till förändringarna myndigheten och dess tillgångspunkt ville göra. Lantbrukaryrket kan förstås som ett arbete där man får bestämma mycket själv både över sig själv och sin gård (Flygare 1984:97). Som lantbrukare är man fri att bestämma över sitt eget arbete och vardagsliv och skapa sitt eget lilla system.
Detta var något som alla lantbrukare jag intervjuade sa till mig de uppskattade med yrket, friheten, och man därför förstå att det kan uppstå en konflikt när någon utomstående kommer
29
och intränger på denna yrkesfrihet. När jag frågade om varför det ibland kan uppstå konflikter mellan myndighetspersoner och lantbrukare var just detta också en del av Bernts svar.
Dem har ju sina regler som dem följer fyrkantigt och bönderna är vana att bestämma själv på sina egna gårdar över sina egna hektar och så kommer det en liten
nyexaminerad och tror dem kan allt. Man har ju gått och bökat på samma jord i 30, 40 år och så kommer det någon och säger att man gör fel. (Intervju 3)
Det kan vara så att Bernt känner en misstro till myndighetspersonerna när de säger att han gör fel för då ifrågasätter de också hans arbete. Bernt som har varit lantbrukare på denna gård i många år är van vid att bestämma över sitt arbete själv. Man kan därför förstå att han känner en misstänksamhet eller misstro mot myndighetspersoner som kommer och säger åt honom vad han får och inte får göra. När de bestämmer vad får och inte göra tar de också bort hans frihet. Lantbruksyrket är ofta förknippat med en frihet där man har möjligheten till att bestämma över sitt arbete själv. Nordström-Källström skriver att friheten är ett vanligt ideal som beskriver lantbrukaryrket. Friheten har dock alltid varit villkorad eftersom lantbrukaren är beroende av väder, marknad och politik och detta kan skapa en ovisshet för en verksamhet som kräver lång framförhållning (2008:80). Att Bernt inte kände någon vidare tillit till
myndighetspersonernas expertis kan därför ha att göra med hans känsla av yrkesfrihet. När de förändrar lantbrukets förhållningsregler så förändrar de också hans yrkesfrihet som redan var präglad av deras villkor. Men för att nyansera bilden av mötena med myndigheten så var det inte enbart negativa saker som bönderna hade att säga om myndighetspersonerna. Bodil sa vid ett tillfälle när vi pratade om dessa utsedda experter att hon uppskattade deras kunnighet. Hon tyckte att personerna var ofta väldigt trevliga och att de vara värdefulla kontakter. Hennes tillgångspunkt till myndigheten hade varit givande så beroende på hur lantbrukarens verksamhetsituation ser ut kan också kontakten med dem uppfattas olika.
30
4. AVSLUTNING
I detta avslutande avsnitt kommer studiens centrala aspekter att summeras. Syftet med min studie var att undersöka hur jordbrukets storleksrationalisering, regelförändringar och byråkrati har haft en påverkan på det uppländska lantbruket genom att exemplifiera med några lantbrukare som befinner sig i skilda livs- och yrkespositioner. För att undersöka mitt syfte ställdes inledningsvis fyra frågor för att konkretisera syftet till svarbara frågor. Under studiens gång har frågorna diskuterats och materialet har tolkats utifrån valda teorier.
I det andra kapitlet diskuterades och analyserades de två första frågeställningarna. Den första frågeställningen handlade om samarbetet i jordbrukssamhället och hur det fungerade i
lantbrukarens liv. I kapitlet så beskriver lantbrukarna gällande deras samarbeten i bygden att de fortfarande hade en del samarbeten sinsemellan. Bodil som var en av lantbrukarna
kollaborerade med sina grannar och hade gemensamma maskiner. De andra två lantbrukarna hade mindre samarbeten med sina grannar än vad Bodil hade men det fanns kvar en del samarbeten. En effekt av storleksrationaliseringen och att det idag fanns färre aktiva gårdar i lantbrukarnas närhet beskrev Bernt och Jonny som möjligheten till att samarbeta med andra bönder med liknande verksamhet. Att det blivit färre bönder i närheten kunde däremot leda till att andra viktiga samarbetsrelationer skapades och det var till grannskapets icke-bönder.
Storleksrationaliseringen kan sägas ha lett till färre samarbetsmöjligheter för bönderna men den har också skapat grogrund för nya viktiga relationer.
Den andra frågeställningen i kapitlet handlade om vad genenerationsskiftet hade för betydelse i anknytning till nya investeringar och verksamhetsutökningar. I Nordström-Källströms avhandling (2008) beskriver hon att lantbrukarna som hon hade intervjuat var mer villiga att nyinvestera i verksamhet om det fanns en arvinge. Jag har kommit fram till liknande slutsatser i min studie eftersom lantbrukarna som jag har intervjuat hade liknande berättelser. Bodil vågade nyinvestera i gårdens verksamhet med en ny mjölkrobot eftersom hennes son och hans fru skulle ta över gården i framtiden. Jonny vågade investera i en mjölkrobot eftersom hans far fortfarande var delaktig i verksamheten. Bernt ville inte nyinvestera i gården när det blev nya regelförändringar kring djurhållningen. Det var på grund av bristande intresse men också för att han inte hade en bestämd arvinge. Regelförändringen och byråkratin kring
ombyggnaden av stallet spelade också en viktig roll i varför Bernt valde att inte nyinvestera.
