2019-06-13
Delaktighet och inflytande i undervisningen
Den här modulen reviderades juni 2019.
Välkommen till modulen Delaktighet och inflytande i undervisningen. I den här modulen kommer du att få inblick i hur delaktighet och inflytande leder till högre motivation, ökat lärande och därmed bättre resultat för eleverna. Modulen ger även möjlighet att diskutera vad elevinflytande är och kan vara i undervisningen, varför det är viktigt och hur det kan gestalta sig.
Modulen består av följande delar:
1. Delaktighet och inflytande. Vad är det och varför är det viktigt?
2. Elevernas syn på delaktighet och inflytande
3. Att utgå från elevernas tankar, frågor och erfarenheter i undervisningen 4. Arbetsformer som gynnar elevinflytande
5. Samtal för ökad elevdelaktighet 6. Elevdelaktighet i en formativ process 7. Återkoppling och undervisningsutveckling 8. Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande
I modulen kommer du att kunna se över din undervisning, pröva modeller och verktyg för delaktighet och inflytande samt diskutera och reflektera kring utfallet.
Rektors deltagande
Rektor/skolledare deltar i del 2 och 8 i modulen. Läs mer under respektive del.
Målgrupp: Lärare i grundskola och gymnasieskola
2019-06-13
Del 4. Arbetsformer som gynnar elevinflytande
I den här delen kommer innehållet att närma sig undervisningssituationen. Du kommer att få ta del av lärandeteorier och möta flera olika exempel på elevaktiva arbetssätt som gynnar lärandet via delaktighet och inflytande.
De exempel som lyfts fram och diskuteras är resultat av forskningsstudier och av lärarprofessionens beprövade erfarenhet. Syftet med momentet är att utifrån forskning och beprövad erfarenhet, erbjuda en repertoar av olika arbetsformer men även behandla de utmaningar som kan förknippas med att elever blir delaktiga i undervisningen. I delens moment C får du i undervisningsaktiviteten pröva något eller några elevaktiva arbetssätt.
Del 4: Moment A – individuell förberedelse
Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt och saker som förvånar dig. Skriv ner idéer och tankar kring hur du, utifrån materialet, kan utforma och utveckla din egen undervisning. Dina anteckningar bildar underlag för de kollegiala diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.
Läs
Läs texten ”Elevernas delaktighet i och inflytande över underviningen”, Eva Alerby och Ulrika Bergmark. I artikeln får du ta del av lärandeteorier som visar på hur delaktighet och inflytande möjliggör ett bättre lärande. Flera olika exempel på elevaktivaarbetssätt som gynnar delaktighet och inflytande presenteras och diskuteras liksom de utmaningar det kan finnas med att elever blir delaktiga i undervisningen.
Material
Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen E. Alerby, U. Bergmark
Skolans värdegrund –Grundskola och gymnasieskola Modul: Delaktighet och inflytande
Del 4: Arbetsformer som gynnar elevinflytande
Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen
1Eva Alerby och Ulrika Bergmark, Luleå tekniska universitet
Denna artikel fokuserar på hur elever kan vara delaktiga i och ha inflytande över undervisningen. Först beskrivs styrdokumentens skrivningar och den kunskapssyn som ligger till grund för elevers centrala roll i sin egen utbildning samt lärandeteoriers betoning av elevers delaktighet och inflytande. Sedan ges konkreta exempel på arbetssätt och metoder som stödjer elevers delaktighet och inflytande i undervisningen.
När undervisning planeras, men även när den genomförs och utvärderas är det viktigt att elevernas erfarenheter och röster tas med. Lärare ska enligt bland annat läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan ansvara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta inflytande ska också öka med stigande ålder och mognad. Lärarna ska därför skapa förutsättningar för att eleverna ska få delta i planering och utvärdering av undervisning samt att eleverna ska ges valmöjligheter i utbildningen. För att elevers delaktighet och inflytande ska bli en realitet i skolan, bör lärare involvera eleverna på ett konkret sätt i sin undervisning. Planeringen av undervisningen ska utgå från kursplanernas syfte, där det anges vilka förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla, det centrala innehållet och kunskapskraven. Samtidigt bör läraren låta elevernas intressen, erfarenheter och föreställningar kring det aktuella arbetsområdet påverka
planeringen och på så sätt uppfylla läroplanens krav om att eleverna ska få ett reellt inflytande över undervisningen.
Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet visar en syn på elever som är delaktiga i och har inflytande över undervisningen och sin egen lärandeprocess. Samtidigt har lärarna huvudansvaret för undervisningen där deras uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna ska nå de nationella målen. En central del i dessa förutsättningar är att lärarna ska främja elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen. I detta sammanhang är
1 Denna artikel bygger på kunskapsöversikten Delaktighet för lärande, publicerad av Skolverket 2015, men texten är omarbetad och delvis nyskriven. För ytterligare läsning hänvisas till denna kunskapsöversikt.
det också viktigt att påpeka att skrivningarna om elevdelaktighet och inflytande i undervisningen gäller alla skolans ämnen.
Lärandeteoriers betoning av elevers delaktighet och inflytande Den teoretiska grunden för betoningen av elevers delaktighet i och inflytande över undervisningen bygger på olika aspekter i lärandeteorier. Lärande ses ur ett
socialkonstruktivistiskt och pragmatiskt perspektiv som en social process, där människor blir till i möten med andra människor och lär sig genom samverkan med varandra (Berger
& Luckmann, 1966; Säljö, 2015; Wenger, 1998;). Enligt Vygotskij (1978) handlar lärande om processer där kunskap tillgodogörs på två nivåer: i dialog och samspel mellan människor, men även inom människor:
Varje funktion i ett barns kulturella utveckling visar sig på två sätt: först på den sociala nivån och sedan, på den individuella nivån: först mellan människor (interpsykologiskt) och sedan inom barnet (intrapsykologiskt) (Vygotskij, 1978, s. 57).
Vygotskij, men även Dewey, menar att kunskap utvecklas genom aktivitet, det vill säga att elever interagerar med elever och lärare, men även med människor utanför skolan (Säljö, 2015). Dewey (1966) myntade begreppet lärande genom ”inquiry”, vilket kan förstås som systematisk problemlösning där nyfikenhet driver processen framåt. En viktig del av inquiry är att eleverna själva formulerar frågor om det kunskapsinnehåll som studeras, vilket betyder att lärandeprocessen bygger på deras erfarenheter och eget engagemang i innehållet.
Detta synsätt framhålls också av Körling (2015) när hon poängterar frågornas betydelse för undervisningen. Om elever får skapa egna frågor väcks deras nyfikenhet och de blir på ett konkret sätt involverade och delaktiga i undervisningens innehåll. Lärarna kan å sin sida också skapa utmanande frågor som ger eleverna möjlighet att se innehållet och det egna lärandet ur olika perspektiv. På så sätt skapas delaktighet i och inflytande över
undervisningen.
Delaktighet i och inflytande över undervisningen handlar också om att elever känner en vilja till och motivation för lärande. Om elever får möjligheter att ta initiativ och vara aktiva i undervisningen ökar också deras ansvar för det egna lärandet (Cook-Sather, Bovill och Felten, 2014). Elever kan vara aktiva i sina lärandeprocesser genom att de uttrycker sina tankar i klassrumsdiskussioner och att de får göra olika val i undervisningen, vilket leder till högre motivation i lärandet (Bovill et al 2009, 2011).
Andra sätt som bidrar till att elever känner delaktighet i och får inflytande över
undervisningen och sitt lärande är att de får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, det vill säga genom multimodalitet (se till exempel Kress, 2010; Kress & van Leeuven, 2001). Detta är även grunden i de lärandeteorier som framhåller att lärande sker i samverkan med andra.
Denna kunskapssyn värdesätter mångfald och att flera röster hörs, vilket medför att personliga erfarenheter och människans alla förmågor och kompetenser ligger till grund för lärandeprocesser (Dysthe, 2003; Wenger, 1998). Denna syn på lärande ställer höga
förväntningar på elevernas förmåga att bidra, samarbeta och agera i undervisningen.
Enligt ovan beskrivna kunskapssyn, kommer elever inte som tomma ark till skolan, utan de har tidigare erfarenheter och förmågor som de utvecklat i andra sammanhang som bör tas tillvara i skolan. Då är det viktigt att läraren skapar förutsättningar för att elever får använda olika arbets- och redovisningsformer så att deras erfarenheter och förmågor kommer till sin rätt. Skolan har traditionellt sett fokuserat särskilt på skriftlig och muntlig kommunikation när elever lär och visar sin kunskap. I dagens samhälle räcker det dock inte att kunna förmedla sig med hjälp av skrift och tal, eftersom det blir vanligare att också uttrycka sig genom exempelvis visuella bilder som film och foto (Kress, 2010; Kress & van Leeuven, 2001). Det är därför av betydelse att det finns en variation av verktyg för lärande. Eleverna kan därför ha nytta av att uttrycka kunskaper och lära sig genom en bredd av medier: text, tal, teckning, fotografi, film, drama, musik, dans, etc. Det är också en demokratisk fråga att som elev få göra sin röst hörd, vara delaktig och ha möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, så att varje elevs kompetens och förutsättning kommer till sin rätt.
Att lära sig, inte bara kognitivt, utan även genom såväl kroppen som känslor kan leda till en djupare förståelse för något. Detta understryks av Merleau-Ponty (1996) när han framhåller betydelsen av kroppen i lärandeprocesser. Vi människor lär oss och upplever genom hela vår kropp. Genom den levda kroppen har människor tillgång till världen och är i ständig växelverkan med det de möter i världen. Det är viktigt att lärandeprocesser omfattas av tankar, känslor och handlingar, dvs. hela människan med hens olika färdigheter och förmågor.
Konkreta exempel på elevers delaktighet i och inflytande över undervisningen
I detta avsnitt redovisas konkreta exempel på hur lärare och elever har arbetat med delaktighet och inflytande i undervisningen. De exempel som lyfts fram och diskuteras är resultaten av olika forskningsstudier, men även dokumenterade utvecklingsarbeten som tar sin utgångspunkt i lärares beprövade erfarenhet. De olika exemplen handlar om att låta elever vara med i hela processen när undervisning planeras och genomförs. Elevers delaktighet i och inflytande över undervisning kan innebära ökad grad av aktivitet från elevernas sida. Det innebär att undervisningen bygger på deras erfarenheter tillsammans med kunskapsmålen, att de får välja när och var de vill göra olika uppgifter. Delaktighet och inflytande över undervisningen kan också handla om att eleverna är aktiva i sitt lärande genom att de i högre grad styr sin egen kunskapsutveckling utifrån uppsatta mål med hjälp av lärarens handledning och utmaningar.
Arbetssätt och metoder som stödjer elevers delaktighet och inflytande
Elevers delaktighet i planering av undervisning
Betydelsen av att undervisning utgår från elevernas frågor, intressen och erfarenheter betonas av Eriksson och Bostedt (2011). De menar att det är viktigt att lärare på ett konkret sätt skapar strategier för en elevcentrerad undervisning, antingen genom att försöka
upptäcka elevernas erfarenheter eller att aktivt locka fram elevernas erfarenheter genom att fråga dem. Deras erfarenheter kopplas sedan till kursplanernas centrala innehåll.
Bergmark och Kostenius (2011) ger konkreta exempel på hur lärare har bjudit in elever att delta i planering av ett moment i undervisningen. Eleverna, i detta fall gymnasieelever, fick först läsa igenom kursplanen för det aktuella ämnet. Därefter fick de arbeta i grupper och samtala om vad de skulle lära sig under detta moment och sedan fick de ge förslag på hur de skulle kunna arbeta med detta i kursen. Läraren och eleverna samverkade under hela processen och vid lektionens slut hade en grovplanering växt fram. Sedan återstod det för läraren att göra en detaljplanering.
Skolverket genomförde under slutet av 1990-talet utvecklingsprojektet, ”Elevers inflytande och arbetet i skolan”, där 41 skolor fördelade över hela Sverige deltog. Erfarenheterna av arbetet presenterades i rapporten ”Inflytandets villkor. En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande” (Skolverket, 1999). Erfarenheter från skolorna pekade på att
elevinflytande främjar elevernas eget ansvar och lusten att lära. Centralt i detta arbete var att skolorna involverade eleverna i planeringen av undervisningen och i bedömningen. Det framkom även att det är viktigt att samtala med eleverna om vilka mål de ska uppnå så att de förstår dem, vilket underlättar för eleverna att tillsammans med sina lärare hitta vägar för att också nå målen. I de olika skolorna fördes diskussioner om vad eleverna skulle ha inflytande över. För lärarna kunde detta innebära att balansera mellan å ena sidan elevers frågor och intressen och å andra sidan kursplanens mål.
Valmöjligheter
Eriksson och Bostedt (2011) betonar att delaktighet i form av elevaktivitet kan uppnås genom att elever får valmöjligheter i undervisningen. Valen kan bestå av att eleverna får bestämma vilka aktiviteter och uppgifter de vill göra för att uppnå målen eller att de kan avgöra i vilken takt de ska göra förutbestämda uppgifter. Lärarna som ingick i studien menade att det är centralt för elever att träna förmågan att välja eftersom det är en del av deras utveckling av självständighet, ansvarstagande och beslutsfattande. Det finns dock begränsningar för valfriheten, berättade lärarna. Eftersom många aktiviteter görs i grupp kan eleverna inte alltid få välja fritt det som passar dem som individer. Lärarna menade att yngre elever får färre valmöjligheter än äldre, eftersom de yngre eleverna inte har lika stor kunskap och erfarenhet för att göra val på samma sätt som de äldre eleverna. Det kan sägas visa på läroplanernas skrivningar att elevers inflytande över undervisning ska öka med ålder och mognad.
I rapporten ”Inflytandets villkor. En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande”
(Skolverket, 1999) som nämnts ovan ges exempel på att elever får välja var de vill arbeta, vilken uppgift de vill arbeta med och i vilken ordning de ska arbeta med olika uppgifter. För att undvika alltför stort fokus på individuella uppgifter valde många skolor att använda sig av gemensamt temaarbete. I ett sådant arbete har lärarna ofta bestämt temat och lärandemål och sedan får eleverna ha inflytande över planering och genomförande på så sätt att de får
bestämma vilka arbets- och redovisningsformer de vill använda, vilka klasskompisar de vill arbeta tillsammans med och slutligen hur temaarbetet ska utvärderas.
Ibland framhåller forskning att inflytande i form av elevers valmöjligheter i undervisning har kopplingar till individualisering. Det finns många fördelar med individualisering, till exempel kan det leda till högre motivation (Giota, 2013). Dock finns det risker som lärare behöver ta i beaktande. Det finns en risk att de elever som hörs mycket också har störst möjligheter att få reellt inflytande. Det finns studier som visar att det är flickor från medelklasshem som är mest villiga att göra sina röster hörda i skolan (se t.ex. Flutter &
Rudduck, 2004). Studier i både grund- och gymnasieskolan har också visat att elever som inte gör sina röster hörda tenderar att bli marginaliserade (Elvstrand, 2009; Rosvall, 2012).
Individualisering kan även vara svårt att få till stånd i stora elevgrupper där läraren måste göra prioriteringar, vilket kan innebära att alla elever inte får möjligheter till det reella inflytande som de har rätt till (Dovemark, 2004; Österlind, 1998).
Elevaktiva arbetssätt
Det finns en del exempel på olika arbetssätt som främjar elevdelaktighet och inflytande.
Pihlgren (2012) beskriver olika former av elevaktiva arbetssätt, till exempel i samband med planering av undervisningen, vid ämnesövergripande tematiska arbeten och elevledda utvecklingssamtal. Pihlgren menar vidare att för att elevaktiva arbetssätt ska fungera, krävs att läraren, precis som vid allt annat arbete i skolan, är eftertänksam och gör professionella överväganden. Detta kan rent konkret innebära att läraren planerar sina lektioner så att eleverna ges förutsättningar till egna funderingar och reflektioner i de problemställningar som behandlas i undervisningen.
Forskarna Bergmark och Alerby (2008) har studerat elevers erfarenheter av skolan.
Eleverna i studien reflekterade över olika undervisningsformer och sätt att lära. Eleverna underströk vikten av variation och inflytande i undervisningen. De vill prova olika arbets- och redovisningsformer - att lära sig på olika sätt så att alla sinnen och förmågor används på bästa sätt. Eleverna visade i studien att de lärde sig, inte bara genom förnuftet, utan också genom både kropp och känslor, vilket ledde till fördjupad förståelse för
undervisningens innehåll. Kroppen hade en central betydelse i deras lärandeprocesser. De lärde och upplevde genom hela kroppen, vilket utgår från synsättet att kroppen liksom sinnet är centrala delar av lärandeprocesser. Det innebär en helhetssyn på lärandeprocesser där det betonas att elever lär sig med hjälp av hela kroppen, inte bara förnuftet (Bengtsson
& Berndtsson, 2015). Ett resultat av studien är att delaktighet i skolan handlar om att elever får möjligheter att använda olika arbetsformer, men även att de uppmuntras till att
synliggöra sitt eget lärande.
Skolpersonal som ingick i Erikssons och Bostedts studie (2011) framhåller att
problembaserade arbetssätt och ämnesövergripande arbete engagerade eleverna eftersom sättet att arbeta tydligt kunde knytas till elevernas erfarenheter och intressen, vilket upplevdes motivationshöjande för eleverna. Exempel på problembaserade, och därmed även elevaktiva, arbetssätt kunde handla om kreativt och utforskande arbete, rollspel och
verklighetsförankrade uppgifter som genomförs inom och utanför skolan. Eriksson och Bostedt poängterar också att elevers inflytande kan stärkas genom att de ges möjligheter till att se lärandeprocessen som en helhet och att sätta in kunskaperna i ett sammanhang. Det kan bland annat innebära samarbete med det närliggande samhället. Samverkan med samhället kan till exempel bestå av att hitta verkliga mottagare för elevarbeten.
Redovisningar av temaarbeten kan göras inför publik, som föräldrar eller andra elever.
I Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012) finns exempel på undervisning som stödjer elevdelaktighet och inflytande. I några matematiklektioner som inspektörerna i
skolinspektionens granskning följde kunde de se att undervisningsformerna varierades från lektion till lektion. De omfattade laborationer, helklassundervisning i dialogform,
konkretisering av undervisningsinnehåll med hjälp av vardagsnära exempel, undervisning baserad på elevernas egna frågor samt att eleverna fick möjligheter att kontinuerligt synliggöra sina tankeprocesser och sitt lärande.
Elevers delaktighet i och inflytande över undervisningen kan göras genom samtal i klassrummet och då genom en särskild samtalsform som benämns deliberativa samtal.
Larsson (2007) menar att deliberativa samtal är samtal där olika värderingar, åsikter, uppfattningar och argument bryts mot varandra. Genom att använda deliberativa samtal på rätt sätt kan eleverna tillägna sig samtalsdemokratisk kompetens, något som är av vikt genom hela livet, menar Larsson. Det är dock viktigt att påtala att samtalen måste ha både syfte och kunskapsinnehåll – det går inte att bara prata på. Elvstrand (2009) har i sina klassrumsobservationer sett att lärarna ofta använde sig av det gemensamma samtalet i undervisningen som ett sätt att skapa gemenskap, men också för att ge möjligheter till delaktighet. Genom samtalsbaserad undervisning ges eleverna möjlighet ta upp ämnen som de själva vill diskutera och som har anknytning till undervisningens ämne. Elvstrand noterade dock att alla elever inte alltid var med i samtalen, vilket uppmärksammar behovet av att medvetet arbeta med att alla elever ges möjligheter att göra sin röst hörd i
klassrummet.
Att vända på arbetssättet: flippad undervisning
Flippad undervisning (eng. Flipped Classroom) är ett arbetssätt som introducerats i skolor både nationellt och internationellt Det finns ingen enhetlig definition av arbetssättet, men det finns några gemensamma drag och det är att undervisningen i klassrummet ska användas till elevcentrerat arbete istället för lärarledda genomgångar (Segolsson &
Bäcklund, 2016). Barker (2013) beskriver sin beprövade erfarenhet med arbetssättet i sin undervisning vid ett gymnasium. Han menar att det centrala är att eleverna förbereder sig inför lektionerna med att exempelvis ta del av lärares inspelade genomgångar och under lektionen bearbetas sedan innehållet i lärarens genomgångar tillsammans med eleverna.
Vanligtvis brukar läraren gå igenom något i klassrummet och sedan får eleverna i läxa att bearbeta detta hemma utan hjälp av lärare, och i bästa fall med stöd av en förälder. Det omvända arbetssättet betyder att den lärarledda genomgången och elevernas hemarbete byter plats. Flippad undervisning ger möjlighet för eleverna att ta del av lärarens inspelade genomgångar så många gånger de vill och sedan bearbeta det aktuella stoffet tillsammans
med läraren i klassrummet. Barker beskriver att arbetssättet sätter elevernas lärande i centrum och att eleverna blir mer delaktiga i sitt lärande och läraren och eleverna får delvis nya roller. Läraren får nu rollen att på ett tydligt sätt stödja eleverna att själv skaffa ny kunskap och eleven förväntas vara aktiv i sitt lärande. Det finns också en rättviseaspekt på detta arbetssätt och det är att alla elever får samma chans att bearbeta kunskaper på lektionstid. I traditionell undervisning kan eleverna ta del av lärarens undervisning i klassrummet, men erfarenhet visar att när informationen ska bearbetas hemma kanske det inte finns någon där som kan stötta det arbetet och då finns risken att alla elever inte får det stöd de behöver för att utvecklas. Segolsson och Bäcklund (2016) såg i sin studie att den flippade undervisningen ledde till att lärarna i större utsträckning bearbetade
kunskapsinnehåll ur ett helhetsperspektiv och att det bidrog till ett ämnesintegrerat arbetssätt. För eleverna ledde undervisningssättet att de både utvecklade sin problemlösningsförmåga och sitt ansvarstagande för det egna lärandet.
Resultaten av Segolssons och Bäcklunds (2016) studie visar dock att flippad undervisning inte passar de elever som måste ha tydliga ramar för att kunna tillgodogöra sig
undervisning. Dessa elever hade svårt för att finna sin egen roll när arbetssättet var mera fritt och byggde på elevens eget ansvar och initiativ. Barker (2013) har också upplevt en del utmaningar med det nya arbetssättet och det är att det till en början kan vara tidskrävande eftersom genomgångar ska spelas in och att det kan innebära att man måste lära sig nya program för att göra inspelningar. Sedan kanske inte alla elever ser på de inspelningar som ligger till grund för lektionen, vilket gör att de får problem att hänga med på lektionerna.
Det blir då viktigt att tillsammans med eleverna hitta vägar för att de ska förbereda sig innan lektionen.
Segolsson och Bäcklund (2016) identifierade ett par framgångsfaktorer med flippad undervisning, vilka var vikten av kontinuitet och bred förankring i en skola för att använda sig av metoden samt att det finns en genomtänkt strategi varför och hur flippad
undervisning ska användas. Sammantaget kan dock sägas att det finns både möjligheter och utmaningar med arbetssättet flippad undervisning, men metoden kan utmana synen på lärande och kan utgöra förutsättningar för att öka elevers delaktighet i undervisningen.
Utmaningar med att elever ska bli delaktiga i undervisningen När det handlar om utmaningar med elevers delaktighet i och inflytande över sin egen utbildning är det ett par olika aspekter som bör lyftas fram. Den ena aspekten är vilka möjligheter eleverna har att faktiskt vara med och påverka den del av utbildningen som ligger utanför själva undervisningen, till exempel; rastverksamhet, skolbibliotek, skolgård osv. Den andra aspekten är om eleverna tar de möjligheter som ges för att aktivt delta i undervisningen och ha inflytande över det egna lärandet. Dovemark (2004) menar att elevers inflytande många gånger sträcker sig till när, var och hur mycket. Det är alltså fortfarande oftast någon annan (läs läraren) som berättar för eleverna vad som är viktigt att lära sig. Utifrån läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan är det kurs- och
ämnesplaner tillsammans med elevers erfarenheter som ska vara utgångspunkten för vad
eleverna ska lära sig. Ifall eleverna är delaktiga och har inflytande beror dock i praktiken till stor del på vilka arbetsformer som råder vid den aktuella skolan.
Rosvall (2012) har studerat elevers inflytande över undervisningens innehåll och form i två gymnasieklasser vid samhällsvetenskapliga programmet och fordonsprogrammet. Resultatet visar att det finns få tillfällen inom de båda programmen då eleverna tar chansen att påverka undervisningens innehåll och form, trots att de i förekommande fall uttryckte missnöje med undervisningen. Rosvall diskuterar möjliga förklaringar till att eleverna inte gjorde sin röst hörd. Eleverna berättade i intervjuer att de var rädda för att kallas ”pluggis” om de gav förslag på förbättringar och de uttryckte också att de inte kände varandra i lika hög grad på gymnasiet jämfört med på högstadiet och det hämmade deras initiativ att vara delaktiga och påverka undervisningen. En annan orsak som Rosvall diskuterar är att undervisningen i de undersökta klasserna tenderade att vara fokuserade på framtida inflytande, vilket kan ha en negativ effekt på elevers delaktighet och inflytande i ett här-och-nu-perspektiv. Resultaten visade också att det saknades en formell organisation för att främja inflytande. Den
vanligaste vägen för att utöva inflytande och att vara delaktig i undervisningens utformning var elevernas individuella kontakter med läraren. Rosvall menar att hur själva
undervisningen är organiserad kan förhindra elevers möjligheter till delaktighet och inflytande. Han noterade i de undersökta klasserna ett fokus på faktafrågor och
färdighetsträning med färre möjligheter till kritisk granskning, reflektion och analys, vilket behövs för att kunna bli delaktiga och få inflytande.
Kling Sackerud (2009) belyser och diskuterar skolans uppdrag att skapa förutsättningar för elevernas möjligheter och förmågor att själva ta ansvar och vara delaktiga i skolans
verksamhet. Kling Sackerud studerade bland annat hur elever, lärare och rektorer uttrycker och realiserar frågan om ansvar för lärande, både generellt och mer specifikt angående lärandet i matematik. När det gäller elevernas inflytande återfinns detta i olika grader i de klasser som studeras, även om elevinflytandet är tydligast i de tidigare årskurserna för att därefter avta. Det inflytande som eleverna har över undervisningssituationerna rör främst i vilken takt och i vilken ordning som de ska genomföra olika arbetsuppgifter, men också att de själva kan välja på vilket sätt de ska arbeta med uppgifterna. Matematikundervisningen styrs emellertid framför allt av läroboken och lärarens roll blir att hjälpa eleven framåt genom uppgifterna i boken. Kling Sackerud menar dock att det har skett en förändring i skolans verksamhet, eftersom det tidigare fokuserades på gemensamma och kollektiva upplevelser, medan dagens undervisning mer har fokus på det egna arbetet – de individuella arbetsformerna. En av skolans utmaningar enligt Kling Sackerud är hur
matematikundervisningen kan minska sitt läromedelsberoende och i stället stärka lärarens didaktiska roll och uppdrag, men även hur lärares erfarenhetsutbyte inom och över stadiegränser ska kunna möjliggöras. Att undervisningen tenderar att ha ett alltför stort individuellt fokus är inte specifikt för matematikämnet utan är något som gäller fler ämnen i skolan. Detta framhåller även Giota (2013) när hon betonar att individuella arbetsformer har fått en framträdande roll de senaste åren.
Det finns en hel del begränsande faktorer för elevers delaktighet och inflytande i undervisningen. Det framkommer bland annat i Rönnlund (2011) att kunskapsmål och kunskapskrav kan vara begränsande eftersom de är starkt styrande av centralt innehåll vilket gör att eleverna ges få möjligheter till att förhandla om vad undervisningen ska innehålla och omfatta. Bestämmelser och beslut på kommunal nivå kan också begränsa och det visade sig tydligt i elevråden när exempelvis skolmaten diskuterades. Att lärare inte tog sitt ansvar för att föra frågor vidare eller att de motsatte sig elevers förslag upplevdes också som hindrande för elevers delaktighet och inflytande.
Trots att skolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag, vilket uttrycks i styrdokumenten, menar Pihlgren (2012), att elevers delaktighet och inflytande i undervisningen inte är speciellt utbrett i våra svenska skolor. Skolinspektionen (2012) fann dock i sin granskning att det finns många exempel där lärare verkligen arbetar framgångsrikt med elevdelaktighet och inflytande i undervisningen, men att det tenderar att vara enskilda lärare och inte en hel skola som arbetar med detta på ett systematiskt och genomgripande sätt. Det är därför angeläget att reflektera över vad som skulle krävas för att övervinna utmaningarna så att läroplanernas tydliga mål att elever ska vara delaktiga i och ha reellt inflytande över undervisningen kan nås.
Referenser
Barker, D. (2013). Flipped Classroom – det omvända arbetssättet. Stockholm: Natur & Kultur.
Bengtsson, J. & Berndtsson, I. (red.), (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö:
Gleerups.
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. New York: Penguin University Books.
Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft – lärande, etik och hälsa. Lund:
Studentlitteratur.
Bergmark, U., & Alerby, E. (2008). Developing an ethical school through appreciating practice? Students’ lived experience of ethical situations in school. Ethics and Education, 3(1), 39–53.
Bovill, C., Morss, K., & and Bulley, C. (2009). Should students participate in curriculum design? Discussion arising from a first year curriculum design project and a literature review. Prime, 3(2), 17-25.
Bovill, C., Cook-Sather, A., & Felten, P. (2011). Students as co‐ creators of teaching approaches, course design, and curricula: implications for academic developers. International Journal for Academic Development, 16(2), 133-145.
Cook-Sather, A., Bovill, C. and Felten, P. (2014). Engaging students as partners in learning and teaching. A guide for faculty. San Fransisco: Jossey-Bass.
Dovemark, M. (2007). Ansvar – hur lätt är det? Om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1966). Democracy and education. New York: The Free Press.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.
Eriksson, L. & Bostedt, G. (2011). Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag. En studie av fyra skolor. Utbildningsvetenskapliga studier 2011:1.
Härnösand: Mittuniversitetet.
Flutter, J. & Rudduck, J. (2004). Consulting Pupils: What’s in it for schools? London: Routledge.
Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 3. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Kling Sackerud, L-A. (2009). Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik. En skolstudie i postmodern tid. Doktorsavhandling, Umeå universitet.
Kress, G. R. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication.
London: Routledge.
Kress, G., & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. London: Arnold.
Körling, A-M. (2015). Undervisningen mellan oss. Pedagogiska utmaningar. Stockholm:
Lärarförlaget.
Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ didaktik. Doktorsavhandling, Örebro universitet.
Merleau-Ponty, M. (1996). Phenomenology of perception. London: Routledge.
Pihlgren, A. (2012). Demokratiska arbetsformer – värdegrundsarbete i skolan. Lund:
Studentlitteratur.
Rosvall, P-Å. (2012). ”…det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”. En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Doktorsavhandling, Högskolan i Borås.
Rönnlund, M. (2011). Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Doktorsavhandling, Umeå universitet.
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge:
Harvard University Press.
Wenger, E. (1998). Communities of practice. Learning, meaning and identity. Cambridge: University Press.
Segolsson, M., & Bäcklund, J. (2016). Flippa mellan skolämnen. En forskningsstudie om Flippad undervisning i skolår 6 och 7. Jönköping: Jönköping University.
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Skolinspektionens rapport 2012: 9.
Skolverket (1999). Inflytandets villkor: en rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande.
Stockholm: Statens skolverk. Författare Mats Danell, Anna Klerfelt, Karin Runevad och Katarina Trodden.
Österlind, E. (1998). Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala: Uppsala universitet.
2019-06-13
Del 4: Moment B – kollegialt arbete
Diskutera
Utgå från era reflektioner i diskussionen och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa delar av artikeln eller se filmen igen. Om ni vill kan ni också använda diskussionsfrågorna som stöd för samtalet.
Förslag på frågor att diskutera:
• Inventera först de arbetssätt och metoder som ni anser stödjer elevers delaktighet och inflytande och som ni redan arbetar med i arbetslaget.
• Hur ser elevernas möjlighet ut att uttrycka sig på olika sätt (multimodalitet), i undervisningen och därigenom kunna känna delaktiget och inflytande över sitt lärande?
• I vilka sammanhang ges eleverna valmöjligheter i undervisningssamman-hang idag? Vilka utmaningar finns det i samband med valmöjligheterna? Hur kan ni i ert arbetslag, i samband med ökat självbestämmande för ele-verna, arbeta med kamratpositioneringar bland annat och särskilda behov?
• Vilka utmaningar ser ni är aktuella i er verksamhet? Vilka förändringar skulle ni som lärare och arbetslag, utifrån föregående svar, kunna genomföra för att era elever ges bättre förutsättningar för delaktighet och inflytande? Hur skulle detta kunna ta stöd i forskningen om elevers delaktighet och inflytande i undervisningen?
Planera och förbered
I moment C är undervisningsaktiviteten att öka elevernas delaktighet i undervisningen genom att pröva ett elevaktivt arbetssätt. Planera undervisningsaktiviteten utifrån era diskussioner och det material ni har tagit del av i moment A.
Fundera över:
• Val av ämne?
• Undervisningsmoment?
• Hur görs eleverna delaktiga?
• Organisering av elever?
• Utmaningar att vara medveten om?
Del 4: Moment C – aktivitet
Genomför aktivitet
Genomför den undervisningsaktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under lektionen eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning.
Del 4: Moment D – gemensam uppföljning
Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade.
• Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
• Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
• Kom överens om att lyfta några viktiga lärdomar för en djupare diskussion kring dessa. Vilka fördelar och nackdelar har ni konstaterat med de olika elevaktiva arbetssätten? Vilka utmaningar har ni identifierat?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?
• Diskutera alternativa arbetssätt som kan öka elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen?
Fortsätt gärna att dokumentera det ni kommer fram till under diskussionen. Om ni har en gemensam digital yta kan ni exempelvis publicera era tankar där.
