FÖRBUNDSMÖTET Välkomna! Nyckelfaktorernas betydelse i vardagen

Välkomna!

Nyckelfaktorernas

betydelse i vardagen

1. Inledning Tina

2. Introduktion Uffe & Louise

3. Nyckelfaktorer del 1 - diskussion

4. Nyckelfaktorer del 2 - diskussion

5. Avslutande frågor och diskussion

Nyckelfaktorerna - Svensk Gymnastik ska…

1. Utgå från barnrättsperspektivet

2. Vårda och utveckla ett brett utbud av gymnastik i olika former 3. Säkerställa välutbildade och kompetenta ledare

4. Uppmuntra utövarnas inre drivkraft 5. Ta hänsyn till individuell utveckling 6. Träna smart

7. Ha tålamod och tillåta att det tar tid att nå toppen 8. Bestå av välmående föreningar

9. Arbeta med kvalitetssäkrade strukturer 10. Ständigt utvecklas

Hur insatta är ni i nyckelfaktorerna?

Uppmuntra utövarnas inre drivkraft

Enligt Self Determination Theory (SDT) har motivation en helt avgörande betydelse för möjligheten att över tid utveckla kompetenser och färdigheter.

Forskningen visar också att den mest framgångsrika typen av motivation är den som kommer inifrån individen själv.

Med mer inifrån och självständigt drivna utövare kommer de hålla på längre, arbeta bättre tillsammans, bli mer kreativa och uppleva mer glädje med sitt idrottande.

Inom Svensk Gymnastik skapar ledarskapet och strukturerna förutsättningar för att

utövarna och ledarna utvecklar en stark inre drivkraft, exempelvis genom ökat inflytande i föreningen, på träning och tävling.

Motivation

 SDT (Self Determination Theory) är en motivationsteori grundad av professorerna Edward L. Deci och Richard M. Ryan

 Olika sätt att se på motivation

”Motivation är en enhet – antingen så har man det eller inte!”

eller..

”Att det finns olika former av motivation som fungerar på olika sätt”

 Olika typer av motivation:

Amotivation Piska/morot Ångest/skam Värderingar/ideal Intresse/utmaning Flow

Kontrollerad motivation Autonom motivation

Self Determination Theory (SDT)

SDTs byggstenar:

 Kompetens - Behov av att känna att man kan bemästra saker och

prövningar av olika slag. Att ha självförtroende och känna sig kompetent.

 Social tillhörighet – Behov av att känna tillhörighet och omhänder-tagen av en grupp.

 Autonomi - Behov av att leva i

enlighet med sina egna värderingar,

mål, drömmar och drivkrafter.

Motivation

Vad forskningen entydigt säger:

Med mer inifrån och självständigt drivna gymnaster kommer dom:

 Hålla på längre med gymnastik!

 Uppleva mer glädje med gymnastiken!

 Arbeta bättre tillsammans!

 Bli mer kreativa!

 Ha mycket mer roligt!!!

Anders Ekstrand, leg. psykolog

”

”

”Skapa en kultur som sätter sig i väggarna där vi som ledare

främjar behoven av autonomi,

kompetens och samhörighet”

Och i praktiken då…

 Ta reda på drivkrafter – ställ tusen frågor!

 Psykologens hemligaste knep…

1. Va tyst!

2. Ställ öppna frågor

3. Viktigast – fråga massor av frågor!!!

- Vad driver dig?

- Vad tyckte du om med träningen när du började?

- Kommer du ihåg första gången du blev kär i gymnastiken? Vad gjorde du då?

- Vad älskar du med träningen nu?

- När känner du dig ett med utövandet?

- Hur skulle du lägga upp träningen?

- Hur kan vi göra för att du ska brinna för träningen mer?

- Vad tycker du om min coaching?

Feedback

 Störst tillfredställelse och feedback kommer från gymnasterna själva när de bemästrar något.

 Ge feedback på rätt beteende

 Separera positiv feedback från korrigerande/informativt

 5 positiva feedback på 1 korrigerande/informativt

 Feedback på prestation istället för resultat

Vi som tränare inom gymnastik har större utmaningar då bedömningssystemet är byggt på bestraffning.

Autonomi

 Låt gymnasterna göra det dom brinner för!

 Delge gymnasten val och ansvar över sin träning

 Låt gymnasterna ta egna initiativ och utforska på egen hand

 Var noga med att berätta varför du vill att dom ska göra det du vill att dom ska göra

 Våga släppa kontrollen!!!

Social tillhörighet

 Skapa stöttande klimat på träning utövarna emellan

 Skapa känsla av att vara del av ett lag

 Bekräfta och se utövaren

 Skapa ett så jämlikt förhållande mellan gymnast och tränare som möjligt (!!!)

Hur skapar man ett så jämlikt förhållande som möjligt?

SDT inom Gymnastikförbundet

 ”SDT” är en central del i den pågående utbildningsrevisionen

 Synsättet kommer att inkluderas i våra ordinarie utbildningar, troligtvis redan från baskursen

 Oavsett verksamhetsinriktning – gruppträning, tävling, barn…. - och nivå

Ta hänsyn till individuell utveckling

Utvecklingsmodellen baseras på utövarnas individuella utveckling och biologiska ålder. I alla aktiviteter, all träning och tävling ska varje utövares individuella fysiska, kognitiva och

emotionella utveckling och behov beaktas.

Synsättet genomsyrar Svensk Gymnastiks ledarutbildningar, träningsmodeller,

prestationsutveckling och tävlingssystem. Utbildning av ledare och föräldrar om vikten av att anpassa träningsupplägg till barn och ungdomars utveckling är centralt.

Individuell utveckling

 Utveckling sker i olika takt!

 Allt annat i livet är individuellt, varför skulle gympan vara annorlunda?

FIG Academy Program:

”Kronologisk ålder / mognadsålder: vid 11 års ålder kan det skilja 6 år”

Individuell utveckling

 Kräver stor kunskap om barn och ungdomars utveckling

- fysisk - psykisk - kognitiv - emotionell - motorisk

 Där har vi – Gymnastikförbundet – ett jobb att göra!

 Bl.a. samarbete med FIG

Individuell utveckling

Dåliga exempel

 Gymnastikförbundets Kravprofiler inkl. progessionsscheman

 ”Man måste köra X repetitioner av övning A innan man kan lära sig övning B”

 ”Man kan bara öka sin totalpoäng med en poäng per år, därför måste vi…”

Individuell utveckling

Goda exempel:

 Regions- och rikstävlingar trampolin (ej SM) - tävlingsklasser baseras på nivå

- endast minimiålder

- uppflyttning (svårare krav) när man är tekniskt redo, oavsett ålder

 Fler goda exempel?

Träna smart

Att träna smart handlar om att träna på rätt saker i rätt ålder, om att tidsoptimera träningen och om att anpassa träningen till utövarnas utveckling.

1) Att träna på rätt saker i rätt ålder görs genom att den långsiktiga träningen läggs upp med hänsyn till de extra gynnsamma perioder som de fysiska utvecklingsfönstren (motorik/koordination, styrka, snabbhet, kondition, styrka/balans för äldre) ger.

2) Tävlingsgymnastik i allmänhet, och vissa tävlingsdiscipliner i synnerhet, kräver många timmars träning.

Genom att variera träningen, använda planering och periodisering, undvika onödigt många

repetitioner, betona återhämtning och vidta andra åtgärder som idrottsforskningen pekar på kan verksamheten i hög utsträckning tidsoptimeras.

3) Att ha tålamod och anpassa träningen i tillväxtåldern ca 11-15 år är avgörande för att träningen kan bedrivas säkert och för att så många som möjligt ska stanna kvar i gymnastiken. Övningar, rörelser och träningsupplägg ska därför anpassas till individens utveckling.

Träna smart

 Träna på rätt saker i rätt ålder

 Anpassa träningen till utövarnas utveckling (jmfr barn och ungdomars utv.)

 Vad betyder ”träna smart” konkret för min träning?

 Det finns inga ’magiska svar’, men ha de övergripande målen för ögonen när du planerar och genomför träningen:

- behåll så många som möjligt så länge som möjligt - skadefria utövare

- varierad träning

- beakta återhämtning

- tidsoptimera/effektivisera träningen

”Den som tränar mest blir bäst”…..

”Den kritiska åldern 11-15 år”

“Tränarnas förståelse för den kritiska åldersperioden 11-15 år är av absolut största vikt!” (H. Fink och K. Russell, FIG)

 en period då gymnaster är kapabla att enkelt lära sig komplexa övningar, men samtidigt

 hastig tillväxt = stor mottaglighet för skador (akuta, kroniska och överbelastningss)

 stor mottaglighet för känslomässig och psykologisk skada

 en mycket viktig social period

”Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad...”

Mats Mejdevi, 2014

”Den kritiska åldern 11-15 år”

 Gymnaster i den åldern ska fokusera på inlärning och mindre på tävling

 Undvik hårda landningar: använd trampolinen, använd extramattor, etc

 Undvik landning med skruv

 Tävlingsreglerna ska vara anpassade

 Träna inte för mycket

- är 30 h/vecka (1’500 h/år) rimligt…?

- AUS studie 1999

 Återhämtning är superviktigt!

 Inga ”dieter”!

 Undvik onödiga repetitioner

Tränare för gymnaster i denna ålder ska ha tålamod och vara noggranna, då kommer framgångarna senare – ca 80% av alla gymnaster slutar under den perioden

Gymnastiken har förändrats!

1. Åldrarna har minskat dramatiskt 2. Träningsmängden har ökat dramatiskt

3. Belastningen har ökat dramatiskt

4. Övningars svårighetsgrad har ökat dramatiskt 5. Barn repeterar samma saker i oändlighet

(fler och fler repetitioner av färre och färre övningar)

KvAG: konvergens av bom, hopp och fristående;

MAG: redskapsspecialiseringen;

Trupp: repetitioner;

Aerobic Gymnastics: landningar på hårda golv;

Trampolin: repetitioner och oerhörda krafter, etc

Ha tålamod och tillåta att det tar tid att nå toppen

En idrottares utveckling är en långsiktig process. Dåliga beslut, till exempel för stort fokus på kortsiktiga resultat och tidig specialisering kommer att undergräva unga idrottares

långsiktiga utveckling och i förlängningen leda till att många slutar med sin idrott i förtid.

Utifrån ovanstående och givet den låga minimiåldern i vissa av tävlingsdiscipliner är

konklusionen att svensk tävlingsgymnastik aktivt ska sträva efter att våra gymnaster ska nå sin prestationstopp längre upp i åldrarna än vad som är kutym internationellt. Exempelvis ska våra tränings- och tävlingssystem anpassas därefter.

Genom att respektera den långsiktiga processen och ha tålamod vill vi behålla så många tävlingsgymnaster så länge som möjligt

Ha tålamod & peak:a senare

(relaterar till tävlingsgymnastik)

 För stort fokus på kortsiktiga resultat och tidig specialisering kommer att leda till att många slutar med sin idrott i förtid

 Truppgymnastik:

vanligt att man når

maxkvantitet redan vid 11- 12 års ålder

 Om man ”gjort allt” som 15-åring…

A. Träningskvantitet och ledighet

Träningskvantitet

1-2 timmar/vecka 12 67% 4 17% 1 3%

3-4 timmar/vecka 4 22% 10 43% 2 7% 2 6% 2 4% 2 4% 2 4% 2 5%

5-6 timmar/vecka 6 26% 15 50% 4 11% 3 7% 4 7% 3 6% 3 8%

7-8 timmar/vecka 1 4% 4 13% 7 20% 7 15% 6 11% 2 4% 1 3%

9-10 timmar/vecka 2 11% 2 9% 7 23% 10 29% 13 28% 14 25% 12 24% 8 21%

11-12 timmar/vecka 2 7% 12 34% 19 41% 26 46% 26 51% 18 47%

13-14 timmar/vecka 2 4% 4 7% 6 12% 4 11%

15-16 timmar/vecka 1 3%

Antal svar 18 23 30 35 46 56 51 38

17-18 år +18 år 5-6 år 7-8 år 9-10 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

4 år 6 år 8 år 10 år 12 år 14 år 16 år 18 år 20 år 22 år 24 år 26 år 28 år 30 år 32 år 34 år 36 år 38 år 40 år 42 år 44 år 46 år 48 år 50 år 52 år 54 år 56 år 58 år +60 år

T KvAG T TRU f

Ha tålamod & peak:a senare

 Medelålder för VM- och OS-medaljörer 1980-2015

Minimiåldrar:

18 16 16 18 18

(16) (14) (12) (12)

22,5

16,8

18,0

20,2

18,6 22,0

17,8

18,7

23,4 23,1

23,3

18,3

20,5

24,1

25,8

23,5

18,7

20,1

23,2

24,5

15,0 17,0 19,0 21,0 23,0 25,0 27,0

MAG WAG RG TRA (m) TRA (f)

1980's 1990's 2000's 2010's

Ha tålamod & peak:a senare

 Samma mönster återfinns i svensk gymnastik, nästan oavsett vad man mäter

 I Sverige har vi följt Riksidrottsstyrelsens anvisningar för barn- och ungdomsidrott (2014) och bl.a.

- höjt minimåldern för deltagande i senior-SM till nästan alla discipliner

 Framtiden: påverka internationellt!

 Vi behöver lyfta goda exempel, vi vet att det går att ’peaka’ senare

- trupp (Jacke M), trampolin (Kazak), KvAG (Chusuvitina, Marcela!), MAG (Iovchev) - Lina Sjöberg bytte KvAG >>> trampo vid 17 års ålder

Bonusmaterial