Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad. Ärende 1 1/16 Uppföljning av kapitalförvaltningen dec 2015

(1)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 1

1/16 Uppföljning av kapitalförvaltningen dec 2015

(2)

Ledningsstöd och service Nilsson, Oscar, Ekonomichef Oscar.Nilsson@ostragoinge.se 044 775 65 96

2016-01-11 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/00068 Sida 1 av 1

Östra Göinge kommun Storgatan 4, 280 60 Broby Växel: 044 – 775 60 00 Bankgiro: 265-9399 Mail: kommun@ostragoinge.se Webb: www.ostragoinge.se

Uppföljning av kapitalförvaltningen december 2015

Förslag till beslut

 Kommunstyrelsen godkänner rapporten

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Sammanfattning av ärendet

Kapitalförvaltarna DNB, Danske Capital och Swedbank Robur har lämnat rapport för portföljens sammansättning och avkastning per den 31 december 2015.

Beslutsunderlag

 Ledningsstöd och service tjänsteskrivelse 2015-12-15

 Redovisning av kapitalförvaltningen per den 31 december 2015

Jonas Rydberg Oscar Nilsson

Kommunchef Ekonomichef

Beslutet skickas till:

Oscar Nilsson, ekonomichef

(3)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 2

2/16 Handlingsprogram enligt lagen om Skydd mot

olyckor samt styrdokument för kommunens

beredskap

(4)

Bertil Håkanson, Säkerhets- och beredskapssamordnare Bertil.hakanson@ostragoinge.se

044-775 60 64

Förslag till Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

Förslag till beslut

 Kommunfullmäktige antar förslag till Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Styrdokument för kommunens krisberedskap.

Beslutsnivå

Kommunfullmäktige

Sammanfattning av ärendet

Bifogat förslag på handlingsprogram och styrdokument har utvecklats i samverkan med räddningstjänst och säkerhetssamordnare i Skåne Nordosts kommuner och särskilt då med Bromölla, Kristianstad och Osby.

Dokumentet har skickats för synpunkter till samtliga kommuner i Skåne Nordost, Höörs kommun samt till Länsstyrelsen i Skåne län. Svar avseende LSO har inkommit från Länsstyrelsen.

Enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om kommuners åtgärder inför och vid kris och extraordinära händelser ska varje kommun i Sverige ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Handläggande tjänstemän kom i ett tidigt skede fram till att formulera ett gemensamt handlingsprogram inkluderande styrdokument utifrån de båda lagarna.

I dokumentets inledning formuleras syfte och verksamhetsidé.

Syftet med kommunens säkerhetsarbete är att skapa säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen.

Verksamhetsidé – det säkra och trygga samhället.

Handlingsprogrammet/Styrdokumentet avser:

 Skydd mot olyckor

 Kommunens riskhantering

(5)

Tjänsteskrivelse 2016-01-12 Sida 2 av 2

I handlingsprogrammets inledning redovisas även organisation och ansvar för kommunens säkerhetsarbete.

Föregående mandatperiods handlingsprogram omfattade även kommunens arbete med internt skydd och säkerhetsskydd. Dessa två ämnesområden behandlas i Policy och Riktlinjer för säkerhetsarbetet beslutade av KS 2015-06-03 och KF 2015-06-17.

Beslutsunderlag

 Kommunförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-01-12

 Förslag till Handlingsprogram och Styrdokument för en säkrare och tryggare kommun.

Jonas Rydberg Claes Jansson

Kommunchef Räddningschef

Alla avdelningar och verksamheter Kommunens bolag

Räddningschef

Säkerhets- och beredskapssamordnaren Informationsansvarig

(6)

1

För en säkrare och tryggare kommun!

Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt

Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD

(7)

2

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte ... 4

1.2 Verksamhetsidé – det säkra och trygga samhället ... 4

1.3 Arbetssätt, inriktning och uppföljning ... 5

1.4 Organisation och ansvar ... 5

2 Skydd mot olyckor ... 6

2.1 Handlingsprogram och tillhörande dokument ... 6

2.2 Övergripande riskbild ... 6

2.3 Förändringar i riskbilden ... 6

2.4 Inriktningsmål ... 7

Verksamhetsuppföljning ... 7

2.5 Förebyggande verksamhet m.m. ... 7

Information och utbildning ... 7

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ... 7

Tillsyn och tillstånd ... 7

Sotning ... 8

2.6 Organisation ... 8

Skadebegränsande ... 8

Kommunens och den enskildes ansvar ... 8

Beredskap för räddningstjänst ... 9

Operativ förmåga ... 11

Samverkan ... 11

Kunskapsöverföring – före, under och efter ... 11

Olycksundersökningar ... 11

Vattensäkerhet ... 12

Varning ... 12

Alarmering ... 12

Räddningstjänst under höjd beredskap ... 12

3 Styrdokument för kommunens krisberedskap ... 13

Krishanteringssystemet ... 13

3.1 Mål ... 13

Risk- och sårbarhetsanalyser ... 13

Extraordinära händelser ... 14

Höjd beredskap ... 14

(8)

3

Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap ... 14

3.2 Planering och genomförande ... 15

Krisledningsplan ... 15

Beredskapsplanering ... 15

Vidarutveckla trygghetspunkter ... 15

Kriskommunikation ... 15

Kommunikation och rapportering ... 15

Geografiskt områdesansvar... 15

Krishanteringsråd ... 16

Övning och utbildning ... 16

(9)

4

För en säkrare och tryggare kommun

1 Inledning

Inför varje ny mandatperiod ska kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), upprätta handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet.

Dessutom ska varje kommun enligt lagen om extraordinära händelser (LEH) ha beredskap och förmåga att hantera kris och extraordinära händelser

Östra Göinge kommun har valt att ha ett handlingsprogram som utöver skydd mot olyckor även innefattar styrdokument för kommunens krisberedskap.

Kommunens arbete med internt skydd och säkerhetsskydd redovisas i policy och riktlinjer för säkerhetsarbetet, beslutat av KF 2015-06-17 och KS 2015-06-03.

Handlingsprogrammet är utvecklat i samverkan med räddningstjänst och säkerhetssamordnare i Skåne nordost kommuner.

1.1 Syfte

Syftet med kommunens säkerhetsarbete är att skapa säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen.

1.2 Verksamhetsidé – det säkra och trygga samhället

Östra Göinge kommuns verksamhetsidé bygger på att kommun och medborgare tillsammans skapar förutsättningar för ett säkrare och tryggare samhälle.

Att arbeta brett med samhällsinriktade och interna säkerhetsfrågor bidrar till att bevara och öka kommunens attraktionskraft.

Planering för säkerhet kräver helhetssyn och systematik som bygger på en förståelse hos den enskilde att det är möjligt och nödvändigt att arbeta skade- och olycksförebyggande.

Samarbete mellan olika aktörer och systematiskt förebyggande arbete kan reducera riskerna för att olyckor och skador inträffar.

Kommunen har ett samordningsansvar för det säkerhetsfrämjande arbetet inom sitt

geografiska område och ansvar för att kommunala verksamheter fungerar med så få störningar som möjligt.

(10)

5

1.3 Arbetssätt, inriktning och uppföljning

Varje avsnitt i handlingsprogrammet anger olika inriktningsmål.

För att uppnå ett brett engagemang, delaktighet, hög effektivitet och att arbetet på ett enkelt sätt kan följas upp och utvärderas ska produktionsmål och styrande dokument utformas.

Produktionsmålen för de olika avsnitten i handlingsprogrammet redovisas i respektive verksamhetsberättelse som varje år utgör underlag för kommunens årsredovisning.

De risker som tas upp i handlingsprogrammets olika delar beskrivs inte i mått av hur stora eller små de är. Riskanalyser för en säkrare och tryggare kommun är ett dagligt arbetsverktyg inom säkerhetsarbetet för att kunna bedöma och avgöra hur små och stora risker ska undvikas och hanteras.

En aktiv omvärldsbevakning tillsammans med ett brett perspektiv som kännetecknas av realism och verklighetsförankring är en förutsättning för att kunna förebygga och åtgärda risker.

Minst en gång per år ska respektive del inom handlingsprogrammet utvärderas. Detta görs genom att varje del följs upp med de mål som redovisats.

Kommunens Räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för detta samt statistikredovisning inom sitt område.

1.4 Organisation och ansvar

Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt fastställt handlingsprogram.

Nämnderna har ansvaret för säkerhetsarbetet inom sina respektive områden.

Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogram.

Samordningsansvar för att helheten i kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt

handlingsprogrammet har kommunens räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare.

(11)

6

2 Skydd mot olyckor

Området Skydd mot Olyckor omfattar det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete som avses i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Operativ räddningstjänst lyder organisatoriskt under Kommunstyrelsen såsom

räddningsnämnd. Myndighetsutövning i form av tillsyn och tillståndsgivning lyder under Tillstånds- och tillsynsnämnden. Räddningschefen¹ är via kommunchefen underställd Kommunstyrelsen.

2.1 Handlingsprogram och tillhörande dokument

Riskinventering (uppdaterad senast 2015) ligger till grund för programmet. Som komplement till handlingsprogrammet finns ett antal styrdokument som räddningschefen har delegation att anta.

2.2 Övergripande riskbild

Riskinventering över olyckor som kan föranleda räddningsinsats är utförd 2015. Riskbilden är blandad, med störst sannolikhet för trafikolyckor, brand i bostad och brand i det fria.

Transportleder som skär genom kommunen (riksvägar) gör att det även finns risk för större transport- och trafikolyckor där farligt gods-transporter kan vara inblandade. Ett flertal större och mindre vattendrag ger risk för drunkningsolyckor.

Inom vissa av de större orterna finns större tillverkningsindustrier med bl.a. hantering och lagring av trävaror. I Sibbhult finns gasolcistern för lokal nätdistribution av gasol.

Utifrån riskbilden har förberedelser för räddningsinsats, utbildning och övningar genomförts och i förekommande fall har styrdokument/utryckningsbestämmelser för aktuellt område tagits fram.

2.3 Förändringar i riskbilden

Antalet tillverkningsindustrier är färre än tidigare. Samtidigt finns då flera större och mindre lokaler där det i framtiden kan komma att bli annan och blandad verksamhet och där

uppföljning kan behöva göras.

Ökade flyktingströmmar gör att fler tillfälliga och provisoriska boenden kan komma att skapas vilket ställer ökade krav inom tillsyn, utbildning, information och skadeavhjälpande planering kopplat till dessa boenden.

1Räddningschefen ska ha behörighet att vara räddningsledare (vara utbildat befäl). Målsättningen är att räddningschefen ska ha:

- Brandingenjörsutbildning enligt högskoleförordningen (1993:100) och MSB:s påbyggnadsutbildning RUB eller motsvarande tidigare utbildning. Eller:

- Annan adekvat utbildning och där särskild vikt tas till personliga lämpligheter, kompetens, erfarenhet och övrig utbildningsnivå.

(12)

7

2.4 Inriktningsmål

För alla som bor, verkar eller vistas i kommunen, skall behovet av säkerhet, trygghet och stöd lösas genom att:

 Risker inom kommunen identifieras genom årlig revidering av den kommunala riskbilden

 Förebyggande arbete utförs bl.a. genom årlig tillsynsplan samt riktade åtgärder

 Utbildning och information genomförs

 Säkerhetsfrågor beaktas vid all planering och skall genomsyra samhällsplaneringen

 Kommunen har grundläggande lednings- och handlingsförmåga genom årligen återkommande övningar och utbildningar

 Vara en kommun med hög vattensäkerhet

Skåne läns gemensamma strategi för Stärkt brandskydd för enskilda ska anpassas till Östra Göinge kommun inom områdena förekomsten av brandvarnare, den enskildes behov förmåga att förebygga och hantera brand och personer med speciella behov.

Verksamhetsuppföljning

Utifrån kommunens fokusområde och verksamhetsområde inom Produktion följs verksamheten upp och utvärderas.

2.5 Förebyggande verksamhet m.m.

Information och utbildning

Information och utbildning är en viktig och stor del av det förebyggande

arbetet. Kontakten sker genom utbildningar anpassade för enskilda, företag, föreningar och organisationer samt i de dagliga möten räddningstjänstpersonal har med

samhällsmedborgarna. Prioritet läggs särskilt på elever i åk 2, 5 och 8 samt kommunal personal.

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten bedriver ett aktivt informations- och utbildningsarbete för att stötta ägare av byggnader och nyttjanderättshavare att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA).

För alla byggnader inom kommunen gäller att utrymningssäkerheten ska vara betryggande, miljön ska vara väl brandskyddad och säker genom att SBA ska bedrivas.

Tillsyn och tillstånd

Räddningstjänsten är kommunal tillsynsmyndighet enligt Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) och Lag om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Ansvarig nämnd är Tillstånds- och tillsynsnämnden. Styrdokument i form av tillsynsplan tas fram övergripande för en fyraårsperiod och planeras i detalj varje år med utgångspunkt från riskbilden.

Räddningstjänsten är även den myndighet där tillstånd enligt LBE hanteras.

För tillsyn finns personal med brandingenjörskompetens och Förebyggande 1/Tillsyn A. Även övrig operativ personal deltar i det förebyggande arbetet.

Tillståndsgivning är delegerad till personal med brandingenjörskompetens.

Vid behov begär räddningstjänsten s.k. skriftlig redogörelse i samband med tillsyn.

(13)

8

Avdelningen för samhällsbyggnad har ansvar för att säkerhetsfrågor beaktas i samband med planläggning och byggnation. Räddningstjänsten är delaktig i samhällsplanering och

utveckling och kan ge stöd och råd till samhällsbyggnadsavdelningen.

Sotning

Kommunen har ansvar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs. I kommunen är en entreprenör, Sotaren Sandher & Co, utsedd att utföra sotning och brandskyddskontroll, med delegation från tillsyns- och tillståndsnämnden.

Enligt LSO får kommunen medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Räddningstjänsten är tillståndsgivande myndighet med delegering till tjänstemän inom förvaltningen.

2.6 Organisation

Räddningstjänsten har deltidsanställd personal med styrkor på två orter: Broby och Sibbhult.

Genom civilrättsligt avtal med Kristianstads kommun tillgodoses räddningschef, personal för myndighetsutövning, ledning, tillgång till högre befäl, övningsplanering och utbildning m.m.

Skadebegränsande

Räddningstjänsten ska organiseras, planeras och ledas så att skadebegränsande åtgärder kan sättas in inom godtagbar tid.

Kommunens och den enskildes ansvar

Den enskilde har det primära ansvaret för och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och att inte förorsaka olyckor. Det åligger var och en att vidta skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd.

Först om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan ingripa med en räddningsinsats vid olyckshändelser eller överhängande fara för en olyckshändelse inträder skyldighet för staten eller kommunen att ingripa genom räddningstjänst.

(14)

9 Beredskap för räddningstjänst

Följande räddningsstyrkor med angiven personal ska ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan:

Styrka från Styrka minst Längsta anspänningstid

Broby BfD+4 BmD 5 minuter

Sibbhult BfD+4 BmD 5 minuter

Kristianstad, via avtal Styrka med betryggande storlek och kompetens beroende på insats, finns

BM+BfH+6 Bm 90 sekunder

Samverkan Skåne NO Regionsgemensam 90 sekunder VBI, utgår från

Kristianstad

För de norra delarna av kommunen täcks behovet av högre

befälskompetens, ledningsnivå 2, via avtal med Räddningstjänsten Osbys befälsberedskap. Detta gäller för en geografisk linje strax söder om Glimåkra tätort.

Kommentar:

BmD/BmH = Brandförman del-/heltid, befäl ledningsnivå 1 BM = Brandmästare, befäl ledningsnivå 2

VBI = Vakthavande brandingenjör, befäl ledningsnivå 3 BmH = Brandman heltid

BmD = Brandman deltid

(15)

10 Ankomsttider efter larm anges på kartan nedan:

Ankomsttid 0-9 minuter Ankomsttid 9-19 minuter Ankomsttid 19-29 minuter

Ankomsttiderna är angivna för när styrka om lägst 1+4, styrka som självständigt kan genomföra livräddande insats via rökdykning, är på plats. Räddningstjänstens styrkor i Broby och Sibbhult är dimensionerade för detta.

(16)

11 Operativ förmåga

Organisationen är anpassad för att med egna resurser kunna hantera vanligt förekommande olyckor och en förmåga att kunna leda och samverka med tillkommande resurser i händelse av en större olycka. Samverkan i Skåne Nordost och med kommuner i övriga Skåne är nödvändiga vid större, långdragna och komplicerade insatser.

Styrdokument finns för räddningsstyrkornas förmåga och operativa mål, operativ kompetens och övergripande målsättning för övning.

Samverkan

Vid olyckor samt i arbetet före och efter en olycka finns ett behov av samverkan med andra myndigheter och resurser. Det kan röra sig om förstärkning av räddningsresurser från andra närliggande räddningstjänster men även andra organisationer som agerar vid en olycka.

Inom Skåne Nordost finns ett långtgående operativt samarbete med räddningshjälp,

gemensamma ledningsnivåer och gemensamma stabsresurser. Inom Skåne finns gemensamma resurser som stabsfunktionen Stab Skåne, samägda kem- och miljöresurser och avtal om släck- och räddningshjälp mellan kommunerna.

Vakthavande brandingenjör (VBI) är även den tjänsteman i beredskap (TIB) som utgör knapptryckarfunktion t.ex. vid befarade väderstörningar. I första hand görs detta via kommunens säkerhetssamordnare, i andra hand, om denne inte kan nås, agerar VBI enligt särskild instruktion.

Kunskapsöverföring – före, under och efter

Olyckans skeenden, före, under och efter, ska ses som en helhet. Inom räddningstjänsten ska detta genomsyra hela arbetssättet.

Olycksundersökningar

Huvudsyftet med att genomföra olycksutredningar i Kristianstads och Östra Göinge kommun är att erfarenheterna skall öka kommunernas förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser.

En olycksutredning görs i syfte att:

 Hitta orsaker till olyckor för att förhindra att de uppstår igen.

 Hitta orsakerna till olyckors konsekvenser för att kunna mildra framtida olycksförlopp.

 Utvärdera räddningsinsatsen för att få svar på frågan om målet med räddningstjänstens insats har uppnåtts, dvs. att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö.

 Utvärdera räddningsinsatsens genomförande för att få underlag för planering av övningsverksamhet, vid utvecklandet av metod och teknik och vid planering inför framtida räddningsinsatser.

Särskilt fokus ligger på att följa upp olyckstypen brand i bostad.

(17)

12 Vattensäkerhet

Inom sjöar och vattendrag ansvarar den kommunala räddningstjänsten för räddningsinsatsen.

Särskild utrustning finns för ytlivräddning, för sjöar och vattendrag.

Varning

Planering och utrustning för att varna allmänheten via t.ex. Viktigt Meddelande till Allmänheten finns inom kommunen. Signalanordningar finns i Broby, Hanaskog och Knislinge.

Alarmering

Allmänheten alarmerar räddningstjänsten via 112. Vid längre avbrott eller störningar i tele och mobilnätet vidtas särskilda åtgärder för att allmänhetens alarmering av räddningstjänst ska säkerställas, så som information via lokalradio och utplacering av fordon utrustade och bemannade för radiokommunikation. I anslutning till brandstationerna i Sibbhult och Broby kan larmning göras via utvändiga larmskåp.

Räddningstjänst under höjd beredskap

Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i huvudsak på kommunens fredstida organisation och ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför en situation med höjd beredskap genomförs utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser.

(18)

13

3 Styrdokument för kommunens krisberedskap

Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelsen om

kommuners krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap.

Kommunens krishantering omfattar kommunens krisberedskap enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser.

Styrdokumentet redovisar det arbete som ska genomföras i kommunen under perioden 2015- 2018. Dokumentet beskriver hur kommunen ska arbeta för att reducera eller ta bort risker, samt effektivisera krisberedskapen, med målet att kontinuerligt kunna bedriva samhällsviktig verksamhet.

Krishanteringssystemet

Det av regeringen fastställda nationella krishanteringssystemet grundas på en helhetssyn för hela hotskalan fred – krig. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett

underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer:

Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig.

Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig.

Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.

3.1 Mål

Inriktningen är att skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser.

Kommunen ska:

 ha god kunskap om risker och sårbarhet

 planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas

 ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse

 ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen

 samordna all krishantering i sitt geografiska område

Styrande dokument för krisberedskap är kommunens risk- och sårbarhetsanalys, krisledningsplan, reglemente för krisledningsnämnd och riktlinjer för säkerhetsarbetet.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunen ska arbeta med att identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dess konsekvenser skulle kunna påverka kommunal samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet sammanställs i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och fastställs.

(19)

14 Extraordinära händelser

Terrorhandlingar, klimatförändringar, epidemier, naturkatastrofer, längre avbrott i försörjningssystem och sårbara IT-system är exempel på tänkbara hot för en kommun.

Hotbilden kan förändras snabbt och inträffade händelser visar att det otänkbara sker.

Höjd beredskap

Kommunen har som en del i det civila försvaret till uppgift att lämna stöd till försvarsmakten.

Samhällets planering för civilt försvar återupptas under perioden 2016 till 2020.

I avvaktan på statsmakternas direktiv om kommunernas förberedelser för höjd beredskap, görs bedömningen att kommunen har en grundläggande förmåga till civilt försvar genom arbetet för att hantera extraordinära händelser i fredstid.

Processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap

Förkortningar i processkartan:

RSA – Risk och sårbarhetsanalys

NRFB – Nationell risk och förmågebedömning Lsty – Länsstyrelsen

RK – Regeringskansliet

2015 2016 2017 2018

LänsstyrelseKommunMSB

Mandatperiod

Styrdokument 31 dec

Lsty

Besöka och informera politiker i kommunerna

Uppföljning av kommunerna

Uppföljning anslag 2:4 RK RSA

31 okt Lsty

Stödja och samordna Genomföra åtgärder

Årsuppföljning krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer

RSA 31 okt MSB, RK

Uppföljning av kommunerna Stödja och samordna

RSA 31 okt MSB, RK

Uppföljning av kommunerna Stödja och samordna

RSA 31 okt MSB, RK Uppdatera

planering/styrdok

Årsuppföljning Krisberedskap 31 okt RK, MSB Stödja och samordna

Årsuppföljning Krisberedskap 31 okt RK, MSB

Informera och stödja kommuner och Lsty

NRFB 15 mars RK Exkl. indikatorer

Genomföra åtgärder

Årsuppföljning krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer Uppdatera planering/styrdok

Genomföra åtgärder

Årsuppföljning Krisberedskap 15 feb Lsty Inkl. indikatorer Uppdatera planering/styrdok

Uppföljning anslag 2:4 RK NRFB 15 mars

RK Informera och stödja

kommuner och Lsty

Informera och stödja kommuner och Lsty

Uppföljning anslag 2:4 RK NRFB 15 mars

RK

(20)

15

3.2 Planering och genomförande

Nedan följer en beskrivning av de förbyggande åtgärder som skall genomföras under

mandatperioden 2015-2018, utan inbördes ordning. Dessa åtgärder syftar till att reducera eller helt ta bort de risker och sårbarheter som delvis identifierats i kommunens existerande risk- och sårbarhetsanalys. Åtgärderna syftar även till att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet

Krisledningsplan

För varje mandatperiod ska en ny krisledningsplan tas fram i kommunen. Innevarande mandatsperiods krisledningsplan antogs av KF 2015-06-15. Planen beskriver hur kommunen organiserar sig vid en kris eller extraordinär händelse, platser, ansvar, roller samt hur

kommunen ska bedriva intern och extern kriskommunikation.

Beredskapsplanering

Beredskapsplaneringen bygger på risk- och sårbarhetsanalyser på flera nivåer i samhället.

Analysarbetet bedrivs i tvärsektoriellt sammansatta olika grupper. Utfallet av risk- och sårbarhetsanalyserna utgör grunden i beredskapsplaneringen.

Krisplaner tas fram för verksamheter som alltid måste fungera. Dessa utformas så generellt att de kan utgöra stöd även vid oförutsedda händelser. Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga och beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder.

Åtgärder för klimatanpassning ska beaktas i kommunens planering för krishantering.

Beredskapsplanering för att hantera och mildra konsekvenserna av skyfall ska genomföras.

Social oro är en företeelse i samhället som ökar. Åtgärder för att förebygga social oro sker i samråd med polisorganisationen och länsstyrelsen.

Vidarutveckla trygghetspunkter

Trygghetspunkter i kommunen ska snabbt kunna öppnas vid kris och säkerställa stöd och information till allmänheten. Personal vid trygghetspunkter ska utbildas och övas.

Kriskommunikation

Riktlinjer och rutiner för hantering av kriskommunikation ska utvecklas och andra berörda samhällsviktiga verksamheter ska beaktas i arbetet.

Kommunikation och rapportering

Säkra och höja redundansen på kommunikationsvägar för samhällsviktiga funktioner genom utnyttjande av Rakel och WIS.

Geografiskt områdesansvar

Områdesansvaret innebär att kommunen under en krissituation skall vara det organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas inom det egna geografiska området.

(21)

16 Krishanteringsråd

För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar skall ett regionalt krishanteringsråd inom Skåne Nordost finnas.

Med vissa aktörer sker ett mer långtgående och direkt samarbete, till exempel länsstyrelsen, andra kommuner, leverantörer av el och värme, särskilt känsliga objekt, försvarsmakten och frivilligorganisationer.

Övning och utbildning

Krisledningsorganisationen utbildas och/eller övas varje år. Genom att utbilda och öva såväl förtroendevalda som tjänstemän ökar kommunens beredskap och förmåga att hantera kriser.

Utbildningar och övningar planeras och genomförs i samverkan inom Skåne nordost.

Under mandat perioden ska följande genomföras/har genomförts:

 2015 – Utbildningsdag med nya förtroendevalda

 2016 – Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med kriskommunikatörerna.

 2017 – Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med POSOM.

 2018 – Övning med krisledningsorganisationen. Funktionsövning med kommunalteknisk försörjning och kriskommunikation.

Samtliga övningar utvärderas och erfarenheter tillvaratas.

(22)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 3

3/16 Utredning angående delade turer inom

äldreomsorgen

(23)

Verksamhet

Brännlund Katarina, HR-chef Katarina.Brannlund@ostragoinge.se 044-775 66 04

Utredning angående delade turer inom äldreomsorgen

Förslag till beslut

 Vid arbetstidsförläggning samt vid införandet av önskad sysselsättningsgrad ska förvaltningen eftersträva att delade turer minimeras utifrån verksamhetens behov och att antalet ofrivilliga delade turer blir så få som möjligtinom äldreomsorgen.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen.

Sammanfattning av ärendet

2014-11-20 fick förvaltningen i uppdrag att se över förutsättningarna att ta bort de delade turerna inom äldreomsorgen och därefter påbörja detta arbete under 2016.

Det finns idag inte rätt förutsättningar för att på ett effektivt sätt kunna bemanningsplanera eller hantera effekten av icke delade turer. Beslut är redan fattat om att medarbetare i Östra Göinge Kommun skall kunna erbjudas ”Önskad sysselsättningsgrad” och man måste i det arbetet inkludera arbetet med att få bort/minimera delade turer. Utifrån erfarenheter från andra organisationer som arbetat med önskad sysselsättningsgrad och avskaffande av delade turer kan man konstatera att det finns en stor risk att lösningar som möjliggör ”Önskad sysselsättningsgrad” motverkar ett avskaffande av delade turer varför dessa frågor inte bör hanteras var för sig.

För att möjliggöra ett införande av ”Önskad sysselsättningsgrad” och ett avskaffande av delade turer så måste förvaltningen tänka i nya banor och se över verksamheten och befintliga strukturer. Arbetstoppar kan behöva kapas för att få till ett mer jämt bemanningsbehov. För att lyckas med detta behöver såväl chefer och andra nyckelpersoner i verksamheten rustas med kunskaper inom produktionsplanering och bemanning.

Beslutsunderlag

 Tjänsteskrivelse 2016-01-05

(24)

Ärendet

En arbetsgrupp med företrädare från flera olika verksamheter bland annat från Stöd och Omsorg, HR, Utveckling och Ärendehantering och Produktionsstöd har samlats och diskuterat kring hur man kan gå tillväga för att helt eller delvis få bort delade turer. Även statistik från våra personalsystem har inhämtats.

En delad tur består av två arbetspass som infaller samma dygn och är separerade med minst 2 timmar och där ena passet innehåller för verksamheten vanligt förekommande morgonarbete och för andra arbetspasset vanligt förekommande kvällsarbete. Längden på passen var för sig varierar från 2,5 till 8,5 timmar. Delade turer på grund av till exempel möte som infaller utanför ordinarie arbetstid är inte med i kalkylen.

Enligt ovanstående definition förekommer delade turer i verksamheterna Hemtjänst och Särskilt boende. Det finns idag 31 delade turer i dessa verksamheter per vecka. Att separera passen i en delad tur och således göra om en delad tur till två pass renderar i att det ena passet i snitt blir ca 5,5 timmar långt och det andra ca 4 timmar. De delade turerna är förlagda på helger.

Tänker man sig att man bemannar bort 4 timmar av varje delad tur skulle det under ett år motsvara ca 3,35 årsarbetare tillika en kostnad på 1 235,5 tkr. Dock krävs 30 olika personer som jobbar varannan helg vilket ger en tjänstgöringsgrad per tjänst på 0,11 (11 %) varför en sådan lösning inte överensstämmer med beslutet om att införa önskad sysselsättningsgrad.

Beslut är redan fattat om att medarbetare i Östra Göinge Kommun skall kunna erbjudas

”Önskad sysselsättningsgrad” och man måste i det arbetet inkludera arbetet med att få bort/minimera delade turer. Det är en stor risk att lösningar som möjliggör ”Önskad sysselsättningsgrad” motverkar ett avskaffande av delade turer varför dessa frågor inte bör hanteras var för sig.

Jonas Rydberg Katarina Brännlund

Kommunchef HR-chef

Kommunfullmäktige

(25)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 4

4/16 Riktlinjer för markanvisning och

exploateringsavtal

(26)

Samhällsbyggnadsavdelningen Liedman, Kenneth, Enhetschef Kenneth.Liedman@ostragoinge.se 044-775 61 46

Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal

Förslag till beslut

 Kommunstyrelsen antar förslag till ”Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal”.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Sammanfattning av ärendet

Sedan 2015-01-01 gäller nya förutsättningar för markanvisningar och exploateringsavtal genom ändringar i Plan- och bygglagen samt ny lag om kommunala markanvisningar (SFS 2014:899). Det ställs krav på kommuner att upprätta riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal som rör genomförande av detaljplaner. En kommun som avser att göra markanvisning eller ingå exploateringsavtal skall ha stöd av i kommunen antagna riktlinjer för detta.

Samhällsbyggnadsavdelningen har upprättat förslag till Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal.

Beslutsunderlag

 Samhällsbyggnadsavdelningens tjänsteskrivesle 2015-11-04

 Förslag till Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal 2015-11-04

Jonas Rydberg Monika Ericsson

Kommunchef Samhällsbyggnadschef

Kenneth Liedman

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 5

5/16 Krav på p-skiva på tidsbegränsad parkering

(37)

Samhällsbyggnad

Liedman, Kenneth, Enhetschef Kenneth.Liedman@ostragoinge.se 044-775 61 46

Krav på användning av p-skiva på tidsbegränsad parkering

Förslag till beslut

 Kommunstyrelsen beslutar att införa krav på användning av parkeringsskiva eller motsvarande vid parkering på gatumark och allmän plats med tidsbegränsad parkering samt uppdrar åt kommunchefen att successivt verkställa erforderlig förändring av berörda trafikföreskrifter

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Beslutsunderlag

 Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadsavdelningen 2015-10-29

 Beskrivning: Så här använder du p-skivan

Ärendet

I kommunens bykärnor finns parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering.

Tidsbegränsningen har införts för att främja lokal handel och näring genom god tillgänglighet på p-platser nära affärer och näringsställen. Samhällsbyggnadsavdelningen får dock

upprepade klagomål på att parkeringsreglerna inte efterlevs. Tidsbegränsade p-platser används i hög grad av busspendlare och som boendeparkeringar av närboende, medan 24- timmars parkeringar står tomma. Problemet är särskilt påtagligt inom pakeringszonen vid Västra Järnvägsgatan och Torggatan i Broby. Efter flyttning av bussterminalen i Knislinge kommer också klagomål på bristande parkeringsdisciplin på tidsbegränsade p-platser vid Brobyvägen.

Östra Göinge kommun har sedan maj månad 2012 infört kommunal parkeringsövervakning inom tättbebyggt område för att förbättra trafiksäkerhet och öka tillgänglighet till

tidsbegränsade parkeringsplatser i byarnas centra. Avtal har slutits med Kristianstads kommun, innebärande att parkeringsvakter från Kristianstads kommun utför

parkeringsövervakningen i Östra Göinge.

Det går inte att skapa en effektiv övervakning av parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering om det inte ställs krav på användning av så kallad p-skiva. P-vakterna måste i så fall dokumentera hjulställningar och återkomma efter till exempel två timmars intervall,

(38)

vilket ofta inte är praktiskt möjligt med tanke på det geografiska området och avtalad tid för parkeringsövervakningen. Följden har blivit att parkeringsdisciplinen är mycket dålig. För en förbättrad övervakning av parkeringsplatser med tidsbegränsad parkering behöver ett krav på användande av p-skiva införas. Användande av p-skiva regleras i Trafikförordningen 3 kap.

49 §. Krav på p-skiva eller motsvarande innebär att tiden för uppställningens början skall anges, räknat från närmast följande halvtimme, väl synligt framtill i det parkerade fordonet.

Saknas särskild p-skiva kan starttiden för uppställningen anges på en vanlig papperslapp innanför vindrutan.

Kommuner som inte tar ut parkeringsavgifter har oftast krav på p-skiva eller motsvarande för att få önskad rotation på centrala p-platser, till exempel Osby, Älmhult, Bromölla,

Sölvesborg. Ansvarig företrädare för Konsum i Broby har önskemål om att krav på P-skiva ska införas för att förbättra parkeringssituationen. Fastighetsägare och näringsidkare vid Brobyvägen-Åstringavägen i Knislinge ställer krav på att P-skiva ska gälla för att acceptera planerad förändring på Åstringavägen.

Kostnaden för en P-skiva med reklamtryck beräknas till ca 3-5 kr/st, beroende på antal. P- skivor med kommunalt budskap kan lämpligen tillhandahållas gratis via butiker.

Närpolisen, Broby Kenneth Liedman

(39)

Så här använder du P-skivan

Sätt visaren på närmast kommande hel- eller halvtimme. Skivan ska läggas väl synlig innanför framrutan. Inställningen får inte ändras under pågående parkering.

Parkeringsvakterna kan av skivans markering se om bilen stått för länge.

Parkering innan tidsbegränsning

Vid parkering innan tidsbegränsningen börjar ska du markera det klockslag som gäller för tidsbegränsningen. Om du till exempel parkerar klockan 7.30 på en plats som har

tidsbegränsning från klockan 9 ställer du in skivan på 9.

Om du saknar P-skiva

Om du saknar en P-skiva går det bra att använda en P-skiva från en annan ort. Om du helt saknar en P-skiva går det också bra att skriva en lapp med tiden när du kom och lägga lappen väl synlig i fönsterrutan på bilen.

Om tiden överskrids

Om du bryter mot parkeringsreglerna, överskrider tiden för hur länge du får parkera eller låter bli att använda P-skiva där det krävs, riskerar du att få betala en avgift för felparkering.

(40)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 6

6/16 Avtal om fastighetsreglering med Tarkett AB

(41)

Samhällsbyggnadsavdelningen Liedman, Kenneth, Enhetschef Kenneth.Liedman@ostragoinge.se 044-775 61 46

Avtal om fastighetsreglering med Tarkett AB

Förslag till beslut

 Kommunstyrelsen godkänner förslag till avtal om fastighetsreglering och servitut med Tarkett AB och uppdrar åt kommunchefen att teckna avtalet.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Sammanfattning av ärendet

Östra Göinge kommun planerar anläggning av bussgata på före detta banvallen i centrala Hanaskog. Arbetena beräknas starta våren 2016. För att skapa en rationell fastighetsbildning och goda förutsättningar för bussgatan krävs en fastighetsreglering mellan kommunen och Tarkett AB i samband med kommunens övertagande av banvallsområdet från Trafikverket.

Samhällsbyggnadsavdelningen har upprättat ett förslag till avtal om fastighetsreglering och servitut med Tarkett AB. Förslaget ger även Tarkett AB möjlighet att trafikera del av den nya bussgatan och Byavägen med norrgående lastbilstrafik.

Beslutsunderlag

 Samhällsbyggnadsavdelningens tjänsteskrivelse 2015-12-16

 Förslag till Avtal om fastighetsreglering och servitut

Kenneth Liedman

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 7

7/16 Försäljning av Stopet 10,11 och 12

(49)

Samhällsbyggnadsavdelningen

Arvidsson, Henrik, Biträdande enhetschef Henrik.Arvidsson@ostragoinge.se

Tel: 044-775 62 42

Försäljning av Stopet 10, 11 och 12

Förslag till beslut

- Kommunstyrelsen beslutar att sälja bostadsfastigheterna Stopet 10, 11 och 12 till Göingehem AB enligt villkor i förslag till köpekontrakt.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Sammanfattning av ärendet

Göingehem AB söker tomtmark i Hanaskog för att uppföra kedjehus. Bolaget vill köpa fastigheterna Stopet 10,11 och 12 för detta ändamål.

Bolaget avser uppföra två stycken kedjehus med en total BTA-yta på 360 kvm.

Samhällsbyggnadsavdelningen bedömer marknadsvärdet på fastigheterna till 550 kr/kvm BTA- yta och föreslår därför att Stopet 10, 11 och 12 säljs för 198.000 kr

Beslutsunderlag

 Samhällsbyggnadsavdelnings tjänsteskrivelse 2015-12-10

 Förslag till köpekontrakt

 Kartskiss med utmärkning av Stopet 10,11 och 12

Kenneth Liedman Henrik Arvidsson

(50)

Stopet 10, 11 och 12

(51)

1/3

Köpekontrakt

Säljare Östra Göinge kommun 212000-0860

Storgatan 4 280 60 Broby

Köpare Göingehem AB 556166-9481

Box 18

289 06 Sibbhult

Överlåtelseobjekt Fastigheterna Östra Göinge, Stopet 10 om 928 kvm, Stopet 11 om 933 kvm och Stopet 12 om 970 kvm, i det följande benämnda fastigheten

Överlåtelseförklaring Säljaren överlåter och försäljer härmed fastigheten till köparen.

Köpeskilling Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling av ETTHUNDARNITTIOÅTTATUSEN KRONOR (198.000 kr) Tillträdesdag Tillträde sker 2016-03-01.

Köpeskillingens Köpeskillingen betalas kontant i dess helhet senast på erläggande tillträdesdagen.

Äganderättens Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår övergång först sedan köpeskillingen till fullo erlagts.

Inteckningar, servitut Säljaren garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte och nyttjanderätter besväras av inteckningar.

Säljaren garanterar att fastigheten inte belastas av servitut och nyttjanderätter utöver vad som framgår av fastighetsregistret per kontraktdagen. Köparen är medveten om att servitut och

nyttjanderätter gäller på samma villkor som för säljaren.

Fördelning av Säljaren skall betala avgifter/utgifter för fastigheten om de avser utgifter och tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår inkomster mm betalningsskyldigheten till köparen.

Fastigheternas skick Fastigheten överlåtes i det skick den är på tillträdesdagen.

Några andra särskilda utfästelser från säljaren sida, vare sig

skriftliga eller muntliga, utöver vad som framgår av detta kontrakt, har ej lämnats.

Köparen, som beretts tillfälle att undersöka fastigheten, förklarar sig godta fastighetens skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund av eventuella fel eller brister i fastigheten.

(52)

2/3

Skada Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller försämras före tillträdesdagen.

Omfattning Detta köpekontrakt reglerar uttömmande parternas avtal vad gäller fastighetsöverlåtelsen och förklarar sig såväl köparen som säljaren icke ha lämnat någon uppgift eller träffat något muntligt avtal avseende denna överlåtelse vid sidan av kontraktet.

Överlämnande av Sedan köpeskillingen blivit till fullo erlagd och köparen uppfyllt handlingar eventuella övriga förpliktelser enligt detta avtal skall säljaren till

köparen överlämna kvitterat köpebrev avseende fastigheten.

Utväxling av Detta kontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, varav kontrakt säljare och köpare tagit var sitt.

(53)

3/3

Säljarens underskrift Broby Datum:

För Östra Göinge kommun

………. ………..

Kenneth Liedman Jonas Rydberg Enhetschef Kommunchef Bevittnande Ovanstående säljares namnteckning bevittnas:

……….. ………

Namn Namn

……….. ………

Namnförtydligande Namnförtydligande

Köparens underskrift Sibbhult Datum:

För Göingehem AB

………. ………...

Henrik Loveby Jerker Westdahl

VD Styrelseordförande

Bevittnande Ovanstående köpares namnteckning bevittnas:

……….. ………

Namn Namn

……….. ………

Namnförtydligande Namnförtydligande

(54)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 8

8/16 Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning

(55)

Samhällsbyggnadsavdelningen

Wendel, Caroline, Energi- och klimatrådgivare Caroline Wendel@ostragoinge.se

0451-268329

2015-11-19 Tjänsteskrivelse Dnr TT 2015/00321 Sida 1 av 1

Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2016

Förslag till beslut

 Verksamhetsplanen godkänns avseende energi- och klimatrådgivning för 2016.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Beslutsunderlag

 Förslag på verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2016

Ärendet

För planering av verksamheten avseende energi- och klimatrådgivning upprättas årligen en verksamhetsplan. Energimyndigheten uppmuntrar att denna godkänns av berörd nämnd.

Östra Göinge kommun delar energi- och klimatrådgivare med Hässleholm kommun vilken finansieras genom ett årligt stöd från Energimyndigheten enligt SFS 1997:1322. Inför varje ansökan upprättas en verksamhetsplan enligt Energimyndighetens krav.

Energi – och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt förutsättningar för att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Den kommunala energi – och klimatrådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer.

Caroline Wendel, energi- och klimatrådgivare Lina Rosenstråle, miljöstrateg

(56)

Samhällsbyggnad

Caroline Wendel, Energi- och klimatrådgivare Caroline.wendel@ ostragoinge.se

Tel: 0451-268329

Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2016

1. Kommun

Östra Göinge kommun 2. År

2016

3. Budget

Statligt bidrag 280 000 kr

Kommunala medel -

Summan av de två posterna ovan 280 000 kr

4. Förkortningar

EKR Energi- och klimatrådgivare EKR-nätverk Energirådgivarna i Skånes nätverk EKS Energikontoret Skåne

EK Energikontor (vilket som helst)

5. Prioriterade områden och verksamhetsmål A. Prioriterade områden

 Små och medelstora företag.

 Bostadsrättsföreningar och organisationer

 Privatpersoner

(57)

Sida 2 av 5

 Energieffektivisering

 Förnybar energi B. Verksamhetsmål

 10 rådgivningsbesök hos företag, bostadsrättsföreningar och organisationer.

 50 rådgivningssamtal via telefon och e-post.

 Delta vid minst 4 mässor eller evenemang.

C. Fyll i planerade aktiviteter i tabell enligt nedan.

Prioriterat område

Målgrupp Samarbetspartner Aktivitet Mål Tid & Plats

Energi- effektivisering

Företag Bostadsrätts- föreningar Organisationer

Miljöinspektörer EKR-nätverk

Energirådgivning på företag, hos bostadsrättsföreningar och organisationer

10 besök inkl.

besök inom EPBD2

2016

Företag Organisationer Värme >20 kW Kyla>12kW EPBD2

EK

EKR-nätverk Miljöinspektörer

1. Utbildning inom kylområdet via EK 2. Uppsökande verksamhet enligt EU-direktivet EPBD2

5 kontakt er

2016

Allmänheten Europa direkt Miljökontoret

Earth hour

Medverka i en gemensam aktivitet Hässleholm och Östra Göinge. 2016 kommer EKR vara i Hässleholm.

Ca 20 st

Earth hour, 19 mars 2016

(58)

Sida 3 av 5

Östra Göinge kommun Storgatan 4, 280 60 Broby Växel: 044 – 775 60 00 Bankgiro: 265-9399 Mail: kommun@ostragoinge.se Webb: www.ostragoinge.se Förnyelsebar

energi

Allmänheten i HLM och ÖG

EK

Solbranschen EKS

Europa direkt

Sprida information om solenergi

Medverka i en gemensam aktivitet Hässleholm och Östra Göinge.

Ca 20 st

Solardays, maj 2016

Allmänhet i HLM och ÖG

Europa Direkt Sprida information om hållbarhet och klimatet

Ca 50 st

Sustainable energy week, juni 2016

Energi- effektivisering, Förnyelsebar energi, Transporter

Allmänhet, Lantbruk

EK

EKR-nätverket

Borgeby fältdagar Ca 20 st

Juni 2016

Företag Lantbruk

EK

EKR-nätverk

Jakt och fiskemässan Ca 20 st

27-28 augusti 2016

Transporter Allmänheten Skolor Företag Organisationer I HLM och ÖG

EK

Kommunen Länstrafiken EKR-nätverk Europa direkt

Sprida information om hållbara transporter

Ca 20 st

Trafikantveck an 16-22 september 2016

Privatpersoner Företag Organisationer

Telefonrådgivning 50

persone r

2016

(59)

Sida 4 av 5

6. Uppföljning och utvärdering

Effekterna av verksamheten kommer under året att följas upp genom att:

 Samtal- och deltagarstatistik förs på inkomna telefonsamtal, e-post, mässor och andra aktiviteter, rapporteras in via energimyndighetens interna sida för EKR- Kontakten. Vid behov kontaktas rådsökande igen för en uppföljning.

 Företag och organisationer: Vid besök ges förslag på förbättringsåtgärder. Besök rapporteras in via energimyndighetens interna sida för EKR- Kontakten.

Uppföljning görs vid behov eller i samband med kommande års tillsynsbesök.

7. Organisation

A. Ange hur energi- och klimatrådgivningen bedrivs:

 Energi- och klimatrådgivningen bedrivs av Caroline Wendel som har gått Energimyndighetens obligatoriska grundutbildning för energirådgivare. Energi- och klimatrådgivningen bedrivs gemensamt i Hässleholms och Östra Göinge kommun.

 Hässleholms kommun är huvudman med arbetsgivaransvar.

B. Ange var energi- och klimatrådgivningen är placerad i kommunen:

 Energi- och klimatrådgivningen är placerad på Samhällsbyggnad.

C. Ange hur många procent av en heltid som energi- och klimatrådgivningen utgör:

 36 % 8. Genomförande

 Privatpersoner och företag når energirådgivningen via ett kommunalt telefonnummer och e-post.

 För att uppfylla Energimyndighetens krav kommer 5 företag,

bostadsrättsföreningar och organisationer kontaktas som uppfyller kraven för EU- direktivet EPBD2.

(60)

Sida 5 av 5

 I mån av tid och om projekten är relevanta kommer energirådgivaren att delta i regionala och nationella insatsprojekt.

 Energirådgivaren kommer att medverka i aktiviteter under Earth hour, Solar days, Sustainable energy week och Trafikantveckan. En aktivitet per evenemang som sker antingen i Hässleholms kommun eller i Östra Göinge kommun.

 Energirådgivaren tar fram underlag till verksamhetsplan, ekonomisk redovisning och redovisning av verksamhet till Energimyndigheten.

 Samrådsmöten med Hässleholm sker 3-4 gånger per år.

9. Kompetensutveckling Energirådgivaren kommer:

 delta i nätverksträffar för energi- och klimatrådgivare anordnade av Energikontoret Skåne

 delta på Camp 2050, Energimyndighetens träff för EKR i södra Sverige.

 delta vid årlig studieresa med Energiådgivarna i Skåne.

 gå transport och företagsutbildning, om Energimyndigheten ger dem under 2016.

Dessa är obligatoriska basutbildningar.

 gå utbildning inom kylområdet via Energikontoret Skåne eller Energikontoren Sverige.

 gå andra vidareutbildningar vid behov.

(61)

Numrering framför ärendemeningen följer den som finns på Ipad.

Ärende 9

9/16 Tillägg till detaljplan för Bränneriet, Broby

(62)

Verksamhet

Widing, Linnea, Planarkitekt Linnea.Widing@ostragoinge.se 044-775 60 97

Tillägg till detaljplan för Bränneriet, Broby.

Förslag till beslut

 Kommunchefen får i uppdrag att ta fram förslag till tillägg för detaljplan för Bränneriet samt samråda detta.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen

Sammanfattning av ärendet

Kv. Bränneriets läge nära Helgeån gör det till ett attraktivt bostadsområde med nära till centrala Broby. Det kommunala bostadsbolaget Göingehem har inkommit med en förfrågan om planändring. Gällande detaljplan för området begränsas våningsantalet till två och expolateringsgraden till 35%. Tillägget syftar till att pröva möjligheten med upp till fyra våningar och en exploateringsgrad upp till 50%.

Beslutsunderlag

 Kartbilaga

[Jonas Rydberg] [Monika Ericsson]

[Kommunchef] [Samhällsbyggnadschef]

Beslutet skickas till: Linnea Widing

(63)

(64)